A presente dissertação analisa “A Responsabilidade Socioambiental Corporativa e o Desenvolvimento Sustentável: Desafios para o Cooperativismo Agropecuário”. Reflete sobre a gestão ambiental nas cooperativas agropecuárias, e seu potencial para construir novos saberes, focados na sustentabilidade, abrangendo temas e autores que tratam da Educação Ambiental, do saber ambiental, da racionalidade ambiental e da emergência socioambiental, bem como, o compromisso do cooperativismo agropecuário e a relação que os temas permeiam. Caracteriza-se e analisa-se a educação e a responsabilidade socioambiental, nos processos da atuação cooperativa e a produção do saber e da responsabilidade ambiental corporativa, especialmente os programas de gestão ambiental, desenvolvidos no âmbito do cooperativismo agropecuário, suas aproximações e incongruências com as políticas públicas para o meio ambiente. Identificam-se elementos estruturantes da responsabilidade socioambiental, capazes de gerar saberes e práticas produtivas sustentáveis, aplicáveis no âmbito da gestão do cooperativismo agropecuário com aspectos técnicos, administrativos e jurídicos disponíveis que permitam lograr resultados concretos de educação ambiental e responsabilidade socioambiental, gerando qualidade de vida e cidadania, no universo do cooperativismo agropecuário. Busca-se olhar de forma interdisciplinar a vida do mundo cooperativo, na amplitude da mesma, compreendendo-se que a crise moderna se expressa na crise socioambiental, externalizada na racionalidade econômica dos processos de gestão dos negócios cooperativos. As conclusões apontam raros avanços nas poucas ações que se desencadeiam neste universo, restringindo-se as imposições e resposta a legislação vigente. A Agenda 21 como instrumento de gestão da responsabilidade socioambiental corporativa, desenvolvida pela COTRIMAIO, destaca-se como programa analisado. Entendeu-se ser o cooperativismo um segmento privilegiado e estratégico na construção do desenvolvimento sustentável e da Educação Ambiental, proporcionando alicerces no saber e na racionalidade ambiental proporcionando melhor qualidade de vida. / 135 f.

A trend since the early 90’s has been that some public libraries offer a special shelf containing environmental information to the community, but it seems as though the subject has been overlooked by the literature and the science community. The purpose of this bachelor thesis is to study how three independent public libraries work with environmental information that is made available to the community. The following questions were addressed: 1) Which arguments can be found as to why the libraries offer this activity? 2) How does the environmental work at the public libraries look and what does it contain of? 3) Are there any similarities or differences in this work between the three libraries?To answer these questions interviews with librarians were carried out; observations were made to complement the interviews. Kathryn Miller’s theory “the libraries green role” (2010) was used to identify which roles the libraries played in the local community. Miller suggests that there are two possible roles that the library can play in order to contribute to the greening of the community: that of an environmental leader and/or environmental educator. The results showed that the libraries environmental work differed to some extent but was largely similar. The arguments behind the activity were found to be democracy and education. The libraries were in larger extent identified to act as an environmental educator than an environmental leader. / Program: Bibliotekarie

<p>Med FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 fick handlingsprogrammet Agenda 21 och begreppet hållbar utveckling en enorm internationell uppmärksamhet. Samtidigt bröt Agenda 21 dokumentet mycket med tidigare insatser på miljö- och utvecklingsområdet i det att medborgarnas direkta deltagande i beslutsfattandet uppmuntrades. Tio år efter Rio hade 70 procent av landets kommuner antagit en lokal Agenda 21 i kommunfullmäktige och en folkrörelse hade startat där politiker, tjänstemän och eldsjälar involverade allmänheten i studiecirklar, direkta dialoger och övergripande kommunalt planeringsarbete. På detta sätt gjordes underifrånidealet till en demokratifråga där tjänstemän och politiker överlämnade delar av förvaltningsorganisationens maktutrymme till allmänheten. Under senare år finns dock en tendens som pekar på att arbetet med hållbar utveckling blir alltmer toppstyrt och att underifrånperspektivet gått förlorat. Framförallt, och i fokus för denna uppsats, har intensiteten i arbetet med att engagera kommuninvånarna minskat. Flera forskare har beskrivit denna utveckling men det finns även en mer demokratiteoretisk diskussion i vad mån det är medborgare eller experter i betydelsen av forskare, politiker och tjänstemän som ska ha företräde i beslutsprocessen. I en tid med växande oro för konsekvenserna av allvarliga miljöproblem och krav på effektiva åtgärder för att komma till rätta med dem finns det inga enkla svar i debatten. Tidigare studier har visat på hur ens uppfattning i frågan ytterst är beroende av hur man ser på förhållandet mellan demokratiska beslutsprocesser och ekologiska imperativ och uppsatsens syfte är därför att bidra till ökad förståelse denna relation och hur den påverkar involverandet av allmänheten i hållbarhetsarbetet. Detta görs genom att tränga djupare in i ett konkret kommunalt arbete för hållbar utveckling och resultatet tyder dels på att den kommunala praktiken inte är mogen för den starkare form av demokrati som ofta lyfts fram i teorin men också på att de lokala aktörerna har olika uppfattningar om vad ett deltagande faktiskt innebär och att detta innebär stora svårigheter för ett mer varaktigt samarbete med allmänheten i det kommunala arbetet med hållbar utveckling.</p>

<p>The work with Agenda 21 resulted in a larger focus on local participation and deliberation. The Swedish implementation of Agenda 21 is a result of these local governments´ political agendas and policies.</p><p>The purpose with this paper is to examine the relationship between the citizen and the local government. It focuses on three theories of citizenship and how the view of "the environmental aware citizen”; in the local government’s municipalities policies differ and from which theory of citizenship do they come from.</p><p>The analysis is of a valuing and comparing nature. The municipalities´ web pages have been the main source to generate an understanding of their view on the normative environmental work. A comparison with Simon Mattis´ examination of other local governments have been done to widen the empirical material and to strengthen the understanding.</p><p>I have choosed to integrate the analysis with the presentation of the results to make the understanding of the comparisons easier. According to this thesis analysis and results, the differences between the governments are small.</p><p>Finally the main suggestion is that even if there may be certain patterns between different kinds of government and their ideological views on citizenships, these results are marginal and vague. My opinion is that the municipalities’ environmental policy differs as a result of a non-ideological view based on an uncertainty of which kind of agenda that is most effective.</p>

Denna uppsats reder ut vilken grund miljöundervisningen i grundskolans senare del har att stå på i form av formuleringar i internationella och nationella styrdokument. Har lärarna kännedom om dessa dokuments skrivningar om miljö? Uppsatsen ska också reda ut vilka aktörer i form av myn-digheter och miljöorganisationer som finns inom miljöundervisningen och om lärarna använder sig av dessa. Dessutom undersöks vad inom miljö som tas med i miljöundervisningen och hur väl detta stämmer överens med Agenda 21. Arbetet har utförts med en litteraturstudie och en enkätundersökning. Lärare i något eller några av ämnena biologi, fysik, geografi, hem- och konsumentkunskap, kemi och samhällskunskap, totalt 48 lärare, har svarat på enkäten. Anledningen till valet av dessa ämnen är att kursplanen i ämnena anger ett stort miljöinnehåll. Litteraturstudien har granskat de internationella miljöstyr-dokumenten Agenda 21, Riodeklarationen och Tbilisidokumentet samt de nationella dokumenten skollagen, läro- och kursplanerna och Linköpings kommuns skolplan. De styrdokument lärarna hade mest kunskaper om, när det gäller miljö, var kursplanerna samt i någon mån läroplanen och kommunens skolplan. Utifrån Agenda 21 har jag tagit fram åtta miljöområden: energi, biologisk mångfald, konsumtion och avfall, maten, vatten, miljöetik, miljöpolitik och globala miljöproblem. Vid enkätundersökningen framkom det att alla dessa områden tas med i miljöundervisningen av i alla fall några av de deltagande lä- rarna. Anmärkningsvärt var att miljöpolitik inte behandlades i någon stor utsträckning i något av ämnena och att biologisk mångfald inte togs upp i samma utsträckning som vad som står i kursplanerna. Ett område som tas upp enligt kursplanen är energi. Nästan alla fysiklärare tar upp området "i stor utsträckning". Ett flertal myndigheter och miljöorganisationer har kontaktats för att undersöka hur de arbetar mot den svenska skolan. Stödet till skolans miljöundervisning kan ske på olika sätt. Det kan handla om föreläsningar, studiedagar för lärare, fortbildning, temadagar för elever, utgivning av läromedel och annan litteratur eller att vara en kunskapsresurs för lärare och elever. De myndig-heter som har det största arbetet mot skolan är Skolverket, Konsumentverket, Naturvårdsverket och SIDA. Ungefär hälften av lärarna i enkätundersökningen hade varit i kontakt med någon av dessa myndigheter när det gällde deras miljöundervisning. Naturvårdsverket var den mest kontaktade myndigheten. När det gäller icke-statliga organisationer finns det många som riktar delar av sitt arbete mot skolan. Greenpeace, Naturskyddsföreningen, Skogen i skolan och Världsnaturfonden var de organisationer som användes mest i lärarnas miljöundervisning, men ingen av dem användes i mycket hög utsträckning

The work with Agenda 21 resulted in a larger focus on local participation and deliberation. The Swedish implementation of Agenda 21 is a result of these local governments´ political agendas and policies. The purpose with this paper is to examine the relationship between the citizen and the local government. It focuses on three theories of citizenship and how the view of "the environmental aware citizen”; in the local government’s municipalities policies differ and from which theory of citizenship do they come from. The analysis is of a valuing and comparing nature. The municipalities´ web pages have been the main source to generate an understanding of their view on the normative environmental work. A comparison with Simon Mattis´ examination of other local governments have been done to widen the empirical material and to strengthen the understanding. I have choosed to integrate the analysis with the presentation of the results to make the understanding of the comparisons easier. According to this thesis analysis and results, the differences between the governments are small. Finally the main suggestion is that even if there may be certain patterns between different kinds of government and their ideological views on citizenships, these results are marginal and vague. My opinion is that the municipalities’ environmental policy differs as a result of a non-ideological view based on an uncertainty of which kind of agenda that is most effective.

The aim of this thesis is to analyse sustainable development as a political challenge at the local level of governance. It explores how local organisation for sustainable development (LA21, a short form of local Agenda 21) is influenced by economic conditions in contemporary society, as well as the specific conditions in the local context. The empirical focus is activity relating to LA21 in four Swedish municipalities (Kungsör, Sala, Trollhättan and Örebro). In analysing the challenge of sustainable development, the economic development model of contemporary society is used as a theoretical starting-point. It is argued that the promotion of economic growth is crucial in determining the parameters of environmental policy; indeed, environmental policy can be described as a result of a dialectic contradiction between economic and ecological concerns. As theoretical tools, I define three perspectives on how to deal with ecological problems. Economism represents the ideological foundation of the present growth economy, and sees environmental problems as something secondary to the goal of creating economic growth. Ecomodemism represents an effort to implement sustainable development through reforming the growth economy. Social ecology promotes the substitution of the growth economy with another economic model in realising sustainable development. The analysis shows that LA21 has in a number of ways raised the profile of environmental concerns in the four municipalities examined. Their LA21 action programmes express a radical (social ecological) political agenda for sustainable development. The municipal strategies have also gradually widened their scope to, for example, include more complex and controversial issues. However, most of the participating actors consider LA21 as a reform strategy for sustainable development, rather than an ideological challenge to the present economic growth model. The political leaderships tend to be influenced by ecomodernist ideas, and usually also consider LA21 as an economic development project. When in conflict with environmental concerns, economic growth policies tend to be prioritised. Conflicts over growth-related projects also tend to reduce the legitimacy of LA21 among citizens. In the four studied municipalities, LA21 gradually reaches a critical point at which further deepening (corresponding to the goals of action programmes) is unlikely unless local actors change their perceptions of ecological problem-solving. / <p>ISBN 91-7305-041-5 (ogiltigt nummer) finns angiven i tryckt bok.</p> / digitalisering@umu

La reconnaissance de l'interdépendance des problématiques environnementales mène à une transformation de la planification territoriale. C'est un des éléments qui ont mené à l'émergence du concept de développement durable à la fin des années 1980. De nombreux outils ont été développés afin de mettre en pratique ce nouveau concept de développement. L'Agenda 21 local, quant à lui, est apparu lors de la Conférence des Nations Unies pour l'Environnement et le Développement à Rio en 1992. II s'agit d'un projet collectif de développement durable territorialisé et multisectoriel. Par contre, sa mise en oeuvre apparaît comme une étape sensible partout à travers le monde. La principale contribution de cette recherche est donc de rassembler et de discuter les différents facteurs qui influencent la mise en oeuvre dans l'objectif de comprendre leur implication dans le processus. Plus encore, un outil d'aide à la décision est construit afin de soutenir les groupes d'acteurs dans le diagnostic de la situation, ainsi que dans l'allocation des ressources. La recherche s'est déroulée en collaboration avec la Ville de Sorel-Tracy et le Technocentre en écologie industrielle. Les données ont été recueillies à partir de l'observation directe du comité d'Agenda 21 local de Sorel-Tracy, de l'entrevue des acteurs locaux, ainsi que de la consultation du matériel documentaire. Puis, l'analyse des données s'est basée sur les facteurs de mise en oeuvre identifiés dans la littérature et, par la suite, les résultats ont permis de bonifier cette grille. Enfin, la recherche a permis la construction d'un outil d'aide à la décision destiné aux acteurs sur le terrain. Cet outil permet d'effectuer un diagnostic du processus, afin d'identifier les facteurs qui représentent des défis. Ensuite, l'outil permet au groupe de faire un choix dans la distribution de ses efforts parmi les composantes du passage à l'action afin de maximiser les retombées sur le processus. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Agenda 21 local, Développement durable, Changement organisationnel, Changement de comportement, Territoire, Empowerment.

Ce mémoire rend compte d'une recherche qui porte sur le phénomène de la mobilisation des acteurs dans les initiatives locales de mise en œuvre du développement durable (DD). Cette étude exploratoire s'est concentrée plus précisément dans des collectivités locales du Sénégal qui ont entrepris, dans une optique de bonne gouvernance, la mise en œuvre d'Agendas 21 locaux (A21L). L'objectif principal de cette recherche était donc d'identifier les facteurs de mobilisation des acteurs par l'entremise de trois axes de recherche : 1. Identifier les éléments relatifs à l'émergence et aux sources des initiatives qui pourraient influencer la mobilisation des acteurs; 2. Profiler les éléments relatifs aux différents types d'acteurs qui influencent leur mobilisation; 3. Découvrir les éléments méthodologiques des divers processus participatifs influençant la mobilisation des acteurs. Une revue de la littérature a d'abord permis de faire le point sur les grands concepts qui couvrent ce champ d'intérêt. Cette étape a permis la construction d'une grille d'analyse thématique qui a d'abord servi à la collecte des données puis à l'analyse des résultats. Ainsi, une étude de cas multisite a été réalisée dans les mois de septembre et d'octobre 2007, au cours de laquelle ont été visités quatre A21L. Ces visites ont permis d'effectuer des observations directes sur le terrain, des rencontres d'information avec les acteurs des collectivités ainsi que des entretiens semi-dirigés avec les différents responsables des initiatives. Puisque cette recherche se voulait avant tout exploratoire, la présentation des données de l'enquête devient un résultat en elle-même. Cette section du mémoire présente, de manière descriptive, l'état de la mobilisation des acteurs dans chacun des cas à l'étude. L'analyse transversale et comparée de ces données permet quant à elle de constater les convergences et les divergences qui existent entre les cas. Elle offre l'opportunité d'identifier, avec un certain niveau de généralisation, les obstacles vécus, les méthodes et les outils empruntés ou adaptés, ainsi que les approches préconisées. Les éléments se dégageant de l'analyse, que sont les facteurs de mobilisation des acteurs, offrent une source d'informations pertinentes à tout individu œuvrant dans le domaine du DD territorialisé, autant par la recherche que par l'application. Un portrait synthèse vient clore ce mémoire permettant de mettre l'emphase sur les principaux facteurs de mobilisation identifiés tout au long du processus. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Agenda 21 local, territorialité, développement durable, ville durable, initiative locale de DD, acteur, processus participatif, mobilisation.

The present work is initiated to study the history perspectives of marine affairs and the organization structure of government for dealing with the ocean matter in Taiwan. According to neo-institutionalism approach, the ocean affairs must be managed and manipulated by the followed aspects: the international spirits and practices, the history of Taiwan ocean affairs, and the human rational actions. The international spirits and practices should be based upon with the current ocean governance, Agenda 21, United Nations Convention on the Law of the Sea (UNCLOS), and marine policies of major nations. These should be adapted into the bases of Taiwan ocean policies. Taiwan has long neglect overlooked the ocean by ignoring territorial waters, it has only with slogan of ocean country for the time being. The government has not made the clear responsibilities of ocean affairs among within the departments. Up to now it is still the Council of Ocean Affairs which will be established till 2012. Considering the rational choice, the establishment and transformation is still the hardest challenge for the management of ocean affairs. This thesis concludes that it would be best interest for the government to integrate the management spirit of marine affairs with international practice, because the affairs of surrounding ocean are increasingly complex. The current draft organization structure on the Council of Ocean Affairs could not easy to deal with sophisticated ocean affairs. Therefore, the Council of Ocean Affairs should be shaped to getting more dominant power instead of coordination power. The Department of Ocean is needed to handle the marine affairs instead of the Council of Ocean Affairs. Finally, extensive funding for affiliation and training human resource related to the establishment of the Council of Ocean Affairs will be beneficial to the ocean governance.