No description available.

I dagens informationssamhälle ökar kravet på skriftspråklighet. Detta konstaterande kopplat till att läs- och skrivsvårigheter idag är den vanligast förekommande funktionsnedsättningen i vårt samhälle, gör att ett av skolans främsta specialpedagogiska uppdrag är att förebygga och undanröja läs- och skrivsvårigheter. Skolan behöver därför kompetens kring läs- och skrivsvårigheter samt de konsekvenser läs- och skrivsvårigheter får för elevernas kunskapsinhämtning, resultat och självkänsla. Då en del i arbetet med läs- och skrivsvårigheter är att överbrygga hinder är även kompetens kring alternativa verktyg viktigt. Syftet med arbetet var att undersöka om en flerfunktions-applikation till iPhone/iPad hade potential att via sin användarvänlighet och lättillgänglighet fungera som alternativt verktyg och ge stöd till elever i läs- och skrivsvårigheter. Läs- och skrivsvårigheter, dess långtgående effekter samt en individs varande och lyckanden får inte ses som isolerade fenomen. I kapitlet Studiens ingångsvärden återfinns vår bild med vilken vi vill illustrera detta samt motivera arbetets olika delar.  Därefter följer en del där vi utvecklar begrepp som är centrala för arbetet. Speciellt fokus ligger på formeln Yttre nyttofaktorer x  Inre nyttofaktorer x Användarvänlighet = Användbarhet. Denna formel utgör tillsammans med bilden en röd tråd som löper genom arbetet. Elever intressanta för studien var de med svag ordavkodning samt svag fonologisk förmåga. I metoddelen motiverar vi varför just denna grupp var aktuell för studien. Resultatet av studien visar dels att eleverna i urvalsgruppen inte bedömde sig ha speciellt stora svårigheter med vare sig läs- eller skrivmoment, till skillnad från testresultat och vårdnadshavares bedömningar. Vidare visar resultatet att den flerfunktions-applikation som användes i studien upplevdes som användarvänlig och användbar av både elever och pedagoger. Detta sammantaget ger att applikationer till följd av sin lättillgänglighet och användarvänlighet har potential att fungera som alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka och synliggöra vad som sker när barn och pedagoger samlas omkring förskolans surfplatta och dess applikationer. För att svara på studiens syfte formulerades två forskningsfrågor: Hur samspelar barnen vid användningen av surfplattans applikationer? Vilka roller intar pedagogerna vid användningen av surfplattans applikationer tillsammans med barnen? Vid insamlingen av empiri användes videoobservationer och fältanteckningar som metod. Den insamlade empirin analyserades därefter ur ett socialsemiotiskt perspektiv. Resultatet visade att barnen ingick i ett flertal olika samspelsformer som alla hade olika syften, beroende på barnets intresse för stunden samt hur detta togs emot av mottagaren. Det medförde att barnen både hjälpte varandra, samtalade om applikationens innehåll och delade sin glädje med varandra, men att de även kunde ingå i konflikter med varandra. Resultatet visade även att ett samspel mellan barnen nödvändigtvis inte behövde uppstå och att barnen tenderade att ignorera varandra om applikationen var av ett större intresse än kamratens kommunikation. Vidare synliggjorde resultatet att pedagogerna fanns närvarande för att hjälpa barnen med applikationerna och stödja dem i deras lärande, men att de ibland frångick aktiviteten vid surfplattan om något som ansågs vara av större vikt uppstod runt omkring.

Introduktion/Bakgrund: Diabetes mellitus är idag ett globalt hälsoproblem som ständigt ökar i prevalens. Egenvården utgör en stor del av sjukdomshanteringen. Nutidens teknik är under ständig utveckling där det finns mobila applikationer som kan underlätta egenvården. Syfte: var att sammanställa aktuell forskning hur användandet av mobila applikationer påverkar egenvården hos patienter med diabetes mellitus. Metod: Studien utfördes enligt Polit och Becks (2017) nio steg. Sökningen av artiklarna utfördes i databaserna CINAHL samt PubMed, samtliga artiklar har kvalitetsgranskats och 10 artiklar sammanfattades i ett resultat. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman; Stöd och motivation i egenvård, tecken på förbättrad kontroll och upplevd hälsa och förenklad kommunikation i samband med sjukvårdskontakt. Slutsats: Mobila applikationer är ett bra stöd för patienter med diabetes i kombination med stöd från hälso- och sjukvårdspersonal att få ökad förståelse för sin sjukdom samt känna trygghet i sin egenvård. Dock krävs det mer forskning kring mobila applikationer och hur det kan underlätta egenvården

Antal sålda smartphones har ökat explosionsartat de senaste åren, i samma takt ökar ocksåintresset för mobila lösningar i form av mobila applikationer. Det finns huvudsakligen tvåtyper av mobilapplikationer, den specialsydda applikationen (eng. ”native application”) ochwebbapplikationen. Denna kandidatuppsats har undersökt vilken typ av mobilapplikation enintressent ska välja att utveckla när intressenten väl har bestämt sig för att ta fram en mobillösning. För att undersöka detta utfördes en kvantitativt inriktad webbaseradenkätundersökning som fick 108 respondenter. Enkätundersökningen visar hurrespondenterna använder sig av sina smartphones, hur de reflekterar runt den mobilaapplikationsfrågan och hur deras vanor ser ut när det gäller användande av mobilaapplikationer.Resultatet visar att respondenterna väljer specialsydda applikationer framförwebbapplikationer trots att specialgjorda applikationer har fler nackdelar änwebbapplikationer för både användarna och utvecklarna. Det finns dock en tredje typ sombör lyftas fram: hybridapplikationen, som är en kombination av de två förstnämnda.Intressenten bör därför i de flesta fall välja att låta utveckla en hybridapplikation eftersom ensådan dels är ekonomiskt snällare än en ren applikation och dels behagar respondenternagenom att ”lura” dem att tro att de använder en vanlig applikation.

Studien syftar till att undersöka hur karaktärer i applikationer som används av barn i förskolan framställs, samt hur stereotypa könsroller kan ge för betydelse för barns bild av sig själva som flicka respektive pojke. Lärplattor på förskolan är för oss ett verktyg som börjar få en självklar plats i förskolans verksamhet och som används av både pedagoger och barn, men som vi ser inte får lika stor uppmärksamhet i arbetet med genus. Studien har gjorts utifrån en kvalitativ ansats där vi har tagit skärmdumpar på huvudkaraktärer som vi sedan har analyserat utifrån en ikonografisk/ ikonologisk bildanalysmetod. Applikationerna är valda genom en enkätundersökning skickade ut i en Facebook-grupp för pedagoger som använder lärplattor i förskolan. Där fick de redogöra för några applikationer som de använder i sin förskoleverksamhet, som riktas till barn i förskoleåldern. Det insamlade materialet har därefter analyserats med utgångspunkt i feministisk poststrukturell teori. Utifrån resultatet av urvalsmaterialet framträder en bild av att de allra flesta huvudkaraktärer är könsstereotypt framställda, att de tilldelats olika roller beroende på kön, samt att flertalet karaktärer är framställda som män eller pojkar. Utifrån vår valda teori kan vi se att barns bild av sig själva kan påverkas av stereotypa könsroller. Med studien har vi som avsikt att bidra med en fortsatt reflektion kring genusarbetet inom förskolans verksamhet och öka medvetenheten kring genus och arbetet med att försöka bryta könsstereotypa mönster.

Agila metoder har funnits till sedan 1990-talet och har i dagsläget fått stor spridning inom IT-branschen. Allteftersom fler och fler företag antar dessa metoder har det agila arbetssättet fått både beröm och kritik av forskare samt yrkeskunniga. De agila metoderna har i flera fall behövt anpassas till organisationens verksamhet. Även utvecklingen av mobila applikationerhar under senare år blivit populärt. Utvecklingsprocessen för mobila applikationer har uppvisat vissa skillnader från annan mjukvaruutveckling, vilket kan leda till diverse unika problem inom området. Denna kandidatuppsats har som syfte att studera hur IT-företag i Karlstad har skräddarsytt agila metoder inom utvecklingen av mobila applikationer samt att identifiera övergripande problem som finns med agil metod i utveckling av mobila applikationer. För att uppfylla syftet valdes kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod, där fyra personer från olika IT-företag inom Karlstad intervjuades. Dessa intervjuer utfördes utifrån en intervjuguide baserad på en analysmodell och två undersökningsfrågor. Detta för att få en god bild av hur företagen har skräddarsytt agila metoder till att fungera med utvecklingen av mobila applikationer. Det har visat sig att agila metoder kan skräddarsys inom utveckling av mobila applikationer utifrån en metodportfölj, modifieringskriterier och utvecklingssammanhang. Metodportföljen för de intervjuade företagen har visat sig bestå av två agila metoder: Scrum och Kanban. Dessa agila metoder används i tre av fyra intervjupersoners fall som skräddarsydda metoder. Modifieringskriterier har identifierats utifrån en analys av resultat från intervjuerna och litteraturöversikten. Dessa är utvecklingsgruppen, kunden, utvecklingsprojektet och företagetsaffärsmål. Vad gäller utvecklingssammanhanget tas den mobila applikationens omfattning, storlek och kritiska nivå i beaktande vid metodvalet. Utifrån dessa kriterier skräddarsys den agila metoden för det specifika utvecklingsprojektet. Olika problem som uppstår i utvecklingsprojekt för mobila applikationer har även identifierats. Dessa kan vara problem utifrån den valda metoden, den externa miljön eller tekniska problem. De problem som kan uppstå efter införandet av den agila metoden kan exempelvis vara att projekten får för lite struktur, kraven blir inte tillräckligt dokumenterade eller svårigheter för utvecklingsgrupp och kund att förstå varandra. Även fast dessa problem kan uppstå anser intervjupersonerna att agila metoder är effektiva och möjliggör för kunden att ge återkoppling till utvecklingsgruppen under projektets gång.

The smartphone market is growing rapidly, between Google Play and App Store more than 25 billion apps have been downloaded since 2008. Today many companies develop their own smartphone applications (apps) for their customers. We believe that many apps are developed without much consideration about the actual value it brings to the customer, and through them, value for the company. Instead they create applications with hope of keeping the company modern. Developing and implementing apps in a business is neither easy nor free and must therefore add value to the business in some way. By conducting a customer survey, we study customer’s perception and user behaviour of apps from the bank and grocery store business. The survey shows that customers in the grocery store business have very little awareness off these apps. While in the bank business customers have adopted apps in a much higher frequency. With focus on the customer’s perspective this paper discusses the challenges of making "good" apps and the potential of the technology, and thereby suggests ways to develop apps that the customers will recognize and appreciate.

Kontext. Allt fler vardagliga problem kan idag uträttas via smartphones. I takt med ett alltmer utbrett användande ökar utvecklingen av applikationer till Androids operativsystem. En avgörande faktor blir därmed säkerhetsaspekten, framförallt gällande den data som skickas i kommunikationen med internet (nätkommunikationen). Mål. Målet och syftet med denna uppsats är att försöka påvisa hur säkert olika Android-applikationers nätkommunikation är i dagsläget. Metod. Uppsatsen använder sig av två metoder ett experimentellt och en analysdel. Den experimentella metoden används för att utföra ett antal tester i ett experiment. För att genomföra undersökningen används en Android emulator där trafiken avlyssnas medan olika applikationer används. Undersökningen bygger på tio applikationer som testas på två olika versioner av Android systemet. Totalt blir det 20 tester. Därefter övergår projektet till en analysdel där resultatet av testerna ska analyseras manuellt med ett analyseringsverktyg för nätverkstrafik. Resultat. Resultatet av experimentet och analysen visar att det finns skillnader på säkerheten bland applikationerna och även mellan vilken Android version som används. Slutsats. Av de testade applikationerna fanns en säkerhetsrisk bland vissa. Orsak är att de använde sig av osäkra överföringsprotokoll. En skillnad mellan de två Androidversionerna upptäcktes, det var TLS protokollet. Nyckelord: Smartphones, Android-applikationer, nätkommunikation