En trend i den teknologiska utvecklingen på senare tid har varit att skapa en ökad rörlighet hos användaren. En bidragande faktor till detta är den snabba förbättringstakten hos de smartphones som i större utsträckning har funktionalitet som tidigare endast datorer hade. Detta har i sin tur förändrat de förväntningar slutanvändarna har på tjänsters tillgänglighet, vilket har lett till att produktiva mobila applikationer, appar, har funnit sin plats i vardagen. Denna studie är genomförd på Scanias Fleet Management-avdelning som erbjuder en webbaserad tjänst där åkerier kan administrera, övervaka och följa upp sina fordonsflottor. Syftet med studien var att undersöka om en förlängning av Scanias existerande webbtjänst till den mobila sfären är rätt steg att ta och vilka organisatoriska och tekniska utmaningar en ingång inom apputveckling ger upphov till. För att bemöta denna problematik har en omfattande kvalitativ undersökning genomförts där tre huvudgrupper av respondenter har intervjuats: jämförbara företag som har ställts inför liknande utmaningar, apputvecklingsföretag som har förståelse för appområdet samt Fleet Management-tjänstens existerande användare. Dessutom har en undersökning av potentiella tekniska utmaningar vid apputveckling gjorts genom framtagning av en prototyp i form av en app. Den genomförda undersökningen har, i kombination med studiens teoretiska referensram, lett till rekommendationer om hur man bör bemöta steget till de mobila enheterna. Denna studie visar på att det är lämpligt att anamma denna teknologiska trend då de positiva effekterna av en app väger upp kostnaderna. Apputveckling kräver ett tillvägagångssätt som skiljer sig från klassisk mjukvaruutveckling då slutanvändarens roll är mycket viktig under hela utvecklingsprocessen samt att en teknisk specialistkompetens behövs. En starkt iterativ utvecklingsprocess förutsätts och en proaktiv utvecklingsfilosofi krävs då tekniska förändringar inom smartphone-världen sker med stormsteg. / A recent trend in the technological evolution has been to increase the mobility of the end-user. A contributing factor is the fast rate of improvement in the smartphone area. This, in turn, has changed the expectations end-users have on the availability of services, which has allowed mobile applications, apps, to find their place in everyday life. This study has been conducted at Scania’s Fleet Management department that offers a web-based service where haulage contractors can administer, monitor and follow up on their vehicle fleets. The purpose of this study was to investigate if Scania’s existing web service should be extended into the mobile area, and if so, what organizational and technical challenges app development imposes. To address this problem, a qualitative investigation was carried out with three main groups of respondents: comparable companies that have faced similar challenges, app development companies and the current users of the Fleet Management service. Additionally, a prototype application was developed to investigate the potential technical challenges that may occur. Combined with a theoretical framework the conducted research has led to recommendations on how to best take the step into the field of mobile devices. This study shows that it is advisable to adopt the mobile technological trend since the positive effects of an app outweigh the potential costs. The technical changes within the field of smartphones occur at a rapid rate, which requires special technical skills. The development also requires iterative development methods where the end-user is included throughout the whole process.

With a more than ever increasing demand to interconnect smartphones with infotainment systems, Android Auto has risen in popularity with its services used in modern vehicles worldwide. However, as users progressively connect their smartphones to in-vehicle infotainment systems, the opportunity for malicious actors to endanger and access private data of Android Auto users advances as well. The goal with this thesis is to determine how secure Android Auto is for road use. The main research question is to figure out if Android Auto is susceptible to attacks that exploit certain vulnerabilities in the Android operating system. The research question was answered by creating several proof-of-concept attacks on Android Auto using an emulated infotainment system with mobile devices. An investigation was also conducted regarding the application’s communication channel between the mobile device and infotainment display. Results of this thesis demonstrate that several attacks are substantially severe to endanger drivers on the road. There is a great risk of successful exploits when running Android Auto locally on the phone without a connection to the infotainment system, and a lesser risk when connected to the infotainment system. Intercepting communication in the USB channel revealed an encryption algorithm whose version has published exploits and can be cracked to potentially exploit Android Auto. / I takt med en evigt ökande efterfrågan på att sammankoppla smarttelefoner med infotainmentsystem, har allt fler börjat använda Android Auto i sina fordon världen över. En bieffekt av att allt fler sammankopplar sina mobiler till infotainmentsystem, är att det leder till fler möjligheter för illvilliga parter att stjäla privat data och sätta Android Autoanvändares liv i fara. Målet med denna avhandling är att fastställa hur säkert Android Auto är i avseende till vägsäkerhet. Den huvudsakliga forskningsfrågan är att lista ut om Android Auto kan attackeras av attacker som utnyttjar sårbarheter i Android operativsystemet. Forskningsfrågan besvarades genom att skapa flertal konceptattacker mot Android Auto användandes av ett emulerat infotainmentsystem och mobiltelefoner. En utredning utfördes även gällande applikationens kommunikationskanal mellan telefonen och infotainmentskärmen. Resultatet från denna avhandling demonstrerade att många attacker är tillräckligt allvarliga för att äventyra trafikanternas säkerhet. Det finns en avsevärd risk för framgångsrika attacker när Android Auto körs lokalt på telefonen utan en USB koppling till infotainmentsystemet, och en liten risk när telefonen är kopplad till infotainmentsystemet. Avlyssning och uppfångning av kommunikationen i USB kanalen visade att en krypteringsalgoritm vars version har existerande sårbarheter kan avkrypteras och utnyttjas för att potentiellt attackera Android Auto.

Este estudio explora cómo las motivaciones generadas del uso de las aplicaciones de entrenamiento pueden llevar a los usuarios a seguir usando estas aplicaciones. Las cinco motivaciones planteadas son recordabilidad, conectividad, información, entretenimiento y tendencia las cuales nos permiten abarcar la mayor parte de los atributos de los aplicativos, los cuales están diseñados para la continuidad de uso. / This study explores how the motivations generated from the use of training applications can lead users to continue using these applications. The five motivations raised are memorability, connectivity, information, entertainment and trend, which allow us to cover most of the attributes of the applications, which are designed for continuance of use. / Trabajo de investigación

No description available.

No description available.

The Free-to-play (F2P) model is the primary business model applied in indie mobile games nowadays. However, the fact that less than 5% of players are paying is still a big problem for developers. There is a theoretical gap in understandings of how to increase revenue without lowering the quality of the game and deliver more valuable and better gaming experience for players. Some assumptions and empirical methods need to be verified. The aim of this research is to understand a series of specific design and development questions of F2P games, including game inner mechanics, game structures, and monetization strategies. We attempted to find consensus between developers and players. In addition, this research also sought to find out how F2P mobile game can provide as a comprehensive service in order. It sought to find a sustainable and profitable business model for each game by integrating monetization organically inside of the game without sacrificing players’ enjoyment. We used a mixed methods research approach, including both interviews and surveys, to examine the opinions and behavior of developers and players based on the Acquisition-Retention-Monetization funnel.

The mobile app market is continuously increasing and an increasingly number of actors aims to gain market shares in this business sector. At the same time the number of app stores with a significant influence on the market are few; with Google Play and Apple App Store as the major actors of the app store market. With few distributions channels, and many large companies with resources as competitors, it is crucial for initiated startups to find suitable marketing strategies in order to compete on the app market. This study focuses on startups which are in their earlier phase of existence and do not have an excess of resources. The case of Truecaller is of interest to mobile app startups in general because of its exceptional successfulness in a relative short amount of time. First a thorough research of secondary literature was performed to find marketing activities applicable to mobile app developers. These marketing activities were divided and applied by using the four P’s of marketing in order to achieve a perceivable framework which is possible to grasp. The marketing activities were reformed into open-ended questions which were conducted during the interviews on Truecaller’s Marketing Manager, and Release/Project Manager. The gathered marketing activities that were demonstrated to be successful by the case of Truecaller, which is the empirical example of a startup in this study, were structured into a marketing strategy framework. The central findings of this study were firstly that unpaid promotional marketing activities in form striving for customer reviews, social media integration and sharing functions implemented to the app should be done in order to increase the word of mouth spread. It is also emphasized to build good relationships with different opinion leaders and further on to send push notifications to remind users of the app. Paid promotional activities were found to be optional for startups in the context of this study. Secondly the central findings regarding the Product strategies were frequent updates of the app to remind users of its existence, strive for feedback, and try to build on network effects. Furthermore in addition to build a unique and functional app which enables a positive user experience, it is important to offer users instant support and to execute localizations strategies. Thirdly the findings of the Place category were the visibility aspects to choose an appealing app name and app description, have an attractive app icon and screenshots, and to choose effective keywords and categories. Moreover it is emphasized to ensure availability and compatibility by supporting several platforms. Lastly concerning Price it is important for startups to find their own customized strategy, but the case of Truecaller stressed the freemium pricing strategy.

No description available.

Digitala verktyg utgör en allt större del i förskolebarns vardag och inte minst syns detta i förskolan där de digitala verktygen används allt mer i den pedagogiska undervisningen. Inom ramen för denna studie har barn på en förskola i en medelstor stad i Sverige iakttagits genom kvalitativ observationsmetod. Samtliga barn som ingår i studien har flerspråkiga föräldrar och bor i ett mångkulturellt område. Observationerna har riktats främst mot den lek som förekommer vid användning av surfplattor och den lek som formas av samspelet mellan det digitala och barnen, samt mellan barnen i den digitala leken. Det kommunikationsteoretiska synsättet är studiens vetenskapliga utgångspunkt. Kommunikationsteorin, där leksignaler och lekram är viktiga beståndsdelar, används även i arbetet med att analysera resultatet och få svar på studien frågeställningar. Studien belyser hur de digitala verktygen påverkar barns lek och samspel med varandra. Den visar även på hur barn samspelar med de digitala verktygen. Ytterligare en dimension som denna studie belyser, är att den användarvänliga surfplattan gör att barn som talar olika språk får ett verktyg som överbryggar olikheter och att den osäkerhet som kan bli följd av sociala svårigheter eller språkförbristning utjämnas. I resultatet ses att digitala verktyg i förskolemiljö är ypperliga redskap för att öka barns samspel och lek, under förutsättning att det finns pedagoger som stödjer barnen och är närvarande lekkamrater. / Digital tools form an increasingly large part of preschool children's everyday life, and this is not least visible in preschool, where digital tools are used more and more in pedagogical teaching. Within the framework of this study, children at a preschool in a medium-sized city in Sweden have been observed through a qualitative observation method. All the children included in the study have multilingual parents and live in a multicultural area. The observations have been directed primarily at the play that occurs when using tablets and the play that is shaped by the interaction between the digital and the children, as well as between the children in the digital play. The communication theoretical approach is the study's scientific point of departure. The communication theory, where play signals and play framework are important components, is also used in the work of analysing the results and getting answers to the study's questions. The study highlights how digital tools affect children's play and interaction with each other. It also shows how children interact with the digital tools. Another dimension that this study highlights is that the user-friendly tablet means that children who speak different languages get a tool that bridges differences and that the uncertainty that can result from social difficulties or language deficiency is smoothed out. The results show that digital tools in a preschool environment are a excellent tools for increasing children's interaction and play, provided that there are educators who support the children and are present playmates.

The rapid growth of Mobile Health (mHealth) applications, particularly those focusedon mental health, has provided accessible and affordable support for users’ well-being.However, this growth has raised substantial privacy concerns, especially regardinghandling sensitive personal health data. This thesis evaluates the extent to whichmental health apps allow users to exercise their Data Subject Rights (DSRs) under theEuropean General Data Protection Regulation (GDPR) and provides recommendationsfor enhancing data protection and user privacy. The primary objectives are to identifythe relevant DSRs for mental health apps, empirically assess the extent to which suchrights are respected on the existing apps, and propose actionable recommendationsfor improvement. The study’s methodology involved a comprehensive review ofprivacy policies, using automated tools for privacy assessment, and submitting DataSubject Access Requests (DSARs) to app providers. Findings indicate that whilesome apps demonstrate high conformity with DSRs, the majority still falls short invarious aspects. Common issues include inadequate transparency in privacy policies,incomplete responses to DSARs, and non-compliance with the right to data portability.Specifically, only 45.5% of apps responded to the DSARs with a partial or completeanswer, and only 40% of the responses contained data in machine-readable formats,meeting the requirements for data portability. The study emphasizes the need formental health app developers to enhance privacy practices, ensuring users are fullyinformed about data collection and usage, can easily access and delete their personaldata, and receive their data in portable formats. Recommendations include improvingthe clarity and accessibility of privacy policies, adopting best practices for datasecurity, and implementing user-friendly mechanisms for data access and deletion. Inconclusion, while progress has been made in GDPR compliance among mental healthapps, significant improvement is still needed. Addressing these challenges will betterprotect user privacy, build trust, and support the responsible development of digitalhealth technologies. / Den snabba tillväxten av mobila hälsoappar, särskilt de som fokuserar på psykisk hälsa,har gjort det möjligt för användare att få tillgång till prisvärt och lättillgängligt stöd förderas välbefinnande. Men denna tillväxt har också väckt betydande integritetsfrågor,särskilt när det gäller hantering av känsliga personuppgifter om hälsa. Dettaexamensarbete utvärderar i vilken utsträckning hälsoappar för psykisk ohälsa tillåteranvändare att utöva sina rättigheter enligt den europeiska dataskyddsförordningenoch bidrar med rekommendationer för att förbättra dataskydd och användarintegritet.De primära målen är att identifiera relevanta rättigheter för hälsoappar för psykiskohälsa, empiriskt bedöma i vilken utsträckning sådana rättigheter respekteras ibefintliga appar och föreslå konkreta rekommendationer för förbättring. Studienhar genomförts med en omfattande granskning av integritetspolicys, användning avautomatiserade verktyg för integritetsbedömning och inlämning av begäranden omregisterutdrag till applikationsleverantörer. Resultaten visar att även om vissa apparuppvisar hög överensstämmelse med rättigheterna från GDPR, faller majoritetenfortfarande kort på flera områden. Vanliga problem inkluderar otillräcklig transparensi integritetspolicys, ofullständiga svar på DSARs och bristande efterlevnad av rätten tilldataportabilitet. Specifikt svarade endast 45,5% av apparna på DSARs med ett delviseller komplett svar, och endast 40% av svaren innehöll data i maskinläsbara format,vilket uppfyller kraven för dataportabilitet. Studien betonar behovet för utvecklare avhälsoappar för psykisk ohälsa att förbättra deras integritet, säkerställa att användareär fullt informerade om datainsamling och användning, lätt kan komma åt och raderasina personuppgifter samt ta emot sin data i portabla format. Rekommendationerinkluderar att förbättra tydligheten och tillgängligheten av integritetspolicys, antabästa praxis för datasäkerhet och implementera användarvänliga mekanismer fördataåtkomst och radering. Sammanfattningsvis, även om framsteg har gjorts i GDPR-efterlevnad bland hälsoappar för psykisk ohälsa, behövs betydande förbättringar. Attta itu med dessa utmaningar kommer att bättre skydda användarnas integritet, byggaförtroende och stödja den ansvarsfulla utvecklingen av digitala hälsoteknologier.