I denna uppsats analyseras Maria Hellboms Älgkungen (2021) ur ett ekokritiskt perspektiv, med stöd i ett didaktiskt sådant. Syftet med studien är att lösa upp dualismen mellan antropocentrism och ekocentrism. Syftet är vidare att problematisera dualismen mellan didaktik och estetik. Genom en analys med fokus på tre för texten centrala karaktärer – skogsfruarna Sara och Aud, de mäktiga varelserna Midvinterdrottningen och Älgkungen, samt protagonisten Klara – visas hur antropocentrism med stöd i magisk realism har en didaktisk potential att skapa miljömedvetenhet hos läsaren. Detta i motsats till hur forskare inom ekokritiken annars ofta fokuserar enbart på ekocentrism som en källa till ekolitteracitet. Vad gäller didaktik och estetik ämnar studien att sätta fokus på hur dessa inte behöver konkurrera. Resultatet av studien visar på att även om syftet med läsningen är för det estetiska nöjets skull, kan slutresultatet ändå vara att läsaren lär sig något under tiden. Detta tack vare textens inneboende didaktiska potential och det fokus som läggs på klimat- och miljöfrågor i just denna text. Den ekokritiska teorin för uppsatsen baseras främst på Greg Garrards Ecocriticism (2012), samt på en ekokritisk översiktsartikel av Henrik Görlin (2009). Didaktisk potential baseras i sin tur på Malin Alkestrands (2016) definition av begreppet. Vidare används även de avsnitt av Barnradions bokpris – där juryn består av fem barn ur femte klass – som behandlar Älgkungen som underlag för analys och resultat. Genom dessa läggs en ytterligare dimension till denna analys: barns egna åsikter och tankar kring just denna text agerar utgångpunkt för min egen analys och det resultat som framkommer.

Även om bevarandebiologi finner sina rötter inom ekocentrismen, är bevarande idag oförnekligt centrerat runt människan och hennes behov. En del forskare menar dock att detta synsätt kan komma att underminera syftet med bevarande. I en snabbt förändrande värld med klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald har biologers roll aldrig varit viktigare, inte minst blivande biologer. Men vad anser biologer att syftet med bevarande är? Syftet med denna studie är att undersöka om biologers och biologistunders anledningar till bevarande är grundade i mer ekocentriska eller antropocentriska värderingar, samt om det finns några generationella skillnader mellan dessa grupper. Vidare undersöks även om det finns några skillnader i hur biologigemenskapen känner på det personliga planet och hur de anser man bör agera i praktiken. För att svara på dessa frågor framställdes en webbaserad enkät som över 300 arbetande biologer samt biologistudenter på universitetsnivå svarade på. Varje deltagare fick en poäng för ekocentrism utifrån deras svar på enkätfrågorna för att underlätta kvantitativa statistiska analyser. Majoriteten av deltagarna visade över lag på en stark benägenhet mot ekocentriska värderingar när det kommer till syftet med bevarande. Den statistiska analysen visade inte någon signifikant skillnad i poäng för ekocentrism mellan arbetande biologer och biologistudenter eller mellan generationer. Deltagarna uttryckte även en skillnad i deras personliga värderingar, som lutade mer mot ekocentriska värdegrunder, jämtemot hur man bör utföra naturvårdsåtgärder i praktiken, där ett mer antropocentrisk och monetärt perspektiv ansågs användbara och i vissa fall nödvändiga. Bevarandeetik är långt ifrån en simpel dikotomi mellan ekocentrism och antropocentrism, och de kan lätt bli komplext med tanke på alla olika involverade intressenter. Biologers idéer om att en antropocentrisk utgångspunkt är det bästa eller enda sättet att förmedla naturens värde till allmänheten, organisationer eller myndigheter riskerar att vara kontraproduktivt för det långsiktiga syftet med bevarande. Det resurstörstiga vinstbaserade samhället vi är en del av kommer inte att förändras över natt, men vi kan definitivt utbilda och uppmuntra både unga som gamla till naturupplevelser i hopp om att skapa en bättre förståelse om och relation till naturen. Inte minst borde vi uppmuntra biologer att agera utifrån deras ekocentriska värderingar. / Even though conservation finds its roots in ecocentrism, the main reasons for protecting nature today are undeniably centered around humans and their needs. Some scientists argue that this way of regarding nature might undermine the purpose of conservation. In a rapidly changing world with climate change and an ongoing loss of biodiversity the biologist’s role has never been more important, particularly future biologists. But what are biologist’s reasons for preserving nature? This study aims to better understand if professional biologists’ and biology students’ reasons for conservation are based on more ecocentric or anthropocentric values, and if there are any generational differences among these groups. Furthermore, it aims to find out if there are any differences in how biologists personally feel and how they think one should act when implementing conservation measures. To answer these questions an online questionnaire was created and answered by over 300 university-level biology students and professional biologists. Each participant was then given a score for ecocentrism based on their answers to the questionnaire, to facilitate quantitative statistical analyses. Most participants showed a strong overall inclination towards ecocentric values regarding the purpose of conservation. The analysis showed no significant difference in the score for ecocentrism between either students and working biologists nor among generations. The participants also expressed a difference in their personal values, which leaned more towards ecocentric values, versus how one should act, where they saw the usefulness of an anthropocentric and economic way of valuing nature. Conservation values are anything but a simple dichotomy between ecocentrism and anthropocentrism, and they can easily become complex with the many different stakeholders involved. Biologists’ beliefs that an anthropocentric approach might be a good way, sometimes the only way, to make the general public, organizations or governments understand the value of nature might be counterproductive to the purpose of conservation. The resource hungry profit-based society we are a part of will not change overnight, but we can certainly educate and encourage young and old people to experience nature in the hope of creating a better understanding and bond with nature and nevertheless encourage biologists to act upon their ecocentric values.

I denna uppsats undersöks huruvida urban fantasy kan bidra till ett tankeskifte genom att utforska och presentera alternativ till den hegemoniska antropocentriska världs-synen. Utifrån ett ekokritiskt perspektiv analyseras de olika kategorier av varelser som befolkar universum i serien The Invisible Library. Framställningen av varelserna relateras till tre motsatspar med kopplingar till antropocentrismen: natur/kultur, kropp/sinne och känsla/förnuft. Dessutom analyseras hierarkin varelserna emellan för att utröna huruvida det finns kopplingar till motsatsparen och vad som värderas högst i berättelserna. Analysen visade att romanerna The Invisible Library och The Dark Archive belyser svårigheterna med ett tankeskifte, inte minst vad gäller tillit mellan olika kategorier av varelser och förståelse för andras levnadssätt. Människan utmålas som norm vilket är en begränsande faktor men samtidigt understryks vikten av balans mellan det som antropocentrismen utmålar som motsatser. I drakarna möts exempelvis natur och kultur och kropp och sinne, motsatserna flätas samman. Människorna är fysiskt underlägsna drakarna och psykiskt underlägsna fefolket och visar via huvudpersonen Irene rädsla för att förlora sin fria vilja. Det är dock inte mänsklig dominans Irene strävar efter utan målet är samexistens, att människan ska få leva i frihet tillsammans med andra tänkande och kännande varelser.

Syftet med uppsatsen är att synliggöra underliggande ekokritiska teman i Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige och att undersöka människans relation till naturen med hjälp av verket. Uppsatsen använder sig av teori från ekokritik och djurstudier och undersöker frågeställningar grundade efter dessa fält, nämligen: hur gestaltas naturen i Nils Holgersson, hur gestaltas människorna i Nils Holgersson, hur gestaltas djuren i Nils Holgersson och hur gestaltas relationerna mellan människa, djur och natur? För att besvara syftet och frågeställningarna utför jag en tematisk läsning av verket och analyserar den med hjälp av ekokritiska begrepp och termer samt tidigare forskning kopplat till både Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige och ekokritik. Mina analyser tyder på att även om geografin skulle vara central i boken så har Lagerlöfs val att inkludera moralhistoria satt sina spår i gestaltningen av människa, djur och natur till en mer antropocentrisk världsbild. Naturen i Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige beskrivs oftast med ett instrumentellt värde, det vill säga antropocentriskt. Människorna gestaltas som en konstant motpol till och i konflikt med djuren, men framhålls i slutändan som något åtråvärt för Nils Holgersson. Djuren beskrivs oftast med mänskliga drag där gränsen mellan människa och djur oftast suddas ut, och de beskrivs oftast med antropomorfiska drag, likt fabler. Relationen mellan människa, djur och natur är konfliktfylld där såväl djur som människa försöker utnyttja naturen, men där människan alltid har det minst ekocentriskt överstämmande handlingsättet. Nils Holgersson som karaktär kan till stor del beskrivas som antropocentrisk men verket som helhet kan i slutändan ses somen lära i ekocentrism, och därmed har verket en fortsatt viktig roll för forskning inom ekokritik ochdjurstudier / <p></p><p></p>

Issues concerning the environment cannot be solved by natural science and technologicaladvancements alone. Every decision and environmental strategy rests upon ethicalconsiderations in which many authors question whether anthropocentric values are compatiblewith the solutions to environmental problems. This thesis uses critical discourse analysis toexamine which environmental ethic(s) that underpins EUs Strategy for Biodiversity 2030. Thethesis follows a deductive approach in which anthropocentrism, ecocentrism and biocentrismwere the basis of the analysis. The main findings shows that the anthropocentric discoursedominated the policy despite the minor presence of an ecocentric discourse. In regard toprevious research, the thesis has found that the European union, through their strategy forbiodiversity 2030, reproduces the order of discourses within environmental ethics.

No description available.

Det är allmänt känt att det sker en kontinuerlig ökning av världens befolkning och följden av detta är att städer växer kraftigt. Det medför en förtätning i stadskärnan och som en konsekvens sker en konflikt mellan grönstrukturen och nybyggnationer. Varje kommun strävar efter tillväxt och balansen för hållbar tillväxt är subtil och det är här intresset för uppsatsen grundar sig.  Uppsatsens syfte är att undersöka hur stor plats grönstrukturen får i planeringen av Karlstads stadskärna. För att besvara syftet studeras förtätningens olika utmaningar, samt hur ekocentrism och antropocentrismens etiska synsätt uttrycks i planeringen. Synsätten skapar en förståelse för hur och för vem stadsrummet planeras för. Det finns en skildring i planeringen där antropocentrismen under en längre tid kritiseras av ekocentrismen. Det har genomförts en kvalitativ metod för att besvara syftet och frågeställningarna. En dokumentanalys har utförts, samt en gruppintervju med representanter från Karlstads kommun. Resultatet om grönstrukturen i centrum visar sig ha många likheter mellan de olika metoderna, vilket ökar uppsatsens trovärdighet. I samband med att staden förtätas minskar gaturummet och det leder till att det skapas en konflikt mellan olika aktörers intressen för platsens användning. Aktörer har ett stort intresse av en hög ekonomisk tillväxt och det innebär att grönskan värderas lägre i planeringen mot en hållbar stadsutveckling till skillnad från bostäder, verksamheter och parkeringsplatser. Grönstrukturen saknar riktlinjer i planeringen, vilket gör att grönskan är svår att motivera när samhällsplaneringen styrs av en antropocentrisk syn. Sammanfattningsvis skapar det svårigheter när grönstrukturens plats ska motiveras i Karlstads växande stad. / It´s commonly known that there is a continuous increase of the world´s population and the consequence of this is that cities are growing rapidly. This means a densification in the center of the city and a consequence of this is a conflict between the green structure and the new construction. Each city seeks for growth and the balance for sustainable development is subtle and this is where the essay found its interest.  The purpose of the essay is to look over how big influence the green structure gets in the planning of Karlstads city. In order to answer the purpose, the various challenges of the densification are studied, as well as how ecocentrism and anthropocentrism ethical approach is expressed in the planning. The approach creates an understanding of how and for whom the urban space is planned. There is a depiction in the planning where anthropocentrism has long been criticized by ecocentrism. A qualitative method has been implemented to answer the purpose and the questions. A document analysis has been performed, as well as a group interview with representatives from Karlstads kommun. The result of the green structure in the city proves to have many similarities between the different methods, which increases the credibility of the essay. In connection with the city being densified, the street space decreases and this leads to a conflict being created between the various developers interests for the use of the space in the city. Developers have an interest in high economic growth and this means that the greenery is valued lower in the planning for sustainable urban development, unlike housing, businesses and parking spaces. The green structure lacks guidelines in the planning, which means that the greenery is difficult to justify when the planning of society is governed by an anthropocentric view. In summary, it creates difficulties when the location of the green structure must be motivated in Karlstad's growing city.

Hur vi än lever våra liv så påverkar det alltid naturen runt omkring oss på något sätt. Bland annat bygger vi hus och infrastruktur, odlar, konsumerar och reser, vilket i olika utsträckningar inverkar på naturen. Idag pågår en aktiv global debatt om de negativa konsekvenserna som människors fotavtryck har satt på Jorden i form av miljöförstöring. Miljöförstöringen handlar till stor del om effekterna av Jordens ökande medeltemperatur, vilket i sin tur i stor utsträckning beror på våra levnadsvanor i form av produktions- och konsumtionsmönster. Ett internationellt arbete har påbörjats sedan en tid tillbaka för att skapa hållbara samhällen. I det här arbetet jämförs två aktörers texter angående deras relation till naturen. Aktörerna är Mohawkindianen Tom Porter samt Förenta Nationernas tre styrdokument: Riodeklarationen, Agenda 21 samt Skogsprinciperna, och de är båda deltagare i den globala miljödebatten. Deras relation till naturen kommer även att sättas i relation till världsbilder och kulturella kontexter samt förståelse kring texternas uppkomst. Resultatet visar att de två aktörernas relation till naturen och världsbilder i stort sett är varandras motsatser, vilket kan förstås utifrån bakgrunden till respektive kulturella kontexter där skapelseberättelsen och den vetenskapliga revolutionen är av betydelse. Även orsaken till texternas uppkomst utgör skillnader som bottnar i hur människans relation till naturen gestaltar sig.

Idag står vi inför utmaningen att leva inom vår planets gränser. För att uppnå en hållbar utveckling krävs det en förändring i tankesätt, värderingar och livsstil menar UNESCO-UNEP. Detta kan åstadkommas genom en fundamental förändring i utbildningen från tidig barndom. Syftet med den här studien är att undersöka hur hållbar utveckling tolkas i den svenska grundskolan. Två ämnen har valts; biologi och hem- och konsumentkunskap. I uppsatsen identifieras de miljöetiska perspektiven antropocentrism och ekocentrism och hur de kommer till uttryck i förhållande till ämnestradition. De metoder som används är semi-strukturerade intervjuer av högstadielärare, dokumentanalys av läroplan och kursplaner och tematisk analys intervjuerna. Resultatet visar att i såväl läroplan och kursplaner som undervisningen framgår det att antropocentrismen har stort utrymme, då det är stort fokus på resurser, människan och samhället, i såväl hem- och konsumentkunskap som biologi. Ekocentrismen kan ses i form av uttryck i läroplan och kursplaner utifrån hänsyn och respekt för naturen, och genom att ge eleven förståelse inför valsituationer som rör hälsa och miljö. Ämnestradition har betydelse för hur hållbar utveckling tolkas i undervisningen. Biologi är naturorienterat med naturliga processer och kretslopp i fokus, vilket leder till fler ekocentriska resonemang. Hem- och konsumentkunskap har fokus på individen, hemmet och samhället, vilket ger mindre utrymme för ekocentrism. Alla lärare visade på både ekocentriska och antropocentriska resonemang. Lärarnas egna åsikter angående hållbar utveckling kan finna väg in i undervisningen, vilket anses kunna leda till större utrymme för ekocentrism i undervisningen. / Today we stand before the challenge of living within our planets limits. UNESCO-UNEP argue that to achieve a sustainable development changes in thinking, attitudes and lifestyle is required. This can be accomplished with a fundamental change in education from early childhood. The aim with this study is to research how sustainable development is interpreted in the Swedish elementary school. Two school subjects have been chosen; biology and home economics. In the essay the environmental ethics anthropocentrism and ecocentrism, and how they are expressed in relations to tradition is identified.  Methods used are semi-structured interviews with teachers, document analysis of the curriculum and syllabus and thematic analysis of the interviews. The results show that in the education as well as the syllabus it is clear that anthropocentrism has larger room. This because of the focal point in both home economics and biology is common resources, humans and society. Ecocentrism in the curriculum and syllabus is shown through consideration and respect for the nature, and through students’ understanding when making choices. The tradition of the school subjects has significance for how sustainable development is interpreted in the education. Biology is nature oriented with focus on natural processes and cycles, which lead to additional ecocentric reasoning. Home economics has the focal point on the individual, the home and society, which leads to less ecocentric reasoning. All teachers that were interviewed showed both ecocentric and anthropocentric reasoning. The teachers’ opinions can find way in to the education, which here is considered to the possibility of more room for ecocentrism in home economics.

In this essay I have studied the Harry Potter series by J. K. Rowling from an ecocritical point of view. The main theorist is Timothy Morton and his concepts of the Mesh and Strange Strangers. The analysis shows that the books are anthropocentric, and that Culture has a higher status than Nature in the magic world. The analysis also shows that the witches and wizards of the books have a similar way of looking at nature as the real world has, which can be used to open up discussions about nature. The books are anthropocentric when it comes to animals and how they can be used. The analysis also focuses on coexisting, and how the magic world deals with Strange Strangers. The Strange Strangers that the analysis deals with are both humans and other entities.