No description available.

Inflytandet från internationella standardsättare har lett till att nationella redovisningsregelverk till stor del utformats efter internationella redovisningsstandarder. Sedan år 2014 är större onoterade svenska företag därför skyldiga att upprätta finansiella rapporter i enlighet med K3- eller K4-regelverket, som fastställts av Bokföringsnämnden. Det frivilliga valet mellan redovisningsregelverk kan leda till minskad jämförbarhet i finansiella rapporter, vilket påverkar investerares och intressenters beslutsfattande. Denna problematik påverkas ytterligare av resultatmanipulering, där företagsledningen manipulerar finansiella rapporter för att gynna sina egna intressen. Tidigare forskning tyder på både positiva och negativa samband mellan implementering av IFRS och resultatmanipulering. Denna studie analyserar sambandet mellan tillämpade redovisningsstandarder (K-regelverk) och resultatmanipulering i större onoterade svenska företag, för att belysa hur valet av regelverk påverkar ledningens opportunistiska incitament för resultatmanipulering. Med hjälp av en regressionsmodell analyseras sambandet med olika variabler förknippade med resultatmanipulering genom hypotesprövning. Sambanden analyseras sedan utifrån Institutionell teori, Agentteori och Positiv redovisningsteori. Resultaten visar att tillämpat K4-regelverk och revisioner utförda av big four byråer har signifikanta negativa samband med resultatmanipulering, vilket indikerar att striktare redovisningsstandarder minskar opportunistiska incitament för finansiell rapportering. Företagsstorlek, skuldsättning, forsknings- och utvecklingsutgifter samt goodwill visar positiva signifikanta samband med resultatmanipulering, vilket tyder på att större och mer skuldfinansierade företag, såväl som de som investerar i immateriella tillgångar, är mer benägna att manipulera det redovisade resultatet. Studien drar slutsatsen att frivilligt antagande av K4-regelverket (frivilligt IFRS-antagande) inte ökar incitamenten för resultatmanipulering jämfört med K3-regelverket, i motsats till resultat från tidigare studier utförda i andra länder. Detta indikerar att institutionella och kulturella faktorer kan påverka effektiviteten hos redovisningsstandarder för att minska resultatmanipulering. Sammantaget ger studien bevis för att specifika redovisningsstandarder och företagsegenskaper har signifikanta samband med resultatmanipulering, vilket bidrar till förståelsen av redovisningspraxis i svenska onoterade företag. / The influence of international standard setters has led to national accounting regulations being mainly modeled after international accounting standards. Since 2014, larger unlisted Swedish companies have been required to prepare financial reports in accordance with the K3 or K4 accounting regulations, as established by the Swedish Accounting Standards Board. The voluntary choice between accounting regulations can lead to reduced comparability in financial reports, affecting decision-making by investors and stakeholders. This issue is further affected by earnings management, where company management manipulates financial reports to benefit their own interests. Previous research suggests both positive and negative relationships between IFRS implementation and earnings management. This study investigates the relationship between applied accounting standards (K-regulations) and earnings management in large unlisted Swedish companies, to highlight how the choice of regulation affects management's opportunistic incentives for earnings management. Using a regression model, the significance of various variables associated with earnings management is assessed through hypothesis testing. The relationships are then analyzed based on Institutional theory, Agency theory and Positive Accounting Theory. The study’s results show that the applied accounting standard (K4) and big four audits have a significant negative relationship with earnings management, indicating stricter accounting practices reduce opportunistic incentives for financial reporting. Firm size, leverage, research and development expenditures and goodwill show positive significant relationships with earnings management, suggesting larger and more leveraged firms, as well as those investing in intangible assets, are more prone to manipulate earnings. The study concludes that voluntary adoption of the K4 standard (voluntary IFRS adoption), does not increase earnings management incentives compared to the K3 standard, contrasting with previous findings from studies conducted in other countries. This indicates that institutional and cultural factors may influence the effectiveness of accounting standards in mitigating earnings management. Overall, the study provides evidence that specific accounting standards and firm characteristics significantly impact the extent of earnings management, contributing to the understanding of accounting practices in Swedish unlisted firms.

Uma combinação de empresas ocorre quando duas ou mais empresas distintas se unem de uma única vez para formar uma nova entidade contábil. Dois métodos de contabilização das combinações de empresas são geralmente aceitos no mercado internacional - o Método de União de Participações (Pooling of Interests) e o Método de Compra (Purchase Method). Mas esses dois métodos não devem ser vistos como alternativas contábeis para uma mesma combinação. Para se determinar qual dos dois métodos deve ser utilizado em uma combinação é necessário que se analise a natureza da transação, se ela é uma compra ou uma união de interesses. Sob o Método de União de Participações (Pooling of Interests), os ativos e passivos das empresas combinantes são combinados na nova entidade pelos seus valores históricos. Pelo Método de Compra (Purchase Method), os ativos e passivos da empresa adquirida são combinados pelo fair value na nova entidade. Além desses métodos, mais dois métodos são usados, mas de forma menos freqüente - o Método Fresh-Start e o Método Push-Down Accounting. Pelo Método Fresh-Start, os ativos e passivos das empresas combinantes são combinados pelo fair value. Pelo Método Push-Down Accounting, os ativos e passivos da empresa adquirida são avaliados e contabilizados pelo fair value em sua contabilidade, para em seguida serem combinados na nova entidade. Este estudo tem por objetivo principal explorar os métodos utilizados no mercado internacional e principalmente norte-americano, a fim de combinar as Demonstrações Contábeis de empresas fusionadas ou incorporadas, e aplicar os métodos de União de Participações, de Compra e o Push-Down Accounting em um único caso hipotético, para se conhecer os seus reflexos nas Demonstrações Contábeis da entidade combinada. Na comparação aplicada dos três métodos, o Push-Down Accounting revelou-se como uma variante do Método de Compra (Purchase Method). O Método de União de Participações (Pooling of Interests) sugere uma completa comunhão dos interesses das empresas combinantes sem o reconhecimento de qualquer aumento da potencialidade de geração de benefícios futuros. Já o Método de Compra se assemelha a uma simples transação de compra que reconhece de forma objetiva, na data da combinação, o potencial mínimo de geração de benefícios futuros da empresa adquirida para a entidade combinada. / A business combination occurs when two or more companies merge at one single time to form a new accounting entity. Two accounting methods for business combinations are generally accepted in the international market - the Pooling of Interests Method and the Purchase Method. But these two methods should not be considered as accounting alternatives for the same combination. To determine which of the two methods should be used in a business combination the nature of the transaction should be analyzed, that is, whether it is a purchase or a pooling of interests.On the one hand, in accordance with the Pooling of Interests Method, the assets and liabilities of the combining companies are combined in the new entity making use of their historical value. In accordance with the Purchase Method, on the other hand, the purchased company\'s assets and liabilities are combined in the new entity making use of their fair value.Apart from these two methods, two other methods are used, even though less frequently - the Fresh-Start Method and the Push-Down Accounting Method. In accordance with the Fresh-Start Method, the combining companies\' assets and liabilities are combined making use of their fair value. In accordance with the Push-Down Accounting Method, the purchased company\'s assets and liabilities are first re-evaluated by its accounting making use of their fair value, in order to be subsequently combined in the new entity.The main objective of this study is an exploration of the methods used in the international and mainly North-American markets for combining the Financial Statements of merged or acquired companies, and an application of the Pooling of Interests, Purchase and Push-Down Accounting Methods to one single hypothetical case, in order to know its effects on the Combined Financial Statements. In the comparison of the three methods, the Push-Down Accounting Method proved to be a variant of the Purchase Method. The Pooling of Interests Method suggests a complete pooling of the combining companies\' interests, without recognizing any increase in the potential for generating future benefits. The Purchase Method in turn is similar to a simple purchase transaction which objectively recognizes, at the combination date, the minimum potential of the purchased company for generating future benefits for the combined entity.

本研究以實徵性會計理論為基礎，測試在現金增資此一會計數字被使用來評估公司績效的事件中，上市公司是否有動機美化申請增資所使用的會計報表，亦即採用增加盈餘的裁量性應計項目，或是控制營業外交易以增加盈餘的方式進行盈餘的操縱以順利通過證管會的審查。同時，本研究亦檢定上市公司是否在增資結束後，由於應計項目的自動迴轉，而使其裁量性應計項目的變動為負。同時本研究亦透過三個假說來檢定現金增資前的操縱行為受某些公司特徵或增資時的經濟狀況等因素之影響是否顯著。 　　本研究的分析過程分成三大部份：第一部分的檢驗在了解現金增資公司的營業收入變動狀況，以Wilcoxon signed rank統計檢定法確定樣本公司的營業收入是否有顯著的變動；第二部分為整體性的探討上市公司增資之前，是否採用增加盈餘之裁量性應計項目和營業外收益淨額，同時探討增資後上述會計項目變數變化的情形，本研究採用Wilcoxon signed rank檢定法，檢定增資前後裁量性應計項目和營業外收益變動的差異；第三部分乃將樣本分為二組，以Wilcoxon rank sum檢定法，分別檢定高、低內部人持股比率，股市景氣榮枯期增資，以及大、小規模等二組樣本公司在增資前，其盈餘操縱行為是否有顯著差異？ 　　本研究所得到的結論如下： 　　1.樣本公司在增資前後期間營業收入淨額均顯著地持續增加。 　　2.樣本公司在增資前一年的確採取增加盈餘的裁量性應計項目和營業外收益淨額，且增資後一年，裁量性應計項目因迴轉而有負向的變動，但此盈餘操縱行為未達統計顯著性。 　　3.樣本公司在增資當年裁量性應計項目和營業外收益淨額均呈顯著的正向變動，可能的解釋是：(1)來自樣本公司在年初或年中季報的操縱行為；(2)公司在增資後有較高的「政治敏感性」。進一步測試發現：公司的確在增資前一季、增資完成當季和後一季，均有盈餘操縱的行為。 　　4.在股市景氣繁榮期增資的樣本公司，的確較顯著地採用了提高盈餘的裁量性應計項目和營業外收益淨額。而代理成本較高和規模較小的公司，分別較代理成本低和規模大的公司，傾向在增資前進行盈餘管理行為，但此行為並未達統計顯著性。

Inledning: Svenska kommuners verksamhet betecknas som säregen. Till detta hör att kommunerna skiljer sig från den privata sektorn i avseende på målsättning och utförande. En utav de särdrag som finns inom kommunerna är deras redovisning av pensionerna som skall ske enligt blandmodellen. Ett flertal studier har lyft upp farhågor om att redovisningen enligt blandmodellen anses leda till diskretionära tolkningsutrymmen som troligtvis kommer utnyttjas av politikerna i syfte att påverka redovisningen. En del av de diskretionära åtgärder som antas vara möjliga är pensionsförvaltning av de förmånsbestämda pensionerna. Syfte: Studiens syfte är att förklara kommunernas val av förvaltning av de förmånsbestämda pensionerna. Metod: En deduktiv ansats har använts i studien för att kartlägga de olika teoretiska förhållandena mellan pensionsförvaltning och pensionsredovisning. Studiens utförande grundar sig i att tillföra en ny inblick i redovisningsforskningen. För att åstadkomma detta har tolv hypoteser sammanställts och prövats utifrån den statistiska analysen. Slutsatser: Studien har visat att variabeln lönsamhet har varit signifikant inom samtliga analyser. Detta har lett till att hypotesen om resultatutjämning har använts som en förklaring till kommunernas val av pensionsförvaltning. Variablerna befolkningsstorlek och befolkningsförändring har även de visat sig påverka valet av pensionsförvaltningen. I den logistiska regressionen har det dock varit problematiskt att införa samtliga variabler i samma modell. Därför har hypoteserna om befolkningsstorlek och befolkningsförändring förkastats tillsvidare. Hypoteserna som utformades har stundom växlat mellan positiv redovisningsteori och institutionell teori för att på så vis ge en mer utförligt förklaring. De anses därför ha bidragit var på sitt sätt till att förklara valet av pensionsförvaltningen. / Introduction: Swedish municipalities’ operations are described as being distinctive. This means that the municipalities differ from the private sector in terms of goal settings and performance. One of the characteristics found in the municipalities is their reporting of pensions that is to be accounted for according to the mixed model. Several studies have brought forward concerns that the accounting according to the mixed model may give rise to discretionary interpretations that assumedly are going to be exploited by the politicians in order to affect the financial reporting. A part of the discretion that is used in the earnings management is assumed to occur in the pension management of the defined benefit pension plans. Aim: The aim of the study is to explain the municipalities’ choice of management of the defined benefit pension plans. Method: A deductive approach has been used in the study to identify different theoretical relationships between the pension management and pension accounting. The study's design was based on providing a new insight into accounting research. To achieve this, twelve hypotheses were formulated and later tested using the statistical analysis. Conclusions: The study has shown that the variable profitability has been significant in the overall analyzes. This has led to the hypothesis that income smoothing could be used as to explain the municipalities’ choice of pension management. The variables population size and population change have also been shown to affect the choice of pension management. Doing the logistical regression with all the variables was however problematic. Therefore, the hypotheses on population size and population change have been rejected for the time being. The hypotheses that were designed have been interchangeable at different points between positive accounting theory and institutional theory, which has led to a more detailed explanation. They are therefore considered to have contributed each in its own way to explain the choice of pension management.

I tidigare studier har det framkommit att amerikanska företag manipulerar sina finansiella räkenskaper inför en nyemission med hjälp av Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar. Detta görs i syfte att reflektera en bättre bild av företagets finansiella ställning gentemot hur det i verkligheten ser ut. Företeelsen tillämpas med avsikt att erhålla ett större finansiellt riskkapital då företaget utfärdar nyemission. Denna studie undersöker om svenska företag agerar likt amerikanska företag vid en nyemission och därför är syftet i studien att undersöka om svenska företag tillämpar Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar vid perioden då de utfärdar nyemission. Svenska företag har varit av intresse i följande studie då svenska företag verkar under ett annorlunda redovisnings- och skattesystem än amerikanska företag gör, varpå vi vill testa om teorin Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar är tillämpbar på även svenska företag, trots de skillnader som föreligger mellan ländernas lagsystem. Studien har genomförts med hjälp av en kvantitativ metod som vi presenterat med hjälp av en deskriptiv statistisk analys. De resultat som framkommit i studien är att även svenska, såväl som amerikanska, företag tillämpar Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar vid de kvartal då ska utfärda nyemission, trots de olikheter i redovisnings- och skattesystem som råder länderna emellan. Förutom detta visar studien på att svenska företag även tillämpar en extrem form av Earnings Management samt att olika branscher tillämpar Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar i olika grad då de ska utfärda nyemission. De resultat som framkommer i följande studie visar att det är av stor betydelse att investerare har en medvetenhet om att Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar förekommer när svenska företag ska utfärda nyemission. Detta är av vikt då tidigare studier har påvisat att många investerare som förvärvat aktier i företagen som tillämpat Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar har känt en besvikelse samt upplevt att de blivit missledda av företagens publicerade finansiella rapporter efter nyemissionen. Besvikelsen grundar sig i att det rapporterade resultatet vanligtvis kraftigt sjunker kvartalen efter nyemission då företagen tillämpat Earnings management genom oförklarliga periodiseringar. / In previous studies, it has been found that US companies manipulate their financial statements before issuing Seasoned Equity Offerings (SEO) using Accrual-based Earnings Management. This is done by the company in order to reflect a better financial position compared to their true underlying financial performance. Accrual-based Earnings Management is applied with the intention of obtaining larger financial capital when issuing SEOs. This study examines whether Swedish companies, consistent with US companies, apply the phenomenon in a similar way while issuing SEOs and the purpose of our study is therefore to investigate whether Swedish companies apply Accrual-based Earnings Management in the period they issue SEOs. Swedish companies have been of interest in the following study, as Swedish companies operate under a different accounting and tax law compared to that of American companies. As a result, we want to test the theory of Accrual-based Earnings Management to see if it is applicable to Swedish companies, despite the differences in tax law that exists between the countries. The study has been conducted using a quantitative methodology which has been presented through a descriptive statistical analysis. Our results imply that Swedish- as well as American companies, apply Accrual-based Earnings Management in the period they issue SEOs. This is found despite differences in accounting and tax law between the two countries. In addition to this, the study also shows that Swedish companies apply an extreme form of Accrual-based Earnings Management, and that it exist industrial differences in the level of Accrual-based Earnings Management that is applied when issuing SEOs. The results found in the following study show that it is of the utmost importance that investors have an awareness regarding Accrual-based Earnings Management and that it occurs when Swedish companies issue a SEO. This is important as previous studies have shown that many investors who acquired shares in the companies who applied Accrual-based Earnings Management when issuing SEOs, have felt disappointed and have found that they have been misled by the companies published financial reports following the SEO. The disappointment is based on the fact that as companies apply Accrual-based Earnings Management, the companies reported earnings usually fall in the period after issuing a SEO.

I början av 2018 började den nya standarden IFRS 9, framtagen av IASB, gälla. Standarden ersätter den tidigare IAS 39 som behandlar finansiella instrument och är framtagen efter den stora finanskrisen under 2000-talet. I samband med implementeringen av IFRS 9 kan ett företags klassificerings, omklassificerings, redovisning och värdering samt nedskrivning av finansiella tillgångar påverkas annorlunda. Till följd av detta kommer det uppstå större skillnader mellan det svenska regelverket K3, som grundats på IFRS, och den nya standarden i IFRS beträffande finansiella tillgångar. Studien är en komparativ analys med typfall där tre fiktiva företag jämförs för att se vilka skillnader som finns mellan K3 och RFR 2/IFRS i hanteringen av finansiella tillgångar. De delar som belyses i studien är klassificering, omklassificering, redovisning och värdering samt nedskrivning. Skillnaderna som uppstår analyseras främst ur ett modifierat intressentperspektivmed inslag av positiv redovisningsteori och möjligheter till utdelning för investerare. Analysen i studien utgår till stor del från de kvalitativa egenskaperna som anges i IASB:s föreställningsram och i Bokföringsnämndens (BFN) vägledning för K3. De kvalitativa egenskaperna analyseras utifrån ett modifierat intressentperspektiv med investerare och företagsledare i fokus. Investerare har ett ekonomiskt intresse i företag och efterfrågarekonomisk information från företag som kan påverka deras prognoser och beslutstagande. Företagsledare använder den ekonomiska informationen för att kunna fatta viktiga beslut iföretaget. Det är även viktigt för företagsledaren att se om ett av regelverken har en större positiv effekt på redovisningen och därför är att föredra. Studiens syfte är att belysa de mest väsentliga skillnaderna angående finansiella tillgångar och deras förfarande och hur dessa skillnader påverkar investerare och företagsledare samtutdelningsmöjligheterna i ett företag. En redogörelse av de båda redovisningsstandarderna görs i början av studien för en lättare läsförståelse och för att ge läsaren en förståelse av de bådaregelverken. Analysen gällande de kvalitativa egenskaperna utifrån intressentteorin hjälper till att belysa de mest signifikanta skillnaderna mellan K3 och RFR 2/IFRS 9.Resultatet från studien visar att skillnaderna mellan regelverken främst är redovisningsteknisk i hur den finansiella informationen presenteras. Samtidigt som den största skillnaden mellanK3 och RFR 2/IFRS 9 gällande nedskrivningar inte har någon effekt på ekonomin i företaget på lång sikt. Slutsatserna från studien är att ett företag som väljer att tillämpa RFR 2/IFRS framför K3 kommer en del av de kvalitativa egenskaperna stärkas sett ur studiens intressentperspektiv. Väljer ett företag istället att tillämpa K3 kommer deras utdelningsmöjligheter upplevas starkare i ett tidigare skede på grund av periodiseringseffekterna. Vidare har studien praktiskt bidragit till att visa hur företag i praktiken kan tillämpa standarderna K3 och RFR 2/IFRS 9. Detta hjälper ett företag att välja vilken standard de ska välja när de står i ett vägval mellan vilken av standarderna de ska tillämpa. / At the beginning of 2018, the new International Financial Reporting Standard (IFRS 9) developed by the International Accounting Standards Board (IASB), began to be valid. The standard replaces the previous International Accounting Standard (IAS) 39, which deals with financial instruments, and is developed after the major financial crisis during the 2000s. In correlation to the implementation of IFRS 9, a company's classification, reclassification, recognition and valuation and impairment of financial assets may be affected differently. As a result, there can be major differences between the Swedish regulatory framework K3, that is based on IFRS, and the new IFRS standard for financial assets. This study is a comparative analysis with hypothetical cases where three fictitious companies are compared to highlight the differences that exist between K3 and Rådet för finansiell rapportering (RFR) 2/IFRS in the management of financial assets. The parts that are brought up in the study are classification, reclassification, accounting and valuation as well as impairment. The differences that arise are mainly analyzed from a modified stakeholder perspective with elements of positive accounting theory and opportunities for dividend. The analysis in this study is largely based on the qualitative characteristics stated in the IASB Performance Framework and in the Accounting Board's guidance for K3. The qualitative characteristics are analyzed based on a stakeholder perspective with investors and business leaders in focus. Investors have a financial interest in companies and request financial information from companies that may affect their forecasts and decision making. Business executives use the financial information to make important decisions in the company. It is also important for the business manager to see if one of the standards has a positive effect on the accounting and is therefore preferable. The purpose of this study is to highlight the most significant differences regarding financial assets, their procedures and how these differences affect investors and business managers but also the dividend opportunities of a company. A presentation of the two regulations is made at the beginning of the study for an easier reading comprehension and to give the reader an understanding of the two accounting standards. The analysis of stakeholder theory helps to highlight the differences in K3 and RFR 2/IFRS 9 for the analysis of the qualitative characteristics of the report. The results in this study shows that the differences between the regulations are primarily accounting techniques in how the financial information is presented. At the same time the main difference between K3 and RFR 2/IFRS 9 regarding impairment does not affect the long-term economy of the company. The conclusions from the study shows that some of the companies qualitative characteristics will be strengthened if they choose to apply RFR 2/IFRS instead ofK3, seen from the perspective of the stakeholders in the study. If a company chooses to applyK3 instead, their dividend opportunities will be a lot bigger in an earlier stage due to the accrual effects. In addition, the study has practically contributed to demonstrate how companies effectively can apply the standards K3 and RFR 2/IFRS 9, that determine which of the standards will suit them best when choosing between them.

Uma combinação de empresas ocorre quando duas ou mais empresas distintas se unem de uma única vez para formar uma nova entidade contábil. Dois métodos de contabilização das combinações de empresas são geralmente aceitos no mercado internacional - o Método de União de Participações (Pooling of Interests) e o Método de Compra (Purchase Method). Mas esses dois métodos não devem ser vistos como alternativas contábeis para uma mesma combinação. Para se determinar qual dos dois métodos deve ser utilizado em uma combinação é necessário que se analise a natureza da transação, se ela é uma compra ou uma união de interesses. Sob o Método de União de Participações (Pooling of Interests), os ativos e passivos das empresas combinantes são combinados na nova entidade pelos seus valores históricos. Pelo Método de Compra (Purchase Method), os ativos e passivos da empresa adquirida são combinados pelo fair value na nova entidade. Além desses métodos, mais dois métodos são usados, mas de forma menos freqüente - o Método Fresh-Start e o Método Push-Down Accounting. Pelo Método Fresh-Start, os ativos e passivos das empresas combinantes são combinados pelo fair value. Pelo Método Push-Down Accounting, os ativos e passivos da empresa adquirida são avaliados e contabilizados pelo fair value em sua contabilidade, para em seguida serem combinados na nova entidade. Este estudo tem por objetivo principal explorar os métodos utilizados no mercado internacional e principalmente norte-americano, a fim de combinar as Demonstrações Contábeis de empresas fusionadas ou incorporadas, e aplicar os métodos de União de Participações, de Compra e o Push-Down Accounting em um único caso hipotético, para se conhecer os seus reflexos nas Demonstrações Contábeis da entidade combinada. Na comparação aplicada dos três métodos, o Push-Down Accounting revelou-se como uma variante do Método de Compra (Purchase Method). O Método de União de Participações (Pooling of Interests) sugere uma completa comunhão dos interesses das empresas combinantes sem o reconhecimento de qualquer aumento da potencialidade de geração de benefícios futuros. Já o Método de Compra se assemelha a uma simples transação de compra que reconhece de forma objetiva, na data da combinação, o potencial mínimo de geração de benefícios futuros da empresa adquirida para a entidade combinada. / A business combination occurs when two or more companies merge at one single time to form a new accounting entity. Two accounting methods for business combinations are generally accepted in the international market - the Pooling of Interests Method and the Purchase Method. But these two methods should not be considered as accounting alternatives for the same combination. To determine which of the two methods should be used in a business combination the nature of the transaction should be analyzed, that is, whether it is a purchase or a pooling of interests.On the one hand, in accordance with the Pooling of Interests Method, the assets and liabilities of the combining companies are combined in the new entity making use of their historical value. In accordance with the Purchase Method, on the other hand, the purchased company\'s assets and liabilities are combined in the new entity making use of their fair value.Apart from these two methods, two other methods are used, even though less frequently - the Fresh-Start Method and the Push-Down Accounting Method. In accordance with the Fresh-Start Method, the combining companies\' assets and liabilities are combined making use of their fair value. In accordance with the Push-Down Accounting Method, the purchased company\'s assets and liabilities are first re-evaluated by its accounting making use of their fair value, in order to be subsequently combined in the new entity.The main objective of this study is an exploration of the methods used in the international and mainly North-American markets for combining the Financial Statements of merged or acquired companies, and an application of the Pooling of Interests, Purchase and Push-Down Accounting Methods to one single hypothetical case, in order to know its effects on the Combined Financial Statements. In the comparison of the three methods, the Push-Down Accounting Method proved to be a variant of the Purchase Method. The Pooling of Interests Method suggests a complete pooling of the combining companies\' interests, without recognizing any increase in the potential for generating future benefits. The Purchase Method in turn is similar to a simple purchase transaction which objectively recognizes, at the combination date, the minimum potential of the purchased company for generating future benefits for the combined entity.

Bakgrund: Rapportering av hållbarhetsfrågor är i dagsläget av frivillig natur i den svenska kommunsektorn. En pågående debatt har därför lyft frågan om huruvida kommuner borde omfattas av ett lagkrav på hållbarhetsrapportering. Den rapportering av hållbarhetsfrågor som sker idag skiljer sig mellan kommunerna gällande upplägg, innehåll och ambitionsnivå.    Syfte: Syftet med studien är att förklara omfattningen av och innehållet i svenska kommuners frivilliga hållbarhetsrapportering.   Metod: Studien är utförd med en deduktiv ansats och har en tvärsnittsdesign. Hypoteserna har utformats med ett eklektiskt angreppssätt. Sekundärdata har i huvudsak samlats in från årsredovisningar, vars kvalitativa data har kvantifierats genom en innehållsanalys.   Resultat: Studien visar att ett intresse för Agenda 2030, kommunens lokala redovisningsnätverk och kommunens val av revisionsbyrå påverkar mängden och innehållet i hållbarhetsrapporteringen. Ytterligare visar studien även att den politiska majoriteten har en viss påverkan på mängden hållbarhetsrapportering.   Kunskapsbidrag: Studien bidrar till den befintliga forskningen inom hållbarhetsrapportering genom att tillföra kunskap om vilka faktorer som påverkar hållbarhetsrapporteringen i den kommunala sektorn. I den svenska kontexten bidrar studien utöver att ge en uppdaterad bild av det empiriska läget även genom att addera faktorer som inte testats i den svenska kommunala sektorn.

Företag är idag ständigt granskade och kravet på att visa transparens blir mer och mer efterfrågat från företagets intressenter. Intressenters efterfrågan på kommunikation om hur företag arbetar med hållbarhet är inget undantag. Hållbarhetsredovisning är enligt svensk lagstiftning inte en speciellt detaljerad lag utan företag har stora möjligheter att kommunicera ut det som deras intressenter efterfrågar samt det som de själva önskar kommunicera. Under 2015 skapade FN Agenda 2030 som täcker vår världs stora ekonomiska, sociala och miljömässiga problem. Agenda 2030 grundas i 17 globala miljömål (SDG) som kan användas av företag och andra aktörer som ett redovisningsverktyg för att kommunicera deras ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan. Med detta som utgångspunkt har denna studie i syfte att undersöka hur företagens egenskaper samverkar med i vilken omfattning företagen redovisar SDG. Studien är en kvantitativ studie som med hjälp av en utformad bedömningsmall kodar 100 hållbarhetsrapporter hos företag noterade på Stockholmsbörsens mid och large caps listor. Med hjälp av bedömningsmallen skapades den beroende variabeln SDGpoäng som har använts för att testa samverkan med företagets egenskaper. Egenskaperna som testades var företagens storlek, lönsamhet, kapitalstruktur, könsfördelningen inom styrelsen och bransch. Genom statistiska tester kunde de givna hypoteserna besvaras och resultatet visar att egenskaperna storlek och bransch samverkar med i vilken omfattning företag redovisar SDG. Resultatet visar att branschen råvaror och material redovisar SDG i högst omfattning samtidigt som branscherna finans och hälsovård redovisar SDG i lägst omfattning. Studiens resultat bidrar till teorin om hur företagens egenskaper samverkar med redovisningen av frivillig hållbarhetsinformation. / Companies today are constantly audited and the requirement to show transparency is becoming more and more in demand from the stakeholders. The external demand for communication from the companies about how they work with sustainability is no exception. Sustainability reporting is, according to Swedish legislation, not a particularly detailed law so companies have a great opportunity to communicate what the stakeholders demand and what they themselves wish to communicate. In 2015, the UN created Agenda 2030, which covers our world's major economic, social and environmental problems. Agenda 2030 is based on the UN's 17 Sustainable Development Goals (SDGs) that can be used by companies and other organizations as an accounting tool to communicate their economic, social and environmental impact. With this as a starting point, this study aims to investigate how the companies' characteristics interact with the extent to which the companies report SDG. This study is a quantitative study that, with the help of a designed assessment template, encodes 100 sustainability reports from companies listed on the Stockholm Stock Exchange's mid and large caps lists. By using the assessment template, the dependent variable SDGpoäng was created, which has been used to test collaboration with the company's characteristics. The tested characteristics were the size of the companies, profitability, capital structure, gender distribution within the board and industry. Through statistical tests, the given hypotheses could be answered and the results show that the characteristics size and industry interact with the extent to which companies report SDG. The results show that the industry Basic materials reports SDG to the highest extent, while industries of finance and healthcare report to the lowest extent. The results of the study contribute to the theory of how companies' characteristics interact with the reporting of voluntary sustainability information. The study is written in Swedish.