Abstract The purpose of this study is to find out how educationalists who are currently working in school-environments feel about antibullyingprograms. Do they think that the programs are working and do they feel that the measures that they use work as planned? The reason why I choose to investigate this topic is that it will always be at topic interesting to study. Bullying will unfortunately always exist in some way. The whole survey is made in a small/medium seized municipality in Sweden with about 12 000 inhabitants. The basis on which this this study lies is structured interviews and a questionnaire. The result of this these indicates that most educationalists think that the strategies and measures they use to prevent bullying work as planned, but it’s not often they observe bullying in their classes. The strategies and measures are often used in preventive purpose and to obstruct actions that could lead to bullying. What also comes to light in this survey is that all educationalists are using a local plan to prevent and obstruct bullying. Key words: Antibullying program, Antibullying plans, bullying, conflict management.

Mobbning i sig själv är inte olagligt i Sverige men metoderna som används för att mobba är ofta olagliga. Denna litteraturöversikt utgår från en utvärdering som Skolverket genomförde på effekterna av åtta vanliga anti-mobbningsprogram i Sverige. Resultaten visar att flera programkomponenter är korrelerade till ökad, minskad samt neutrala effekter på mobbning. Faktorer som kultur, ålder, kön osv. kan påverka åtgärdernas inverkan. Därmed drogs slutsatsen att ingen rekommendationer gällande vilket anti-mobbningsprogram som bör användas kunde dras. Framtida forskning behöver genomföras för att etablera komponenternas faktiska effekter. / Bullying is not in itself illegal in Sweden but the methods used to bully often are. This literature review is based on an evaluation performed by The Swedish National Agency for Education that evaluated the effects of eight common anti-bullying programs in Sweden. The results show that several program components are correlated to increased, decreased and neutral effects on bullying. Factors such as culture, age, sex and so forth can affect the components effectiveness. Therefore the conclusion drawn was that no recommendations regarding what anti-bullying program to use could be made. Future research is needed to establish the components actual effects.

Den här uppsatsen handlar om mobbing ur elevers perspektiv. Jag har valt att intervjua barn i åldrarna 8-12 år, och barnen kom från två olika grundskolor i mellan Sverige. Den litteratur som används är mestadels baserad på nordisk forskning. I studien redogörs för barnens uppfattning om vilka personligheter som mobbar och vilka som offren är. Hur ser barnen på fenomenet mobbing och hur kan lärare och elever, enligt dem, arbeta tillsammans för att förebygga mobbing i skolan. Vilka blir konsekvenserna för de som deltar i dessa handlingar och för dem som blir utsatta? I undersökningen redogörs det också för fem av de antimobbningsprogram som är vanligt förekommande i landets skolor. Studien visar att alla eleverna visste vad mobbing är för dem, att det kan vara fula ord, slag och sparkar. Eleverna tror att de som mobbar är arga eller ledsna av sig, och de som blir mobbade kan vara vilka ersoner som helst. Dessa barn som drabbats av mobbing kommer troligtvis drabbas av huvudvärk, magont, dåligt självförtroende, huvudvärk och magont. Dom vill inte gå till skolan, och i värsta fall får de självmordstankar. / This essay is about bullying from the students point of view. I`ve chosen to interview children between 8-12 years old, in two schools from the central part of Sweden. The main part of the literature I´ve used is based on Nordic researches. The study reads up on children`s perception of what personalities the bullies have and who their victims are. What is bullying for them, the children I interviewed, and how can we work together to prevent bullying in schools. What are the consequences for those who participate in these acts and for those who are being abused? The investigation also reads up on five of the most common bullying programs used in scholls around Sweden. The study shows that every one of the students knew what bullying is, that  it can be nasty words, punches and kicks. The students belive that those who bully are angry and sad, and those who are being subjected can be anyone. These children most likely will get low self esteem, headache and stomach problems. They don`t want to go to school, and in worse cases they´ll get suicidal thoughts.

Detta examensarbete belyser hur svenska skolor arbetar mot mobbning. Mobbning är ett stort problem som orsakar stor oro bland skolbarn. 1969 ville läkaren Peter-Paul Heinemann uppmärksamma mobbning då han upptäckte att många barn blev mobbade och att vuxna inte brydde sig. 1973 forskade psykologen Dan Olweus kring pojkars beteende kring mobbning. Detta var början till antimobbningsarbetet. Det finns ett flertal antimobbningsprogram och jag har valt att undersöka Friendsprogrammet och Olweusprogrammet. Skolverket har även sammanställt en rapport rörande effekterna av dessa program. Jag ville också undersöka hur barn definierar ordet mobbning. För att komma fram till undersökningsresultat rörande dessa två ovanstående antimobbningsprogram och barns definiering av begreppet mobbning har jag forskat i vetenskapliga  undersökningar och litteratur samt även utfört intervjuer med barn i åldrarna 7-9 år och skolpersonal. Jag valde två skolor som arbetar med dessa två program och barnintervjuerna gjordes med tillåtelse av barnens föräldrar. Intervjusvaren jämfördes sedan med de vetenskapliga rapporterna och litteraturen. Slutsatsen av min undersökning är att dessa två program har både för- och nackdelar. Olweusprogrammet kräver resurser och tid. Friendsprogrammet involverar barnen som riskerar att få en utsatt position. Barnen kunde utan problem definiera innebörden av mobbning.

I skolan är mobbning och kränkande behandlingar ett samhällsproblem som skolan bör arbeta aktivt mot att förebygga. Denna enkätstudie är framtagen med syfte att undersöka, och därmed bringa kunskap om, grundskolepersonals erfarenheter av det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandlingar. Studien har grundats i en kvantitativ enkätundersökning i form av webbenkäter och behandlar följande frågeställningar: ”Vilka erfarenheter har grundskolepersonalen av det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling?”; ”Vilka förutsättningar och hinder finns i det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandlingar?” Studiens teoretiska utgångspunkt är ekologisk teori, vilket används i syfte att förstå och förklara mobbning och kränkande behandling i skolan. Resultaten visar att grundskolepersonal arbetar förebyggande mot mobbning och kränkande behandling på både elevnivå, skolnivå och organisationsnivå. Det har visat sig att det förekommer både hinder och förutsättningar som kan påverka det förebyggande arbetet. De mest förekommande hindren var brist på tid och ekonomiskt stöd. Engagemang, utbildade pedagoger och tillgång till materiella resurser, skapade förutsättningar för det förebyggande arbetet i skolorna. Grundskolepersonalen visade sig arbeta förebyggande, på olika sätt, med syfte att främja eleverans hälsa och välmående.

Introduktion: Barn och unga som utsätts för mobbning i skolan löper en större risk för ohälsa såsom ångest och depression samt försämrad skolprestation vilket gör mobbning till en aktuell folkhälsofråga världen över. Syfte: Syftet med denna studien var att sammanställa lärdomar från antimobbningsprogram som implementerats och utvärderats i grundskolor i Europa. Metod: En strukturerad litteraturstudie baserad på 18 vetenskapliga artiklar inhämtade från PubMed, Web of Science och CINAHL gjordes och analyserades med tematisk analys. Resultat: Fem teman identifierades som sammanfattade lärdomar, dessa teman var; Teoretisk förankring av interventionen är av vikt; Att involvera lärarna i interventionen är betydande; Att främja gruppdynamik och sociala relationer minskar mobbning; Interventionseffekten är olika för olika åldersgrupper samt; Vissa skillnader finns i interventionseffekt mellan pojkar och flickor. Slutsats: Det finns lärdomar att dra från olika implementerade och utvärderade antimobbningsprogram i Europa. Kunskap och förståelse kring dessa lärdomar kan innebära en bättre implementering, och förhoppningsvis bättre effekt, av framtida antimobbningsprogram. / Introduction: Children and young people who are exposed to bullying at school are at greater risk of ill health, such as anxiety and depression and poorer school performance, which makes bullying a current public health issue worldwide. Aim: The aim of this study was to compile lessons from anti-bullying programs implemented and evaluated in primary schools in Europe. Methods: A structured literature study based on 18 scientific articles obtained from PubMed, Web of Science and CINAHL was made and analyzed with thematic analysis. Results: Five themes were identified as summarized lessons, these themes were; Theoretical anchoring of the intervention is important; Involving teachers in the intervention is significant; Promoting group dynamics and social relationships reduces bullying; The intervention effect is different for different age groups and; There are some differences in the intervention effect between boys and girls. Conclusion:There are lessons to be learned from various implemented and evaluated anti-bullying programs in Europe. Knowledge and understanding of these lessons can mean a better implementation, and hopefully a better effect, of future anti-bullying programs.

The purpose of this study was to highlight cyber-bullying and its place in today’s schools. Our aim was to research how schools with bullying prevention programs are equipped to handle and take action against cyber-bullying. Furthermore this study focuses on whether or not schools are responsible for cases of cyber-bullying. We also aimed to present teachers’ general views and knowledge regarding this phenomenon. In order to emphasize these issues we have asked the following questions: How do teachers’ perceive the existence of cyber-bullying in school? What do schools do to prevent and take action against cyber-bullying? Who is responsible for taking action against cyber-bullying? As a method to obtain answers to these questions we have used five qualitative interviews. Our informants were various educators involved with bullying prevention programs in their respective schools. Socio cultural, organisational and judicial perspectives support our theoretical framework. Our results show that although the schools in our study may be capable of dealing with traditional bullying, they are not suitably equipped to deal with cyber-bullying. In general the educators are in agreement that they are inadequately informed about cyber-bullying. All informants were prepared to further educate themselves in order to prevent and combat this new phenomenon. Finally in order for our schools to be able to act effectively on cyber-bullying there must be clear laws put in place.