Purpose: Social media is a global phenomenon that has developed from an opportunity of contact between people, into a platform for contact between organizations and people. This essay aims to investigate the public relation strategies of one organization on a popular social network.The main question that this study aims to answer is how the travel agency Ving chooses to create and preserve relationships to the public on Facebook in order to maintain a good reputation. Asub-question explores whether any patterns exist in Ving’s approach of interaction with its stakeholders. Method/Material: This study consists of a quantitative content analysis in which the interaction between the organization and the audience has been studied. Posts published by the public as well as replications from Ving have been categorized and then analyzed using two analytical models. The collected material consists of 513 posts published by the public and 457 answers published by Ving. The 56 posts that remained unanswered by Ving were also categorized and analyzed. Main results: One of the main findings of this study shows that Ving has a high frequency of responding to to their publics on their Facebook page. 89 % of the published posts have been responded by Ving with an informative answer and an answer that calls for further contact,suggesting that a will of Ving to interact with its followers and create a long-lasting and sustainable relationships will lead Ving to good relations among the followers. Good relationships creates a good reputation.

Bakgrund: Flertalet tidigare studier har undersökt fenomenet underprissättning vid börsintroduktioner utifrån en rad olika perspektiv och teorier. Däremot har ingen tidigare studie analyserat investmentbankernas direkta påverkan på utfallet och om det finns en tydlig korrelation mellan en viss typ av investmentbank och graden av underprissättning. Syfte: Syftet med denna studie är att, med utgångspunkt i att validera tidigare teorier och studier, undersöka alternativa förklaringsgrunder till fenomenet genom att analysera sofistikeringsgraden av de underliggande processerna bland investmentbanker och därmed bidra med en mer holistisk och nyanserad förståelse. Metod: Då studien både ämnar fastställa utbredningen av ett fenomen samt undersöka dess alternativa förklaringsgrunder, kombineras en kvantitativ och kvalitativ metodik. Studien tar avstamp i en statistisk analys, följt av en kvantitativ klassificering samt slutligen en kvalitativ datainsamling i form av semistrukturerade intervjuer med strategiskt utvalda respondenter. Slutsats: Studiens resultat lyckas både styrka och motsäga befintlig teori inom området och presenterar därtill en alternativ syn på bakomliggande förklaringsgrunder till underprissättning, vilka utgår från investmentbankens egna perspektiv. / Background: Several previous studies have investigated the phenomenon of underpricing based upon different theories and from various perspectives. However, none of these previous studies have analysed the direct impact of the investment bank on the final result and if there is a clear correlation between certain types of investment banks and the level of underpricing. Purpose: The purpose of this study is, based upon validating previous theories and studies, to investigate alternative explanations of the phenomenon by analysing the level of sophistication in the underlying processes of the investment bank and by doing this, contributing to a more holistic and nuanced understanding. Method: Since this study both intends to determine the scope of, and find alternative explanations of, a phenomenon, a combined quantitative and qualitative research method is applied. The study takes its starting point in a statistical analysis, followed by a quantitative classification and finally a qualitative data collection in terms of semi-structured interviews with a strategic selection of interviewees. Conclusion: The result of the study succeeds in both strengthening and contradicting existing theories within the field and presents in addition an alternative view on the underlying explanations of underpricing, from the perspective of the investment bank.

Sustainability is a highly discussed subject in today’s society. One industry that is facing big challenges when it comes to its environmental effect is the fashion industry. The pressure to live up to the society’s norms regarding sustainability can lead to greenwashing. Greenwashing arises when a company's positive communication regarding their sustainability does not match with their actual environmental impact. When it comes to how companies want to portrait themselves and communicate they can choose to focus on either creating a good reputation or be legitimate. These two ways of communicating can end up in conflict since it is important to differentiate from competitors but also show that you follow expected norms. This essay’s purpose has been to investigate how two of the world’s highest valued fashion companies, H&M Group and Inditex, focus on reputation or legitimacy for their sustainability communication. The essay shows that H&M Group and Inditex are very similar in their use of both reputation and legitimacy for their sustainability communication. The study shows that both companies focus slightly more on creating a better reputation than legitimacy though. The essay also shows that both companies possibly could be using greenwashing to strengthen their reputation and legitimacy. / I dagens samhälle är hållbarhet ett högst aktuellt ämne. En bransch som står inför stora utmaningar när det gäller dess påverkan på miljön är modebranschen. Pressen att leva upp till omgivningens normer kring hållbarhet kan leda till greenwashing. Greenwashing uppstår när företags positiva kommunikation kring sitt miljöarbete inte stämmer överens med det faktiska miljöarbetet. När det kommer till hur företag vill porträttera sig och kommunicera kan de fokusera på att antingen skapa ett gott anseende eller vara legitima. Dessa två sätt att kommunicera på kan hamna i konflikt då det är viktigt att vara konkurrenskraftig men också visa att man följer förväntade normer. Denna uppsats syfte har därför varit att undersöka huruvida två av de högst värderade modeföretagen, H&M Group och Inditex, fokuserar på anseende eller legitimitet i sin hållbarhetskommunikation. Uppsatsen visar att H&M Group och Inditex är mycket lika i sin användning av både anseende och legitimitet i sin hållbarhetskommunikation. Studien visar dock att företagen fokuserar aningen mer på att öka sitt anseende än sin legitimitet. Uppsatsen visar också att båda företagen möjligtvis använder sig av greenwashing för att stärka sitt anseende och legitimitet.

Denna studie syftar till att undersöka om företags anseende inom hållbarhet har betydelse för aktiemarknadens reaktion vid publicering av företagsspecifika hållbarhetsnyheter. Studien utgår från företag noterade på Nasdaq Stockholm 2018-2021. Bakgrunden till studien är den ökade efterfrågan från investerare på företagens hållbarhetsarbete samt oenigheten hos tidigare forskning om vilken betydelse företagets anseende inom hållbarhet har för aktiemarknadens reaktion på hållbarhetsnyheter. Företagets anseende inom hållbarhet mäts i denna studie genom ESGC-poäng, ett mått som täcker in företagets arbete och transparens inom ESG samt eventuella kontroverser i media. För att undersöka hur aktiemarknaden reagerar vid publicering av hållbarhetsnyheter genomförs en eventstudie med anormal handelsvolym som proxy för marknadsreaktion. För att identifiera ett eventuellt samband mellan anseende inom hållbarhet och aktiemarknadens reaktion på hållbarhetsnyheter genomförs en regressionsanalys. Studien finner inte några signifikanta samband mellan företagets anseende inom hållbarhet och aktiemarknadens reaktion vid publicering av företagsspecifika hållbarhetsnyheter, varpå vidare forskning uppmuntras.

Dagens företag verkar i en institutionell miljö där normer om korrekt uppförandecirkulerar och påverkar företags anseende. För att uppfattas som legitim krävs det attföretag inser och anammar de förväntningar som finns på dem. Att jobba med CSR,Corporate Social Responsibility, eller socialt ansvar har kommit att närma sig ettinstitutionellt krav. Men trots att många företag satsat på att jobba med CSR-frågor såsaknas idag riktlinjer och forskning på hur CSR sedan bör kommuniceras för att anseslegitimt och bygga anseende för företaget. Samtidigt har företags engagemang inomsociala medier tagit fart med fördelar som personifiering av företag och möjligheten tillrelationskapande interaktioner.Syftet med denna uppsats är att utröna effekterna av CSR-kommunikation genom socialamedia för företagets anseende och legitimitet. En teoribaserad och explorativlitteraturstudie har utmynnat i en hypotes över CSR-kommunikationens tre viktigastedimensioner; likformighet, unikhet och interaktion. Dessa har sedan testats genomempirisk exemplifiering på de företag som svenska folket rankar som hest hållbara, alltsåhar bäst anseende i hållbarhetsfrågor. / Companies of today cannot be seen as isolated entities. Instead, they work in an institutionalenvironment surrounded by actors creating, editing and circulating norms. The notion of CSR,Corporate Social Responsibility, as one of these norms has been gradually accepted amongbusiness managers. However, something that is not yet clear is how to communicate CSR in acredible way in order to gain legitimacy and enhance good reputation.In corporate PR and communications departments, the social media is gaining more and moreattention due to advantages such as personal interactions with stakeholders, etcetera. Thepurpose of the thesis is to explore the reputational effects of CSR communication through socialmedia. A thorough literature study of institutional theory has brought a hypothesis with threeimportant dimensions of CSR communication; the importance of uniformity to gain legitimacy,uniqueness to stand out in the crowd and co-opting to enhance a dialogue.

The purpose of this essay is to analyze the EU discourse in the Swedish media. The questions that the analysis seeks to answer are; what image of EU is portrayed in the Swedish media? To which degree does the EU discourse fulfill media’s “news values”? And what are the potential effects of the discourse on EU’s reputation? After several demarcations, I chose 8 articles form Sweden’s four largest newspapers to base the analysis on.     The theoretical and methodical structure behind this analysis is the theories and practices of Fairclough’s critical discourse analysis. Added to the theoretical structure are also theories about reputation and theories about news values. The method used in the analysis is a modified version of Fairclough’s three-dimensional model of critical discourse analysis. The modifications are modified to suit the questions at issues, at the text dimension of Fairclough’s model the modification are inspired by Fowler’s critical linguistics. The results from the analysis shows EU is portrayed in several ways, partly as “bully” using per-pressure to get its way and partly as a hero that comes and cleans up the European financial mess. In many of the articles EU only plays a supporting role, and rather then being portrayed as part of our political system EU is portrayed as a guiding norm that we should measure up to.   The conclusion is that there is a lack of interest for EU in the Swedish media. News about EU struggle to fulfill two important new values; simplification and human interest. EU is a complex faceless bureaucratic institution with a lack of transparency. Also because of its complex nature it’s very difficult to understand the ongoing work inside EU. The potential effects to EU´s reputation due to medias lack of interest, is that EU becomes vague and unclear. The Swedish media legitimizes the Swedish peoples lack of interest in EU and that leads to a continuing lack of knowledge.

The value of a good reputation for organizations is increasing today as consumers and citizens become more aware of brands. If a crisis hits an organization, there is now more to lose than before concerning reputation. Therefore the organization’s communication strategies must be developed to sustain the organization’s reputation during and after a crisis. In the field of crisis communication there are two distinguished theories which concern what an organization with help from crisis communication should do to undergo a crisis without losing its reputation. These theories are image repair theory and situational crisis communication theory (SCCT). They both offer guidelines and course of actions for a preserved reputation, the latter with a list of scenarios of crises tied to every given strategy the theory proposes. The purpose of this study is to shine light on the application of the theories among communicators in both public and private organizations. This is investigated by focusing partly on how communicators reason about focusing on the organization’s reputation in crisis communication, partly on how they feel about implementing the strategies tied to scenarios image repair theory and situational crisis communication theory advocate. To examine the question at issue, we have performed a series of interviews where our group of respondents consists of ten communicators working in public and private organizations. With every respondent we have had a long talk and tried to dig deep into how crisis communication plans are designed as well as how crisis communication is practiced. The conclusion of this study is that the basic ideas that image repair theory and situational crisis communication theory are based upon are well implemented among Swedish communicators. However, the strategies recommended by the theories are completely rejected by the communicators. Instead they say that openness is the best way to a preserved reputation, not specific strategies tied to scenarios. The communicators think that such a course of action would do more harm than good for the reputation of the organization during a crisis. No crisis looks like another and therefore it is impossible to foresee how crisis communication should be designed. / Vikten av ett gott anseende ökar mer och mer idag när konsumenter och medborgare blir mer och mer varumärkesmedvetna. Detta medför att om en organisation drabbas av en kris finns det nu mer att förlora än tidigare vad gäller anseende. Därför måste också organisationens kommunikationsstrategier följa med i utvecklingen och vara kapabla att upprätthålla anseendet under och efter en kris. På området kriskommunikation finns det två framstående teorier som berör hur en organisation med hjälp av kriskommunikation ska göra för att genomgå en kris utan att förlora anseende. Dessa teorier är image repair theory och situational crisis communication theory (SCCT). De erbjuder båda riktlinjer och tillvägagångssätt för ett bevarat anseende, den senare med en lista över krisscenarion knutna till varje given strategi teorin förespråkar. Syftet för denna studie är att belysa hur tillämpningen av teorierna ser ut bland kommunikatörer i offentlig och privat verksamhet. Detta utreds dels genom att se på hur kommunikatörer resonerar kring att i kriskommunikation fokusera på organisationens anseende, dels på vad de tycker om att implementera de strategier knutna till scenarion image repair theory och situational crisis communication förespråkar. För att undersöka ovanstående frågeställning har vi använt oss av kvalitativ samtalsintervju, där vår respondentgrupp består av tio kommunikatörer inom offentlig och privat verksamhet som har kriskommunikation som ansvarsområde inom respektive organisation. Med varje respondent har vi haft långa samtal och försökt att gå på djupet med hur kriskommunikationsplaner utformas samt hur kriskommunikation i praktiken utövas. Slutsatsen för denna studie är att grundidéerna som image repair theory och situational crisis communication theory bygger på är väl implementerade bland svenska kommunikatörers arbetssätt. Men de strategier som förespråkas av teorierna ratas fullständigt av kommunikatörerna. I stället hävdar de att öppenhet är den bästa vägen till bevarat anseende, inte specifika strategier knutna till scenarion. Ett sådant tillvägagångssätt menar kommunikatörerna skulle göra mer skada än nytta för organisationens anseende under kris. Ingen kris är den andra lik och det är därför omöjligt att förutse hur kriskommunikation ska se ut.

Purpose: The purpose of this study is to measure and compare the corporate reputation of four staffing and recruitment companies, from the perspective of graduating students. Background: Corporate reputation is a concept that has interested researchers for the last four decades, and still the concept incorporates a number of varied definitions, contexts and measurement methods (Gotsi & Wilson, 2001). Along with definition ambiguity comes also measurement concerns such as whether to aggregate or disaggregate several perspectives into one general index of a company’s reputation. Most researchers agree that corporate reputation is a suitable concept when describing the perceptions that stakeholders have of a company, and that it can only be ascribed to one company. This study takes the perspective to investigate one external stakeholder group of staffing and recruitment companies - graduating students. The group is of interest because it can possibly become an internal stakeholder group - employees. Method: For this study a quantitative method has been applied and an investigation has been made through a survey. Methodology about measuring corporate reputation is discussed, and lay ground for the empirical data collection. An altered version of the Harris-Fombrun Reputation Quotient (RQ) is used, in order to achieve better fit of the instrument and to attain higher reliability and validity. Conclusion: The purpose of this study has been fulfilled by measuring corporate reputation from the perspective of graduating students. empirical data from 125 students has been collected, and four corporate reputations of staffing and recruitment companies have been measured. The findings are not valid for generalisability but enough to give a good estimation of the population of interest. In addition, a disaggregated analysis of the RQ components has confirmed the findings. Using the methodology of the theoretically based Harris- Fombrun Reputation Quotient further validates the findings. Graduating students perceive Academic Work in the most positive way, in respect to the other companies. / Syfte: Syftet med denna studie är att mäta och jämföra anseendet av fyra bemannings- och rekryteringsföretag, utifrån avgångsstudenters perspektiv. Bakgrund: Företagets anseende är ett teoretiskt koncept som har intresserat forskare de senaste årtiondena och fortfarande råder delade meningar om definitioner, sammanhang och mätmetoder rörande konceptet (Gotsi & Wilson, 2001). Med tvetydiga definitioner kommer även oklarhet gällande mätningsmetod, som till exempel om man ska summera flera intressenters åsikter till ett övergripande index eller inte. Forskare är eniga om att företagets anseende är ett passande koncept när man ska beskriva de åsikter intressenter har om ett företag. Denna studie undersöker en specifik grupp av bemannings- och rekryteringsföretags externa intressenter, nämligen avgångsstudenter. Denna grupp är intressant då de kan komma att bli interna intressenter, via anställning av ett företag. Metod: Denna studie har en kvantitativ inriktning och undersökningen har utförts med hjälp av en enkät. Metodiken i att mäta företags anseende genom att använda sig av league tabeller och pilotstudier diskuteras och ligger till grund för empiriinsamling. Användandet av en anpassad version av Harris-Fombrun Reputation Quotient (RQ) ger studien ökad validitet och reliabilitet. Slutsats: Syftet med denna studie har blivit uppnått genom att mäta företagens anseende ur avgångsstudenters perspektiv. Empirisk data från 125 studenter har samlats ihop och fyra bemannings- och rekryteringsföretags företagsanseenden har blivit uppmätta. Resultatet kan inte generaliseras för en större population, men den kan användas för att ge en bra indikation hur åsikterna för den specifika populationen är. Vidare har en uppdelad analys av komponenterna i RQ gjorts vilket har kunnat säkerställa resultaten i den totala RQ. Användandet av den teoretiskt grundade RQ ger ytterligare validitet åt resultaten. Avgångsstudenter har mest positiva åsikter om Academic Work i jämförelse med de andra undersökta företagen.

<p>Purpose: The purpose of this study is to measure and compare the corporate reputation of four staffing and recruitment companies, from the perspective of graduating students.</p><p>Background: Corporate reputation is a concept that has interested researchers for the last four decades, and still the concept incorporates a number of varied definitions, contexts and measurement methods (Gotsi & Wilson, 2001). Along with definition ambiguity comes also measurement concerns such as whether to aggregate or disaggregate several perspectives into one general index of a company’s reputation. Most researchers agree that corporate reputation is a suitable concept when describing the perceptions that stakeholders have of a company, and that it can only be ascribed to one company. This study takes the perspective to investigate one external stakeholder group of staffing and recruitment companies - graduating students. The group is of interest because it can possibly become an internal stakeholder group - employees.</p><p>Method: For this study a quantitative method has been applied and an investigation has been made through a survey. Methodology about measuring corporate reputation is discussed, and lay ground for the empirical data collection. An altered version of the Harris-Fombrun Reputation Quotient (RQ) is used, in order to achieve better fit of the instrument and to attain higher reliability and validity.</p><p>Conclusion: The purpose of this study has been fulfilled by measuring corporate reputation from the perspective of graduating students. empirical data from 125 students has been collected, and four corporate reputations of staffing and recruitment companies have been measured. The findings are not valid for generalisability but enough to give a good estimation of the population of interest. In addition, a disaggregated analysis of the RQ components has confirmed the findings. Using the methodology of the theoretically based Harris- Fombrun Reputation Quotient further validates the findings. Graduating students perceive Academic Work in the most positive way, in respect to the other companies.</p> / <p>Syfte: Syftet med denna studie är att mäta och jämföra anseendet av fyra bemannings- och rekryteringsföretag, utifrån avgångsstudenters perspektiv.</p><p>Bakgrund: Företagets anseende är ett teoretiskt koncept som har intresserat forskare de senaste årtiondena och fortfarande råder delade meningar om definitioner, sammanhang och mätmetoder rörande konceptet (Gotsi & Wilson, 2001). Med tvetydiga definitioner kommer även oklarhet gällande mätningsmetod, som till exempel om man ska summera flera intressenters åsikter till ett övergripande index eller inte. Forskare är eniga om att företagets anseende är ett passande koncept när man ska beskriva de åsikter intressenter har om ett företag. Denna studie undersöker en specifik grupp av bemannings- och rekryteringsföretags externa intressenter, nämligen avgångsstudenter. Denna grupp är intressant då de kan komma att bli interna intressenter, via anställning av ett företag.</p><p>Metod: Denna studie har en kvantitativ inriktning och undersökningen har utförts med hjälp av en enkät. Metodiken i att mäta företags anseende genom att använda sig av league tabeller och pilotstudier diskuteras och ligger till grund för empiriinsamling. Användandet av en anpassad version av Harris-Fombrun Reputation Quotient (RQ) ger studien ökad validitet och reliabilitet.</p><p>Slutsats: Syftet med denna studie har blivit uppnått genom att mäta företagens anseende ur avgångsstudenters perspektiv. Empirisk data från 125 studenter har samlats ihop och fyra bemannings- och rekryteringsföretags företagsanseenden har blivit uppmätta. Resultatet kan inte generaliseras för en större population, men den kan användas för att ge en bra indikation hur åsikterna för den specifika populationen är. Vidare har en uppdelad analys av komponenterna i RQ gjorts vilket har kunnat säkerställa resultaten i den totala RQ. Användandet av den teoretiskt grundade RQ ger ytterligare validitet åt resultaten. Avgångsstudenter har mest positiva åsikter om Academic Work i jämförelse med de andra undersökta företagen.</p>

No description available.