TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) är ett sätt att öka barns språkutveckling och stödja barn i sina kommunikativa funktioner, genom att göra teckenrörelser i kombination med det talade språket. TAKK är en metod som används i många förskolor i Sverige, och därmed har ett växande intresse för forskning kring TAKK uppstått. Den här studien syftar till att undersöka och belysa hur rektorer och biträdande rektorer i förskolan resonerar kring varför och hur TAKK arbetas med i förskolan, samt hur TAKK implementerats i verksamheten. Metoden som använts i undersökningen är skriftliga intervjuer med öppna frågor, där svar från sex respondenter har samlats in. Det sociokulturella perspektivet har använts vid analys och tolkning av resultatet. Resultatet visar att syftet med TAKK i förskolan är att ge barn fler verktyg för kommunikation, samt för att stödja barn i behov av särskilt stöd. TAKK har implementerats i förskolan genom utbildning, specialpedagoger eller på grund av pedagogers tidigare erfarenhet av TAKK. Hur TAKK används i verksamheten skiljer sig åt mellan respondenterna. TAKK används mycket vid rutinsituationer såsom samling och sångstund, eller enbart tillsammans med vissa pedagoger som behärskar TAKK. Resultatet visar också att vissa förskolor använder TAKK under hela dagen och tillsammans med alla barn.

Bakgrund  Depression och ångest är två vanliga tillstånd som kan ha stor påverkan på individens livskvalitet. Idag erbjuds i första hand antidepressiva läkemedel och samtalsterapi, trots att det finns en relativt stor efterfrågan på komplementära och alternativa behandlingar hos patienterna. Sjuksköterskor har visat sig vara öppna för användningen av komplementär och alternativ medicin, men många saknar kunskap om hur det kan implementeras i omvårdnaden och behandlingen. Denna litteraturöversikt utforskar hur komplementär och alternativ medicin kan vara ett gynnsamt komplement till den konventionella vården. Syfte Syftet var att beskriva effekten av komplementär och alternativ medicin i behandling och omvårdnad av depression och ångest. Metod  Metoden som användes var en icke-systematisk litteraturöversikt. De 20 originalartiklar som inkluderades i litteraturöversiktens resultat hittades via databasen PubMed samt via manuell sökning. Artiklarna granskades i fulltext enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats, modifierad utifrån Berg (1999) och Willman (2016). Slutligen användes en integrerad dataanalys för att analysera och sammanställa resultatet.  Resultat Denna studies resultat redovisades i två huvudkategorier med fyra subkategorier och visade på att komplementär och alternativ medicin har positiva effekter på den psykiska hälsan hos personer som lider av depression och ångest. Slutsats Litteraturöversikten studerade akupunktur, mindfulness meditation, yoga och örtterapi som visade sig ha god effekt på depression och ångest. Personerna som deltog i inkluderade studier skattade sig ha ett förbättrat mående efter interventioner och upplevde dessutom en ökad livskvalitet. Få eller inga biverkningar rapporterades av deltagarna och således anses komplementära och alternativa metoder i hög grad vara användbara både som komplement till en konventionell behandling och som behandling på egen hand. / Background Depression and anxiety are two common conditions that have a big impact on the quality of life. Today, antidepressants and psychotherapy are primarily offered even though there is a relatively large request for complementary and alternative options in treatment among patients. Nurses have proven to be open to the use of complementary and alternative medicine, but many lack knowledge of how it can be implemented in nursing and treatment. This review analyzes how complementary and alternative medicine can be used as a complement to conventional care. Aim The aim was to describe the effect of complementary and alternative medicine in the care and treatment of depression and anxiety. Method The method used was a non-systematic review. The 20 original articles that were included in the study were found via PubMed database as well as via a manual search. The articles were reviewed in full text according to Sophiahemmet University's assessment document for scientific classification and quality regarding studies with a quantitative and qualitative method approach, modified based on Berg (1999) and Willman (2016). Lastly, an integrated data analysis was used to analyze and compile the results. Results The result of this study was presented in two categories with four subcategories, and showed that complementary and alternative medicine have positive effects on the mental health of people suffering from depression and anxiety. Conclusions The literature review studied acupuncture, mindfulness meditation, yoga and herbal medicine which were found to have good effects on depression and anxiety. The people who participated in the studies estimated that they felt better after interventions and also experienced an increased quality of life. In addition, few or no side effects were experienced, which makes the CAM methods highly useful within the treatment of depression and anxiety; both as a complement to conventional care and as treatment on their own.

Efter det senaste decenniets våg av ökade regulatoriska krav på banker har kreditfonder vuxit fram som ett alternativ till bank- och kapitalmarknadsfinansiering för fastighetsbolag. Fenomenet är förhållandevis nytt i Sverige, med bara en kreditfond som har ett uttalat fokus på seniora säkerställda fastighetskrediter. Med ett sekventiellt blandat tillvägagångssätt tar denna studie sikte på att öka förståelsen för utbudet och efterfrågan av fastighetsfinansiering som tillhandahålls av kreditfonder. Den kvantitativa studien utgörs av en enkätundersökning med svar från 40 svenska fastighetsbolag om deras uppfattning om kreditfonder i jämförelse med banker och kapitalmarknaden. Den kvalitativa studien består av semistrukturerade intervjuer med: (1) fastighetsbolag av olika storlek utvalda från enkätundersökningen, (2) en av Sveriges största investerare i en fastighetskreditfond för att öka förståelsen för utbudet av kreditfonder, och (3) Finansinspektionen i syfte att fånga deras syn på kreditfonder som finansieringsalternativ, och dess påverkan på finansiell stabilitet. Studien tar avstamp i ekonomisk teori, däribland pecking order, stordriftsfördelar och inträdesbarriärer. Studien visar att svenska fastighetsbolag anser att kreditfondsfinansiering ofta är dyrare än likvärdig finansiering hos banker. Fastighetsbolagen är dock överens om att kreditfonder kan erbjuda längre löptider än både banker och kapitalmarknad. Längre löptider visar sig dock inte vara en drivande faktor för ökad efterfrågan på kreditfondsfinansiering. De löptider som erbjuds av banker och kapitalmarknaden är för de flesta fastighetsbolag tillräckliga. Investerare tycker att avkastningen som kreditfonder genererar gör dem till ett attraktivt finansieringsalternativ, men pekar på ovisshet kring i vilket fack kreditfonder passar in i en investerares investeringsportfölj. Detta pekas ut som en anledning till att investerarbasen inte är bredare. Finansinspektionen ser positivt på kreditfonder som alternativ finansiär till banker och kapitalmarknaden. Risken sprids över fler aktörer, vilket är positivt från ett stabilitetsperspektiv. Sammanfattningsvis indikerar studien att den svenska bank- och kapitalmarknaden har konkurrenskraftiga villkor och att kreditfonder bör justera sina prisnivåer, finansieringsvillkor och rapporteringskrav för att efterfrågan på deras produkt ska bli starkare. I annat fall kommer kreditfonder förbli en finansieringsform som fastighetsbolag använder i brist på andra alternativ. / Credit funds (also referred to as private debt funds) for commercial real estate financing have become increasingly popular as an alternative to banks and the capital markets. Following a wave of increased regulation increasing banks’ capital requirements, credit funds are set up to compete with banks for commercial real estate lending. The phenomenon is still rather small in Sweden, with only one large credit fund targeting senior secured commercial real estate financing. With a sequential mixed method approach, this study aims to increase the understanding of the demand and supply of commercial real estate debt provided by credit funds. The quantitative part involves surveying 40 Swedish commercial real estate companies about their perception of credit funds compared to banks and the capital markets. The qualitative part consists of semi-structured interviews with: (1) commercial real estate companies of different size selected from the survey sample, (2) one of Sweden’s largest credit fund investors, to increase the understanding on the supply of credit funds, and (3) The Swedish Financial Supervisory Authority (SFSA) (sv. Finansinspektionen) to capture their view on credit funds as an asset class, and its implications on financial stability. The study discusses economic theory, e.g., pecking order, economies of scale and entry barriers. The study shows that the Swedish commercial real estate companies find credit fund financing more expensive than bank financing in most cases. They all agree that credit funds offer longer maturities than both banks and the capital markets. However, it turns out that longer maturities are not necessarily a driver of the demand for credit fund financing. Maturities offered by banks and capital markets are regarded as sufficient by most commercial real estate companies. Investors find the returns and volumes provided by real estate credit funds attractive, but points at uncertainties regarding where credit funds fit in an institutional investors’ portfolio. This might be the reason the investor base is not larger. SFSA looks favourably at credit funds entering the market for real estate financing. It spreads the risk over more actors, which is positive from a financial stability standpoint. All in all, the study indicates that the Swedish banking system and the Swedish capital markets offer competitive financing terms, and that credit funds will have to adjust their prices, financing terms, and reporting requirements for the demand for credit fund financing to increase. Otherwise, they will remain a form of financing real estate companies use in absence of other alternatives.

Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelser av övergången till och frånIntroduktionsprogrammet individuellt alternativ med utgångspunkten i frisk- och riskfaktorer.Den teoretiska ramen utgörs av specialpedagogiska perspektiv, den salutogena modellen medKASAM samt tidigare svensk och internationell forskning. För att besvara frågeställningarnaanvänds en kvalitativ metod där elevers upplevelser av övergångar undersöks genom tolvsemistrukturerade intervjuer. Insamlade data har bearbetats genom tematisk analys där treteman har extraherats; relationer, stöd och känslor, motivation och framtidsmål. Studiensresultat ligger i linje med tidigare forskning som beskriver övergångar som kritiska tillfällen.Med elevperspektivet som utgångspunkt, det relationella perspektivet och den salutogenamodellen som teoretisk bas identifieras kritiska aspekter att beakta för att skapa tryggaövergångar för elever i den framtida specialpedagogiska yrkespraktiken.

This bachelor thesis in Architecture, Visualization, and Communication is based on the assumption that modern cities will increasingly introduce car-free zones in the city center. Consequently, several parking garages may end up empty. The research question formulated from this problem was as follows: How will the evolution of multi-storey carparks look like and what is their role in the society of the future? What is the adaptive potential of multi-storey carparks? And what new functions can be established in multi-storey carparks today? To answer these research questions, a design-oriented research was conducted using case studies, design-oriented discussion material, and feedback interviews. The case studies examined parking garages today, primarily in Malmö, but also in Portugal and Denmark. Based on three scenarios for future urban development, three design-oriented discussion materials were created. The testbed for the design-oriented discussion material was executed on an existing car park, Öresund multi-storey car park, and its specific issues. Discussion material materialized from theories surrounding flexible and adaptive architecture. The materials were discussed with a selection of experts from various backgrounds within the built environment in the form of what was defined as discussion meetings. Since the experts in question are accustomed to reading drawings and technical information, they could question and make informed guesses based on the information. The conclusions from the discussion meetings and case studies resulted in a final and reality-based design proposal for an alternative use of the Öresund multi-storey car park. The design process was integrated with the research method to generate insights and solutions that ultimately addressed the research questions. / Detta kandidatarbete inom programmet Arkitektur, Visualisering och Kommunikation utgår från antagandet att moderna städer i allt större utsträckning kommer att införa bilfria innerstadszoner. Som följd kan därmed flera parkeringshus stå tomma. Frågeställningen som formulerades utifrån detta problem var följande; Hur kommer parkeringshusens evolution se ut och vad kan deras roll omvandlas till i framtidens samhälle? Vad är den adaptiva potentialen hos parkeringshus? Och Vilka funktioner kan redan idag etablera sig i parkeringshus? För att besvara dessa forskningsfrågor genomfördes en designinriktad studie som använde fallstudier, designorienterat diskussionsunderlag och återkopplande intervjuer.  Fallstudierna tittade på parkeringshus idag, främst i Malmö, men också i Portugal och Danmark. Med utgångspunkt i tre scenarier för framtida stadsutveckling, skapades tre designorienterade diskussionsunderlag. Testbädden för det designorienterade diskussionsunderlaget utgick från ett befintligt parkeringshus, Öresunds parkeringshus, och dess specifika problem. Diskussionsunderlag materialiserade ur teorier kring flexibel och adaptiv arkitektur. Underlaget diskuterades med ett urval experter från olika bakgrunder inom byggd miljö i form av något som definierades som diskussionsmöten. Eftersom experterna i fråga har en stor vana av att läsa ritningar och teknisk information, kunde de på basis av informationen ifrågasätta och ställa kvalificerade gissningar. Slutsatserna från diskussionsmötena och fallstudierna resulterade i ett slutgiltigt och verklighetsförankrat gestaltningsförslag för en alternativ användning av Öresunds parkeringhus. Designprocessen integrerades med forskningsmetoden för att generera insikter och lösningar som slutligen svarade på forskningsfrågorna.

Denna studie undersöker, via ett experiment, om musik stödjer inlärning av Tecken som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Människor kommunicerar på olika sätt och musik kan vara motivation för lärande. I Förenta Nationernas Konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning står det om rätten till kommunikation. Människor med intellektuell funktionsnedsättning behöver ofta stöd av omgivningen i sin kommunikations- och språkutveckling. Deltagarna i studien var vuxna med nära relation till personer med intellektuell funktionsnedsättning som använder eller behöver tecken som alternativ och/eller komplement för sin kommunikation. Deltagarna (40 stycken) var indelade i fyra grupper. Grupperna tilldelades slumpvis fyra olika betingelser: musik eller inte respektive känd eller okänd sång. Sammanlagt genomfördes tre tester av teckenkunskaperna av 20 olika tecken. Testerna genomfördes vid tre tillfällen utspritt över fem veckor. Resultatet visade att deltagarna som för sin inlärning av tecken fått stöd av musik kunde flest tecken efter fem veckor. I studien ges en bakgrund till begreppen musik och musikterapi, kommunikation och språk samt forskning och diskussion av dessa begrepp. Studien ger även förslag på framtida forskningsfrågor inom ämnet. / This study examines, through an experiment, if music supports the learning of manual signs. People communicate in different ways and music can be motivation for learning. In the United Nations Convention on the Rights of Persons with Disabilities one can read about the right to communication. People with intellectual disabilities often need the support from the environment in their communication and language development. The participants were adults with close relation to people with intellectual disabilities who use or need manual signs as an augmentation and/or an alternative to their communication. The participants (40 in all) were divided into four groups. The groups were randomly assigned to four different conditions: music or not each condition with known or unknown song. In total, in three tests the skills of manual signs of 20 different signs were investigated. The tests were performed three times spread over five weeks. The results showed that participants in their learning of manual signs supported by music had retained most manual signs after five weeks. The study provides a background to the concepts of music and music therapy, communication and language, as well as research and discussion of these concepts. The study also provides suggestions for future research issues in the subject.

Talet är något som många människor tar för givet, men för en del barn och vuxna är detta något som inte är lika självklart. Människor med språksvårigheter kan få hjälp och denna hjälp kan börja redan i förskolan. Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, är ett samlingsbegrepp av olika hjälpmedel som kompletterar talet. Teckenstöd och grafisk AKK är de två vanligaste AKK. Teckenstöd tecknar man med händerna samtidigt som du säger ordet. Grafisk AKK är bilder och symboler där man till exempel gör bildscheman över dagen. Tidigare forskning har visat att personal som gått en kurs inom alternativ och kompletterande kommunikation har börjat tänka mer på hur de kommunicerar med personer med språksvårighet och har också börjat använda sig mer av olika sorters AKK. Även de barn som inte har språksvårigheter gynnas av att använda alternativ och kompletterande kommunikation då det ger extra tydlighet i kommunikationen. Om alla barnen lär sig att använda alternativ och kompletterande kommunikation så kan de även använda denna i leken tillsammans med barn med språksvårigheter. I leken härmar barnen varandra både verbalt och icke-verbalt vilket innebär framsteg i kommunikationen.   I mitt examensarbete har jag intervjuat fyra förskollärare i olika kommuner i centrala och östra Värmland. I intervjuerna så framkom att arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation varierar mycket, beroende på vilket behov som ansågs behövas. Inställningen till alternativ och kompletterande kommunikation var positiv bland alla de intervjuade men det upplevdes svårt att mäta förbättringen då detta är en lång process. Det framkom också att utbildning i kommunerna inom alternativ och kompletterande kommunikation inte var så stor men att det fanns en önskan bland samtliga förskollärare att lära sig mer om detta. / The spoken language is something that many people take for granted, but for some children and adults this is something that is not obvious. People with language difficulties can get help and this help can start already in preschool. Augmentative and alternative communication, AAC, is a collective concept of various aids that supplement the speech. There are two different types of AAC, aided systems and unaided systems. With unaided systems you use your body and hands to sign word while saying them out loud. Aided systems are pictures and symbols, for example, you create picture schedules throughout the day. Previous research has shown that staff who have taken a course in augmentative and alternative communication have started to think more about how they communicate with people with language difficulties and have also started to use more of different kinds of AAC. Even those children who do not have language difficulties benefits from using AAC as it provides extra clarity in communication. If all children learn to use AAC, they can also use this in the play together with children with language difficulties. In the play, the children mimic each other both verbally and non-verbally, which leads to progress in communication.  I have interviewed four preschool teachers in different cities in central and eastern Värmland. In the interviews, it became apparent that the way of working with AAC varies. The variation is caused by the individual extend to which the need for AAC is seen. The attitude towards Augmentative and alternative communication was positive among all interviewees. However, the measurement of improvements caused by AAC is being seen a challenge. The interviewees stated that the long period of time which is needed when using AAC makes it difficult to measure possible results. The preschool teachers participating in the interviews were of the opinion that education in their respective cities within AAC shows room for improvement and that there was a desire among them all to learn more about the concept.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i grundsärskolan inriktning träningsskola kommunicerar med hjälp av digitala verktyg respektive pappersbilder, med frågeställningen; på vilket sätt ger pappersbilder respektive appen Widgit Go elever stöd i sin kommunikation? Detta har undersökts i en kvalitativ studie med deltagande observationer som metod. Fem deltagare deltog i studien. Under sammanlagt tio tillfällen använde deltagarna först pappersbilder sen en kommunikationsapp i en Ipad för att begära olika föremål. Resultatet visade att båda hjälpmedlen fungerade som stöd deltagarnas kommunikation och att de använder Ipaden och pappersbilderna på samma sätt för att kommunicera. Kommunikationen med pappersbilder visade fördelar genom att deltagarnas uppmärksamhet i kommunikationen riktades mot mottagaren. Ipaden visade sig ha fördelar genom att den minskade risken för missuppfattningar i kommunikationen. / The aim of this study was to investigate how pupils in a special training school communicate with digital tools and paper images. The specific research question was in what way paper images and the Ipad communication app Widgit Go could support pupils in their communication. The method used involved qualitative participant observation on two occasions with five different pupils. In all, ten observations were conducted where the participants first used paper images followed by the Ipad app to request certain objects. The results showed that both tools supported the communication of the participants and that the app and the paper images were used in a similar manner to communicate. The paper imageshowed advantages by directing the attention of the communication towards the receiver. The Ipad app showed advantages by decreasing the risk for misunderstandings in the communication.

The purpose of this study has been to examine the use of augmentative and alternative communication in special school The study examine which methods and various purpose AAC used by and with the students and what it is that determines what form to use according to educators. The research shows how important communication is for a child's cognitive development and that it is largely a question of competence on how AAC is used in special school. It is a qualitative study based on observations at three different special schools and three interviews with five educators who all work with students having development disabilities in early stages and use AAC in their daily activities. The empirical data has been analyzed from a socio-cultural perspective, focusing on the concepts of artifacts and mediation. The results show that they use both aided and unaided AAC. AAC are used to structure the day visually in schematically pictures, to enhance their speech, to help to show their intention and to help their memory. The result also shows that, according to educators, students' abilities and previous experience is crucial to which form of AAC that they will use. It is also clear that many cases the teachers themselves is the one who analyze the abilities that students have and then choose an AAC method to work with. Another factor that also influences is the financial resources allocated to special school and the teachers 'and assistants' lack of expertise in the field. The result also reveal that a very small portion of AAC use is about how students communicate with AAC, to make their opinions and voices heard in a more independent way. The conclusion is that there are many different forms of AAC in special school. The purpose of the AAC is usually about structuring and make the world more understandable to students. It is generally the student's abilities that determine what form of AAC used, but there are other factors that also affect. Financial resources and lack of expertise are some of these factors. In other words, the special teacher have in their profession an important role in which type of AKK that are used and in which knowledge those who working in special school have of AAC. / Syftet med studien är att undersöka användningen av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i grundsärskolan. I studien undersöks vilka olika former och i vilka olika syften AKK används av och med eleverna, samt vad det är som avgör vilken form man använder enligt pedagogerna. Forskningen visar hur viktig kommunikationen är för ett barns kognitiva utveckling och att det till stor del handlar om kompetens på hur AKK-användningen ser ut. Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på tre observationer i grundsärskolan samt tre intervjuer med fem pedagoger som alla arbetar med elever på tidig utvecklingsnivå och använder AKK i den dagliga verksamheten. Empirin har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på begreppen artefakter och mediering. Resultatet visar på att det både används hjälpmedelsberoende och hjälpmedelsoberoende AKK. AKK används i syfte att strukturera vardagen visuellt i form av schemabilder, förstärka det talade språket, att förmedla sin vilja och som minneshjälp. Resultatet visar även på att det enligt pedagogerna är elevernas förmågor och tidigare erfarenheter som är avgörande för vilken form av AKK som används, det framgår också att det många fall är pedagogerna själva som analyserar vilka förmågor som eleverna har och därefter tar fram en AKK-metod som man arbetar med. En annan faktor som också påverkar är vilka ekonomiska resurser som tilldelats grundsärskolan samt pedagogers och assistenters brist på kompetens inom området. Resultatet visar även på att en väldigt liten del av AKK användandet handlar om hur eleverna kommunicerar med AKK för att göra sin röst hörd eller sina egna åsikter på ett mer självständigt sätt. Slutsatsen är att det finns många olika former av AKK i grundsärskolan. Syftet med AKK handlar oftast om att strukturera och göra omvärlden mer begriplig för eleverna. Det är i huvudsak elevens förmågor som avgör vilken form av AKK som används, men det finns andra faktorer som också spelar in. Ekonomiska resurser och brister i kompetens är några av dessa faktorer. Med andra ord så har specialläraren i sin profession en viktig roll i vilken typ av AKK som används och i hur kompetensen hos de som arbetar i grundsärskolan ser ut.

No description available.