Det ”alternativa livet” kan ses som en motrörelse till urbanisering, ökad konsumtion och ett allt snabbare tempo i samhället. Detta är en kvalitativ studie med syftet att undersöka det alternativa livet. Sex informanter intervjuades om deras upplevelser och uppfattningar av det alternativa livet. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en induktiv tematisk metod. Gemensamt för alla informanter är att de vill leva enkelt utifrån grundläggande behov, leva nära naturen, reducera saker livet som de upplever mindre viktiga, anta utmaningar och få mer tid över för sådant de upplever meningsfullt. Genom reduktion upplever infomanterna en större livskvalité och närvaro i nuet. Kombinationen av individuella faktorer och en vilja att leva mer miljömässigt hållbart kan ses som de stora orsakerna till varför de intervjuade väljer att leva alternativt. Resultaten har tolkats utifrån behovsmässig teori, existentiell psykologi och Antonovskys Känsla av Sammanhang. / The “alternative life” can be described as a counter movement to the urban society, increased consummation and a stressful lifestyle. The aim of this qualitative study is to examine the alternative life on the countryside. Six informants were interviewed about their experiences and views about the alternative life. The data is transcribed and analyzed with an inductive, thematic approach. The informants want to live with more simplicity, intimate with their basic needs, live close to nature, reducing less important things in life, challenging themselves and having more time for things they find meaningful. The informants experience more quality in life and presence in the moment through reduction. The main reasons for the informants to live an “alternative life” are the combination of individual factors and a desire to live more environmentally friendly. The results have been analyzed from behavioral theory, existential psychology and Antovskys “Sense of Coherence”.

Background: Globally the use of complementary and alternative medicine (CAM) has dramatically increased in the last few decades. In India CAM is used both as medical treatment and health care methods enhancing wellness. Aim: To explore nurse’s experiences of complementary alternative medical care as care methods in clinical settings in Karnataka, India. Methods: A qualitative interview study with semi-structured interviews was carried out. Four individual interviews were conducted with nurses working in two clinical settings in Karnataka, India. The data was analysed using a content analysis.  Results: Two main themes emerged from the content analysis: Caring as a challenge and Dealing with challenges. Discussions: The result is discussed using Travelbee’s’ theory on interactions.

Alla barn har rätt till att kunna kommunicera med sin omgivning. För de barn som inte har det verbala språket kan tecken som alternativ och kompletterande kommunikation vara en möjlig metod att använda. På så vis underlättas kommunikationen och minskar frustationen. Syftet med undersökningen är att undersöka förskolornas förutsättningar samt pedagogers syn på TAKK och hur det används som metod i förskolans verksamhet. Jag har också ett intresse av att få pedagogernas syn på fördelar samt nackdelar med TAKK. Jag använder mig av en kvalitativ metod där halvstrukturerade intervjuer genomförs. Intervjuerna omfattar fyra pedagoger och en resurs från tre olika förskolor i tre olika kommuner. Genom denna intervjustudien har jag sökt svar på följande tre frågor: Vilka olika förutsättningar finns det för TAKK i förskolan? Hur arbetar pedagoger med TAKK i förskolans verksamhet? Vilka för- och nackdelar ser pedagogerna i användandet av TAKK? Intervjupersoner har valts utifrån deras erfarenheter samt kompetens inom TAKK. Min studie har visat att pedagogerna arbetar på olika sätt samt att de har olika erfarenheter av TAKK. En del pedagoger arbetar med TAKK under hela dagen och en del arbetar med det vid vissa situationer och övergångar. Det beror på hur stort behov barnen har av tecken. TAKK används framförallt för att förtydliga det verbala språket samt att barnen kan göra sig förstådda. Utifrån resultatet har jag förstått att TAKK lett till fler möjligheter än hinder. Sammanfattningsvis är TAKK gynnsamt för alla barn, både de som har kommunikationssvårigheter och en normal utvecklad språkutveckling. Vilket både forskning och litteratur visar på. Däremot finns det inte lika mycket forskning om TAKK för barn med normal språkutveckling som det finns för barn med kommunikationssvårigheter.

The dissertation deals with a progressive method of primordial writing - improvement of teaching writing in the first year at primary school. We suggest an alternative teaching method of writing, which should assure the fastest and the most effective progress in pupils´ scribal skills. The suggested procedure of improvement in teaching method of writing in an elementary class is grounded, in the theoretical and application field, on the knowledge laid out by J.P. Galperin in the ``theory of formation of intellectual operations{\crqq} and further elaborated by docent PhDr. J.Šemberova , CSc. The thesis is divided into two sections. The difference between the classical method of writing and the suggested progressive method is outlined in the theoretical part of the thesis. Its second section is practical. It is possible to find here a draft of the worksheets for teaching of primordial writing.

The aim of this bachelor’s thesis is to gain knowledge about thefeminist comic zine, and its meaning for its readers, writers and thelibrary. In order to explore this subject I use feminist theory, and aconcept from a theory which I call Literature as resistance. The method used in this study is qualitative interviews andqualitative content analysis. I have interviewed six individuals,identified as feminists, who read and/or illustrate feminist comiczines. The interview material were transcribed and analyzed throughthemes identified in the material. Four major themes were found;Comics and gender, Feminist role models, Feminist practice and Artistic expression. My results show that the informants in this study find the comic zinemedium to be an appropriate way of sharing experiences andspreading feminist ideas. The feminist comic zine is described as”the ultimate way of laughing together with your feminist sisters”,and it is perceived to make the world bigger and freer. To illustratefeminist comic zines is seen as a possible way to act, and influenceand change norms and structures. The feminist comic zine enablesthe informants to combine reading experiences with feministcommitment, creation and a desire to communicate something withtheir readers.

Denna uppsats undersöker miljömedvetenhet och miljöbeteende hos studenter i åldern 18-30 år vid Karlstads universitet. Uppsatsen undersöker även vilken roll miljömedvetenhet spelar i vilka resealternativ studenterna väljer vid en turistresa utomlands. Vidare är syftet att studera studenternas kunskap om fenomenen alternativ turism, hållbar turism och ekoturism. En enkätundersökning med 69 respondenter visade att en majoritet av respondenterna svarade att de var miljömedvetna men att endast ett fåtal uppvisade ett miljöbeteende i vardagen. Än färre uppvisade ett miljöbeteende i vardagen samt vid valet av resealternativ. Undersökningen visade även att kunskapen var låg hos respondenterna om de olika begreppen, undantaget de respondenter som studerar vid Turismprogrammet som visade en hög kunskap. Undersökningen visade att det som respondenterna till största del efterfrågade för att de skulle välja fler miljömässigt hållbara resealternativ handlade om billigare resor eller rabatter, samt mer information, både om utbudet av alternativa resor och den miljöpåverkan som resvalen kunde ha.

Inom svenska förskolor idag finns det ett växande intresse för Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, TAKK. Den här studien syftar till att undersöka och belysa pedagogers uppfattningar kring användandet av TAKK i förskolan vilka inkluderar hur och vid vilka situationer som TAKK används av pedagoger i förskolan samt varför och vilket syfte pedagogerna har bakom sitt teckenanvändande. TAKK innebär att med hjälp av sina händer göra teckenrörelser som ett komplement till sitt talspråk för att förtydliga de viktigaste delarna av det som sägs. TAKK är en metod som används i många förskolor i Sverige. Metoden som har använts i undersökningen är en internetbaserad enkät. Enkätundersökningen omfattar 253 respondenter som har besvarat enkäten. Vid analys och tolkning av resultat har det sociokulturella teoretiska perspektivet tillämpats. Resultatet visar att majoriteten av pedagogerna som deltagit i studien använder sig av TAKK varje dag och vid många olika situationer av dagen. Det framgår att pedagogerna har syften bakom sitt teckenanvändande och att majoriteten har en övergripande positiv inställning till TAKK. Pedagogerna som deltagit anser att alla barn gynnas av att använda TAKK.

Studien beskriver undervisningen för elever som använder alternativa kommunikationssätt beroende på tal-, språk och kommunikationssvårigheter och är inskrivna i särskolan. Syftet med studien är att öka kunskapen gällande vad pedagoger använder för strategier i undervisningen för elever som använder Alternativ och Kompletterande Kommunikation vilket förkortas AKK, samt utifrån möjligheter och hinder se hur stödet kan utvecklas. Studien utgår från ett sociokulturellt perpektiv då kommunikation och språk är centralt och utvecklingen sker i samspel och interaktion med omgivningen vilket bidrar till delaktighet gällande kunskap och färdigheter. Även ett biopsykosocialt perspektiv lyfts fram gällande delaktighet vid funktionsnedsättning då modellen ICF-CY kan stödja pedagoger att identifiera behov gällande anpassning av undervisning och miljö samt ökar medvetenhet om möjligheter och hinder.  Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med tematisk analys. Ansatsen är inspirerad av fenomenografi då studien visar på pedagogers syn gällande strategier och utveckling av stöd samt upplevelser i arbetet utifrån möjligheter och hinder med elever som använder AKK. Datainsamlingen har genomförts med semistrukturerade intervjuer som innefattar sex pedagoger vilka har befattningar som speciallärare repektive klasslärare och undervisar elever som använder AKK i årskurs 1-9 och är inskrivna i grundsärskolan. Tidigare forskning är hämtad från litteratur, artiklar, avhandlingar samt styrdokument som kopplas till resultatet. Studien visar på olika angreppssätt utifrån evidensbaserad kunskap och beprövad erfarenhet som pedagoger använder i arbetet med elever som har AKK gällande frågeställningar om strategier, utveckling av stöd samt möjligheter och hinder kopplat till forskning. Genom tematisk analys av datainsamlingen har fem teman framkommit som presenteras i Resultatdelen. De fem temana är möjligheter till kommunikation, strategier för att undanröja hinder, delaktighet genom kommunikation, spegellära utifrån socialt samspel och omgivningens betydelse via samverkansformer vilket kopplas till forskning i Diskussionsdelen för att få svar på frågeställningarna.

Språkförskolan är en verksamhet som arbetar genomgående med språkutveckling och är endast till för barn med språkstörning. Diagnosen språkstörning är tämligen vanlig men får trots det lite uppmärksamhet i den typiska förskolan. Möjligheten att få gå på språkförskola och ta del av deras kunskap är få barn förunnat även fast behovet är stort. Avsikten med arbetet är att bidra med kunskap om språkförskolans arbetssätt och om språkstörning. Syftet var att studera språkförskolornas arbete med barn som har språkstörning som den primära diagnosen. Frågeställningarna handlade om att undersöka vilka metoder som används på språkförskolorna för barns språkutveckling och resultaten arbetsmetoderna i språkförskolorna kan bidra till för barns utveckling av kommunikativa kompetenser. Empirin samlades in genom en enkätstudie som riktades till Sveriges alla språkförskolor varav tolv språkförskoleavdelningar besvarade och bidrog till studiens kvalitativa resultat. I analysen av empirin skapades sju kategorier som utgjorde studiens resultat. Resultatet visade på hur språkförskolorna stärker barns socioemotionella lärande och kommunikation, använder estetiska uttrycksformer, arbetar med mindre grupper samt ger barnen utrymme, tid och möjlighet för repetition. Bokläsning, återberättande, kamratmodeller, lekmanus och leken används i utbildningen och anpassas efter barnens behov. Sammanfattningsvis har språkförskolan möjlighet att anpassa och utforma utbildningen efter barn med språkstörning och deras behov, därav borde språkförskolan vara en rättighet för barn med språkstörning.

Bakgrund: Depression är en vanligt förekommande sjukdom. Depressionen kan innebära stora påfrestningar, både för den som är drabbad och för samhället. Det finns olika behandlingsalternativ mot depression. De vanligaste alternativen är psykoterapi och antidepressiva läkemedel. Att utforska andra, icke-farmakologiska behandlingar, kan vara en viktig del i sjuksköterskans framtida arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att utforska effekterna av fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd vid depression. Metod: För att besvara syftet har åtta kvantitativa studier använts i litteraturstudien. En omfattande sökning har genomförts och en utförlig analys har tillämpats i syfte att sammanställa det aktuella kunskapsläget. Resultat: Det sammanställda resultatet visar att fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd vid depression är en effektiv tilläggsbehandling för att minska depressiva symtom. Konklusion: Det framgår av studierna att fysisk aktivitet har en gynnsam effekt vid olika svårighetsgrad av depression. Författarna till förevarande litteraturstudie anser att fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd vid depression bör användas i större utsträckning än vad som sker idag. Denna slutsats är en viktig kunskap när det kommer till sjuksköterskans förebyggande och lindrande omvårdnadsarbete. / Background: Depression is a common disease. Depression can be very stressful, both for the person affected and for society. There are various treatment options for depression. The most common options are psychotherapy and antidepressant drugs. Exploring other, non-pharmacological treatments may be an important part of the nurse’s future work. Aim: The aim of this literature study was to explore the effects of physical activity as a nursing measure in depression. Methods: To answer the aim, eight quantitative studies have been used in this literature study. An extensive search and a detailed analysis were applied in order to compile the current state of knowledge. Results: The compiled results show that physical activity as a nursing measure in depression is an effective adjunctive treatment to reduce depressive symptoms. Conclusion: The studies show that physical activity has a beneficial effect on different degrees of depression. The authors of the present literature study believe that physical activity as a nursing measure in depression should be used to a greater extent than it is used today. This conclusion is an important knowledge when it comes to the nurse´s preventive and curative work.