I juli 2018 började den nya reviderade läroplanen med utökat fokus och nya krav på digitala kompetenser och digital utveckling för bland annat grundskolan och fritidshemmet gälla. Innan dess hade inte digitaliseringen varit lika definierad som uppdrag i läroplanen. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka möjligheter och utmaningar utbildade lärare i fritidshem och fritidspedagoger i nuläget uppfattar gällande digitaliseringen utav fritidshem. Denna studie är en fenomenografisk studie som samlat data genom intervjuer med sex respondenter från fyra skolor i två städer belägna i Mellansverige. Databearbetningen har skett genom att respondenters uppfattningar sorterats in i beskrivningskategorier och tematiserats. Uppfattningarna har sedan även jämförts med tidigare forskning kring digitalisering, för att sätta dem i en forskningskontext.   Studiens resultat visar att fritidshemmet delar vissa utmaningar med andra skolformer, såsom tekniska problem och resursbrist, samt att det även tycks finnas utmaningar som är mer specifika för fritidshemmen, såsom att finna en balans mellan digitala aktiviteter och icke-digitala. Resultaten indikerar vidare på att fritidshemmet har goda möjligheter till arbete med elevers sociala utveckling med hjälp av digitala verktyg. Fritidshem verkar dessutom utifrån sitt verksamhetsuppdrag vara väl anpassade för att arbeta elevutvecklande med digitalisering. Då det finns möjligheter för elevcentrerad, kreativ, kommunikativ, individanpassad och problemlösande undervisning genom fritidshemsaktiviteter, vilka tycks kunna komplettera skolans användning utav digitalisering.

Forskning visar att bildskapande kan användas på många olika sätt. I fritidshemmet är det vanligt att man utgår ifrån läroplanen när man planerar aktiviteter som rör bild. Även elevers intressen och behov ligger till grund för hur man arbetar. Utifrån de syften pedagoger har med en bildaktivitet formas aktiviteten. Med hjälp av denna studie ville vi få en djupare förståelse för varför fritidslärare arbetar med bild. Ämnet har undersökts genom intervjuer med fem lärare i fritidshem. Resultatet visar att bildaktiviteter i fritidshemmet kan användas för att ge elever utvecklad förståelse för människors olika förutsättningar och att elevernas intresse ofta ligger till grund för vilka aktiviteter som genomförs. Även pedagogens utbildning i och intresse av bild påverkar arbetet.

This essay explores the challenges that we as teachers in the extended school can face whenimplementing sustainable special educational methods. With a specific focus on the TEACCHmethod and the use of visual support in communication. Our intention is that we, based on ourstories and experiences, will investigate what can hinder this development work and whetherthere are any success factors for us as leaders at the after-school center. The primary questionsare ”What is it that makes it so difficult to implement sustainable development work withTEACCH in the work teams?” and ”What kind of leaders do we need to be to be able to leadthis sustainable development work?”. As a research method, we use the essay form as we,through the reflexive writing, among other things want to see who we are as leaders andwhich leaders we need to be in an effective development work. In our reflection, we explorewhat knowledge we at the after-school center need to have in the treatment of students in needof special knowledge and understanding. We also reflect on how we gain new importantknowledge and how we as leaders convey that knowledge. / Denna essä utforskar de utmaningar vi som lärare i fritidshem kan möta vid implementeringav hållbara specialpedagogiska arbetssätt. Detta med fokus på tydliggörande pedagogik ochbilder som visuellt stöd i kommunikation. Syftet är att vi, utifrån våra berättelser ocherfarenheter, ska undersöka vad som kan försvåra detta utvecklingsarbete och om det finnsnågra framgångsfaktorer för oss som ledare på fritidshemmet. De primära frågorna är ”Vad ärdet som gör att det är så svårt att implementera ett hållbart utvecklingsarbete medtydliggörande pedagogik i arbetslagen?” och ”Vilka typer av ledare behöver vi vara för attkunna leda detta hållbara utvecklingsarbete?”. Som undersökningsmetod använder vi oss avessäformen då vi, genom det reflexiva skrivandet, bland annat vill få syn på vilka vi är somledare och vilka ledare vi behöver vara i ett effektivt utvecklingsarbete. I vår reflektionutforskar vi vilken kunskap vi på fritidshemmet behöver ha i bemötandet av elever i behov avsärskild kunskap och förståelse. Vi reflekterar även över hur vi får ny viktig kunskap och hurvi som ledare förmedlar den kunskapen.

Hur kan fritidshemslärares språkliga genusmedvetenhet tolkas utifrån kvalitativa observationer och intervjuer med teoretiska utgångspunkter som socialkonstruktivism, sociokulturellt perspektiv och hermeneutisk tolkning? Undersökningens syfte är att tolka skillnader och likheter i fritidshemslärares språkliga genusmedvetenhet. Frågeställningarna som undersöks är: arbetar fritidshemslärare med språkliga diskurser kring kön och genus? Om så hur? Vad finns det för likheter och skillnader i fritidshemslärares tolkningar om hur elever reproducerar och utmanar traditionella könsmönster? Går det att utskilja kollektiva eller individuella idéer bakom fritidshemslärares språkliga bemötande av elevers könsmönster? Undersökningen visar att språklig genusmedvetenhet är mångfacetterad och att ett kompensatoriskt synsätt präglar diskursen om genusmedvetet förhållningssätt.  Undersökningen visar också att det finns flera tolkningsmöjligheter för att förstå hur elevers genusuttryck påverkas och hänger ihop med flera faktorer beroende på vilka sociala och kulturella normer som fritidsverksamheten verkar i. / How can after-school teachers' linguistic gender awareness be interpreted based on qualitative observations and interviews with theoretical starting points such as social constructivism, socio-cultural perspective and hermeneutic interpretation? The purpose of the survey is to interpret differences and similarities in after-school teachers' linguistic gender awareness. The questions investigated are: do after-school teachers work with linguistic discourses around sex and gender? If so, how? What are the similarities and differences in after-school teachers' interpretations of how students reproduce and challenge traditional gender patterns? Is it possible to distinguish collective or individual ideas behind after-school teachers' linguistic treatment of students' gender patterns? The survey shows that linguistic gender awareness is multifaceted and that a compensatory approach characterizes the discourse on gender-awareness. The survey also shows that there are several interpretation possibilities to understand how students' gender expression is affected and is connected to several factors depending on the social and cultural norms in which the leisure activities operate.

This is a scholarly essay in which i examine and reflect on my issues related to digital risk and behavior in school and after-school centre. I have two questions that i wanted to focus on. Both of them that I have to examen on how I as an active pedagogue at a after school center can prepare the pupils on online risks and how to feel safe online, and also I wanted too learn how the personal at after school centre can work together with the parents to get the children resources to feel safe online. I wanted to explore if and how the staff in school and after school centre can give students preparatory work to gear up if they meet abusive behavior online. And the key here is dialogue. But lack of time, understaff or lack of a curriculum makes it sometimes hard do motivate principals and colleagues to set time to learn about digitals risks and the profit of dialogue about digital values. My experience from the work on this essay is that I need to make it visible to my colleagues that we can and need to do this, for the safety off our students and the future online users. / Det här är en essän med syfte att synligöra behovet av digital-värdegrund i skolan och på fritidshemmet. Jag reflekterar över bristen på tid att infoga värdegrunds-arbete i skolan och fritids samt att jag kritiskt granskar mig själv. Essän utgår från egen upplevda händelser och problematiken kring de dolda kränkningar och mobbnings-situationer som sker online och i klassrumsmiljöer. Jag inleder essän med fyra olika gestaltningar där jag reflekterar över mitt egna agerade och om jag kunde agerat annorlunda. Den röda tråden i texten är att jag tror på att samtal mellan elev och pedagog öppnar upp för att förbättra den sociala och digitala miljön på skolan, att dialog är porten till ett öppet klimat mellan barn/vuxen. Min egen erfarenhet och personliga utveckling samt de misstag jag upplever mig gjort under mina år som verksam pedagog finns som exempel i texten och jag hoppas det får läsaren att känna att vi tillsammans kan göra online livet säkrare för våra elever och framtida digitala användare.

The purpose of this scholarly essay is to gain an increased understanding of the power relationship between teachers in after-school centers and teachers in the compulsory school. The starting point for the essay is a story which deals with various self-experienced situations where an imbalance in power is perceived as particularly noticeable. The choice of method, to write a scholarly essay with a hermeneutic approach, means that the own experience has been given room in the essay. To achieve the purpose of the essay, two questions were formulated – how the power relationship can be understood and how the after-school teacher can make room for their own competence and knowledge. These questions were examined from a historical perspective and a knowledge perspective as well as from Bourdieu ́s theory of capital and Foucault ́s thoughts on power. The first question could be answered within the limits of the essay: the power relationship can be understood as a product of the after-school center ́s historical emergence, as a reproduction of the view of knowledge and as a result of the interaction and competition between the individuals and the institutions. The second question, on the other hand, is not possible to answer before a balance in power between the after-school center and the school has been reached – before that, it is not realistic to talk about making room for the after-school teacher ́s competence and knowledge. / Syftet med denna vetenskapliga essä är att få en ökad förståelse för maktrelationen mellan lärarna i fritidshem och lärarna i den obligatoriska skolan. Utgångspunkt för essän är en gestaltning vilken behandlar olika egenupplevda situationer där en obalans i makten upplevts som särskilt påtaglig. Metodvalet, att skriva en vetenskaplig essä med ett hermeneutiskt förhållningssätt, innebär att den egna erfarenheten har getts utrymme i uppsatsen. För att uppnå syftet med essän formulerades två frågor - hur maktrelationen kan förstås samt hur fritidsläraren kan göra utrymme för sin egen kompetens och kunskap. Dessa frågor undersöktes utifrån ett historiskt perspektiv och ett kunskapsperspektiv samt utifrån Bourdieus kapitalteori och Foucaults tankar om makt. Den första frågan kunde besvaras inom ramen för essän: maktrelationen kan förstås som en produkt av fritidshemmets historiska framväxt, som en reproduktion av kunskapssynen samt som ett resultat av samspelet och konkurrensen mellan individerna och institutionerna. Den andra frågan är däremot inte möjlig att besvara innan en balans i makten mellan fritidshemmet och skolan uppnåtts – innan dess är det inte realistiskt att tala om att göra utrymme för fritidshemslärarens kompetens och kunskap.

Syftet med vår essä är att undersöka hur fritidshemslärarens roll påverkas av digitaliseringen inom skolan. Vi undersöker hur vi kan främja digitalisering samtidigt som vi fullgör vår pedagogiska uppgift och behåller en god relation till kollegor. Vi undersöker också förutsättningarna för den förändrade kravbilden som digitaliseringen innebär. I vår essä har vi använt oss av etiska perspektiv som metod för att undersöka vad som kan anses vara vår plikt som fritidshemslärare i förhållande till digitalisering, pedagogiskt uppdrag och kollegor. Vi använder oss av bröderna Dreyfus kunskapsteoretiska perspektiv för att bidra till förståelsen av reaktionerna som våra kollegor har inför digitaliseringen. Etiska teorier om plikt och dygd samt kunskapsteoretiska begrepp som praktisk kunskap är centrala i vår essä. Vi har i vår essä kommit fram till hur främjandet av digitaliseringen och användandet av digitala verktyg hänger ihop med förutsättningarna. Det pedagogiska uppdraget och digitaliseringen går att fullfölja utan att något av områdena behöver prioriteras bort. Det går i hög utsträckning att integrera dessa i fritidshemmets aktiviteter och verksamhet. Det går även att främja digitaliseringen och bibehålla en god relation till våra kollegor. / The purpose of our essay is to investigate how the role of the after-school center teacher is affected by digitalisation within the school. We investigate how we can promote digitalisation while fulfilling our pedagogical task and maintaining a good relationship with colleagues. We are also examining the conditions for the changed picture of requirements that digitalisation entails. In our essay, we have used ethical perspectives as a method to investigate what can be considered our duty as after-school programme teachers in relation to digitalisation, pedagogical assignments and colleagues. We use the Dreyfus brothers' epistemological perspective to contribute to the understanding of the reactions that our colleagues have before digitalisation. Ethical theories of duty and virtue as well as epistemological concepts such as practical knowledge are central to our essay. In our essay, we have come to the conclusion that the promotion of digitalisation and the use of digital tools are related to the conditions. The pedagogical mission and digitalisation can be completed without any of the areas having to be prioritized away. It is to a large extent possible to integrate these into the after-school center's activities and activities. It is also possible to promote digitalisation and maintain a good relationship with our colleagues.