Fantasy literature has a long history of including a wide array of non-human characters, each more fantastical than the other. But can these characters also be used to question anthropocentric beliefs or are their portrayal just a way to reinforce those ideas? Because fantasy literature, especially earlier examples in the fantasy canon, tend to include a lot of allusions to religion in general and Christianity in particular, is the question more complex than it first might seem. This thesis therefore aims to examine the portrayal of non-human characters in the works of one of the last 25 years most bestselling fantasy authors, Philip Pullman. It’s a well-known fact that Pullman isn’t a fan of organized religion, which sometimes is very noticeable in his trilogy His Dark Materials (1995-2000). The trilogy includes several kinds of non-human characters and one of the most central aims of the thesis is to examine how these portrayals relate to the undermining or reproduction of anthropocentric ideas. Because Pullmans alternative theology is so central to the trilogy’s narrative, it will also play a part in my examination. / Denna uppsats är en undersökning av de icke-mänskliga karaktärer som figurerar i Philip Pullmans fantasytrilogi His Dark Materials (1995–2000). Litteratur inom fantasygenren har en lång historia av att inkludera en stor mängd av icke-mänskliga karaktärer, den ena mer fantastisk än den andra. Kan dessa karaktärer användas för att problematisera den antropocentrism som genomsyrar det västerländska samhället eller är deras gestaltande endast exempel på hur dessa föreställningar reproduceras? Eftersom fantasy, speciellt äldre exempel, ofta har allusioner till religion i allmänhet och kristendom i synnerhet, är frågan mer komplex än den först verkar. Pullman är känd för sin kritik av organiserad religion och i His Dark Materials skriver han fram en alternativ teologi. Denna uppsats undersöker således inte bara gestaltningen av de icke-mänskliga karaktärerna och hur de relaterar till eventuell problematisering och/eller återskapande av antropocentriska normer, utan också den roll Pullmans teologi spelar i relation till detta. I slutändan är också förhoppningen att denna uppsats kan visa hur litteratur, och framför allt den som faller inom fantasygenren, kan vara ett verktyg för att diskutera och problematisera antropocentriska föreställningar.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en undran över det svenska skogsbrukets dominerande modell med kalavverkningar och påverkan på biologisk mångfald, och hur det relateras till den hållbara utvecklingens tre dimensioner. Syftet har därför varit att undersöka alternativa skogsbrukares förhållningssätt, visioner och hinder kopplat till brukandet av skogen och hur det påverkar både människa och miljö. Undersökningen har utförts med kvalitativ metod genom semi-strukturerade intervjuer för datainsamling, och tematisk analys för bearbetning av materialet. Det teoretiska ramverket kretsar kring post-antropocentrism och förhållningssätt till andra livsformer, och hur det kan påverka val som görs i skogsbruket. Resultatet visar att det finns en upplevd oro för rådande skogsbruk med kalavverkningar och risker kopplat till biologisk mångfald och framtida människors möjlighet till välbefinnande. Skogsbruket upplevs i dag som ohållbart och i behov av alternativa skogsbruksmetoder, som tar mer hänsyn till andra arter och de naturliga skogsekosystemen. För att uppnå detta presenteras av de alternativa skogsbrukarna visioner om ökad biologisk och ekologisk kunskap i samhället, och en mångfald vad gäller skogsbruksmetoder, ekonomiska alternativ och arter. / The thesis is based on a wonder about the Swedish forestry's dominant model with clear-cutting and impact on biodiversity, and how it relates to the three dimensions of sustainable development. The purpose of this study has therefore been to investigate alternative foresters approaches to the use of the forest and how it affects both humans and the environment. The study has been carried out by qualitative methods through semi-structured interviews for gathering of data, and thematic analysis for processing the data. The theoretical framework revolves around post-anthropocentrism and approaches to other life forms, and how it can influence choices made in forestry. The results show that there is a perceived worry regarding the current forestry model with clear-cuts and risks linked to biodiversity and the possibility of well-being for future humans. The forestry today is perceived as unsustainable and in need of alternative forestry models, which takes more consideration to other species and the natural ecosystems. To achieve this the alternative foresters presents visions of increased biological and ecological knowledge in society, and an increased diversity of forestry models, economic alternatives and species.

På grund av ökade klimatförändringar och dess påverkan på miljö och människors hälsa kommer klimatanpassningar i den urbana miljön bli allt mer nödvändigt för att mildra dess effekter. Vår studie fokuserar på hur synliga klimatanpassningar upplevs samt hur de kan påverka människors välbefinnande. Studien avgränsas till biofiltren på Neptunigatan i Malmö. Kvalitativa intervjuer genomfördes med människor som befann sig på platsen, vilka sedan analyserades i förhållande till tidigare forskning om miljöetiska värdegrunder, estetik, riskperception och psykisk hälsa. Resultatet visade att samtliga informanter var positivt inställda till klimatanpassningar och dess funktion, även om viss skepticism identifierades hos några av dem. Alla informanter kände någon typ av oro, ångest, stress eller annan negativ känsla kopplat till klimatförändringarna, vilket gör detta till ett viktigt område att studera. Enökad informationsspridning kring klimatanpassningar och klimatförändringar är därför viktig för att öka kunskapsnivån vilket i sin tur medför en mer positiv inställning till klimatanpassningar. / The magnitude of climate change is increasing, and is affecting the environment and people’s health. To mitigate these effects, climate adaptations in urban environments are necessary. The aim of this study is to examine how visible climate adaptations are perceived, and how they can promote well-being. The study is limited to the biofilters located on Neptunigatan in Malmö. We did qualitative interviews with people with a connection to the biofilters, andanalyzed the results in relation to our theoretical framework, which includes environmental ethical values, aesthetics, risk perception and mental health. The results showed that all informants had positive attitudes towards climate adaptations, although we identified some skeptical tendencies. All informants reported some kind of worry, anxiety, stress or other negative emotions in relation to climate change, which makes this an important study area. It is important to inform citizens about climate change and climate adaptations. Increased knowledge leads to a more positive attitude towards climate adaptations.

In reading The story of Edgar Sawtelle, this essay applies posthuman studies with animal studies and disability studies to analyse how the communication between species occur and how boundaries are expanded. Non-verbal language is closely examined and argued to be just as viable as verbal language in the making of relationships and subjects in literature. By applying posthumanism, biological research and a non-anthropocentric way of thinking one can evolve from the notion that humans are the only subjects which matter, something that has been verified because non-human animals never have been given a voice or an acknowledgment of a language. What happens in a novel when the main protagonist is lacking the ability to speak verbally, when verbal language is what has constructed human exceptionalism over all the other species? / Denna uppsats tillämpar posthumanistiska studier med djurstudier och funktionshinder-studier för att analysera hur kommunikationen mellan arter äger rum och expanderar gränser i David Wroblewskis roman The Story of Edgar Sawtelle. Icke-verbalt språk undersöks och argumenteras vara lika betydande som verbalt språk vid skapandet av relationer och subjekt i litteratur. Genom att applicera posthumanism, biologisk forskning och ett icke-antropocentriskt sätt att tänka kan man avveckla tanken om att människan är det enda subjekt som räknas, detta är något som enbart verifierats eftersom icke-mänskliga djur aldrig fått någon agens eller bekräftande att de har rätten till en röst. Vad händer i en roman när protagonisten saknar förmågan till verbalt språk, när det verbala språket är central som verkning i mänsklig exceptionalism?

This essay aim to explore how human and nature is presented in Bröderna Lejonhjärta and Ronja Rövardotter, by Astrid Lindgren. It also tries to answer the question how the relationship between the two is shaped; can any hierarchic structures be exposed in the relationship, and how do these, in that case, appear? The essay also problematize words and concepts along the way, such as nature, anthropocentrism and ecocentrism. The method for this study is an ecocritical theoretical base, with thematic analyzes of the books, regarding plot, relationships between characters and their surroundings, and also linguistic narratological techniques, such as the use of metaphorical elements. The different thematic episodes are put in relation to theories about vital materialism, presented in Vibrant Matter – A Political Ecology of Things, by Jane Bennett. I also do a comparative analysis between the two books by Lindgren, with the purpose of highlighting important differences and similarities. The essay ends by discussing how the main characters can be seen as very caring in their relationship to their surroundings, and how one, by applying the theories presented by Bennett, can interpret this caring as a strive towards existing in harmony with, and equal to, nature; a sort of mode or view that Bennett describes as a horizontal position. During the discussion I describe how this strive and position is expressed, and how these are interacting with cyclical systems such as the changes of the seasons and shift between life and death. The books as literature for children, and the main characters as children, is discussed in relation to this, supported by the text “När du är bättre än vi – Jantelagen, skammen och barnlitteraturen” by Maria Jönsson, from the book Du ska inte tro att du är något – Om Jantelagens aktualitet. / Denna uppsats behandlar och syftar till att undersöka hur människa och natur skrivs fram i Bröderna Lejonhjärta och Ronja Rövardotter, av Astrid Lindgren. Den försöker även att svara på hur relationen mellan dessa ser ut; huruvida man kan se hierarkiska strukturer i förhållandet, samt hur dessa i så fall ter sig. Uppsatsen gör det även till sin uppgift att längs vägen problematisera begrepp som bl.a. natur, antropocentrism, ekocentrism. Metoden för studien är en ekokritisk hållning, som går ut på olika tematiska nedslag i de båda verken, där handling, karaktärers förhållande till varandra och till sin omgivning, samt språkliga berättartekniska grepp så som användning av metaforiska inslag, lyfts och analyseras. De olika tematiska avsnitten prövas även mot Jane Bennetts vitala materialitetsteorier som presenteras i Vibrant Matter – A Political Ecology of Things. En komparativ analys görs mellan de båda verken av Lindgren, i syfte att synliggöra viktiga likheter och skillnader. Uppsatsen avslutar med att diskutera hur man kan se ett, hos huvudkaraktärerna, påtagligt vurmande för omgivningarna, samt hur man genom att applicera Bennetts teorier kan tolka detta vurmande som en slags strävan mot att existera likställt med naturen, ett slags läge som Bennett beskriver som det horisontella planet. Under diskussionen lyfter jag hur denna strävan och detta läge yttrar sig, samt hur dessa samspelar med cykliska system, så som årstidernas växlande, samt skiftet mellan liv och död. Verken som barnlitteratur och huvudkaraktärerna som barn lyfts och diskuteras i relation till detta med hjälp av Maria Jönssons ”När du är bättre än vi – Jantelagen, skammen och barnlitteraturen”, ur Du ska inte tro att du är något – Om Jantelagens aktualitet.

Our western society and lifestyle is to a considerable extent depended on the way we perceive and treat our co-existing non-human species. Industrial farming, vivisection, sports, circuses etcetera are just a few examples of how human use and exploit animal bodies for own gain. A phenomenon that in many ways, is perceived, as natural and normal, and therefore seldom discussed. The thesis purpose is to problematize this phenomenon by examine, what I call “The Speciesism Gaze”, through analysis of posters that promote animal rights, selected online, through the search domain Google. The theoretical framework used, are theories focusing on intersectionality, derived within postcolonial-, eco-critical and new materialist feminism. A brief introduction of animal right movements, its linking to feminism activism and theories derived within affect theory is presented as background for the analysis. As method, I use critical discourse analysis, focusing on intertextuality of the posters context. Asking what discourses emerge, challenging the anthropocentric and androcentric western dualistic hierarchy, whilst displaying mutually reinforced structures of sexism, racism and speciesism? I discuss the western historical and cultural human idea that the human species is separated from nature and animal, and where the “right” human subject standard is perceived as male, white, heterosexual and western in the Anthropocene age. I found that, this standard is displayed, played on, and questioned in the posters selected, in relation to animal materiality, grievability, killability, species necropolitics, sexism and racism. I discuss in my conclusion that oppression based on speciesism is not a power relation discussed in society today to the same extent as expressions of sexism and racism are. It is however an oppression that we all take part in every day and that affect all of us, despite species belonging. In that context, I hope the theorization and meaning of the speciesism gaze will have significance within the field of feminist theorizations and practices.

Given the global climate crisis and the ubiquitous use of literature in Swedish upper secondary schools to raise various values-based issues, this essay examines the didactic potential of Jefferson and how to utilize the novel's aforementioned potential in relation to value-based work in a classroom context. Special emphasis has been invested on the environmental aspect of the value-based work, more precisely: how the relationship between humans and animals affects the environment and how this relationship can be problematized by using Jefferson in the Swedish subject classroom. Malin Alkestrand’s concept of didactic potential has been used in combination with a critical anthropocentric perspective to investigate the didactic potential of Jefferson in relation to the value-based work, and how this potential can be converted into didactic gains for students. Moreover, in addition to the concept of didactic potential, Alkestrand’s theory of alienation and Martha Nussbaum’s theory of narrative imagination have been applied to sections, themes, and literary devices in the book; furthermore, the results of the analysis indicate how Jefferson possesses the didactic potential to address numerous aspects included in the value-based work. The results also show that Jefferson, because of its content and literary devices, provides an especially favorable springboard to address the relationship between humans and animals from an environmental perspective.

I Dune: Messiah (1969) sker en förändring av klimatet, en terraformning som människan initierar. Vatten introduceras i rikliga mängder på planeten Arrakis och detta påverkar planetens ekologi såväl som människans kultur. Uppsatsen granskar Frank Herberts roman genom att teoretiskt utgå ifrån ett ekokritiskt perspektiv och tematiskt ifrån vatten, dess varande och relation till människan samt planeten. Människans medvetenhet av sig själv som en art på planeten och sin kulturella koppling till både planeten och vatten är centralt i analysen. Klimatförändringen som sker när människan terraformar planeten och hur detta påverkar människan behandlas också. Även postkolonialism väger in i analysen.  I Dune: Messiah är vattnet, människan och planeten starkt kopplade till varandra. Människan utgår från sin antropocentriska världssyn och betraktar planeten som en plats vilken kan förbättras till människans fördel. Eftersom fremenfolkets kultur är djupt grundad i naturen skapar terraformningen av planeten en identitetskris. Kulturen blir kopplingen som får människan att vilja bevara planeten som den är. Vattnets värde kulturellt men även som valuta gör den till en maktskapande vara. För människan är terraformningen en strävan mot förbättring, vilket speglar de teman av stora strukturer som finns genomgående i Dune-serien. Den här långsiktiga visionen som Frank Herbert målar upp, avbildar människan med en större medvetenhet, en möjlighet att tänka stort. Jag menar (likt andra inom ekokritiken) att detta större tänkande är en väg framåt som ger mänskligheten ett större perspektiv – därmed förståelse av – ekologiska förhållanden. / In Dune: Messiah (1969) the climate changes due to terraforming caused by humans. Water is introduced on the planet Arrakis, and this affects the planet’s ecology as well as the people’s culture. This paper is an exploration of Frank Herbert’s novel, theoretically anchored in ecocriticism and thematically in water, its nature of existence, relationship to humankind and the planet. Humanity’s awareness of themselves as a species on the planet, and their cultural connection to both the planet and water is central to the analysis. The climate-change which occurs when humanity terraforms the planet and how this affects humankind is also touched upon. Post-colonialism also plays a role in the analysis. Water, people, and the planet are strongly connected to each other in Dune: Messiah. Humans see the planet as a place which can be improved to their own benefit due to their anthropocentric worldview. Because the Fremen culture is deeply rooted in nature, an identity-crisis occurs when the planet is terraformed. It is culture that enables humans to want to preserve the planet as it is. Water is a resource that creates power due to its cultural and economical value. The terraforming is humanity aiming for improvement, which mirrors the themes  of larger structures that can be found continuously in the Dune-series. This long-term vision which Herbert paints, pictures humans with a broader consciousness, a capability to think in a larger magnitude. This I (as others within ecocriticism), consider to be a path forwards which offers a broader perspective – therefore an understanding of – ecological conditions.

This dissertation investigates how a symmetrical approach to archaeology can be applied to identify the properties and effects of the non-living, abiotic materials. And to reconfigure the relationship between humans and non-human objects, bridging the divide between what has been termed ‘cultural’ and ‘natural’ and thus placed in different ontological realms. This is examined by studying the practices surrounding “boulder graves”, from the Late Bronze Age - Early Iron Age (approx. 1000 – 0 BC) in Kättsta, Ärentuna parish in Uppland, Sweden. The boulders tend to be studied from an anthropocentric point of view, in which they are seen primarily as passive objects, interpreted only for what they represent. The objective of this research, however, is to gain new insights into the agency of boulders, and how they contributed to the practices carried out adjacent to them. The dissertation is based on a case study where a thematic analysis is performed, focusing on the properties and characteristics of boulders, their affordances, the distribution of finds and their interrelations, and the effects their relations generated. The results show that the boulders themselves contributed in human-stone relations and were vital in the formation of the grave-like features they became part of. It is argued that a symmetrical, non-anthropocentric approach to these features will broaden our view on materialities in the past, affording ontological as well as ecological implications.

In this essay I study how humans and nature are portrayed in three Swedish picture books: Sprätten satt på toaletten(1970) by Annika Elmqvist, En blommas liv (2008) by Stefan Casta and Sara Lundberg and Naturen (2020) by Emma Adbåge. This is done based on the concept of ecomimesis from Timothy Morton's Ecology without Nature: Rethinking Environmental Aesthetics (2007) and other ecocritical terms such as: anthropocentrism, anthropomorphism and nature. In order to analyse the picture books I also use relevant ideas from Maria Nikolajeva’s Bilderbokens pusselbitar (2000). In addition to this, I discuss environmental literature for children and examine the didactic and aesthetic properties of the works.  Finally, I conclude that the books portay humans and nature differently but that they all have the message that we should cherish nature. Sprätten satt på toaletten has an anthropocentric worldview with humans shown as both the problem and the solution to the environmental crisis. En blommas liv gives a clear example of ecomimesis and anthropomorphism with its romantic illustrations of a conscious flower. Naturen ridicule antopocentrism and makes an attempt to redefine the concept of nature. All the works have both aesthetic and didactic qualities. They contain thought-provoking illustrations and stories but they also have clear messages. In other words, they are created based on the idea that literature can change the world. I question the phenomenon that adults, which cause the environmental crisis, speak for other peripheral groups. That we think we know what nature is and needs and hand over the responsibilities to the children. / I denna uppsats undersöker jag hur människa och natur gestaltas i tre svenska bilderböcker: Sprätten satt på toaletten (1970) av Annika Elmqvist, En blommas liv (2008) av Stefan Casta och Sara Lundberg samt Naturen (2020) av Emma Adbåge. Detta görs utifrån begreppet ekomimesis från Timothy Mortons Ecology without Nature: Rethinking Environmental Aesthetics (2007) samt andra ekokritiska termer såsom: antropocentrism, antropomorfism och natur. Till grund för bilderboksanalysen ligger relevanta begrepp från Maria Nikolajevas Bilderbokens pusselbitar (2000). Utöver detta för jag även en diskurs kring miljömedveten litteratur för barn och undersöker de nämnda verkens didaktiska och estetiska egenskaper.   Slutligen kommer jag fram till att verken gestaltar människa och natur på olika sätt men att de alla har budskapet att vi ska värna om naturen. Sprätten satt på toaletten visar en antropocentrisk världsbild med människan som både problemet och lösningen till miljökrisen. En blommas liv ger ett tydligt exempel på ekomimesis och antropomorfism med sina romantiska bilder av en tänkande blomma. Naturen förlöjligar antopocentrismen och gör ett försök till att omdefiniera naturbegreppet. Samtliga verk har både estetiska och didaktiska egenskaper. De innehåller tankeväckande illustrationer och berättelser men har också tydliga budskap. Med andra ord är de skapta utifrån idéen om att litteratur kan förändra världen. Jag ifrågasätter företeelsen att vuxna, som orsakar miljökrisen, för andra perifera gruppers talan. Att vi tror oss veta vad naturen är och behöver och lägger över ansvaret på barnen.