Olika kontorstrender kommer och går och den flexibla arbetsplatsen har blivit allt vanligare i samhället. Idén om att varje individ själv ska ha möjlighet att välja sin arbetsplats efter olika arbetsuppgifter är grundtanken i det aktivitetsbaserade arbetssättet, en kontrast till de klassiska cellkontoren. Konceptet aktivitetsbaserade flexkontor bygger på att arbetsmiljön utformas i olika zoner efter verksamhetens olika aktiviteter, men tidigare forskning visar på att kontorsformen inte alltid används som den är tänkt eller att arbetsmiljön inte stödjer de behov som finns hos medarbetarna. Den här studien handlar om att undersöka de lugna zonerna i ett aktivitetsbaserat flexkontor. Studien är i samarbete med Försäkringskassans huvudkontor i Stockholm som sedan 2016 arbetat aktivitetsbaserat, men där de anställda idag ofta väljer att sitta på samma plats varje dag. Det har resulterarat i att lugna zonerna idag inte används i någon större utsträckning. Syftet med studien är att undersöka vilka rumsliga behov som användare av ett aktivitetsbaserat flexkontor har i en lugn zon och hur en lugn zon kan kommunicerar dess användande och funktioner.  Intervjuer, frågeformulär och rumsanalys har tillämpats för att få en djupare förståelse om problematiken och för att besvara frågeställningarna för denna studie. Tillsammans litteraturstudier om visuell retorik, visuella element i rummet, zonindelning samt deltagande och inkluderande design så presenteras ett gestaltningsförslag på hur ett rums funktioner kan kommuniceras genom visuella element som form, färg och material och en utformning av en lugn zon som stödjer användares behov.

No description available.

This study is based on a combination of existing theoretical knowledge and recently conducted empirical research. The analysis of knowledge that has come from the academic world has resulted in an extensive review of budgeting. The review starts at the inception of budgets in the nineteenth century, where it was just a tool to manage cost and cash flows. The study follows the trajectory of the evolution of budgeting from Traditional Budgeting practices that lasted for decades to, what is known today as, Better Budgeting. The evolution of budgeting has been driven by the desire of organisations to mitigate business challenges which result from the economic volatilities of the day as well as to remain competitive. This desire to mitigate business challenges remains relevant today and demands that organisations be equipped with best practice management tools, systems and business processes. In order to manage organisations effectively and efficiently, Management Accounting as a discipline is in a state of constant development. Over the years, a number of new innovations have been introduced in the field of Management Accounting. These include (but are not limited to) concepts such as Activity Based Costing (ABC), Activity Based Management (ABM), Activity Based Budgeting (ABB), Target Costing, Strategic Cost Management and Economic Value Added (Budgeting)(EVA™), Zero Based Budgeting (ZBB), Rolling Budgets and Forecasting (RBF), Balanced-Score Card (BSC) and Beyond Budgeting. These innovations aim to provide business managers with practical value adding solutions for a better understanding of the organisation’s product or service costing and planning strategies. The focus of this study is on innovations relating to the planning strategies of the organisation. Innovations that relate to planning include: Activity Based Budgeting, Zero Based Budgeting and Rolling Budgeting and Forecasting. The budget evolution is not short of academic value; researchers have conducted empirical surveys and have provided a theoretical perspective on the subject matter with fruitful findings. There appears to be a consensus regarding a total overhaul of Traditional Budgeting with the clear intention to move towards Better Budgeting. In the midst of this continued research work, there has been an emergence of a radical view about budgeting. This radical view concerns pursuing an agenda that suggests that organisations must stop preparing budgets. The gist of this radical development can be summed up as the limitations presented by budgeting in organisations. This recent concept has been coined as Beyond Budgeting. To remain globally competitive, South African organisations must keep abreast with the latest developments in management practices. This study therefore provides a good platform for South African organisations to obtain knowledge in what other countries are already doing around the subject of budgeting. The study has a two-pronged problem statement. Firstly, do organisations still budget? Secondly, what do organisations feel is the future for budgeting? Are they keeping with Traditional Budgeting, moving towards Better Budgeting or rather going further and looking Beyond Budgeting? The South African business community is no exception to this global budget debate about Traditional Budgeting, Better Budgeting and Beyond Budgeting. To gather evidence, the study made use of an online survey questionnaire that is attached as Appendix 2. An email invite containing an Internet hyperlink was sent to respondents. Respondents were expected to click on the hyperlink to gain access the pre-designed online survey questionnaire. Upon the analysis of the results, it was concluded that the South African business community still relies on budgeting, with 90% of the respondents saying that budgeting is indispensable, as their organisations will not manage without budgeting. Furthermore, there was a clear-cut move from Traditional Budgeting towards Better Budgeting. The study also concluded that the move towards Better Budgeting is supported by the inability of Traditional Budgeting to keep up with the rapid changes in macro and micro-economic factors. Also interesting to note is the revelation that 0% of the respondents indicated that they had adopted and implemented Beyond Budgeting. This resistance by the South African business community to the adoption of Beyond Budgeting and the resulting slower pace of this new practice's implementation is actually similar to the pace at which global organisations have received this radical budgeting practice. / Dissertation (MCom) University of Pretoria, 2012 / am2013 / Financial Management / unrestricted

Socialsekreterare förväntas alltmer interagera med andra organisationer för att utföra effektivt socialt arbete. En lösning har blivit att introducera mer flexibla arbetsplatser i form av aktivitetsbaserade arbetsplatser (ABW) för att förbättra interaktion och kommunikation mellan anställda. Denna studie strävar efter att identifiera positiva och negativa aspekter med ABW i relation till socialsekreterares yrkesroll. Syftet är att kunna presentera resultat som är relevanta för praktikers övervägning av att introducera ABW i Socialtjänsten. En litteraturstudie i form av en ”interactive review” har genomförts med syfte att identifiera positiva och negativa aspekter inom tillgänglig forskning om ABW. De identifierade aspekterna av ABW jämfördes med tidigare forskning i relation till socialsekreterares yrkesroll. Ett rollteoretiskt ramverk har använts för att få en djupförståelse för de förväntningar socialsekreterare har i sin yrkesroll och hur de potentiellt kan förändras inom en ABW. Resultatet av analysen visar att ABW kan stärka socialsekreterare i deras samspel och samverkan med andra organisationer men påverkas av tidigare upplevelser och arbetsuppgifter. Samtidigt som samverkan förstärks med andra organisationer har det visats att samverkan inom organisationen försämrats då anställda minskar kommunikationen med sina medarbetare i jämförelse med tidigare arbetsplats. ABW:s betydelse för socialsekreterare behöver däremot värderas i relation till flera faktorer. / Social workers are increasingly expected to integrate with other organizations to produce efficient work. One solution is the introduction of flexible working spaces knows as activity-based workplaces (ABW) to improve interaction and communication between employees. This study intends to identify positive and negative aspects with ABW in relation to social workers professional role. The purpose is to present relevant results for practitioners considering introducing ABW in Social Services' workplaces. A literature review in the form of an interactive review has been conducted with the purpose of identifying positive and negative aspects of ABW in previous literature. The identified aspects of ABW were then compared to previous literature of the professional role of the social worker. Using role theory as a framework, the study analysed the expectations social workers experience in the work and how the expectations are affected by an ABW. Results show that ABW could strengthen the social worker's teamwork and cooperation with other organizations, however this is affected by the social worker's previous experience and work obligations. While cooperation might increase with other organizations, the opposite is true for cooperation within the organization after transitioning to an ABW compared to the previous workplace. Thus, the evaluation of ABW among social workers need to consider multiple factors.

Activity Based Workplaces (ABW) is the latest trend within the office layout for knowledge workers. The design and layout of an activity based workplace is based on the worker's need to carry out different tasks, in the most efficient way. In order to achieve that the office is divided into different zones and the workers doesn't have a private work-station. The biggest advantage with ABW is a space efficient working environment that promotes knowledge- and information sharing within the company’s different departments. The purpose of this master thesis is to investigate how to implement Activity Based Workplaces in an efficient way. In order to do that a literature review on existing research and a qualitative study have been carried out. The qualitative study is based on interviews with key persons at five different companies that have implemented ABW or had the intention to do so. The transition to ABW have been studied in three different blocks; the decision process, the implementation process and the outcome and user perspective. The analysis of the results from the qualitative study shows that the transition includes a lot of different challenges. One of the biggest challenge that the management has to overcome is to assure the co-workers that the implementation of an Activity Based Workplace will bring positive effects to the company. In order to achieve that it is important that the management acquires the right knowledge to successfully handle the implementation and is able to create a clear strategy of how to do so. During the process it is important to involve the co-workers in order to identify their needs. After all it is the co-workers who carry out the activities that the workplace is supposed to support. The involvement of the co-workers will also create a more positive attitude towards the concept of ABW. After the implementation of the Activity Based Workplace the challenge lies within the ability to constantly adapt and develop the office space after the changing needs of the company and its co-workers. The co-workers changing needs are hard to identify in advance, therefore it is important to adapt the workplace when these needs are identified. The demand for space efficient offices will grow in the future and in comparison to a traditional office space layout, we believe the Activity Based Workplace allows for a workplace better suited for the needs of the company and its co-workers. / Aktivitetsbaserade arbetsplatser (förkortas ABW) är den hetaste kontorstrenden för tillfället. Konceptet ABW bygger på att utforma kontoret och dess arbetsplatser utifrån personalens behov. På ett aktivitetsbaserat kontor ska personalens arbetsuppgifter styra valet av arbetsplats och personalen har därför inga fasta arbetsplatser. De stora fördelarna med ABW är en förbättrad och mer yteffektiv arbetsmiljö som främjar informations- och kunskapsutbyte mellan ett företags eller en organisations olika avdelningar. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur aktivitetsbaserade arbetsplatser kan implementeras på ett effektivt sätt. Syftet har besvarats genom en litteraturstudie, bestående av aktuell forskning inom området, samt en kvalitativ empirisk studie av fem stycken företag som antingen har implementerat ABW eller haft för avsikt att göra detta. Hos dessa fem företag har olika nyckelpersoner intervjuats kring konceptet ABW. Övergången till ABW har studerats ur tre block; beslutsprocessen, implementeringsprocessen samt resultat och användarperspektiv. Analysen av resultaten från den empiriska studien visar att utmaningarna vid en implementering av ett aktivitetsbaserat kontor är många. En av de största utmaningarna är att företagets ledning lyckas övertyga personalen om att ett aktivitetsbaserat kontor kommer att gynna verksamheten och skapa en arbetsmiljö som på ett bättre sätt tillgodoser medarbetarnas behov. För att lyckas med detta krävs det att ledningen på företaget tillskansar sig kunskap om vad ABW är för någonting och har en tydlig strategi kring hur implementeringen ska genomföras. Under implementeringsprocessen är det viktigt att låta personalen vara delaktig för att på bästa sätt kunna tillgodose deras behov. Att låta personalen vara delaktig i processen resulterar också i en högre acceptans gentemot det nya aktivitetsbaserade konceptet. Efter implementeringen av det aktivitetsbaserade kontoret ligger utmaningen i att fortsätta utveckla kontoret. Personalens behov förändras med tiden och det kan även vara svårt att på förhand tillgodose samtliga behov vilket innebär att ett kontinuerligt utvärderingsarbete av kontorets layout är viktigt. En implementering av ABW är ingen punktinsats som avslutas efter flytten till det nya kontoret. Efterfrågan på yteffektiva kontor kommer i framtiden att öka och i jämförelse med ett traditionellt öppet kontorslandskap skapar ABW en arbetsmiljö som vi tror på ett bättre sätt tillgodoser företagens och dess personals behov.

In a future vision for rail travel, trains will be designed as an activity-based whole space, with different areas for various activities, such as relaxing, socialising or family bonding. My degree project, in collaboration with SJ, proposes a concept carriage dedicated to work, analogous to spending a day at a mobile coworking space. By recognising the new ways of working, this carriage will cater for the needs of different individuals and various types of work and will include private digital meeting spaces, group compartments, collaborative open spaces and cocoon-like seating options in quiet areas. Unlike other modes of transportation, trains allow for passengers to navigate and experience different spaces. By enhancing the use of space and incorporating amenities that improve the user experience, I aim to transform the perception of long train journeys from tedious to exciting and allow a more seamless and efficient way of getting work done while travelling. Ultimately, this degree project encourages sustainable travel through user-centred design.

Over time, the office spaces of authorities have evolved, with external influences like pandemics accelerating the transition towards flexible, activity-based workplaces. Despite resistance, attitudes are slowly becoming positive towards modern, adaptable offices. This transformation is driven by value creation, efficiency improvements, market condition shifts, and changing norms within public and private sectors. The office space design within authorities has transitioned from reflecting organizational hierarchies to open office spaces. Optimal space requirement has become complex due to flexible work arrangements. Sustainability is a guiding principle in office space design, highlighting social trends shaping institutional norms and practices. The increasing demand for security within authorities presents a conflict between maintaining openness for citizens and ensuring information security. Security and confidentiality have become influential factors affecting work methods, digital tool utilization, and physical premise design. The Swedish government's digitalization ambition significantly influences authorities' work processes and organizational structures. With remote work adoption and reduced business travel, authorities offering flexible work solutions are seen as attractive employers. Geographical location remains important, with central places like Stockholm's main station still considered desirable. Despite that, A key trend is authorities choosing locations in Solna and Sundbyberg over central Stockholm, adapting to market conditions with surging rents. / Över tid har myndigheters kontorsutrymmen utvecklats, påverkade av yttre faktorer som pandemi som påskyndar övergången mot flexibla, aktivitetsbaserade arbetsplatser. Trots motstånd håller attityderna mot aktivitetsbaserade kontor på att långsamt bli mer positiva inom myndigheterna. Denna förändring drivs av värdeskapande, effektivitetsförbättringar, förändringar i marknadsförhållandena samt skiftande normer inom den offentliga och privata sektorn. Kontorsutformningen inom myndigheter har övergått från att spegla organisationshierarkier till öppna kontorslandskap. Att fastställa optimalt utrymmesbehov har blivit komplext på grund av flexibla arbetsarrangemang. Hållbarhet är en vägledande princip i utformningen av kontorsutrymmen, vilket belyser hur sociala trender formar institutionella normer och praxis. Den ökande efterfrågan på säkerhet inom myndigheter skapar en konflikt mellan att upprätthålla öppenhet för medborgare och att säkerställa informationssäkerhet. Säkerhet och konfidentialitet har blivit inflytelserika faktorer som påverkar arbetsmetoder, användning av digitala verktyg och utformningen av fysiska lokaler. Regeringens ambitioner kring digitalisering påverkar myndigheters arbetsprocesser och organisatoriska strukturer avsevärt. Med möjlighet till stor andel distansarbete och minskade affärsresor betraktas myndigheter som attraktiva arbetsgivare när de erbjuder flexibla arbetslösningar. Geografiskt läge förblir viktigt, närhet till Stockholms Centralstation betraktas fortfarande som attraktivt. Trots detta är en nyckeltrend att myndigheter väljer platser i Solna och Sundbyberg framför centrala Stockholm, för att anpassa sig till marknadsförhållanden med stigande hyror.

Activity-based workplaces are offices where the employees share workplaces and choose where to work based on their current activity. The aim is to make the work more efficient, but studies have shown that activity-based workplaces are not being used as intended. This can create different types of friction for employees, and produce negative energy, decreasing the employee satisfaction and efficiency in the workplace. Gamification is a term which is growing in the field of enterprise and organisations, and is being used as a tool to motivate people and direct their activity. According to the theoretical approach Human Work Interaction Design, it is important to examine how technical solutions can be designed to facilitate the employees in different work domains. Therefore, an interesting research problem is to examine how gamification can be used in an activity-based workplace. The research question in this study is which game design elements can be included in an IT-based system to reduce friction in an activity-based workplace. Through interviews at two different companies with activity-based workplaces, this paper shows that the use of resources, a lack of understanding of the concept ABW, the physical environment as well as a different type of social interaction are the major causes of friction. Three game design elements which affect employees intrinsic motivation and therefore have a long-term impact have been chosen. The suggestion is to implement a performance graph, a narrative and social connection elements to reduce friction in activity-based workplaces. These game design elements direct employees use of the workplace, and therefore increase their efficiency and satisfaction. / Aktivitets-baserade kontor är kontor där de anställda delar arbetsplatser och väljer arbetsplats beroende på vilken aktivitet de ska utföra. Målet är att göra arbetet mer effektivt, men studier visar på att aktivitets-baserade kontor inte används som de är tänkta. Detta skapar olika typer av friktion för de anställda samt producerar negativ energi, vilket minskar de anställdas tillfredsställelse och effektivitet på arbetsplatsen. Spelifiering är ett begrepp som blivit känt inom företag och organisationer och används för att motivera människor och rikta deras aktiviteter. Enligt den teoretiska inriktningen Människa Arbete Interaktionsdesign är det viktigt att undersöka hur tekniska lösningar kan designas för att underlätta för de anställda i olika arbetsdomäner. Ett intressant forskningsområde är därför att undersöka hur spelifiering kan användas i ett aktivitets-baserat kontor. Frågeställningen i den här studien är vilka spelelement som kan implementeras i ett IT-baserat system för att minska friktion i ett aktivitets-baserat kontor. Genom intervjuer på två företag som arbetar i aktivitets-baserat kontor visar denna studie att användningen av resurser, en saknad av förståelse för konceptet aktivitets-baserat kontor, den fysiska miljön samt den sociala interaktionen är de huvudsakliga orsakerna till friktion. Tre spelelement som påverkar de anställdas intrinsiska motivation har valts ut. Förslaget är att implementera en prestationsgraf, en berättarröst samt sociala förbindelser för att minska friktion i ett aktivitets-baserat kontor. Spelelementen ska påverka de anställdas användning av kontoret och därigenom öka deras effektivitet och tillfredsställelse på arbetsplatsen.

Sammanfattning  Bakgrund. Den globala konkurrensen ställer ständigt krav på ökad produktivitet och ökad effektivitet. En effekt av detta är att det uppstår nya sätt att organisera arbetet. Nya arbetsformer kan innebära såväl möjligheter som utmaningar ur ett arbetsmiljöperspektiv. En hållbar arbetsmiljö på kontoret är en arbetsmiljö där medarbetare oavsett individuella förutsättningar och/eller behov kan arbeta, vara delaktiga och prestera under ett helt arbetsliv.  Syfte: Syftet med studien var att studera planeringsprocessen hos ett företag eller organisation som genomfört förändringar till ett aktivitetsbaserat kontor och att analysera nöjdheten med den fysiska arbetsmiljön ur ett medarbetar- och delaktighetsperspektiv.  Metod: Studien utgör en del av projektet “Projektering och planering av nya arbetsmiljöer” som drivs av en forskargrupp vid KTH (Kungliga Tekniska högskolan). Ansatsen var både kvantitativ och kvalitativ där webbaserad enkät och individuella telefonintervjuer användes som datainsamlingsmetoder.  Teoretisk bakgrund: Det har skett förändringar inom utformningen av kontorsmiljöer i Sverige. Idag har trenden kommit till det aktivitetsbaserade kontoret som erbjuder olika typer av arbetsplatser anpassade för de arbetsuppgifter som förekommer. Det är fortfarande oklart vilka effekterna blir för medarbetaren och för organisationen då ett aktivitetsbaserat kontor innebär ett nytt arbetssätt. Det är viktigt att medarbetarna är delaktiga i processen för att skapa en hälsofrämjande arbetsplats samt för att uppnå uppställda mål vid en kontorsförändring. Resultat och slutsats: Delaktighet är en viktig faktor men inte den enda av betydelse vid en implementering av ett aktivitetsbaserat kontor. Medarbetare som varit delaktiga i planeringsprocessen bidrar med värdefulla erfarenheter om vikten av förberedelser, information och behovskartläggningar. Fördjupning av begreppet delaktighet rekommenderas vara en del av förberedelsearbetet för att säkerställa att hela organisationen har en samsyn vad delaktighet innebär.  Nyckelord: Aktivitetsbaserade kontor, arbetsmiljö, ergonomi, utvärdering, framgångsfaktorer / Abstract  Background: Global competition continually demands increased productivity and increased efficiency. One effect of this is the emergence of new ways of organizing work. New forms of work can involve both opportunities and challenges from a working environment perspective. In a sustainable office work environment an employee, irrespective of individual circumstances and/or needs, can work, participate and perform throughout an entire working life.  Aim: The purpose of this study was to look at the planning process of a company or organization that implemented changes to an activity based flexible office (A-FO) and to analyze the satisfaction regarding the physical work environment from an employee- and participation perspective.  Method: The study was a part of the project "Designing and planning of new working environments", run by a research group at KTH (Royal Institute of Technology). The approach was both quantitative and qualitative, where web-based surveys and individual telephone interviews were conducted as data collection methods.  Theory: There have been changes in the design of office environments in Sweden. The current trend is the A-FO that is designed for different types of work settings and are supposed to be adapted to the activities that occur. It is still unclear what the consequences are for the employees and for the organization. Relocating to an A-FO involves a new way of working. It is important that employees are involved in the entire process of creating a health promoting workplace and for achieving the goals set for an office change.  Results and conclusion: Participation is an important factor, but not the only one, when implementing an A-FO. Employees who have participated in the planning process provide valuable experiences on the importance of preparation, information and needs mapping. Deepening of the concept of participation is recommended to be part of the preparatory work to ensure that the entire organization has a consensus regarding the meaning of participation.  Keywords: Activity-based office, work environment, ergonomics, evaluation, best practice / Projektering och planering av nya arbetsmiljöer

Implementeringen av ett aktivitetsbaserat kontor fortsätter att öka inom svenska organisationer. Huvudsyftet är en kostnadsbesparing i form av en effektivisering av kontorsytan men det finns också ett syfte av att erbjuda anställda en mer flexibel arbetssituation. Tidigare forskning påstår att denna kontorslösning bidrar till att anställda blir mer lyckligare på sin arbetsplats, dock saknar detta påstående genuin grund då tidigare forskning även visar på flera brister av införandet av ABK. Studien undersöker hur ledare som besitter någon form av ledarskapsroll med personalansvar upplever det aktivitetsbaserade kontoret och vilka faktorer som kan ha påverkat deras upplevelser. Studiens resultat visar att ledarna har generellt sett positiva upplevelser av ABK. Några av de centrala faktorer som påverkat deras upplevelser är förändringsprocessen och Covid-19-pandemin. Studiens angreppssätt har varit av kvalitativ ansats i form av sex stycken semistrukturerade intervjuer. För att skapa förståelse för deras upplevelser har tidigare forskning i relation till teorier använts för att analysera empirin. Den teoretiska referensramen som tillämpats är; KASAM som innebär en känsla av sammanhang, Organisationskultur och Herzbergs tvåfaktorsteori.