Smartphones blir en allt större del av vår vardag privat somyrkesmässigt. Genom smartphonen matas vi konstant av stora mängder information genom de appar som finns installerade på telefonen. IT-konsulter och utvecklare jobbar dagligen med att utveckla appar för många olika syften och ändamål och de står inför en svår uppgift när de designar dessa applikationer för att kunna möta sina kunders behov.   Denna studie syftar till att undersöka typen av information som kunder efterfrågar. Hur denna information bör vara utformad för användning i appar på smartphones och att förklara varför ett visst utseende eller innehållsmängd på information kan vara bra eller dåligt att distribuera via appar. Studien genomförs med en kvalitativ datainsamlingsmetod där flera informanter intervjuas. Informanterna är IT-konsulter och utvecklare som arbetar med stora företag, främst i Sverige. Resultaten visar att informationstypen kunder efterfrågar är av typen “Just-in-time”, att utvecklare inte skall presentera för mycket information i en app och att informationen bör vara mycket specifik och ändamålsenlig. / Smartphones represent a growing part of ourdaily private and professionallife. Throughour smartphones we’re constantly exposed to large amounts of information via apps installed on the phone. IT consultants and developers are continuously working to develop apps for many different purposes and they face a daunting task when they design these apps to meet their customer needs. The study aims to investigate the type of information that customers demand. How this information should be designed for use in apps on smartphones and to explain why a certain look or content amount of information can be good or bad to distribute via apps. The study was conducted with a qualitative method approach where multiple informants where interviewed. The informants are IT consultants and developers who work with large companies, primarily in Sweden. The results show that the type of information customers are asking for is of the type "Just-in-time", that developers should not present too much information in one app, and that the information should be very specific and effective.

No description available.

Detta projekt handlar om att skapa en WiFi-accesspunkt på en dator där datatrafiktill och från applikationer på en smartphone kan avlyssnas. Första steget i projektetvar att skapa accesspunkten på en bärbar dator med Windows 7 operativsystemetoch att dokumentera tillvägagångssättet. Programmet Wireshark installerades sedanför att lyssna av internet trafiken mot en Android smartphone. Sista steget i projektetvar att mäta och tolka nätverkstrafik på ett antal populära "appar". En relativjämförelse gjordes mellan apparna med cache-minnet påslaget kontra avslaget.

Spelifiering börjar bli ett vedertaget begrepp, speciellt inom forskningsområden såsom MDI (Människa-datorinteraktion). I den här uppsatsen diskuteras och jämförs tre olika spelmekanismer genom det dagliga stegantalet. Spelmekanismerna är ledartavlor, serier och certifikat. Studien tillämpar kvantitativa och kvalitativa metoder för att undersöka hur de ovannämnda spelmekanismerna påverkar det dagliga stegantalet hos studenter som studerar på en högskolenivå. Av studien framgår att spelifiering är att föredra när det gäller medvetenhet och nöje, men att spelifiering ej får störa de grundläggande funktionerna hos den ursprungliga produkten. Tvärtom bör spelmekanismer användas för att stödja produktens befintliga funktioner, och inte enbart för att göra produkten mer underhållande och motiverande. Den generella konklusionen av all insamlad kvantitativ data är att spelifiering inte influerar det dagliga stegantalet. Slutligen diskuterar artikeln vilka faktorer som bör implementeras för att spelifiering ska verka i motiverande syfte. Artikeln diskuterar även hur spelutvecklare kan nyttja speldesign för att skapa intressanta och engagerande applikationer. / Gamification is becoming a recognized concept, especially in research areas such as HCI (Human Computer Interaction). This paper discusses and compares three different game mechanics through the daily step count. The game mechanisms included are leaderboards, streaks and badges. The study applies quantitative and qualitative methods to investigate how the above named game mechanisms affect the daily step count of students studying at a university level. The study shows that gamification is preferable in terms of awareness and pleasure, but that gamification must not interfere with the basic functions of the original product. On the contrary, gaming mechanisms should be used to support the products existing features, not just to make the product more entertaining and motivating. The general conclusion of the collected quantitative data is that gamification does not influence the daily step count. Finally, the article discusses what factors should be implemented to make gamification work in a motivating way. The article also discusses how game developers can use game design to create interesting and engaging applications.

Proteases are found in all living kingdoms and are absolute essential for a functional cell to beable to break down peptide bonds. Metacaspases are proteases with the ability to cleave afterarginine and lysine residues. Research that has been done so far on a specific subgroup ofmetacaspases called Metacaspase-IIf from Arabidopsis thaliana (AtMCA-IIf), has shown thatan autocleavage is necessary for the activation process and it will then start to degrade itself.In this project the amino acids which is necessary for the activation and degradation ofAtMCA-IIf has tried to be identified. Based on the predictions of an already determined crystal structure, mutations were produced to generate a more long-lived enzyme. Biochemicalstudies involving activity-and stability assays were performed to get a better understanding ofthe wild type and mutant. The amino acids thought to have an important role in these processes turned out to not have the effect on the enzyme as was predicted, but the experimentsalso did show interesting results.

Studiens syfte var att undersöka applikationen Tripp, Trapp, Träds möjligheter för barns utforskande, utifrån ett socialsemiotiskt perspektiv. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes i form av en tematisk analysmetod, vilket i kombination med vald teori gjorde granskningen multimodal. Det framtagna resultatet synliggör betydelsen av applikationens grundläggande design och utformning för barns fortsatta utforskande. Detta genom ett fokus på visuella uttryck genom användning av bildspråk i form av både interaktiva ikoner, och upprepande, multimodala uppmaningar bestående av visuella effekter och ljud. Dessa effekter och uppmaningar används i sin tur för att synliggöra de valmöjligheter som barn erbjuds genom aktiviteter och tillgängliga handlingar. De ges på så vis möjlighet att upptäcka egna fokusområden för ett påbörjat utforskande. Applikationen har även en inprogrammerad funktion som bekräftar de val och interaktioner som barnen utför. Den respons som ges både stimulerar och uppmuntrar således till ett fortsatt användande och utforskande.

I detta arbete kommer du att få läsa om hur digitala hjälpmedel, främst surfplattor och datorer kan hjälpa elever i deras utveckling. Du kommer få ta del av intervjuer med fem lärare och en bibliotikarie från två olika skolor i ett mångkulturellt samhälle. Syftet med detta arbete är att komma fram till hur digitala läromedel kan användas på ett så bra sätt som möjligt i klassrummet och vilka fördelar och nackdelar det finns. Eftersom surfplattor och datorer ligger i många elevers intresse bör skolan ta till vara på deras kunskaper och utveckla arbetet utifrån detta.Våra frågeställningar är: Vilka för- och nackdelar finns det med digitala läromedel jämfört med traditionella läromedel? Hur används digitala läromedel i skolorna? På vilket sätt kan digitala läromedel hjälpa elevers språkutveckling?Vi har utfört tre observationer. Dessa observationer har hjälpt oss när vi analyserade och tydliggjorde våra resultat. Till vår hjälp under intervjuerna använde vi oss utav en diktafon.Vi kom fram till att med hjälp av digitala läromedel kan elever utveckla sina kunskaper i skriv- och läsinlärning, samt att de tränar upp sin förmåga att interagera med andra när man arbetar enligt Tragetons modell, ASL. Genom arbetet med ASL kunde eleverna läsa vad de själva samt vad deras kamrater skrivit, beroende på deras nivå.

Syftet med vår uppsats är att synliggöra vilket kommunikativt innehåll som förekommer i applikationerna Babblarna och Tripp, trapp, träd som vi tolkat är vanligt förekommande i svensk förskola. Vi har genomfört en granskning och analys som vi delvis anpassat men som från början är utformad av socialsemiotikerna Anna Åkerfeldt och Staffan Selander. I samband med analysen tillämpas den socialsemiotiska teorin och valda relevanta begrepp. I arbetet med analysen framkom det att båda applikationerna uttrycker sig med varierade multimodala språk. För att kunna tyda dessa teckensystem så krävs det kunskap och förståelse om digital literacy för att barn och pedagoger ska kunna använda applikationerna både i ett självständigt och kollektivt lärande sammanhang. Tanken är att arbetet med digitala verktyg ska implementera den analoga undervisningen.

This thesis examines talking books at public libraries. The thesis focuses on what the digital evolution has cometo mean in terms of Internet-based access to talking books. The survey is based on interviews with library staff and a socio-cultural theoretical perspective. The survey aims to examine the library's talking book function as a phenomenon in which cognitive, physical, communicative and temporal dimensions are considered. The survey demonstrates that the library staff associates talking books with goals concerning everyone's right to access to literature and reading and libraries intermediary role in this regard, which these often tied to broader public librari -es goals concerning the promotion of reading, democracy, accessibility and where the establishment of the service Egen nedladdning is understood from thoughts of greater, easier and more efficient access to talking books for the talking book reader, and as an opportunity for independence for the same. Physical talking books are disussedas a tool that can be used to establish and convey the talking book function in library premises. In terms o finformation dissemination and surrounding activities are made visible not least a network-based method and spontaneous meetings. Egen nedladdning and the app Legimus imparts opportunities for those expressing interestin the face of these, but older talking book readers can communicate a smaller interest in the use of these tools. Recording sessions for the service Egen nedladdning, and possible challenges in connection to these, are also takeninto account and also information and knowledge acquisition among librarians in the case of talking books. Also, the communication and meetings between the talking book readers and library staff are discussed, and the service Egen nedladdning impact on this question. The essay ends with a discussion in which the talking book function at public libraries is discussed based on themes of space, technology and literature brokering and where operational opportunities and challenges in this regard are outlined. This is a two years master’s thesis in Libraryand information science.

Syftet med denna studie är att utforska några speciallärares erfarenheter av att arbeta med IKT som alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter. Den använda metoden i studien är en  kvalitativ metod och därav har fyra speciallärare intervjuats. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande och resultatet analyseras därefter. Intervjuerna har delats upp i teman som är baserade på studiens syfte och frågeställningar. Teman är: tillgång till  IKT som verktyg, IKT verktyg i undervisningen och speciallärarnas erfarenheter av IKT som pedagogiskt och specialpedagogiskt verktyg.     Resultatet i studien visar att de intervjuade speciallärarna är positiva till IKT som alternativa verktyg för elever i läs-och skrivsvårigheter och att alla använder IKT aktivt i sitt arbete med eleverna. Trots att IKT funnits länge som ett alternativt verktyg för elever i läs-och skrivsvårigheter, ser både kunskaper i och tillgången till verktygen olika ut från skola till skola. Då de flesta elever deltar i undervisning i sin klass behövs kunskaper vad gäller IKT inte bara hos de intervjuade speciallärarna utan även hos undervisande lärare. Fortbildning och god tillgång av alternativa verktyg är inte en självklarhet på alla skolor. Att använda IKT verktyg ses som positivt  av de intervjuade speciallärarna, då de inte bara kan användas för elever i svårigheter utan kan användas i helklassundervisning. Elever i läs-och skrivsvårigheter ges då möjlighet att delta i helklassundervisning. Med införande av IKT i klassrummet blir lärarens roll annorlunda enligt forskning. / The purpose of this study is to examine a few special needs teachers experiences regarding using ICT as a learning tool for students with a reading and writing difficulty. The method used in this study is qualitative whereas four special needs teachers have been interviewed. A sociocultural perspective on learning has been used in this study and the result has been analyzed according to that. The interviews have been divided into themes, based on the purpose of the study and the question formulations. The themes are: the access of using ICT as a learning tool, ICT as a learning tool in education and experiences shared by the special needs teachers regarding ICT as a learning tool.   The result of this study shows that the special needs teachers who have been interviewed have a positive approach regarding the use of ICT as a learning tool for students with a reading and writing difficulty and that they actively use ICT in the work with the students. In spite of the fact that ICT has been used for a long time as a learning tool for student with a reading and writing difficulty, the knowledge of and the access to learning tools turns out to be different depending on the school. Most of the students stay in their class environment whereas  knowledge of ICT is needed not only by the special needs teachers but all teachers. Further education and good access to learning tools are not given at all schools. The use of ICT as a learning tool is a positive thing, according to the teachers`interviewed in this study, because of the fact that not only students with a learning difficulty may use them, it can be used in class and by all students. By using ICT in the classroom the teacher´s role becomes different according to research.