Eftersom det inte finns något universellt rätt eller fel sätt att hantera jordens resurser så håller etiska frågor på att bli en allt viktigare del av diskussionen kring våra gemensamma tillgångar. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva gymnasieungdomars etiska tankar kring människans förhållande till naturen. För analysen används två perspektiv som står i konflikt med varandra, nämligen de miljöetiska centrismerna och ekofeminismen, som kritiserar centrismtanken. Sex gymnasieungdomar har intervjuats i grupper om tre angående sin syn på människans förhållande till naturen. Resultatet pekar på att elevernas miljöetik är mestadels antropocentrisk, med vissa inslag av djurrättsbiocentrism, och att de ser omsorg som ett moraliskt motiv. I diskussionen problematiseras resultatet i förhållande till de två synsätten och kopplingar görs till den svenska samhällsdebatten, media och tecknad film. Slutsatsen är att omsorgsdimensionen bör stärkas i naturkunskapsundervisningen eftersom den idag är en outnyttjad resurs i fråga om att skapa engagemang för miljöfrågorna, men att man samtidigt inte får glömma bort att fakta utgör en viktig del av välgrundade beslut. / Solving environmental issues is not only a matter of good knowledge but also of ethics, since there is no absolute right or wrong in man’s way of handling nature. To be able to design a science education that meets governmental requirements and enables the students to participate in future environmental discussions it is important to be aware of their own ethic reflections. The over all aim of this study is to describe and survey the environmental ethics of students in the age of 16-19 years. Six students at the age of 16-19 was interviewed concerning their opinion on man’s relationship to nature. The result shows that the environmental ethics of these students is mostly anthropocentric with a certain amount of animal rights biocentrism and that they consider care to be a moral reason. The result is discussed in relation to the two different perspectives and the author makes connections to social debate, media and cartoons. The conclusion is that the perspective of care should receive more attention in science education. Care is today an unused resource of involvement to environmental issues. Finally the author pinpoints the fact that also good knowledge is absolutely necessary when making sensible decisions.

Denna uppsats ämnar med hjälp av av teorier från ekokritik och posthumanism besvara frågorna hur Mary Shelley i sin roman skildrar relationen mellan natur och människa, samt hur man med utgångspunkt i Frankensteins monster (i uppsatsen refererad till som Skapelsen) kan diskutera begreppet människa. Med ekokritik menas här att studera det mänskliga jämfört med det ickemänskliga samt att också diskutera detta mänskliga, vilket är en av huvudpoängerna inom posthumanism. Den vetenskapssyn och natursyn som var gällande på Mary Shelleys tid var antropocentrisk, en världsåskådning som alltid utgår ifrån människan, och som oftast ger människan högre status än allt annat. I romanen skildras detta genom Kapten Waltons syn på sitt upptäcktsresande, och Victor Frankensteins önskan att besegra döden, eller naturen, genom att skapa en ny varelse, för vilket han får plikta med sitt liv, då han inte klarar det hårda klimatet vid Nordpolen. Det blir alltså naturen som dödar honom. I detta kan ses Mary Shelleys kritik mot ett oansvarigt utforskande av naturen och dess processer. Vid försök att diskutera konceptet människa kan upptäckas att en definition lätt motarbetas genom att inte alla människor passar in på denna definition, och att det också kan finnas andra varelser som helt eller delvis gör det. Saken kompliceras dessutom av att en maskin, en robot, eller en artificiell intelligens, numera kan fungera mycket likt en hjärna, och att den mänskliga hjärnan beskrivs som en serie elektrokemiska impulser. Vi leds att acceptera Derridas tanke att människa inte är något som går att definiera. Även denna diskussion kan ses som antropocentrisk, vilket är en av svårigheterna; att bortse från sin egen kulturs världsåskådning. / The main focus of this essay is to attempt to answer the questions of how Mary Shelley, in her novel Frankenstein or the Modern Prometheus, portrays the relationship between man and nature, and how Frankensteins creature can serve as a starting point in a discussion of the term human. The theories of ecocriticism - here described as the study of the relationship between human and nonhuman - and poshumanism, which contains the premisses for discussing this human, reveal many interesting things about the novel. The scientific approach to the world, and by extension, nature, can in Shelleys novel be considered anthropocentric, which is portrayed as a damaging world-view. Attempts to discuss the concept of human reveals that any definition can be met with resistence and objections. Not all humans meet the criteria of a certain definition, and there may be other creatures that do. The conclusion here may be that the human simply cannot be defined properly.

The intention of this study is to investigate the human/animal-relation as a power relation in Sara Lidman’s novel The Tar Pit (Tjärdalen, 1953). With regard to the contemporary theory of posthumanism and its critique of the centrality of “the human” in the humanities, the aim is to seek and produce more-than-anthropocentric knowledge. Using queer and feministic theoretical concepts concerning dichotomy and hierarchy voiced by Yvonne Hirdman, Val Plumwood, Greta Gaard and Ann-Sofie Lönngren, this study gets to grips with anthropocentrism as a structure of power. In literary scholarship animals are often expected to serve as metaphors, and thus, the possibility of animals signifying “actual” animals tend to be overlooked. This study’s objective is therefore, using a text interpretation modelled by Eve Kosofsky Sedgewick and a method proposed by Ann-Sofie Lönngren, to focus on the surface of the text. In the analysis of The Tar Pit it appears that animals is attributed “low status” in relation to the human and that the humans ascribe animals with instrumental value. The power relation between humans and animals in the novel is based on the split between “the human” and “the animal”, and also the notion that humans constitute the norm and are hierarchically superior. Furthermore the analysis show that transgressive activity between categories “human” and “animal” is illustrated as something wrong and the concept of “the animal” and “animality” is displayed as an imperative function in telling the story of The Tar Pit. Finally the analysis depicts examples of animal acts of resistance against the prevalent order of things.

Hållbar utveckling utgör utgångspunkten för den fysiska planeringen i dag. För att garantera att miljöinnehåll inkluderas i den fysiska planeringen genomförs miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Miljöetiska ställningstaganden och natursyner ligger till grund för vad som beaktas i miljöbedömningarna och i dokumentet Agenda 21, som togs fram i och med Riodeklarationen år 1992, förklaras att medvetande kring etik skapar bättre förutsättningar för att främja hållbar samhällsutveckling, vilket motiverar en undersökning om hur natursyner föreligger i svenska MKB:er idag. Natursynerna kan delas in i två kategorier: människocentrerade respektive icke-människocentrerade natursyner. I den förstnämnda ingår den antropocentriska natursynen som innebär att naturen enbart tillskrivs ett instrumentellt värde. Detta innebär att djur och växter endast är värdefulla om de förser människan med resurser. Utgångspunkten i den icke-människocentrerade världsbilden är att naturen och dess ingående delar tillhandahåller ett egenvärde som övergår dess instrumentella värde. Denna världsbild inrymmer två natursyner: biocentrism och ekocentrism. Biocentrismen innebär att samtliga individer och objekt av djur och växter tillhandahåller ett egenvärde medan ekocentrismen utgår från att ekologiska helheter och strukturer, såsom biologisk mångfald och ekosystem, har ett egenvärde som föregår de enskilda individernas egenvärde. Det empiriska materialet består av sju MKB:er för järnvägsplaner. Analysen fokuserar på två delar av dokumenten; dels de avsnitt av MKB:erna som behandlar naturmiljön och dels de avsnitt som hanterar mark och vatten. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys går det att urskilja att de ekocentriska och svagt ekocentriska samt antropocentriska natursynerna är företrädande i miljökonsekvensbeskrivningarna. I delen för Naturmiljö är den ekocentriska och den svagt ekocentriska natursynen dominerande medan antropocentriska utgångspunkter, tillsammans med svagt ekocentriska sådana, får större utrymme i delen för Mark och vatten. Till stor del utgör lagstiftning, förordningar och intressen på högre nivåer utgångspunkter för MKB:er, vilket gör att de miljöetiska ställningstaganden som görs i underlaget reproduceras i miljökonsekvensbeskrivningarna. I många fall motiveras aldrig de olika ställningstagandena; det blir tydligt att visa strukturer eller objekt är värda att bevara men varför dessa är viktiga förklaras aldrig. Detta, tillsammans med att indikationer på flertalet natursyner återfinns i det empiriska materialet, bidrar till en uppfattning om att självmedvetenheten om de miljöetiska ställningstagandena är relativt låg. Genom att på ett teoretiskt plan belysa natursyner är förhoppningen att medvetenheten hos planerare, utredare och beslutsfattare ska öka så att beslutsprocesserna ska bli bättre underbyggda vilket i förlängningen kan bidra till att hållbar utveckling kan främjas.

Syftet med denna forskningsstudie var att undersöka elevers kunskaper och relation till frågor om ekologisk hållbarhet, med utgångspunkt i arbete med en skönlitterär text. Vår studie utgick från forskning kopplat till barnlitteratur och dess värden, undervisning inom hållbar utveckling samt ekokritisk läsning. Vi har analyserat bilderboken Rädda Rosala. Analysen bestod av en text- och bildanalys samt en ekokritisk läsning. Vi har även genomfört ett undervisningstillfälle där en elevgrupp fick lyssna på en uppläsning av boken Rädda Rosala för att därefter reflektera över bokens budskap och tema. Efterföljande samtal genomfördes i par och gemensamma diskussioner. Vi var intresserade av vilka ekologiska aspekter eleverna uppmärksammade. Studien visade att det är givande att arbeta med litteratur i undervisningen om hållbar utveckling, eftersom vi såg att eleverna blev engagerade och tillsammans började utveckla ett intresse för frågor om miljö. Ett annat resultat som framkommit är vikten av för- och efterarbete i arbetet med komplexa frågor, såsom hållbar utveckling. Att analysera material som ska användas i undervisning ser vi som väsentligt då vår text- och bildanalys samt vår ekokritiska läsning gjorde att vi kunde göra ett kritiskt motiverat val. Vi har även reflekterat över skolans uppdrag och den outtalade ambitionen att utveckla barnen till vår tids miljöhjältar.

I dagens samhälle är miljöproblem ett faktum som blivit svårt för mänskligheten att förneka. Dagens miljöpolitiska diskurser handlar främst om vilka miljöproblem som är de verkliga problemen och vad som anses vara lösningen på dessa. Tidigare forskning har studerat diskurser inom miljöpolitiken och hur dessa har förändrats över tid. Denna uppsats studerar hur idéerna om relationen mellan människa och miljö har förändrats över tid i FN:s beslut om miljöstrategier och kommer begränsa sig till tidsperioden mellan åren 1972 till 2015. Uppsatsen använder Carol Bacchis ”What’s the problem represented to be-ansats” för att analysera problem, normer och orsaker som sedan används för att besvara uppsatsens forskningsfrågor om eventuella förändringar i idéerna om relationen mellan människa och miljö. Resultaten visar en förändring i idéerna om relationen mellan människa och miljö i FN:s dokument rörande tre områden, miljö som problem i relation till människan, normativa uppfattningar om miljöns värde samt staters rättigheter till sin miljö. I diskussionsdelen kommer det även fram andra intressanta observationer som att globala samarbeten problematiseras som ett miljöproblem och att globaliseringen har utvecklats tillsammans med diskursen om miljöproblemen. Denna uppsats bidrar till ett nytt teoretiskt ramverk för att undersöka diskurser om miljöproblem genom sin kombination av statsvetenskaplig teori och miljöetiska perspektiv.

Mitt arbete handlar om jorden, världen och mig själv. Om en känsla av främmandeskap inför verkligheten, och en vilja att hitta sätt att återanknyta till den. I min uppsats berättar jag om vad jag tänkt på och gjort i min process. Tänk om vår plats som människor på jorden var en annan? Tänk om vi var mindre, tänk om andra, icke-mänskliga saker var större? Eller tänk om vi var mer eller mindre än människor, eller andra saker mer människo-lika än vad vi ser? Jag har i mitt projekt velat återanknyta till mitt ”barndoms-jag” och de ”jag” som jag varit genom åren, som ett sätt att öva på perspektivskiftena och förmågan att föreställa mig alternativa verkligheter som jag haft och mist under vägen. Min metod för att praktiskt omförhandla verkligheten varit att jobba intuitivt, lekfullt, med olika aspekter av mitt barnasinne. Jag har utgått från idén om att när min perception av verkligheten varit annorlunda, som när jag var barn, har den ändå varit lika mycket verklighet som den jag uppfattar nu. Att återanknyta till den är att förändra, eller förlänga, min nuvarande verklighetsbild.

In this thesis I examine the view on and relationship between nature and children that is communicated in picture books on climate change and the environment. Departing from the position that education in the Anthropocene must take a new direction in how humans view their own place in nature, I look more closely at the ideas that enter preschools in Sweden through six picture books recommended by the university library of Malmö for reading about climate and the environment with children in Early Years Education. My purpose is to analyze and understand the values that such books convey on nature and on the relationship between the human and more-than-human world. To serve this purpose I pose three research questions: In what way is nature portrayed in the books? Which role play children in relation to nature in the books? & How is the relation between humans and nature characterized in the books?I follow an ecocritical perspective and dip into ideas of the common worlds of children and nature. My methodological approach is a qualitative one, involving visual text analysis and the Nature in Culture matrix. By applying these theoretical and methodological tools I identify common ecocritical metaphors coined by Greg Garrard such as the apocalypse, pastoral, wilderness, dwelling, animals and earth, that together create an image of earth as fragile and nature as separated from humans in the examined picture books. Children are romanticized as the independent protectors of nature and saviors of the earth. While small details of entangled relations between nature and children suggest ideas of more common world perspectives, the overall values of the picture books reinforce an anthropocentric attitude towards nature. I conclude that the view of children reinstating harmony in nature places a problematic and romanticized responsibility on children in climate and environmental fiction of the Anthropocene.

Denna studie utforskar hur svenska läromedel i samhällskunskap för gymnasiet skildrar miljöproblem utifrån ett demokratiskt perspektiv. Mot bakgrund av Läroplan för gymnasiet 2011:s skrivelser och tidigare forskning om demokrati och miljömedvetenhet i läromedel genomförs en kvalitativ textanalys av fem läroböcker. Det som framing-analysen kommer fram till är att miljöproblemen framställs både som ett hot mot mänskligheten och som orsakade av mänskligheten. Dock behandlas miljöproblemen inte i första hand som frågor vilka behöver hanteras genom demokratiska processer. I stället framställs medborgare huvudsakligen vara kapabla att agera som konsumenter, inte som demokratiska subjekt.

Debatten kring jakt är alltjämt relevant ur en samtida svensk kontext där olika värden såsom biologisk mångfald, jordbruket med sina ekonomiska, kulturella och djuretiska aspekter, omsorg om vilda djur samt jaktformers kulturhistoriska arv bland lokalbefolkningen företräds. I Sverige finns yrkesjägare, jaktkritiker, fritidsjägare, människor som vuxit upp med jakt och människor som inte har någon egentlig relation till eller medvetenhet om jakt samt det mesta däremellan. Denna uppsats genomför en innehållsmässig idéanalys av Jägareförbundets utbildningsmaterial för jägarexamen Jägarskolan utifrån etiska och miljöetiska teorier med syfte att tolka vilka idéer om värde och moraliska skyldigheter som görs i materialet. Uppsatsen finner att materialet kan anses uttrycka en svagt ekocentrisk dygdetik där arter och ekosystem samt i viss mån icke-mänskliga djur kan anses ha ett egenvärde samt att odlandet av vissa egenskaper och färdigheter är nödvändiga för en etiskt korrekt förståelse och handlande.