Revisionsyrket präglas av hög personalomsättning där ett väsentligt antal anställda slutar redan efter några år och innan de skrivit auktorisationsprovet. Några bakomliggande skäl till yngre revisorers val att stanna kvar i yrket är materiella belöningar och bekräftelse på utfört arbete. Bland erfarna revisorers val att sluta framkommer en oförmåga att balansera arbetsliv med familjeliv som ett skäl. Det föreligger dock en avsaknad kring vilka faktorer revisorer med familj värderar för att fortsätta inom branschen. Studiens syfte är därav att bidra med kunskap kring vad som motiverar revisorer med familj att stanna kvar i branschen trots hög arbetsbelastning. I studien presenteras faktorer som revisorer med familj värderar och som får dem att stanna kvar i branschen. Detta har undersökts genom tio kvalitativa intervjuer med revisorer som arbetat i minst tre år och som innehar familj. Respondenter från både Big 4-byråer och mindre byråer har deltagit för att även se huruvida deras perspektiv skiljer sig åt beroende på byråstorlek. Studien visar att faktorer som revisorer med familj värderar framförallt är deras kollegor, att de har utmanande arbetsuppgifter och ansvarsmöjligheter samt flexibilitet. Flexibilitet är vidare en faktor som är viktig för att möjliggöra ett fungerande familjeliv. Det framkommer vidare att lön är en faktor som revisorer med familj värderar, men i lägre utsträckning. Revisionsyrkets höga arbetsbelastning under högsäsongen uppskattas bland revisorer med familj, då de föredrar när det är intensivt och mycket att göra snarare än lågsäsongen. Under det senaste årtiondet uppges även att revisionsbyråerna och ledarna har förändrats till att främja en balans mellan arbetsliv och familjeliv ytterligare. Revisionsbyråerna har främjat en sådan balans genom mailutskick och aktiviteter som uppmuntrar anställdas familjeliv, medan ledarna främjat detta genom att under personliga möten med medarbetarna diskutera deras familjeliv. För att ytterligare möjliggöra en balans mellan arbetsliv och familjeliv bland de anställda bör revisionsbyråerna främja detta tillsammans med ledarna. Detta då det framkommer att ledarna kan påverka och motivera de anställda, varpå det får en större effekt än om enbart revisionsbyråerna försöker främja en sådan balans. / The audit profession is characterized by high staff turnover, where a significant number of employees quit after a few years and before they have written the authorization test. Some of the reasons as to why young auditors choose to remain are materialistic rewards and recognition on performed tasks. Among experienced auditors’ choices to quit, there is the inability for work-life balance. Prior research has been conducted on what motivates younger auditors. However, there is a lack of what factors auditors with family value to remain in the profession. The purpose of this study is to contribute with knowledge about what motivates auditors with family to remain in auditing despite high workload. In the study, factors are presented that auditors with family value and that makes them stay within the profession. Ten qualitative interviews were conducted with auditors who have worked for at least three years and have family. Respondents from both Big 4-firms and smaller firms have participated to find out whether their perspectives differ depending on agency size. The study shows that factors that auditors with family primarily value are their colleagues, that they have challenging tasks, responsibilities and flexibility. Furthermore, flexibility is a factor that is important for enabling a functioning family life. Salary is another factor that auditors with family value, however to a lesser extent. The high workload of the audit profession during busy season is appreciated among auditors with family, as they prefer the intensity and when there are multiple things to do rather than during the low season. In the past decade, the audit firms and managers have changed towards further promoting work-life balance. The audit firms have promoted such a balance through mail and activities that focus on family life, while the managers have promoted this by discussing the family life of the employees during personal meetings with them. In order to further enable work-life balance among the employees, the audit firms should promote this together with the managers. This since the study shows that the managers can influence and motivate the employees, upon which it has a greater effect rather than if only the audit firms try to promote such a balance.

Thesis M.COM. (Accounting)) -- University of Limpopo, 2019 / The apparent weaknesses in corporate governance of state-owned enterprises and poor audit reports have heightened the concern of investors and the state as the major shareholder of these enterprises returns. Audit committees as a mechanism for good corporate governance plays a major role in enterprise performance. These state-owned enterprises play a vital role in the economy of South Africa. This study examines the effect of audit committee composition (independence, gender diversity, financial expertise and size) on financial performance measured by return on assets using major state-owned enterprises listed on Schedule 2 of PFMA. The results show that the audit committee size, gender diversity and financial expertise has an insignificant positive relationship with ROA, whereas the independence of audit committee members has an insignificant negative association. The result of the study may be beneficial to various stakeholders and boards of enterprises to make some proper decisions on audit committee composition to attract more investors and at the same time safeguarding the investments of shareholders.

Den enskilde revisorn har till uppgift att granska ett företags finansiella rapporter och kommunicera resultatet till företagets intressenter. För att kvalitetssäkra att den finansiella informationen visar på en rättvisande bild av det reviderade företaget krävs det att revisorn är ifrågasättande och uppmärksam i sitt arbete. Denna attityd benämns professionell skepticism och ska återspegla en revisors alla handlingar. Revisionsbranschen står inför många utmaningar där den traditionella rollen kommer att förändras. En bidragande orsak till det är den exponentiella tekniska utvecklingen där automatiska processer i allt större grad tar över och den mänskliga inblandningen minskar. Syftet med studien är att studera huruvida graden av professionell skepticism hos den enskilde revisorn påverkas i takt med den tekniska utvecklingen. För att framställa en teori gällande den aktuella forskningsfrågan har en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer varit utgångspunkten. Det skapar en möjlighet att studera den enskilde revisorn i sin naturliga omgivning och öka förståelsen för hur revisorn upplever den rådande situationen. Digitaliseringen har resulterat i att revisorerna numera kan analysera en större mängd data och uppnå en högre träffsäkerhet vilket bidrar till en högre kvalitet på revisionerna. Resultatet visar på attdigitaliseringen kräver en förändring av den enskilde revisorns professionella skepticism för att bibehålla en hög kvalitet. Digitaliseringen medför att det inte längre är tillräckligt att vara skeptisk i revisionen utan det krävs även att revisorn är ifrågasättande till de digitala hjälpmedlen. Det råder en stor ovisshet om revisorerna i framtiden kommer att bli programstyrda och inte utövar en tillräcklig professionell skepticism. För att förebygga detta krävs det att revisorerna besitter nödvändig kunskap för att förstå det bearbetade materialet och för att kunna vara skeptisk till det material som de automatiska processerna levererar. Resultatet visar därmed att kunskap är av stor betydelse för att den enskilde revisorn ska utöva en professionell skepticism. Revisioner kommer fortsatt att vara komplexa och revisionsprocessen går inte att automatisera fullt ut. En mänsklig inblandning och en professionell skepticism kommer därav alltid vara nödvändig och studiens resultat visar på att den enskilde revisorn kommer att behöva anpassa sättet att tänka skeptiskt i en digitaliserad värld. / The individual auditor has a responsibility to review a company's financial reports and communicate the results to the company's stakeholders. In order to assure that the financial information present a true and fair view of the audited company it requires that the auditor is questionable and observant. This attitude is called professional scepticism and should be reflected in all actions performed by the auditor. The auditing industry faces many challenges where the traditional role of the auditor will change. A contributing reason is the exponential technical development where automatic processes increasingly take over human involvement. The purpose of the study is to examine whether the degree of professional scepticism of the individual auditor is affected in line with technical progress. To formulate a theory regarding the current research question, a qualitative research method with interviews has been used. This creates an opportunity to study the individual auditor in his or her natural environment and creates an understanding of how he or she experiences the current situation. The technical development has resulted in auditors being able to analyze a bigger amount of data and therefore achieve a higher accuracy, which contributes to a higher quality in the audits. The result indicate that the technical development requires a change of the auditor´s professional skepticism in order to maintain a high quality. The auditor should not only be skeptical in audits but also have a questioning mind towards digital devices. The present auditors experience a big concern that the future auditors will not have a sufficient professional skepticism and only rely on the digital devices. To prevent this from happening the auditors need to understand the data presented by the digital devices in order to exercise a sufficient level of professional skepticism. Therefore, the result indicate that knowledge is of great importance for the individual auditor´s professional skepticism. Audits will continue to be complex and the audit process cannot be fully automated. A human involvement and a professional skepticism will therefore always be necessary and the result shows that the individual auditor will need to adapt the way of thinking skeptically in a digitalized world.

Subordination of judgment is a fundamental threat to auditor objectivity. Subordination of judgment occurs when auditors agree with their superiors either in spite of or without forming their own independent judgments. Many audit procedures rely on independent, critical thinking at every level of the audit team; however, a number of studies suggest that auditors tend to agree with superiors even when a superior's views clearly run contrary to generally accepted accounting principles. While there is general agreement among scholars that subordination of judgment is "bad," very little attention has been given to moral biases that might influence an auditor's tendency to subordination of judgment, or to potential remedies that could mitigate an auditor's tendency to subordinate judgment. Moral Foundations Theory suggests that individuals tend to make intuitive, normative evaluations of situations based upon a set of personal moral biases or preferences called "moral foundations." Two specific moral foundations could influence subordination of judgment in divergent ways. The moral foundation of loyalty-respect may make agreement with a superior's views seem more acceptable than would disagreement. Meanwhile, the moral foundation of fairness may make an auditor more sensitive to the observance of rules, resulting in less subordination of judgment when a superior's views run contrary to professional rules. Social Identity Theory suggests that in-group favoritism may exacerbate subordination of judgment in general; however, strengthening an auditor's professional identity salience (PIS) could strengthen an auditor's objectivity. PIS is the temporary, heightened awareness of an auditor's identity as a professional and their role as guardian of professional rules. As a result, PIS may interact with an auditor's innate sense of fairness, resulting in less subordination of judgment than when professional identity is less salient. Results supported the hypothesis that auditors tend to subordinate their judgment to that of a superior, but not that PIS mitigates the effect of subordination of judgment. Results also supported the hypotheses that the moral foundations of loyalty-respect and fairness influence the tendency of auditors to subordinate their judgment to that of a superior. Specifically, auditors with higher levels of loyalty-respect were more likely to agree with a superior who suggested an incorrect accounting treatment than auditors with lower levels of loyalty-respect. Whereas, auditors with higher levels of fairness were less likely to agree with a superior who suggested an incorrect treatment than were auditors with lower levels of fairness. Therefore, this dissertation provides evidence that moral foundations bias professional judgment and decision making in auditing and calls for further research into the influence of moral heuristics.

Den pågående Covid-19 pandemin har orsakat dödsfall, risk mot människors hälsa och världsekonomisk nedgång. Detta ledde till att flera organisationer runt om världen tog hänsyn till hälsomyndigheternas restriktioner och implementerade distansarbete för organisationers fortsatta överlevnad. Revisionsbranschen har inte varit ett undantag när det gäller implementering av distansarbete. Den snabba globaliseringen har möjliggjort stor utveckling inom digitalisering, vilket många revisionsbyråer anammat. Revisionsbranschen under skrivandets stund, är mer utrustad med digitala verktyg än för några år sen. Det har lett till att revisionsbranschen har varit omedvetet förbereda att implementera distansarbete till följd av Covid-19. Distansarbetes påverkan på revisionskvalitet är ett outforskat område vid skrivandets stund, därför är syftet med studien att bidra med kunskap om hur det ökade distansarbetet under Covid-19 har påverkat revisionskvalitet. I vår studie korsas två olika områden, revisionskvalitet och distansarbete. Studien presenterar faktorer som påverkar revisionskvalitet när distansarbete implementeras. Samtliga faktorer har undersökts genom tio kvalitativa intervjuer med revisorer som har varierande erfarenhet. Majoriteten av respondenterna i studien hör till Big-4 byråer och två respondenter i studien hör till en medelstor revisionsbyrå. Studien bidrar med kunskap om hur distansarbete påverkar revisionskvalitet. Studien gör detta genom att undersöka distansarbetets påverkan på två olika dimensioner som revisionskvalitet består av, input och process. Resultatet påvisar att distansarbete har lett till begränsad kommunikation och mänsklig interaktion, förändringar i revisionsgranskningsmetoder och sämre effektivitet. Vilket leder till en lägre sannolikhet att fel upptäcks och därmed påverkar revisionskvalitet negativt. Studien ger även bidrag till forskningen om distansarbete inom revisionsbranschen. / The ongoing Covid-19 pandemic has caused deaths, risks to human health, and a global economic downturn. The pandemic led several organizations worldwide to consider the public health authorities' restrictions and implementing teleworking for organizations' continued survival. The auditing industry has not been an exception when it comes to implementing teleworking. Rapid globalization has enabled significant developments in digitalization, which many auditing firms have embraced. As a result, today's auditing industry is more equipped with digital tools than a few years ago. As a result, the auditing industry has been unknowingly preparing to implement teleworking due to Covid-19. However, the impact of teleworking on audit quality is an unexplored area at the time of writing. Therefore, the purpose of the study is to contribute knowledge about how the increased teleworking during Covid-19 has affected auditing quality. In our study, two different areas are crossed, audit quality and telework. Many factors that can affect audit quality are indirect due to the increasing telework in auditing. All factors were explored through ten qualitative interviews with auditors who have varying experiences. The majority of the respondents in the study belong to Big-4 agencies, and two respondents in the study belong to a medium-sized auditing firm. The study contributes knowledge of how teleworking affects audit quality. The study does this by examining the impact of teleworking on two different dimensions that make up audit quality, input, and process. The results show that teleworking has led to limited communication and human interaction, changes in audit methods, and lower efficiency, leading to a lower probability that errors are detected and negatively affects audit quality. Thus, the study also contributes to research on teleworking in the auditing industry.

Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse kring varför attityder till arbetet inom revisionsyrket skiljer sig mellan människor i olika generationer, kön och livssituationer. Studien avser även att beskriva och förstå på vilket sätt dessa skillnader manifesterar sig. Tidigare forskning har bekräftat att revisionsbranschen är utsatt för en hög personalomsättning och svårigheter att få medarbetare att stanna inom yrket på lång sikt. Vidare menar tidigare forskning att arbetstagarens attityder till arbetet är avgörande för dennes arbetstillfredsställelse och därmed dennes val att stanna på arbetsplatsen. För att skapa en förståelse om hur revisionsfirmor kan skapa långsiktiga arbetsförhållanden med dess anställda, är det av vikt att förstå vilka attityder som existerar inom professionen samt hur attitydskillnader mellan människor med olika generation, kön och livssituation kan förstås.  Studien grundades i en kvalitativ metod där personliga intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Totalt tio intervjuer genomfördes. Respondenterna bestod av tre revisionsassistenter, fyra auktoriserade revisorer och tre godkända revisorer. Studiens resultat indikerade att skillnader i attityder till arbetet mellan olika generationer och livssituationer främst kan förstås av olika värderingar. Vissa värderingar upplevdes vara konstanta under karriärens gång medan vissa kunde förändras över tid, till exempel när familjesituationen förändras eller när arbetsmarknaden förändrats efter Covid-19. Resultatet indikerade vidare att könstillhörigheten inte ansågs skapa attitydskillnader, däremot poängterades det att förutsättningarna för att lyckas inom branschen skiljde sig åt mellan könen. / The aim of the study is to generate a deeper understanding regarding why work attitudes in the auditing profession differ between people in different generations, gender, and life situations. The study also intends to describe and understand in what way these differences manifest themselves. Previous research has confirmed that the industry is exposed to high staff turnover and difficulties in keeping employees in the profession in the long run. Furthermore, previous research confirms that the employee's attitudes to work are decisive for his job satisfaction and thus his choice to stay in the workplace. To create an understanding of how audit firms can create long-term working relationships with their employees, it is important to understand the attitudes that exist within the profession and how differences in attitudes between people with different generations, gender and life situations can be understood. The study was conducted with a qualitative method where personal interviews were used as a data collection method. A total of ten interviews were conducted. The respondents consisted of three audit assistants, four certified accountants and three approved auditors. The results of the study indicated that differences in attitudes to work between different generations and life situations can mainly be explained by different values. Some values ​​were perceived to be constant during the course of their careers, while some could change over time, for example when the family situation changes or when the labor market changed after Covid-19. The results further indicated that gender did not seem to create differences in attitudes, however, it was pointed out that the conditions for success in the industry differed between the sexes.

Revision har förekommit under tusentals år och professionen har utvecklats mycket under tiden som gått även om grundläggande drag förblivit det samma. Revision handlar om att granska finansiella rapporter och har därför en viktig roll i samhället, vilket medfört krav på trovärdighet och oberoende i revisionsarbetet. Samtidigt som grunderna måste hållas konstanta så påverkas revisionen av olika omvärldsfaktorer. En av dessa omvärldsfaktorer är digitalisering som är en världstrend som även spridit sig till revision. Tidskrävande och monotona moment ersätts med digitala verktyg för att effektivisera och höja kvalitén på revisionen. Digitaliseringen av revision gör det även möjligt att arbeta på distans, vilket blev aktuellt under våren 2020 då Covid-19 pandemin drabbade världen. Covid-19 pandemin skapade en global kris som bland annat påverkade revisionsbranschen. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för revisionsbyråers och revisorers uppfattningar av Covid-19 krisens inverkan på digitaliseringen inom revisionen i Sverige. Studien har utgått från institutionell teori och Unified Theory of Acceptance and use of Technology och har med hjälp av tidigare forskning inom digitalisering av revision kunnat identifiera fem olika digitaliseringsområden Artificiell intelligens, Big data, Teleworking, datainsamling & kundutveckling och alternativa medel för kontrollinventering. Dessa har satts i förhållande till studiens empiri för att skapa förståelse om hur covid-19 krisen påverkat digitaliseringen inom revisionen i Sverige. Studiens empiri utgörs av tre semistrukturerade intervjuer med revisorer och en dokumentstudie där årsredovisningar för 2018/2019 och 2019/2020 studerats från fem revisionsbyråer i Sverige. Studiens slutsatser är att ett institutionellt tryck lett till att digitalisering inom revision ökat främst med anledning av ökat på grund av de regleringar och restriktioner som förelegat. Dessa förändringar är bland annat teleworking som har såväl negativa som positiva upplevelser, nya granskningssätt vid inventering som också har blandade upplevelser, övergång till digitala möten, vilket upplevs som positivt. Samt en ökad möjlighet att använda analysverktyg vilket upplevs som positivt.

Bakgrund: Corporate Social Responsibility, CSR, är ett begrepp som förklarar hur företag engagerar sig i tre olika områden: ekonomiskt, miljömässigt, och socialt för att anpassa sig till den samhällsekonomiska utvecklingen. CSR är en aspekt som blir alltmer vanlig för företag att tillämpa genom att långsiktigt nå sina mål. Om företag inte prioriterar CSR i hög grad kan det riskera att de förlorar kunder och får ett dåligt rykte. De som jobbar för att se till att företag har ett bra CSR-arbete är revisionsföretag. Revisionsföretag ska vara bra representanter för CSR-arbete för att styrka deras roll som granskare av andra företag. Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur svenska revisionsföretag använder CSR. Sålunda syftar denna uppsats till att öka förståelse om varför vissa CSR-aktiviteter väljs i svenska revisionsföretag inom “Big Four” samt hur de kommuniceras. Metod: Denna uppsats har utgått från en kvalitativ metod där tre intervjuer har genomförts. Intervjuerna är få i antal men duger till arbetet för att intervjupersonerna besitter den bästa kunskapen om ämnesområdet inom just det företaget de är verksamma i. Respondenterna är ansvariga för Deloittes CSR-arbete i Sverige och arbetade på huvudkontoret i Stockholm, det har således gjorts ett icke-sannolikhetsurval. Resultat och slutsats: Uppsatsen har visat att svenska revisionsföretag prioriterar att välja CSR-aktiviteter som har en filantropisk karaktär. Svenska revisionsföretag prioriterar filantropiska aktiviteter över de som är av etisk, rättslig eller ekonomisk karaktär för de filantropiska aktiviteterna visar den bästa bilden av revisionsföretaget. / Background: Corporate Social Responsibility, CSR, is a concept that explains how companies engage in three different areas: economic, environmental, and social in order to adapt to socio-economic development. CSR is an aspect that is becoming more and more common for companies to apply by achieving their goals in the long term. If companies do not prioritize CSR to a large extent, there is a risk that they will lose customers and get a bad reputation. Those who work to ensure that companies have good CSR work are auditing companies. Auditing firms should be good representatives for CSR work to strengthen their role as auditors of other firms. Purpose: The purpose of this thesis has been to investigate how Swedish auditing companies use CSR. Thus, this essay aims to increase understanding of why certain CSR activities are selected for Swedish auditing companies within the “Big Four” and the way they are communicated. Methods: This essay has been based on a qualitative method where three interviews have been conducted. The interviews are few but suitable for the work because the interviewees possess the best knowledge of the subject area within the company, they are active in. The respondents are responsible for Deloitte's CSR work in Sweden and worked at the head office in Stockholm, so a non-probability selection. Results and conclusion: The thesis has shown that Swedish auditing companies prioritize choosing CSR activities that have a philanthropic character. Swedish auditing companies prioritize philanthropic activities over those that are of an ethical, legal or economic nature for the philanthropic activities show the best picture of the auditing company.

Bakgrund: I slutet av 2019 upptäcktes coronaviruset vilket föranledde den pandemi vi befinner oss i än idag. Tidigare studier visar på att en kris likt coronapandemin kan innebära förändringar hos revisorers oberoende. Olika företagsskandaler och andra kriser har inneburit att revisionslagar och regler kopplade till revisorers oberoende fått genomgå förändringar. Många tidigare studier belyser en ökad press hos revisorerna i samband med kriser likt coronapandemin. Syfte: Studiens syfte är att utreda hur revisorers oberoende har blivit påverkat av coronapandemin och om pandemin lett till en påverkan på revisorernas förmåga att följa principer och lagar. Metod: Vid datainsamlingen i studien har kvalitativ metod använts. Studien gjordes genom semistrukturerade intervjuer med auktoriserade och erfarna revisorer. Urvalet bestod av revisorer med lång erfarenhet vilket innebar att de arbetat med revision både innan och under coronapandemin. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar på att revisorers oberoende har varit opåverkat under coronapandemin men att andra faktorer under revisionen har påverkats. Faktorer så som arbetssättet och att fler uppgifter tillkommit. I empirin framkom det att de intervjuade revisorerna ändå har upplevt en ökad press bland annat i bedömningen om företags fortsatta drift. Många företag har haft det tufft i coronapandemin vilket har lett till att revisorer fått medverka i en del obekväma diskussioner med klienter men enligt revisorerna har det ändå inte påverkat deras oberoendeställning. Det framkom också att revisorerna inte såg en ökad risk för vänskapshot när revision sker på distans. Slutligen har revisorerna fått i uppdrag att granska olika stödåtgärder under pandemin. Dessa granskningsåtgärder kan anses gynna revisionens roll som ett legitimitetsstärkande verktyg för företag. / Background: The COVID-19 virus was first observed in late 2019. This virus has set the stage for the pandemic situation we still are living in today. Earlier studies show that a crisis like the COVID-19 pandemic may result in changes in auditor independence. Different business scandals as well as other crises has resulted in changes in auditing laws and regulations connected to auditor independence. Several studies also express an increasing pressure for auditors during crises such as the COVID-19 pandemic. Purpose: The purpose of the study is to examine how auditor independence has been affected due to COVID-19 and if the pandemic situation has resulted in an effect on the auditors’ ability to follow auditing laws and regulations. Method: In order to collect data a qualitative method has been used. The study used semi-structured interviews with authorized and well-experienced auditors. The sample consisted of experienced auditors who have worked in the field of auditing both before and during the pandemic. Result and conclusion: The result of the study shows that auditor independence has not been affected during the COVID-19 pandemic. The study does however show that other factors of the auditing has been affected. Factors such as changes in working methods and additional work tasks to be completed. In the empirical findings it was shown that the interviewed auditors had been experiencing an increased pressure in connection with their assessment of the companies’ going concern. Many companies have been experiencing a tough economic situation during the coronavirus pandemic, which has led to auditors having uncomfortable discussions with clients. However, according to the auditors interviewed the auditor independence have not been affected. Moreover, the empirical findings show that the auditors did not see an increased risk for familiarity threat when the auditing is held virtually. Lastly, the result of the study show that auditors have taken on the responsibility to revise different support measures during the pandemic. These revisions can be seen as a way of promoting the role of auditing as a tool for companies to achieve legitimacy.

Idag influeras samhället allt mer av digitaliseringens ständiga utveckling. Denna utveckling inkluderar nya digitala verktyg och processer vilka förändrar verksamheter och dess affärsmodeller. För revisionsbranschen tillkommer automatisering som ett komplement vilket ska effektivisera delarna i revisionsprocessen och möjliggöra att revisorer fokuserar mer på rådgivning. De digitala verktyg som digitaliseringen medför gör att de mindre revisionsbyråerna är utsatta för högre kostnader då implementeringen av verktygen är kostnadskrävande. Dessutom påverkas inte enbart kostnadssidan av digitaliseringen utan hela verksamhetens affärsmodell. Därav är studiens syfte att undersöka och analysera i vilken utsträckning revisionsprocessens delar har digitaliserats och digitaliseringens inverkan på affärsmodellen i små revisionsbyråer. Studiens vetenskapliga ansats är av deduktiv karaktär med semistrukturerade intervjuer. Delarna av revisionsprocessen är planering, granskning och rapportering. Vid undersökningen av affärsmodeller har delar ur business model canvas analyserats. De som undersökts är följande: kundsegment, kundrelationer, nyckelresurser samt intäkts- och kostnadsstrukturen. Resultatet påvisar att revisionsprocessens delar har digitaliserats olika mycket, planering- och granskningsfaserna har utvecklats mer av digitaliseringen än vad rapporteringen har gjort. Dock har samtliga delar effektiviserats mer på grund av de digitala verktygen som byråerna har implementerat. Under planeringsfasen har informationsinsamlingen underlättats då tillgången av information har ökat som ett resultat av internet. Vid granskningen har digitala verktyg, såsom analysverktyg underlättat och effektiviserat revisorernas arbete, detta eftersom redskapen medför att risker och avvikelser enklare framkommer. Avvikelser påträffas då revisorerna gör analyser genom stickprov ur SIE4-filer, vilka är kundens bokföringsunderlag. För rapporteringen, konstateras det att den delen är mitt i övergången gällande digitaliseringen. Det skapas fler digitala rapporter som sedan signeras digitalt jämfört med tidigare då all rapportering var i pappersform. För affärsmodellen fastställs det att fyra av de fem utvalda blocken har påverkats av digitaliseringen. Digitaliseringen har medfört att byråerna nu kan utvidga sitt kundsegment mot övriga orter eftersom avstånden har minskat i form av att underlag skickas digitalt. Vidare har kundrelationerna stärkts eftersom revisorerna är mer lättillgängliga och kan svara på kundernas frågor snabbt. Implementeringen av digitala verktyg har medfört högre kostnader för byråerna, dock kompenseras detta genom att de tar in fler kunder. Det blocket som inte har påverkats av digitaliseringen är nyckelresurserna: de immateriella tillgångarna och humankapitalet. Endast de materiella tillgångar har påverkats då byråerna har behövt införskaffa mer inventarier. / Today, society is increasingly influenced by the constant development of digitalization. Thisdevelopment includes new digital instruments and processes that change businesses and theirbusiness models. For the auditing industry, automation is added as a complement, which willstreamline the parts of the auditing process and enable auditors to focus more on advice. Thedigital instruments that digitalization entails mean that the smaller auditing firms are exposedto higher costs as the implementation of the tools is costly. Furthermore, not only the cost sideof digitization is affected, but the entire business model of the business. Hence, the purpose ofthe study is to investigate and analyze the extent to which parts of the audit process have beendigitized and the impact of digitization on the business model in small auditing firms. Thestudy's scientific approach is of a deductive nature with semi-structured interviews. The partsof the audit process that were analyzed were planning, review and reporting. During theinvestigation of business models, parts of the business model canvas have been analyzed.These are the following areas that were examined: customer segments, customer relationships,key resources and the revenue and cost structure. The results show that parts of the audit process have been digitized to varying degrees, the planning and review phases have been developed more by the digitization than the reporting has done. However, all parts have been made more efficient due to the digital tools that the agencies have implemented. During the planning phase, information gathering has been facilitated as the availability of information has increased as a result of the internet. During the audit, digital tools, such as analysis tools have facilitated and streamlined the auditors' work, as the tools make it easier to identify risks and deviations. Deviations are found when the auditors perform analysis by sampling from SIE4-files, which are the customer's accounting basis. For the reporting, it is stated that the part is in the middle of the transition regarding digitization. More digital reports are created which are then signed digitally compared to before when all reporting was in paper form.  For the business model, it is established that four of the five selected blocks have been affected by digitization. Digitization has meant that the agencies can now expand their customer segment to other locations as the distances have decreased in the form of data being sent digitally. Furthermore, customer relationships have been strengthened because the auditors are more accessible and can answer customers' questions quickly. The implementation of digital tools has entailed higher costs for the agencies, however, this is compensated by the fact that they bring in more customers. The block that has not been affected by digitalization is the key resources: intangible assets and human capital. Only the tangible assets have been affected as the agencies needed to purchase more equipment.