Alternative splicing is the process of producing a variety of transcripts from one and the same gene. This adds further possible variability to gene expression and can in theory mean that one protein coding gene can produce multiple proteins with potentially different functions. Therefore, to understand the function of a gene, alternative splicing must be accounted for. However, this is made more complex by the fact that the existence of different messenger RNA isoforms does not necessarily entail different protein isoforms, which in turn means that an analysis of both the transcripts and final protein is necessary. Far Upstream Element Binding Protein 1 Like 1 (FUBL-1, or C12D8.1) is an RNA binding protein in Caenorhabditis elegans which is believed to take part in gene regulation, and which seemingly interacts within an argonaut effector pathway called ERGO-1. The gene has five proposed isoforms for which there are varying amounts of RNA data but only the first isoform, FUBL-1a has proteomics data available. In other words, different messenger RNA isoforms exist but it is unclear which are translated into protein. In this study, I have looked at fubl-1 and its isoforms to gain further understanding of this protein. This entailed both analysing long read RNA sequencing data to identify messenger RNA isoforms as well as a laboratory analysis of the protein to look for protein isoforms. I found evidence for all isoforms existing as messenger RNAs, and fubl-1a was by far the most highly expressed. In my protein analysis, I found indications of different isoforms, but not conclusive evidence.

Ett av vår tids största utmaning är klimatkrisen och hur vi ställer om till ett hållbarare samhälle. Många menar att problematiken ligger i att dagens samhälle verkar i ett tillväxtparadigm som förhindrar omställning, och nedväxtrörelsen menar att detta måste lämnas och istället tänka nedväxt. I denna uppsats intresserar jag mig för hur nedväxtrörelsen ser på klimatomställningen, hur den ska gå till, vilka visioner om framtider vi bör sträva mot och nedväxtrörelsens syn på planeringens roll i dessa visioner.  Studiens har utformats i form av en mixed-method design där en litteraturstudie står i fokus och där forskningslitteratur inom nedväxt har utgjort den huvudsakliga empirin. Empirin har samlats in genom dokumentstudier och intervjuer där urvalet har gjort med hjälp av snöbollsmetoden. Materialet har analyserats utifrån teorin om planeringstänkandet objekt (det som planeras) och subjekt (det som planerar).  Studien kan ur ett nytt perspektiv delvis bekräfta tidigare dragna slutsatser om nedväxtrörelsen visioner om det gemensamma, delande, och lokalt deltagande samhället som deltar via direktdemokrati. Vidare visar studien att detta även genomsyrar synen på planeringsprocessen och planeringens roll. För planeringen förespråkas en kollaborativ och deltagande process där de lokala invånarna är lika mycket experter som planeraren. Dock visar studien också på att det inte endast finns en bild om planeringsobjektet och en bild om planeringssubjektet utan det råder delade meningar inom nedväxtrörelsen, bland annat vilken bebyggelsestruktur som bäst går i linje med nedväxtrörelsens grundidéer. Detta visar på en levande debatt bland aktivister och forskare.

Studien berör området kommunikation i särskolan, hur det hanteras och tar sig uttryck i ett sammanhan i särkolemiljö. Denna studie syftade till att öka kunskapen och undersöka hur arbetet med Alternativ och Kompleterand Kommuniktion (AKK) fungerar i särskolan. Fokus har letat på att beskriva förutsättningar för olika yrkesprofessioner och deras syn på kommunikation och alternativ kommunikation i särskolan. Det finns behov av utforskande av AKK då tidigare forskning gällande dessa yrkeskategoriers syn inom ämnet tycks vara begränsat. Studien är kvalitativ och basers på intrervjuer med rektorer, speciallärar och assistenter. Dessa kom att ofatta olika yrkeskatergorier som arbetar i särskolan och mer individer med intellektuell funktionsnedsättning. Data analyseras med stöd av systemterori och aktivitetsterori. I data analysen framkom fyra olika teman AKK för delaktighet i skolmiljö, AKK ur olika professionsperspektiv, AKK i individperspektiv och AKK möjligheter och hinider. Resultatet av studien har visat på vikten av kunskap inom området AKK. Individens behov av stöd i klassrummet och delaktighet. Rektorns roll som stöd i yrkesprofessionerna för att öka dess kunskap om AKK. De olika kommunikationshjälpmedel som används och vikten av kunkskap för att använda dem på rätt sätt. Både för individen och yrkesprofessionerna. I studien framkom ett relationellt perspektiv på arbetet inom AKK. Det framkom också att den fysiska lärmiljön och lärarens kunskap har stor betydelse för individer med kommuniktionsproblematik. Tilgången till stöd i sin skolgång påverkar individens kunskpsutveckling och sociala samspel. Kunskap om AKK behövs på alla nivåer men främst på samhälls-och organisationsnivå. Studien visar på att förutsättningar av politiker, chefer och rektorer så att dessa individer får det stöd och bemötande de har rätt till.

No description available.

Detta examensarbete undersöker specialpedagogens roll i förskolan som förmedlare av konkretaarbetsmetoder och läromedel i förskolan. Detta har undersökts genom en enkätstudie på webben, där 72pedagoger, verksamma inom förskolan svarat, samt en mindre intervjustudie med 4 förskollärare.Intervjustudien genomfördes efter enkätundersökningen, som ett komplement, för att få en bättreförståelse av enkätstudiens resultat. Resultaten av enkätstudien visade att specialpedagoger i förskolani många fall är de som kommer med tips och introducerar konkreta arbetsmetoder, men resultaten visadeäven att det inte alltid räcker med endast introduktion av dessa metoder för att kunna tillämpa dem ipraktiken. Utifrån svaren i enkätstudien och sedan även intervjuerna tyder resultaten på attutbildning/handledning och återkoppling behövs, i vissa fall i större omfattning än vad det ges idag, föratt pedagoger ska kunna tillämpa metoderna i sin verksamhet. Något som jag fann intressant, i resultatenav intervjustudien är betydelsen av hela arbetslagets kunskaper när det gäller tillämpningen av konkretaarbetsmetoder och läromedel i verksamheten. Eventuella brister i det specialpedagogiska stödet somerbjuds och potentiella lösningar för att öka effektiviteten av de olika arbetsmetodernas och läromedlenspåverkan på pedagogers och barns utveckling diskuteras utifrån tidigare forskning och Bronfenbrennerssystemekologiska teori och avslutningsvis ges förslag på fortsatt forskning.

I denna studie har förskollärares arbetssätt samt upplevelser av hinder och möjligheter i arbetet med flerspråkighet undersökts. Studiens empiri bygger på semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollärare från olika förskolor. Empirin har analyserats utifrån den sociokulturella teorin och teorin om transspråkande samt diskuterats utifrån bakgrund och tidigare forskning. Både bakgrund och tidigare forskning pekar på många kognitiva och sociala fördelar för flerspråkiga barn. Resultaten i studien pekar på många likheter mellan hur förskollärarna arbetar med flerspråkighet. De har alla ett öppet och tillåtande förhållningssätt gentemot flerspråkigheten och använder många användbara metoder så som bildstöd, TAKK och digitala verktyg. De hinder som framkom ur resultatet var tidsbrist, många olika språk i barngruppen samt barn som inte vill tala sitt modersmål i förskolan. Denna studien bidrar med kunskap i hur förskollärare kan arbeta med flerspråkighet i förskolan.

Syftet med undersökningen är att utforska på vilket sätt representanter för Alternativ för Sverige (re)producerar högerpopulistiska diskurser i anslutning till Black Lives Matter demonstrationerna under sommaren 2020. Undersökningen ämnar skapa förståelse för hur subjektspositionen “svensk” konstrueras, hur en eventuell hegemonisk ståndpunkt utmanas ochhur den förstås inom de högerpopulistiska diskurserna, samt ta reda på vilket sätt mot diskurser konstrueras gentemot Black Lives Matter-rörelsen. Detta undersöks på Twitter, medFaircloughs kritiska diskursanalys. Slutsatserna visar på att Alternativ för Sverige reproducerar högerpopulistiska diskurser genom produktionen av text på Twitter, vilket i förlängningen upprätthåller den högerpopulistiska diskursordningen.

Inledning Denna studie handlar om användandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) kopplat till kommunikation. I förskolans verksamhet finns det barn med olika behov när det kommer till att kommunicera. Barn med annat modersmål än svenska, barn med funktionsnedsättning eller de yngsta barnen som ännu inte har utvecklat ett verbalt språk utgör en del av dessa barn. Att finna fungerande vägar för kommunikation är betydande för samspelet emellan barn och vuxna på förskolan. Syfte Syftet är att undersöka och synliggöra pedagogers perspektiv på användandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation i samspelet med barn i förskolan. Metod För att undersöka pedagogers perspektiv på användandet av TAKK kopplat till kommunikation har vi utifrån en fenomenografisk forskningsansats genomfört kvalitativa intervjuer i form av en digital enkät. Fjorton förskollärare och barnskötare från två olika förskolor besvarade vår digitala enkät. Enkäten har sedan bearbetats i dataprogrammet Survey and report. Därefter kunde vi utläsa följande tre teman, vilka ligger till grund för vårt resultat: TAKK som förstärkning av kommunikation, samspel och inkludering genom TAKK samt förutsättningar för implementering av TAKK. Resultat Resultatet visar pedagogernas perspektiv på TAKK. De beskriver TAKK som ett fungerande verktyg för kommunikation. Resultatet visar också att pedagogerna har ett inkluderande perspektiv kring användandet av TAKK. Pedagogerna beskriver att TAKK är ett verktyg som ökar samspel och gynnar inkludering men resultatet speglar även att pedagogerna anser att TAKK gynnar alla barns kommunikation oavsett behov. I resultatet framträder pedagogernas olika perspektiv kring implementeringen av TAKK. Ett tydligt mönster i resultatet är dock vikten av samsyn.

Inledning Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK, kan hjälpa barn att lägga grunden för ett verbalt språk, och verka som ett komplement för de barn som inte ännu har ett verbalt språk. Många barn tillbringar stora delar av sin tid på förskolan och det är viktigt att alla barn får rätt förutsättningar för att kunna utvecklas till kompetenta samhällsmedlemmar i framtiden. Eftersom språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman är det viktigt att vi i förskolan tänker på att vår roll i undervisningen speglar barnens verklighet. Syfte Syftet med detta arbete är att studera hur förskolepedagoger tänker kring tecken som stöd i det språkutvecklande arbetet med barnen och hur TAKK tillämpas i förskolan. Metod För att komma fram till studiens syfte valdes en kvalitativ metod med intervjuer som utgångspunkt. En kvalitativ studie kännetecknas av att ett helhetsperspektiv på forskning eftersträvas. Resultat I resultatet framgår det att alla respondenter i vår studie menar att användningen av TAKK bär med sig många positiva fördelar på så sätt att TAKK gynnar alla barns språkutveckling oavsett tidigare erfarenhet av språket. Några exempel på det är att TAKK förstärker kommunikationen och tydliggör undervisningen, vilket i sin tur leder till ökad delaktighet och att barnen får mer inflytande över sin vardag. Respondenterna i vår studie menar också att det bidrar till allas lika värde och att man genom att lättare göra sig förstådd och förstå andra minskar konflikterna i barngruppen. Respondenterna menar att barnen lär sig grundläggande kommunikation och det skapar förutsättningar för att få ett tidigare språk. Genom att använda TAKK i sin undervisning blir respondenten mer närvarande i kommunikationen och tempot sänks automatiskt. Respondenterna i studien uttrycker att deras upplevelse är att det saknas forskning, att det är viktigt med ett gemensamt tänkande och ett kollegialt lärande samt att få vidare fortbildning i ämnet.

Vi har i detta examensarbete genom en enkät undersökt vilka undervisningsmetoder som förekommer på gymnasiet i kurs A i matematik på 10 skolor i Malmö och Lund. Resultatet visar att den traditionella metoden med genomgång vid tavlan följt av lösning av uppgifter i läroboken dominerar helt med 75 % av totala tiden. Andra arbetsformer som arbete i grupp och laborativt arbete används i liten utsträckning. Enligt matematikdelegationens rapport är det önskvärt att förändra dagens situation och det finns även en sådan vilja inom lärarkåren. Ett stort hinder är tidsbrist. Vi har också belyst vikten av en alternativ undervisning i matematik och givit ett flertal förslag på hur denna undervisning kan genomföras. / In this essay we used a questionnaire to find out which methods of teaching are being used in the first math course in 10 high schools in Malmoe and Lund in Sweden. The result indicates that the traditional method where the teacher first talks about a new section in the textbook followed by task solving by the students is the dominant method, used in 75 % of the total time. Other methods like working in a group and working with laboratory materials are rarely being used. According to the report of the Swedish mathematics delegation it is desirable to change the situation and many teachers agree. A big obstacle is lack of time. We have also illustrated the importance of alternative methods in mathematics teaching and suggested several ways how this teaching could be carried out.