Syftet studien är att undersöka hur en skönlitterär barnbok öppnar för samtal om ekologisk hållbar utveckling med elever i årskurs 3. Barnboken som används ochanalyseras heter Lovis Ansjovis och jorden (2017). Den analyseras genom ett ekokritiskt perspektiv och boken läses upp för elever i helklass under ett lektionstillfälle. Efter högläsningen diskuterar eleverna tankar som boken gav dem. Deras funderingar skrivs upp i en tankekarta. Tankekartan, vår observation underlektionstillfället och textanalysen, ligger till grund för studiens resultat. Den teoretiska utgångspunkten som studien grundar sig på är ekokritik. Resultatet visar att Lovis Ansjovis och jorden främst skildrar ekologisk hållbar utveckling ur ett antropocentriskt perspektiv, med små inslag av ekocentrism. Eleverna visar under lektionstillfället med bokens hjälp en medvetenhet om ekologisk hållbar utveckling, som de kan samtala om.

No description available.

Denna kandidatuppsats utforskar de tre skräcknovellerna ”Fåglarna” (1952), ”De blå linserna” (1959) och ”Äppelträdet” (1952) av Daphne du Maurier ur ett ekogotiskt perspektiv. Genom att använda begreppet ekogotik i kombination med teorier så som Simon C. Estoks ekofobi och Sigmund Freuds det kusliga undersöker denna uppsats relationer mellan mänskligt och icke-mänskligt, samt hur naturen kan användas för att framkalla känslor av det kusliga. Resultatet av analyserna visar bland annat att naturen är ett utmärkt verktyg att använda för att synliggöra det kusliga då den är ständigt närvarande i våra liv, och därför till synes också ”osynlig” för oss. Resultatet visar också att omkullkastandet av den antropocentriska relationen mellan mänskligt och icke-mänskligt är av stor vikt för novellernas förmåga att framkalla skräck.

Grönt socialt arbete innebär ett paradigmskifte för professionen som sådan och syftet i föreliggande uppsats var att ta reda på hur socialarbetaren kan arbeta rent praktiskt, inom ramen för grönt socialt arbete. Med sin kritik mot nyliberala strukturer och sätt att främja resiliens hos sårbara och marginaliserade människor sammanfattar denna scoping review 12 artiklar som behandlar grönt socialt arbete. Att socialarbetaren arbetar med djur och växter innebär ett postantropocentriskt glokalt socialt arbete där miljöförändringar i en del av världen även påverkar en annan del av världen. Grönt socialt arbete ifrågasätter nyliberalismen, ser holistiskt på människans livsförutsättningar och motverkar miljömässig ojämlikhet. / Green social work means a paradigm shift for the profession and the aim in the present study is to highlight how the social worker can work in a practical way, within the framework of green social work. With its critique of neoliberal structures and ways of promoting resilience in vulnerable and marginalized people, this scoping review summarizes 12 articles dealing with green social work. That the social worker works with animals and plants means a post-anthropocentric glocal social work where environmental changes in one part of the world also affect another part of the world. Green social work question neoliberalism, take a holistic view of human life conditions and counteract environmental inequality.

Ekokritik är en relevant del av litteraturvetenskap idag, med grund i ungdomars upplevda maktlöshet inför klimatnödläget. Studiens syfte är därmed att undersöka den didaktiska potentialen av en ekokritisk läsning av Susanna Alakoskis roman Bomullsängeln (2019). Studien undersöker verkets potential att med en ekokritisk läsning utveckla elevers critical literacy. Dels genomförs en ekokritisk analys av Bomullsängeln (2019) med fokus på hur relationen mellan natur och kultur skildras i verket. Den ekokritiska analysen utgår från begreppen antropocentrism och ekocentrism. Dels utförs en didaktisk läsakt med grund i begreppen makt och tillgång inom critical literacy. I analysen presenteras både explicita och implicita ideologier om kultur och natur som kan utläsas i verket. Resultatet visar att Bomullsängeln (2019) genom en ekokritisk läsning kan besitta potential att utveckla elevers critical literacy, eftersom läsningen kan uppmärksamma individens makt och tillgång, vilka är verktyg för handlingskraft.

The depths of the forest carry ancient secrets. In the novel Stallo (2012), written by Stefan Spjut, trolls go unnoticed – hiding in plain sight through metamorphosis. They shapeshift into animals that are already known to exist and with telepathic abilities they nestle their way into the minds of the characters. Through these qualities the trolls in the novel continuously transgress and dissolve the world as the characters know it. In the novel the reader gains information only through a human perspective. The anthropocentric narrative presents a world similar to the reader’s – one built up around strict frameworks and sets of species. Where man is viewed as separate from nature and where all living creatures are expected to behave in a certain way. I argue that by dissolving these frames, the trolls in Stallo act as an implication to question through which lens the reader view the world. What I aim to show in the following essay is how Stallo, through the portrayal of trolls and their ecological transgressions, can be considered as criticism towards a view of nature as something separate to man and therefore also a criticism towards an anthropocentric view of the world. / Skogens djup bär på uråldriga hemligheter. I romanen Stallo (2012), skriven av Stefan Spjut, rör sig trollen öppet, men obemärkt, genom metamorfos. De förvandlar sig till djur som människan redan känner till och med telepatiska förmågor nästlar de sig in i karaktärernas sinnen. Genom egenskaperna som trollen i romanen besitter utmanar de kontinuerligt karaktärernas världsbild, genom att överträda och lösa upp synen på denna. I romanen ges läsaren information enbart genom ett mänskligt perspektiv och den antropocentriska berättelsen presenterar en värld mycket nära läsarens – en uppbyggd kring strikta ramar och uppsättningar av arter. En där människan ses som skild från naturen och där alla levande varelser förväntas bete sig på ett visst sätt. Jag hävdar att trollen i Stallo, genom att lösa upp dessa ramar, agerar som en uppmuntran till att låta läsaren ifrågasätta genom vilken lins hon ser världen och på så sätt hur Stallo kan betraktas som en kritik mot en antropocentrisk världsbild.

Denna studie av alla Anna Greta Wides samlingar (även postuma) undersöker relationen mellan människa och natur i hennes dikter. Utifrån begreppen antropocentrism, ekocentrism och biocentrism undersöks dem och genom ett flertal olika teman - bland annat religionen, platsen, odödligheten/dödligheten samt besjälning och dehumanisering - presenteras flera olika resultat. Sammanfattningsvis påpekas komplexiteten i dikternas gestaltning av relationen mellan människan och den natur som omringar henne, och en förståelse angående den annalkande miljöproblematiken tilldelas poeten.

Förlust av biologisk mångfald är ett av de största hoten mot vår planet och våra ekosystem. Mer natur behövs skyddas och det är en viktig del i Sveriges miljöarbete. Skog är den naturform i Sverige som har lägst andel skydd och mer skog behöver skyddas för att nå miljömål och internationella åtaganden. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur kommunikation bör se ut för att få ”allmänheten” att börja engagera sig för eller vilja fortsätta engagera sig för skydd av skog. Allmänheten är en viktig faktor eftersom de väljer politiker och kan påverka. För att förstå beteenden och attityder behöver vi förstå de värden som attityder grundar sig på. I studien har jag utgått ifrån ett antropocentriskt och ett ekocentriskt perspektiv, vilka värderingar har allmänheten och är det något som går att använda i kommunikationssyfte? Jag har analyserat tre organisationers hemsidor, samt intervjuat tre kommunikatörer på respektive organisation. Organisationerna kommunicerar övervägande ekocentriskt på sina hemsidor, men organisationerna har inte tänkt i termer av antropocentriskt eller ekocentriskt tidigare. Gränsen är diffus mellan det antropocentriska och ekocentriska perspektivet, därför är det svårt att använda gränsdragningen vid kommunikation. / Loss of biodiversity is one of the biggest threats to the planet and our ecosystems. More nature needs to be protected and that is an important part of Sweden's environmental work. Forests are the kind of nature in Sweden that have the lowest proportion of protection. There is need to protect more forests in order to achieve environmental goals and international commitments. The purpose of the study was to investigate how communication should be designed to make the public want to continue or start engaging in forest protection. The public is an important factor since they choose the politicians and have the possibility to affect. In order to understand behaviors and attitudes, we need to understand the values that attitudes are based on. In the study I have assumed an anthropocentric and an ecocentric perspective, what values do the public have and is it something that can be used for communication purposes? I have analyzed three organizations' websites, and interviewed three communicators on each organization. Organizations communicate predominantly ecocentrically on their websites, but the organizations have not thought in terms of anthropocentric or ecocentric earlier. The boundary is diffuse between the anthropocentric and ecocentric perspective, so it is difficult to use this in a communication perspective.

Dagvattenhanteringen är ett aktuellt ämne i dagens stadsplanering. Forskning som denna studie utgår ifrån visar hur dagens traditionella system inte klarar av kommande klimatförändringar med mer och intensivare nederbörd. Dagvatten för med sig föroreningar samt miljögifter som kväve och fosfor, men även tungmetaller som klorid, olja, organiska miljögifter och bakterier. Det traditionella systemet leder dagvatten ofta rakt ut i våra vattendrag via recipienterna då endast 8 procent av Sveriges dagvatten blev renat år 2016. För en djupare förståelse kring detta utgår studien ifrån teorier inom hållbar utveckling, antropocentrism, ekocentrism samt det rumsliga perspektivet. Materialet består av litteratur, artiklar, tidigare forskning samt fyra intervjuer. Informanterna består av en konsult, en som arbetar på en branschorganisation och två från Karlstad kommun för att få förståelse kring dagvattenhantering, hur en hållbar dagvattenhantering definieras och hur Karlstads kommuns vision för dagvattenhanteringen ser ut. I resultatet för denna uppsats har det framkommit att informanternas syn på dagvatten stämmer överens med Naturvårdsverkets riktlinje av hållbar dagvattenhantering. Karlstad kommuns visioner kring dagvatten lever även upp till denna definition. Utifrån materialet kan uppsatsen visa på att informanterna har en bred kunskap kring framtidens klimatpåverkan på dagvatten samt dess åtgärder. Teorierna har kopplats med resultatet där det går att förstå hur det rumsliga perspektivet påverkas beroende på hur dagvatten hanteras och att en intergenerationell antropocentrism samt svag ekocentrism kan utläsas från intervjuerna. / The stormwater management is topical in today’s urban planning. The research that this study is based of shows how today's traditional system can not cope with future climate change with more intense precipitation. Stormwater also spreads pollution and environmental toxins such as nitrogen and phosphorus, but also heavy metals as chloride, oil, organic pollutants and bacteria. The traditional system often leads the stormwater straight into our waters via the recipients. Only 8 percent of Sweden's stormwater was purified in 2016. For a deeper understanding about this, the study is based on theories in sustainable development, anthropocentrism, ecocentrism and the spatial perspective. The study is based on the theories above, previous research as well as four interviews with a consultant, one who works on a industry sector organisation and two people who works on Karlstad kommun. The people are chosen for a deeper understanding about stormwater, how a sustainable stormwater management is defined and how Karlstad kommuns visions for stormwater management are. The result of this thesis has revealed that the informants view of stormwater is in line with the Swedish Environmental Protection Agency's guideline on sustainable stormwater management. The visions of stormwater in Karlstad kommun also live up to this definition. Based on the empirical data, the essay can show that the informants have a broad knowledge of future climate impact on the subject and its measures. The theories are linked with the result, where it is possible to see how the spatial perspectives are affected depending on how stormwater is managed and that an intergenerational anthropocentrism and weak ecocentrism perspective can be read from the interviews.

Uppsatsens utgångspunkt är att utforska olika tolkningar av begreppet hållbar utveckling och undersöka hur dessa har bidragit till att forma olika inriktningar inom hållbar stadsbyggnad. Utifrån olika tolkningar av hållbar utveckling, och inriktningar inom hållbar stadsbyggnad, skapas två idealtyper - en ekonomisk och en ekologisk. Dessa ligger till grund för konstruktion av ett  idéanalysinstrument, ett instrument som ska kunna användas för att analysera vilka idéer om hållbar utveckling som genomsyrar stadsbyggnadsprojekt med ett uttalat fokus på hållbar stadsbyggnad. Idéanalysinstrumentet testas sedan på stadsbyggnadsprojektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm genom en avslutande idéanalys.