Cette thèse avance une hypothèse nouvelle à l’énigme du décor de la Galerie François 1er de Fontainebleau, teste son efficacité sur la totalité de ses 16 unités originelles, cadres compris, et argumente la question de sa vraisemblance. Elle repose sur l’analyse de l’unité décrochée de l’extrémité Ouest en 1639, le Bacchus et Vénus de Rosso, aujourd’hui au MNHA de Luxembourg. Ce tableau est un unicum qui relève des mirabilia . Sous le voile d’une scène érotique, il traite de façon sophistiquée un adage récent d’Erasme, ici écourté : sans Bacchus, Vénus se refroidit. Par art de mémoire plastique, il « mémorise » aussi le schéma de la Monarchie céleste, tel que figuré dans la Treschrestienne Cabale metrifiee (1519) de Jean Thenaud et commenté dans son Traicte de la Cabale (1521), deux manuscrits commandés par François 1er . Par trois motifs en bas du tableau, il indique son mode d’emploi discursif qui s’appuie sur Erasme, puis Cues, puis Bonaventure. Enfin, c’est une peinture fabriquée comme les images artificielles irradiantes du De triplici vita de Ficin, mais sans effet magique. Ce tableau est le centre d’un dispositif à la fois intellectuel, matériel, et pratique, qui relie les 16 unités originelles et invite les princes Valois-Angoulême à une réception spécifique pour verbaliser eux-mêmes le programme de discours organisé. La base intellectuelle de ce dispositif est théologique : elle repose sur le verset de saint Paul (1 Co, XIII, 12), et se réfère à Erasme, Cues, et Bonaventure. Sa particularité est de transposer les concepts mentaux de ces penseurs chrétiens à un décor peint et stuqué, et ce, par serio ludere alors très prisé, en termes d’inventions formelles et d’usages inédits des images, pour générer les discours du programme. Parmi ces inventions, la plus remarquable est la pratique plastique de l’art de mémoire suivant ses règles classiques, dans toutes les unités, cadres compris. Le programme expose la vérité du pouvoir de la monarchie-très-chrétienne, par trois analogies spéculaires au pouvoir de la Monarchie céleste. Il définit des valeurs morales princières, mais aussi deux ambitions politiques majeures, le pouvoir absolu et l’accès à l’imperium mundi par de nouveaux arguments. Il forme le « miroir du prince » secret de la nouvelle dynastie Valois-Angoulême. Ce « miroir » cite aussi le « théâtre » de Giulio Camillo acheté par le Roi en 1530 et éclaire son fonctionnement resté énigmatique. Nous proposons Jean Thenaud associé à Rosso comme concepteurs. / This thesis puts forward a new hypothesis concerning the enigma of the décor of the Francis I Gallery in the royal palace of Fontainebleau, tests whether this hypothesis works for all 16 of its original units, frames included, and considers the question of its likelihood. It is based on an analysis of the unit removed from the western end of the gallery in 1639, Rosso Fiorentino’s Bacchus, Venus and Cupid, now hanging in the MNHA in Luxembourg. This painting is a unicum that falls into the mirabilia category. Behind the erotic scene lies a sophisticated depiction of a recent - here shortened - adage of Erasmus: without Bacchus, Venus grows cold. Using the art of memory, it also “memorises” the paradigm of the heavenly monarchy portrayed in Jean Thenaud’s Treschrestienne Cabale metrifiee (1519) and commented on in his Traicte de la Cabale (1521), two manuscripts commissioned by Francis I. The three motifs at the bottom of the work indicate its discursive modus operandi, drawing on Erasmus, then De Cues, then Bonaventure. It is a painting constructed like the radiant images of Marsilio Ficino’s De triplici vita, but without magical effect. This painting is at the centre of a simultaneously intellectual, material and practical device, linking the 16 original units and inviting a specific reception from the Valois-Angoulême princes so that they can themselves express the organised discursive programme. The intellectual basis of this device is theological in nature: it is founded on the verse of Saint Paul (1 Corinthians 13:12), and refers to Erasmus, De Cues and Bonaventure. It is unique in that it transposes the mental concepts of these Christian thinkers to a painted, stuccoed décor, following the serio ludere maxim, very popular at the time, in terms of formal inventions and original use of images to generate the programme’s rhetoric. The most remarkable of these inventions is the plastic practice of the art of memory, following its classic rules, in all the units, including the frames. The programme exposes the truth of the power of the very-Christian monarchy, via three analogies to the power of the heavenly Monarchy. It defines princely values, as well as two major political ambitions, absolute power and access to the imperium mundi using new arguments. It forms the secrete “mirror for the prince” of the new Valois-Angoulême dynasty. This “mirror” also cites the “theatre” of Giulio Camillo bought by the King in 1530 and illuminates its enigmatic function. We propose Jean Thenaud, supported by Rosso, as the creators.

<p>Det finns olika strategier och många olika metoder inom strategierna för att tidsuppskatta ett IT-projekt. Dessa strategier och metoder skiljer sig mer eller mindre åt och många gånger har företag egna metoder för tidsuppskattning. Dessa strategier och metoder har samma syfte, vilket är att göra så noggranna tidsuppskattningar som möjligt för att undvika försenade projekt. Examensarbetets syfte är att visa på hur LexiConsult AB kan förbättra sina tidsuppskattningar av inkommande IT-projekt genom att följa studiens rekommendationer, vilket leder till bättre tidsuppskattningar och nöjdare kunder. Undersökningen har utförts genom en litteraturstudie, där genomgång av de olika delarna inom IT-projekt skett. Det teoretiska kapitlet ligger senare till grund för den empiriska undersökning som utförts på företaget vilket ger insikt och perspektiv i hur företaget arbetar med sina projekt. Teorin visade att en bra tidsuppskattningsmetod inkluderar alla delarna i ett projekt och att dessa måste genomgås innan en bra tidsuppskattningsmetod kan tas fram.</p><p>Det komplexa ämnet tidsuppskattning har gjort att en deduktiv ansats har valts för arbetet, där utgångspunkten ligger i teorin. Den djupa teorigenomgång som har utförts av författarna avspeglar sig i den kvalitativa forskningsmetod som valts för studien där syftet med metoden är att få djupare kunskap genom analyser och tolkningar i teori och verklighet. Författarna har försöktsäkerställa examensarbetets kvalité genom att beakta det insamlade materialets validitet, reliabilitet och relevans.</p><p>De analyser som genomförs i arbetet där LexiConsults arbetssätt analyseras mot den teori som har genomgåtts leder till ett flertal rekommendationer i slutsatsen av arbetet. Företagets brister i informationsstruktur leder till rekommendationer om införandet av en databas med kategorier av de projekt företaget utför. Vikten av bra kravspecifikationer inom tidsuppskattning leder i slutsatsen till en förbättrad kravspecifikation med uppdelning av de olika faserna i projektet med tidsuppskattning och kommentarer på varje del. Vikten av bra uppföljning av projekt framhävs och rekommendationer ges till en uppföljningsmall, vilket resulterar i designen till en sådan. Företagets arbetsmetoder och historik tas tillvara och en analogisk tidsuppskattningsmetod rekommenderas för framtida projekts tidsuppskattningar. Den analogiska metodens nackdelar förbättras genom tillämpandet av den nya kravspecifikationen där projekt delas i olika faser och tidsuppskattas separat enligt mikrostrategin inom tidsuppskattningar. Uppföljningsdokumentet samt den nya kravspecifikationen och den nya informationsstrukturen kommer enligt studiens slutsats att leda till flera positiva förändringar inom företaget. De nya förändringarna tillför större ansvar för den enskilde i projekt, bättre kunskapsdelning i företaget där erfarenhetsmässig kunskap kommer att ligga till grund för nya tidsuppskattningar, bättre beslutsunderlag för konsultchef samt för kund att lättare följa upp företagets tidsuppskattningar och hitta svagheter.Det finns olika strategier och många olika metoder inom strategierna för att tidsuppskatta ett IT-projekt. Dessa strategier och metoder skiljer sig mer eller mindre åt och många gånger har företag egna metoder för tidsuppskattning. Dessa strategier och metoder har samma syfte, vilket är att göra så noggranna tidsuppskattningar som möjligt för att undvika försenade projekt.</p><p>Examensarbetets syfte är att visa på hur LexiConsult AB kan förbättra sina tidsuppskattningar av inkommande IT-projekt genom att följa studiens rekommendationer, vilket leder till bättre tidsuppskattningar och nöjdare kunder. Undersökningen har utförts genom en litteraturstudie, där genomgång av de olika delarna inom IT-projekt skett. Det teoretiska kapitlet ligger senare till grund för den empiriska undersökning som utförts på företaget vilket ger insikt och perspektiv i hur företaget arbetar med sina projekt. Teorin visade att en bra tidsuppskattningsmetod inkluderar alla delarna i ett projekt och att dessa måste genomgås innan en bra tidsuppskattningsmetod kan tas fram.Det komplexa ämnet tidsuppskattning har gjort att en deduktiv ansats har valts för arbetet, där utgångspunkten ligger i teorin. Den djupa teorigenomgång som har utförts av författarna avspeglar sig i den kvalitativa forskningsmetod som valts för studien där syftet med metoden är att få djupare kunskap genom analyser och tolkningar i teori och verklighet. Författarna har försöktsäkerställa examensarbetets kvalité genom att beakta det insamlade materialets validitet, reliabilitet och relevans.De analyser som genomförs i arbetet där LexiConsults arbetssätt analyseras mot den teori som har genomgåtts leder till ett flertal rekommendationer i slutsatsen av arbetet. Företagets brister i informationsstruktur leder till rekommendationer om införandet av en databas med kategorier av de projekt företaget utför. Vikten av bra kravspecifikationer inom tidsuppskattning leder i slutsatsen till en förbättrad kravspecifikation med uppdelning av de olika faserna i projektet med tidsuppskattning och kommentarer på varje del. Vikten av bra uppföljning av projekt framhävs och rekommendationer ges till en uppföljningsmall, vilket resulterar i designen till en sådan. Företagets arbetsmetoder och historik tas tillvara och en analogisk tidsuppskattningsmetod rekommenderas för framtida projekts tidsuppskattningar. Den analogiska metodens nackdelar förbättras genom tillämpandet av den nya kravspecifikationen där projekt delas i olika faser och tidsuppskattas separat enligt mikrostrategin inom tidsuppskattningar. Uppföljningsdokumentet samt den nya kravspecifikationen och den nya informationsstrukturen kommer enligt studiens slutsats att leda till flera positiva förändringar inom företaget. De nya förändringarna tillför större ansvar för den enskilde i projekt, bättre kunskapsdelning i företaget där erfarenhetsmässig kunskap kommer att ligga till grund för nya tidsuppskattningar, bättre beslutsunderlag för konsultchef samt för kund att lättare följa upp företagets tidsuppskattningar och hitta svagheter.</p> / <p>There are many different strategies and different approaches within the strategies to estimate the time of an IT project. These methods and practices differ in several aspects and many times companies have developed their own method for estimating time. The common factors for these strategies and methods are the objectives, which is to make time estimation as accurate as possible, to avoid delays in projects. This study aims to show how LexiConsult AB can improve it’s time estimations by following the recommendations made in this study, which leads to reduction in their time estimates and better customer satisfaction. The study was conducted through a literature review of where the various components of IT projects are reviewed. The theoretical analysis is later the subject of the empirical investigation in the company giving instinct and perspective into how the company is working on their projects. The theory showed that a good time estimation method includes all the elements of a project and these must be examined before a good time estimation method can be developed.</p><p>Because of the complexity of this topic, a deductive approach was chosen for the study, where the starting point lies in the theory. The deep theory examination conducted by the authors is reflected in the qualitative research method chosen for study where the purpose of the method is to gain deeper knowledge through analysis and interpretation of the theory and reality.The authors have tried to ensure the quality of work by considering the collected material's validity, reliability and relevance.Because of the complexity of this topic, a deductive approach was chosen for the study, where the starting point lies in the theory. The deep theory examination conducted by the authors is reflected in the qualitative research method chosen for study where the purpose of the method is to gain deeper knowledge through analysis and interpretation of the theory and reality.The authors have tried to ensure the quality of work by considering the collected material's validity, reliability and relevance.</p><p>The analysis conducted in the study, is LexiConsult's project methods which are compared against the theory. These comparisons led to a number of recommendations in the conclusion of the study. The company's shortcomings in information structure area are identified and leads to recommendations on the establishment of a database with project categories. The importance of good requirements specifications for time estimation is identified and in the conclusion an improved specification is shown. The new specification has separated phases of the project with time estimates and comments on each part. The importance of good monitoring of the projects is highlighted in the study and recommendations are given to follow a template, resulting in the design of one. The company's working methods and use of the experience is indicative, and an analogy time estimation method is recommended for future time estimations. The analogical method has disadvantages that are improved through the new specification which the project is divided into different phases and time is estimated separately according to the Micro strategy for every phase. The recommendations made in this study leads to greater responsibility for individuals within the projects, better knowledge sharing in the company where old experiences will be the basis for the new time estimates. The new changes will lead to making the decision making within a project easier for both the costumer and LexiConsult AB.</p>

Ce mémoire entend mettre en lumière la solution au problème du mal développée par Philippe le Chancelier dans la Summa de bono (1225-1228). À cet effet, notre analyse se polarise sur la notion du mal qui occupe à la fois le système des transcendantaux et la division du bien créé découlant du principe du souverain bien. La somme est bâtie d’après la primauté de la notion du bien transcendantal, et fut rédigée par opposition avec la doctrine manichéenne des Cathares, en vogue au XIIIe siècle, qui s’appuyait sur la prééminence de deux principes métaphysiques causant le bien et le mal, d’où devaient procéder toutes les choses de la Création. Ceci explique que nous ayons privilégié de seulement examiner les notions du bien et du mal en un sens général, car c’est au stade universel de l’ontologie du bien que l’auteur défait la possibilité du mal de nature, en amont des ramifications du bien créé, déployées, à l’envi, dans les questions de la somme où les réponses sont assignées à des problèmes spécifiques. Nous offrons ici, pour la première fois, une traduction en français d’une série de questions ayant permis de mener à bien ce projet. / This master’s thesis intends to clarify Philip the Chancellor’s answer to the problem of evil in the Summa de bono (1225-1228). To this end, we focus on the concept of evil as located within the transcendental system and the division of created good resulting from the supreme good. This sum, which is conceived from the primacy of the transcendental notion of good, was drafted in opposition to the Manichean doctrine of Cathars, a belief popular in the thirteenth century, which states that two metaphysical principles cause good and evil and it is from these principles that all things are created by nature. For this reason, we decided to study the concepts of good and evil only in a general sense, because the author dismantles the possibility of natural evil at the universal level of the ontology of the good and, prior to the deployment of the created good, it is through the sum’s questions that specific problems can be resolved. Here, we offer for the first time a French translation of several questions useful to this project.

L'objecte d'aquesta tesi ha estat el de defensar, a partir de l'exemple de l'obra de Francis Ponge, la plausibilitat referencial del llenguatge poètic, supòsit tot sovint rebatut a causa d'una radicalització del tòpic de l'autoreferencialitat poètica i per un planteig en suma restringit del concepte de la referencialitat. Però que un poema es constitueixi en tant que específica configuració significant no hauria d'implicar un menyscabament de la seva capacitat de representació, perquè si la poesia és creació mitjançant el llenguatge, tot allò que jutgem poètic no dimanaria sinó de la mateixa idiosincràsia de l'expressió verbal. Així doncs, hem argumentat, en primer lloc, l'efectivitat referencial del llenguatge ordinari per tal d'il·lustrar tot seguit la del poètic i, en particular, la que explicitaria el verb de Francis Ponge, atès que la poètica d'aquest autor es caracteritza, precisament, pel fet d'obstinar-se en una convençuda referencialitat: la que l'impel·lí a dirigir-se envers les coses; la que el dugué a submergir-se en les paraules. El objeto de esta tesis ha sido el de defender, a partir del ejemplo de la obra de Francis Ponge, la plausibilidad referencial del lenguaje poético, supuesto a menudo rebatido a causa de una radicalización del tópico de la autorreferencialidad poética y por un planteamiento en suma restringido del concepto de la referencialidad. Pero que un poema se constituya en tanto que particular configuración significante en modo alguno implicaría un menoscabo de su capacidad de representación, porque si la poesía es creación mediante el lenguaje, todo lo que juzgamos poético no dimanaría sino de la propia idiosincrasia de la expresión verbal. Así pues, hemos argumentado, en primer lugar, la efectividad referencial del lenguaje ordinario para ilustrar a continuación la del poético y, en particular, la que explicitaría el verbo de Francis Ponge, pues la poética de este autor se caracteriza, precisamente, por obstinarse en una convencida referencialidad: la que lo impulsó a dirigirse hacia las cosas; la que lo condujo a sumergirse en las palabras. / Starting from Francis Ponge's work, this PhD thesis argues for the referential plausibility of the poetic language. This assumption has often been contested partly because of the cliché of poetic self-referentiality and partly because the concept of referentiality has had an extremely restricted approach. This thesis suggests that, on the contrary, a poem's capability of becoming a particular and significant configuration does by no means imply a lessening of its representative force. Indeed: if poetry is creation by means of language, everything we judge as poetic stems solely from the idiosyncrasy of verbal expression. Thus, the thesis argues for the referential efficiency of ordinary language to then illustrate the referential efficiency of the poetic. It focuses in particular on the verbum as put forth by Francis Ponge. This author's poetics is best characterized by its persistence in a convinced referentiality, which leads Ponge to address things, and which takes him to sound the depths of words.

Η παρούσα μελέτη αποσκοπεί στη διερεύνηση της σκηνικής προσέγγισης της αριστοφανικής κωμωδίας στο Εθνικό Θέατρο, καθώς επίσης και της κριτικής της πρόσληψής, μέσα από το παράδειγμα των Νεφελών. Η σκηνοθεσία των Νεφελών σε κλειστό χώρο το 1951 από τον Σωκράτη Καραντινό, σηματοδότησε την έναρξη των παραστάσεων της αττικής κωμωδίας στο Εθνικό Θέατρο της Ελλάδας. Ο Καραντινός, ο οποίος βασίσθηκε σε ιστορικές και αρχαιολογικές πηγές, προσπάθησε να εφαρμόσει τον αρχαίο τρόπο σκηνικής παρουσίασης. Ωστόσο από τις αρχαιοπρεπείς Νεφέλες του, έλειπε τελείως το κωμικό και το διονυσιακό στοιχείο του αριστοφανικού πνεύματος. Παρά τις αντικρουόμενες κριτικές η παράσταση του Καραντινού έθεσε τις βάσεις για έναν σοβαρό προβληματισμό πάνω στη σκηνική παρουσίαση της αττικής κωμωδίας στο Εθνικό Θέατρο. Ο Αλέξης Σολομός (1970) προσπάθησε να «ζωντανέψει» τον Αριστοφάνη εφαρμόζοντας τις αρχές που διατύπωσε στην πραγματεία του: «Ο ζωντανός Αριστοφάνης». Σύμφωνα με τον Σολομό η αρχαία κωμωδία έχει συγγένειες με σύγχρονες μορφές κωμωδίας, όπως είναι τα διάφορα νούμερα της επιθεώρησης, του τσίρκου, του μιούζικ χολ. Υιοθετώντας αυτές τις σκηνικές φόρμες κατάφερε να κάνει τον Αριστοφάνη προσιτό στο ευρύ κοινό, ιδιαίτερα στο φεστιβάλ της Επιδαύρου και των Αθηνών. O Κώστας Μπάκας με την έλευσή του στο Εθνικό Θέατρο, κόμισε εκεί την αριστοφανική σκηνική προσέγγιση του δασκάλου του Κάρολου Κουν, ο οποίος κινήθηκε στο πλαίσιο της «ελληνικότητας» και του «ελληνικού λαϊκού εξπρεσιονισμού». Τόσο ο Κοραής Δαμάτης, (1994) όσο και ο Γιάννης Ιορδανίδης (2001), παρόλο που χρησιμοποίησαν στοιχεία από τις δύο ερμηνευτικές σχολές (ηθοποιούς που εκπαιδεύτηκαν στο Θέατρο Τέχνης, τη θεαματικότητα του Σολομού με τους πολυπληθείς χορούς, τους αναγνωρισμένους συνθέτες και τους δημοφιλείς ηθοποιούς) προσπάθησαν να διαφοροποιηθούν από αυτές, χρησιμοποιώντας κάποια νεωτερικά στοιχεία που αφορούσαν κυρίως στη μουσική, τα σκηνικά, τα κοστούμια και τη μουσική. Πρέπει να σημειωθεί ότι ο Ιορδανίδης στις Νεφέλες του, εφάρμοσε την πρακτική της «νεοελληνικής αναλογίας», την αντικατάσταση δηλαδή των αγνώστων προσώπων, πραγμάτων, γεγονότων κλπ. της αριστοφανικής κωμωδίας, από ανάλογα γνωστά της σύγχρονης νεοελληνικής ζωής, ιστορίας, τέχνης, παράδοσης κλπ. / This study aims to explore the staging approach to Aristophanic comedy at the National Theatre, as well as its critical reception, through the example of The Clouds. The 1951 indoor direction of The Clouds by Sokrates Karantinos marked the outset of the performances of Attic comedy at the Greek National Theater. Karantinos, based on historical and archaeological sources, tried to apply the ancient way of staging. However, his archaic Clouds lacked completely the comic and the Dionysiac element of the Aristophanic spirit. Despite its controversial reviews, Karantinos’ performance laid the foundation for a serious questioning over the staging of Attic comedy at the National Theater. Alexis Solomos (1970) tried to “revive” Aristophanes applying the principles he put forward in his treatise: “The living Aristophanes.” According to Solomos the ancient comedy has affinities with modern forms of comedy such as the various numbers of the revue, the circus and the music hall. Adopting these stage forms he managed to make Aristophanes accessible to the general public, especially at the Epidaurus and Athens Festivals. Kostas Bakas with his advent at The National Theater in 1984, he brought there the Aristophanic stage approach of his teacher Karolos Koun, who moved into the frame of “Hellenism” and “Greek Folk Expressionism.” Both, Korais Damates (1994) and Yannis Iordanides (2001) although they used some elements of the two interpretative schools of Attic comedy (actors trained at the Art Theatre, the pageantry of Solomos with the numerous choruses, acknowledged composers and popular protagonists ) they tried to differentiate from them, using various innovative elements concerning mainly the sets, the costumes and the music. It should be noted that Iordanides in his Clouds applied the practice of the “Modern Greek analogy” which is the replacing of the unknown persons, things, facts etc. of the ancient comedy by analogous known ones from the Modern Greek life, history, art, tradition etc.

Det finns olika strategier och många olika metoder inom strategierna för att tidsuppskatta ett IT-projekt. Dessa strategier och metoder skiljer sig mer eller mindre åt och många gånger har företag egna metoder för tidsuppskattning. Dessa strategier och metoder har samma syfte, vilket är att göra så noggranna tidsuppskattningar som möjligt för att undvika försenade projekt. Examensarbetets syfte är att visa på hur LexiConsult AB kan förbättra sina tidsuppskattningar av inkommande IT-projekt genom att följa studiens rekommendationer, vilket leder till bättre tidsuppskattningar och nöjdare kunder. Undersökningen har utförts genom en litteraturstudie, där genomgång av de olika delarna inom IT-projekt skett. Det teoretiska kapitlet ligger senare till grund för den empiriska undersökning som utförts på företaget vilket ger insikt och perspektiv i hur företaget arbetar med sina projekt. Teorin visade att en bra tidsuppskattningsmetod inkluderar alla delarna i ett projekt och att dessa måste genomgås innan en bra tidsuppskattningsmetod kan tas fram. Det komplexa ämnet tidsuppskattning har gjort att en deduktiv ansats har valts för arbetet, där utgångspunkten ligger i teorin. Den djupa teorigenomgång som har utförts av författarna avspeglar sig i den kvalitativa forskningsmetod som valts för studien där syftet med metoden är att få djupare kunskap genom analyser och tolkningar i teori och verklighet. Författarna har försöktsäkerställa examensarbetets kvalité genom att beakta det insamlade materialets validitet, reliabilitet och relevans. De analyser som genomförs i arbetet där LexiConsults arbetssätt analyseras mot den teori som har genomgåtts leder till ett flertal rekommendationer i slutsatsen av arbetet. Företagets brister i informationsstruktur leder till rekommendationer om införandet av en databas med kategorier av de projekt företaget utför. Vikten av bra kravspecifikationer inom tidsuppskattning leder i slutsatsen till en förbättrad kravspecifikation med uppdelning av de olika faserna i projektet med tidsuppskattning och kommentarer på varje del. Vikten av bra uppföljning av projekt framhävs och rekommendationer ges till en uppföljningsmall, vilket resulterar i designen till en sådan. Företagets arbetsmetoder och historik tas tillvara och en analogisk tidsuppskattningsmetod rekommenderas för framtida projekts tidsuppskattningar. Den analogiska metodens nackdelar förbättras genom tillämpandet av den nya kravspecifikationen där projekt delas i olika faser och tidsuppskattas separat enligt mikrostrategin inom tidsuppskattningar. Uppföljningsdokumentet samt den nya kravspecifikationen och den nya informationsstrukturen kommer enligt studiens slutsats att leda till flera positiva förändringar inom företaget. De nya förändringarna tillför större ansvar för den enskilde i projekt, bättre kunskapsdelning i företaget där erfarenhetsmässig kunskap kommer att ligga till grund för nya tidsuppskattningar, bättre beslutsunderlag för konsultchef samt för kund att lättare följa upp företagets tidsuppskattningar och hitta svagheter.Det finns olika strategier och många olika metoder inom strategierna för att tidsuppskatta ett IT-projekt. Dessa strategier och metoder skiljer sig mer eller mindre åt och många gånger har företag egna metoder för tidsuppskattning. Dessa strategier och metoder har samma syfte, vilket är att göra så noggranna tidsuppskattningar som möjligt för att undvika försenade projekt. Examensarbetets syfte är att visa på hur LexiConsult AB kan förbättra sina tidsuppskattningar av inkommande IT-projekt genom att följa studiens rekommendationer, vilket leder till bättre tidsuppskattningar och nöjdare kunder. Undersökningen har utförts genom en litteraturstudie, där genomgång av de olika delarna inom IT-projekt skett. Det teoretiska kapitlet ligger senare till grund för den empiriska undersökning som utförts på företaget vilket ger insikt och perspektiv i hur företaget arbetar med sina projekt. Teorin visade att en bra tidsuppskattningsmetod inkluderar alla delarna i ett projekt och att dessa måste genomgås innan en bra tidsuppskattningsmetod kan tas fram.Det komplexa ämnet tidsuppskattning har gjort att en deduktiv ansats har valts för arbetet, där utgångspunkten ligger i teorin. Den djupa teorigenomgång som har utförts av författarna avspeglar sig i den kvalitativa forskningsmetod som valts för studien där syftet med metoden är att få djupare kunskap genom analyser och tolkningar i teori och verklighet. Författarna har försöktsäkerställa examensarbetets kvalité genom att beakta det insamlade materialets validitet, reliabilitet och relevans.De analyser som genomförs i arbetet där LexiConsults arbetssätt analyseras mot den teori som har genomgåtts leder till ett flertal rekommendationer i slutsatsen av arbetet. Företagets brister i informationsstruktur leder till rekommendationer om införandet av en databas med kategorier av de projekt företaget utför. Vikten av bra kravspecifikationer inom tidsuppskattning leder i slutsatsen till en förbättrad kravspecifikation med uppdelning av de olika faserna i projektet med tidsuppskattning och kommentarer på varje del. Vikten av bra uppföljning av projekt framhävs och rekommendationer ges till en uppföljningsmall, vilket resulterar i designen till en sådan. Företagets arbetsmetoder och historik tas tillvara och en analogisk tidsuppskattningsmetod rekommenderas för framtida projekts tidsuppskattningar. Den analogiska metodens nackdelar förbättras genom tillämpandet av den nya kravspecifikationen där projekt delas i olika faser och tidsuppskattas separat enligt mikrostrategin inom tidsuppskattningar. Uppföljningsdokumentet samt den nya kravspecifikationen och den nya informationsstrukturen kommer enligt studiens slutsats att leda till flera positiva förändringar inom företaget. De nya förändringarna tillför större ansvar för den enskilde i projekt, bättre kunskapsdelning i företaget där erfarenhetsmässig kunskap kommer att ligga till grund för nya tidsuppskattningar, bättre beslutsunderlag för konsultchef samt för kund att lättare följa upp företagets tidsuppskattningar och hitta svagheter. / There are many different strategies and different approaches within the strategies to estimate the time of an IT project. These methods and practices differ in several aspects and many times companies have developed their own method for estimating time. The common factors for these strategies and methods are the objectives, which is to make time estimation as accurate as possible, to avoid delays in projects. This study aims to show how LexiConsult AB can improve it’s time estimations by following the recommendations made in this study, which leads to reduction in their time estimates and better customer satisfaction. The study was conducted through a literature review of where the various components of IT projects are reviewed. The theoretical analysis is later the subject of the empirical investigation in the company giving instinct and perspective into how the company is working on their projects. The theory showed that a good time estimation method includes all the elements of a project and these must be examined before a good time estimation method can be developed. Because of the complexity of this topic, a deductive approach was chosen for the study, where the starting point lies in the theory. The deep theory examination conducted by the authors is reflected in the qualitative research method chosen for study where the purpose of the method is to gain deeper knowledge through analysis and interpretation of the theory and reality.The authors have tried to ensure the quality of work by considering the collected material's validity, reliability and relevance.Because of the complexity of this topic, a deductive approach was chosen for the study, where the starting point lies in the theory. The deep theory examination conducted by the authors is reflected in the qualitative research method chosen for study where the purpose of the method is to gain deeper knowledge through analysis and interpretation of the theory and reality.The authors have tried to ensure the quality of work by considering the collected material's validity, reliability and relevance. The analysis conducted in the study, is LexiConsult's project methods which are compared against the theory. These comparisons led to a number of recommendations in the conclusion of the study. The company's shortcomings in information structure area are identified and leads to recommendations on the establishment of a database with project categories. The importance of good requirements specifications for time estimation is identified and in the conclusion an improved specification is shown. The new specification has separated phases of the project with time estimates and comments on each part. The importance of good monitoring of the projects is highlighted in the study and recommendations are given to follow a template, resulting in the design of one. The company's working methods and use of the experience is indicative, and an analogy time estimation method is recommended for future time estimations. The analogical method has disadvantages that are improved through the new specification which the project is divided into different phases and time is estimated separately according to the Micro strategy for every phase. The recommendations made in this study leads to greater responsibility for individuals within the projects, better knowledge sharing in the company where old experiences will be the basis for the new time estimates. The new changes will lead to making the decision making within a project easier for both the costumer and LexiConsult AB.

Submitted by Biblioteca Central (biblioteca@unicap.br) on 2017-10-09T17:44:47Z No. of bitstreams: 1 dissertacao_antonio_ivemar.pdf: 1096527 bytes, checksum: 04caca28bec8ca4eec2bb92ac535426f (MD5) / Made available in DSpace on 2017-10-09T17:44:47Z (GMT). No. of bitstreams: 1 dissertacao_antonio_ivemar.pdf: 1096527 bytes, checksum: 04caca28bec8ca4eec2bb92ac535426f (MD5) Previous issue date: 2010-07-26 / Among the various fields of interest of the Religion Sciences, the sacred and its impact over the cultures of different peoples and ages, has been studied by many who go through that vast field. Through bibliographic studies, this project, under the lights of the Religion Sciences, intends to make an hermeneutics comparative analysis about the relationship between the Babylonian poem of Creation, Enuma Elish, and the biblical account of creation in Genesis 1. This study, which is based on Comparative Theology, seeks to analyze the influence that a culture has when interacting with others. It aims to identify some similarities and differences between these two texts from different cultures and times. It also seeks to help the reader to understand how the myth can be understood and how it can be employed in the scientific field. After analyzing the survey data, we realize that there are some elements in common between the two poems. Among them we highlight: the creation of the universe, the firmament, the stars and man. We see, therefore, that in fact, when people interact with another culture than theirs, it comes to happen a mutual influence of one people over the other. / Dentre os vários campos de interesse das Ciências da Religião, o sagrado e seu impacto nas culturas dos diversos povos e épocas, tem sido objeto de estudo para muitos que enveredam nesse campo tão vasto. Através de pesquisa bibliográfica, o presente trabalho, à luz das Ciências da Religião, se presta a fazer uma análise hermenêutica comparativa sobre a relação entre o poema babilônico da criação, Enuma Elish, e o relato bíblico da criação em Gênesis 1,1—2,4a. Esse estudo, que tem como base a Teologia Comparada, busca fazer uma análise sobre a influência que uma cultura exerce quando interage com outra. Pretende sinalizar algumas semelhanças e diferenças entre esses dois textos de culturas e épocas diferentes. Procura ainda ajudar o leitor a perceber de que maneira o mito pode ser entendido e de que forma ele pode ser empregado no campo científico. Após a análise do levantamento de dados, percebemos que há alguns elementos em comum entre os dois poemas. Dentre eles destacamos: a criação do universo, do firmamento, dos astros e do homem. Percebemos, portanto, que de fato, quando um povo interage com outro de cultura diferente da sua, acaba havendo uma influência mútua de um povo em relação ao outro.

Egtvedflickans bärmölska – om bryggprocessen för fermenterade blanddrycker under sydskandinavisk äldre bronsålder. The Braggot of the Egtved Girl- the brewing process of Early Bronze Age mixed fermented beverages in South Scandinavia. Abstract The residues of an alcoholic drink containing honey, wheat, myrica gale and berries in the oak log coffin of the Egtved barrow from the Early Bronze Age in Denmark is an example of prehistoric European mixed fermented beverages. Drawing analog inference from archaeological, historic and ethnographic sources by method of Chaine Operatoire this thesis constructs a schematic model of the brewing process of this drink and classify it as an ancient braggot. Keywords: Chaine Operatoire, ancient beer, analogy, mead, nordic grog, boiling stones.

The guiding question for this essay is: who is the learner? The aim is to examine and criticize one answer to this question, sometimes referred to as the theory of the learning brain, which suggests that the explanation of human learning can be reduced to the transmitting and storing of information in the brain’s formal and representational architecture, i.e., that the brain is the learner. This essay will argue that this answer is misleading, because it cannot account for the way people strive to learn in an attempt to lead a good life as it misrepresents the intentional life of the mind, which results in its counting ourselves out of the picture when it attempts to provide a scientific theory of the learning process. To criticize the theory of the learning brain, this essay will investigate its philosophical foundation, a theory of mind called cognitivism, which is the basis for the cognitive sciences. Cognitivism is itself built on three main tenets: mentalism, the mind-brain identity theory and the computer analogy. Each of these tenets will be criticized in turn, before the essay turns to criticize the theory of the learning brain itself. The focus of this essay is, in other words, mainly negative. The hope is that this criticism will lay the groundwork for an alternative view of mind, one that is better equipped to give meaningful answers to the important questions we have about what it means to learn, i.e., what we learn, how we do it and why. This alternative will emphasize the holistic and intentional character of the human mind, and consider the learning process as an intentional activity performed, not by isolated brains, but by people with minds that are extended, embodied, enacted and embedded in a sociocultural and physical context.

This thesis deals with the possibility to evaluate cognitive and emotional traits and their relations to job positions and functions. The basis is to create a set of tests which could be used during a hiring procedure while deciding among candidates. It also suggests how to classify users based on a set of tests and thereby provide support in choosing the right job. The thesis gives a brief outlook of individually tested traits, describes a proposal of a web application and its implementation, describes implementation of neural network classifier and presents obtained results.