I detta examensarbete är syftet att analysera användning av mobila applikationer i ämnet teknik för årskurs 9. Frågeställningarna handlar om hur lärarna kan och skulle kunna undervisa med mobila applikationer och hur sådan undervisning påverkar elevernas lärande. Trots att tekniken är ny har jag valt att lägga den teoretiska basen i klassiska inlärningsteorier från pragmatismen. En forskningsstudie från Grekland pekar på att eleverna med hjälp av en mobilapplikation som heter Mindstorm får bättre provresultat än elever som arbetar med läroböcker. Genom en studie som har gjorts i Japan har det noterats att elever motiveras till att arbeta med robotprogrammering när de får lösa problem i grupp. Slutligen visar en tredje studie från Sydkorea hur elevernas motivation och inlärning inom programmering av legorobotar påverkas då de använder spelaktiviteter. För att studera om teorin och den tidigare forskningen är applicerbar på en svensk miljö, har ett urval lärare intervjuats för att se hur de använder sig av mobila applikationer idag. Detta har gjorts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och lektions-observationer. Resultatet i min rapport pekar på att lärare försöker knyta an undervisningen med elevernas vardag och detta med hjälp av mobila applikationer. De intervjuade lärarna väljer att använda applikationer för den enkelhet som det skapar i undervisningen. De är måna om att engagera eleverna i sin egen utveckling genom att praktiskt få arbeta med olika uppdrag och själva få felsöka då deras programmering inte fungerar. Istället för papper och penna får eleverna använda en robot och modern teknik. Den lärare som valdes ut för att observeras vid två lektionstillfällen undervisar på ett sätt som får eleverna att engageras och lära sig programmera. Detta gynnar elevernas lärande. En lärare skulle kunna dra nytta av detta sätt att undervisa även med andra mobila applikationer.

Bakgrund   Utvecklingen av den digitala tekniken i samhället har bidragit till en alltmer digitaliserad hälso- och sjukvård. I takt med digitaliseringen har hjälpmedel så som mobila applikationer utvecklats. Ett område där mobila applikationer har ökat är inom diabetesvården. Diabetes ökar i snabb takt i världen och mobila applikationer kan ses som ett hjälpmedel i patientens egenvård. En av sjuksköterskans kärnkompetenser är informatik och innebär bland annat att sjuksköterskan skall stärka patienter i sin egenvård med hjälp av digitala verktyg.  Syfte  Syftet var att beskriva patienter med diabetes och deras upplevelser och erfarenheter av att använda mobila diabetesapplikationer.     Metod En litteraturöversikt genomfördes och databassökningar utfördes i PubMed och CINAHL. Femton vetenskapliga artiklar, publicerade de senaste fem åren, av kvalitativ och kvantitativ design inkluderades. Vidare kvalitetsgranskades artiklarna enligt Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag och analyserades i tre steg som resulterade i en beskrivande sammanställning innehållande teman och subteman. Resultat  Resultatet sammanställdes i tre övergripande teman som undersökt patienter med diabetes och deras upplevelser och erfarenheter av att använda mobila applikationer: betydelsen av användarvänlighet, behov av stöd samt personliga egenskapers inverkan på upplevelsen.Teknologi, design, tidsåtgång och mätning av hälsodata var viktiga faktorer relaterat till applikationernas användarvänlighet. Kommunikation med vården, utbildning och motivation var andra faktorer som påverkade deltagarnas upplevelse. Resultatet tog även upp upplevda hinder hos användarna.   Slutsats Majoriteten av patienter med diabetes var positiva till att använda mobila applikationer som hjälpmedel i sin egenvård. Det fanns skillnader i patienternas upplevelser och erfarenheter av att använda applikationer. Skillnader kan härledas till patientens egenförmåga, personliga faktorer och tillgången till adekvat stöd. Vidare var användarvänligheten och tekniken avgörande faktorer för om mobila applikationer upplevdes värda att använda. För att erhålla mer evidensbaserad kunskap om patienters upplevelser av att använda mobila applikationer i egenvården bör fler longitudinella studier där patienter använt en och samma applikation under längre tid studeras. / Background  The development of technology has led to an increasingly digitalised healthcare system. Over this period of technological advancement, mobile applications were developed. In the treatment of diabetes care, the use of mobile applications has seen significant growth. The prevalence of diabetes has increased and mobile applications can be used as a tool for patients to administer self-care. A core competency of a nurse is informatics and, within this field, a nurse should direct and assist the patient in the use of digital tools to aid in the patients ability to administer self-care.    Aim  The objective was to describe the experience of patients with diabetes when using diabetes related mobile applications   Method  A literature review was conducted and database searches were performed in PubMed and CINAHL. Fifteen scientific articles, published in the last five years, of qualitative and quantitative design were included. Furthermore, the articles were quality-reviewed according to Sophiahemmet University's assessment data and analyzed in three steps, which resulted in a descriptive compilation containing themes and sub-themes.  Results  The results were compiled into three overarching themes that examined patients with diabetes and their experiences of using mobile applications: the importance of user-friendliness,the need for supportand the impact of personal characteristics on the experience.Technology, design, time consumption and measurement of health data were important factors related to the user-friendliness of the applications. Communication with health-care providers, education and motivation were other factors that influenced the participants' experience. The result also addressed perceived barriers among users.  Conclusions  The majority of patients with diabetes were positive about using mobile applications as aids in their self-care. There were differences in patients' experiences when using applications. Differences can be attributed to the patient's self-esteem, personal factors, and the availability of adequate support. Furthermore, the user-friendliness and technology were decisive factors for whether mobile applications were perceived as worth using. In order to obtain more evidence-based knowledge about patients' experiences of using mobile applications in self-care, more longitudinal studies where patients have used one and the same application for a longer period of time should be studied.

Digitalisering blir allt mer aktuellt i alla branscher idag världen över, digitaliseringen i förskolan är därför inget undantag. Syftet med denna kandidatuppsats inom informatik är att utifrån personalperspektiv undersöka hur digitaliseringen i förskolan ser ut i dag, på vilket sätt det påverkat personalens arbete samt de möjligheter och utmaningar som kommer med digitaliseringen.  Metoden som använts i studien är en kvalitativ metod, där intervjuer har genomförts med 6 stycken personer från tre olika typer av förskolor: ett föräldrakooperativ, en kommunal förskola och ett personalkooperativ. Yrkesrollerna på respondenterna är rektor, förskollärare, pedagog och barnskötare. Respondenterna har valts från olika typer av förskolor och olika yrkesroller för att kunna ge en så bred bild som möjligt kring hur digitaliseringen ser ut i förskolan. Tillsammans med relevant litteratur har en modell över litteraturöversikten formulerats som sedan resultat och analys utgår efter. Slutsatserna som kunnat dragits efter denna studie är att de digitaliserade delarna i förskolan gäller det administrativa arbetet som kommunikation och dokumentation. De arbetar med digitalisering på olika sätt där förskolornas förskoleapplikation är en stor del. Möjligheterna med digitaliseringen är enligt respondenterna framför allt att dokumentationen och kommunikationen blir allt mer effektivt både mellan förskola och hemmet samt med andra förskolor. Utmaningar som nämns är att det finns brister i den digitala kompetens som krävs för att utföra arbetet; främst i att utbildningstillfällen är få. Detta kan påverka arbetet genom tidsbrist när digitaliserade arbetsuppgifter ska utföras.

Användarchurn är ett stort problem för mobile applikationer, och speciellt för älsoapplikationer. Eftersom mobila applikationer är en så ny industri finns det nästan ingen forskning om churn i mobila applikationer, och ingen forskning alls om fokuserad på churn i hälsoapplikationer. Syftet med den här studien var att undersöka vilka dimensioner ett företag med en mobil hälsoapplikation måste ta hänsyn till för att analysera churn, samt att ge dem verktyg för att själva analysera churn i framtiden. Studien gjordes i for m av en case - studie på företaget Lifesum. En omfattande   litteraturstudie genomfördes för att skapa ett initia l ramverk för att analysera churn i en hälsoapplikation. Intervjuer gjordes med både användare samt anställda på Lifesum, med frågor baserade på det initiala ramverket. Resultatet av intervjuerna användes sen för att förbättra ramverket, för att ge en mer korrekt bild av churn i en mobil hälsoapplikation. Resultatet användes också för att skapa en sammanställning av churn på case - företaget Lifesum. Studien resulterade I ett ramverk med flera olika dimensioner, med flera olika kopplingar. De imensioner som främst påverkar churn är användarnöjdhet samt bytesbarriärer, och de är i  in tur influerade av andra faktorer. Analyses av churn i Lifesum - applikationen visar att churn är komplext. Användare har flera olika syften med att använda applikationen, samt ännu fler anledningar till varför de slutar använda appen. Ett diagram som kartlägg er de olika användarna presenteras, men en analys om hur applikationen behöver förändras för att passa behoven av de olika användargrupperna. En  rekommendation ges också till företag att undersöka vilken typ an användare de vill fokusera på, baserat både på vad de kan göra samt vilken riktning de vill att applikationen ska ta. / User churn is a big problem for mobile applications, and in particular for healthapplications. Because mobile applications is such a new industry there is almost no research on churn in mobile applications, and none at all regarding health. The purpose of this research was to explain what dimensions a mobile health application company need to take into account when analyzing churn, and provide them with the tools to analyze churn in the future.The study was done in the form of a case study at the mobile health company Lifesum. An extensive literature study was conducted to create an initial framework for analyzing user churn in a health application. Interviews were conducted with both users and with Lifesum employees, with questions based on the initial framework. The results of the interviews were then used to augment the initial framework, to represent a more accurate image of user churn in a mobile health application. The results of the interviews were also used to create an overview of churn in the specific case study of the Lifesum app.The outcome of the study was a framework with many different dimensions, with intricate connections between them. The main dimensions influencing user churn are user satisfaction and switching barriers, and they are in turn influenced by other factors. The analysis of churn in the Lifesum application shows that churn is complex. Users have many different purposes for using the app, and even more reasons for why they stop using the application. A diagram mapping the different users is presented, with analysis regarding how the app needs to change to cater to the different user groups. A recommendation is also given for companies to investigate which type of users they want to cater to, based on both what they can do and what direction they want the application to go.

Bakgrund    Hypertoni är en allvarlig folksjukdom som kraftigt ökar risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdom, stroke, njurproblem och andra livshotande sjukdomar samt för tidig död. Cirka 1,28 miljarder människor lider av hypertoni. Icke påverkansbara riskfaktorer är hög ålder och ärftlighet, påverkansbara riskfaktorer är livsstilsfaktorer och fokus ligger på att sänka blodtryck genom egenvård. Sjuksköterskans omvårdnad i form av stöd till egenvård har en betydande roll och i tiden ligger den snabba utvecklingen av digital hälsa. Här undersöks mobila applikationers möjlighet till att påverka hypertoni och ge stöd till egenvård. Syfte  Syftet med denna icke-systematiska litteraturöversikt var att undersöka effekterna på blodtryck vid användning av mobila applikationer som stöd till egenvård hos personer med hypertoni. Metod Arton kvantitativa artiklar ingår i denna icke-systematiska litteraturöversikt. Artiklarna har kvalitetsgranskats med stöd av Sophiahemmets högskolas bedömningsunderlag och är publicerade de senaste tio åren. Artiklarna söktes i PubMed och CINAHL. Resultat Den integrerade dataanalysen resulterade i två teman och fem subteman. De övergripande teman var effekter på blodtryck och påverkan på egenvård.  Resultatet visade att mobila applikationer har potential att fungera som ett viktigt verktyg i syfte att sänka blodtryck och uppnå positiv påverkan på genomförd egenvård. Slutsats En mobil applikation kan vara ett betydande verktyg i sjuksköterskans roll att ge stöd för egenvård hos patienter med hypertoni och därmed kunna hjälpa patienten att uppnå ett lägre blodtryck. Det är viktigt att sjuksköterskan har insikt och kunskap om funktioner och användningsområden för mobila applikationer för att hen ska kunna ge det stöd till egenvård som varje enskild patient är i behov av och därmed kunna ge individanpassad omvårdnad. / Background Hypertension is a serious disease that increases the risk of developing cardiovascular disease, stroke, kidney problems, life-threatening diseases and premature death. Approximately 1.28 billion people suffer from hypertension. Uncontrollable risk factors are old age and heredity, controllable risk factors are lifestyle factors with focus on lowering blood pressure through self-care. Nurse's care in the form of support for self-care has a significant role and rapid development of digital health is actual and relevant. The possibility of affecting hypertension by using mobile applications and to mediate support for self-care is examined. Aim The aim of this non-systematic literature review was to investigate the effects on blood pressure when using mobile applications as support to self-care for people with hypertension. Method Eighteen quantitative articles are included in this non-systematic literature review. The articles have been quality checked with the support of Sophiahemmet University's assessment and published in the last ten years. The articles were found in PubMed and CINAHL. Results The integrated data analysis resulted in two themes and five subthemes. The overarching themes were effects on blood pressure and impact on self-care. The results showed that mobile applications have the potential to function as an important tool in order to lower blood pressure and achieve a positive impact on completed self-care. Conclusions A mobile application can be a significant tool in the nurse's role to provide support for selfcare in patients with hypertension and thus be able to help the patient achieve a lower blood pressure. It is important that the nurse has insight and knowledge about functions and areas of use for mobile applications so that she can provide the support for self-care that each individual patient needs and thus be able to provide individually tailored care.

För att lösa FN’s globala mål nummer 3 - god hälsa och välbefinnande - har jag skapat ensocial medie-plattform med fokus på hälsa. Med hjälp av social påverkan och andrametoder för beteendeförändring (kopplat till nudging och gamification) har jag skapat endigital miljö som främjar en hälsosam livsstil.Arbetet påbörjades med en väldigt tydlig idé om vad jag ville göra och ett företagsnamn ochanda som funnits med sedan jag kom på idén för flera år sedan. Med ungefär 2-3 veckorkvar till deadline bytte projektet riktning och namn-bytet från Push till Desone öppnade uppför nya möjligheter. En ny visuell identitet, nya värderingar och nya produkter skapades.Det här projektet samlar många områden jag intresserar mig för och det har varitspännande i allt från analyser till gestaltningsfasen. Efter många veckors hårt slit för att gemin affärsidé liv genom ett tydligt varumärkesbygge tror jag nu ännu mer på mittvarumärke; Desone. I och med det ökade intresset för hälsa och framväxten av mobila applikationer harmarknaden för kost- och träningsapplikationer växt. Tidigare forskning har visat att det finnsstor potential för dessa applikationer att förbättra människors fysiska hälsa, men att deskulle kunna förbättras genom ett användande av teoribaserade metoder kopplade tillbeteendeförändring. Ett sätt att förändra människors beteenden i valsituationer är genomnudging.Digital nudging handlar om att utforma digitala valmiljöer på ett sätt som påverkarmänniskors val på ett förutsägbart sätt utan att förbjuda några alternativ. Detta görs genomUI-design. Nudging fungerar eftersom att människan tenderar att vilja minska på denkognitiva ansträngningen i komplexa valsituationer.Genom en semiotisk analys av sex stycken mobila applikationer gjordes en undersökningmed syftet att ta reda på hur digital nudging i form av UI-design används på kost- ochträningsapplikationer. Resultatet visade att det vanligast förekommande nudgingverktygetvar målsättning som nästan uteslutande visade sig genom en kalori- eller stegräknare i formav en cirkel som fylldes med färg ju närmare användaren kom dagens mål.

I Lgr22 står det formulerat att eleven ska få skapa texter enskilt och gemensamt där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg. Då digitala verktyg används nästan dagligen i skolverksamheten samt att dessa ofta är uppbyggda på att användaren ska navigera i applikationer så är det viktigt att synliggöra pedagogernas perspektiv och didaktiska val. Detta för att få fram intentionen och på vilket sätt som pedagogernas valda applikationer verkligen ger en progression hos eleven. Tidigare forskning inom området har visat att de digitala verktygens effekter på elevernas läs- och skrivutveckling är främjande för eleven, men samtidigt hävdar forskningen att det behövs vidare studier av pedagogers perspektiv kring valda applikationer som skapar en inkluderande undervisning utifrån pedagogernas motiveringar. Därav är syftet med denna studie att undersöka hur lågstadiepedagoger motiverar sina valda applikationer för att stödja elevernas läs- och skrivutveckling. Syftet besvaras genom frågeställningen “Vilka applikationer använder lågstadiepedagoger och hur motiverar de sina val för att främja elevernas läs- och skrivutveckling?”. Genom intervjuer har empiri samlats in som analyserats utifrån Bernsteins teori om synlig och osynlig pedagogik samt begreppen mediering och kulturella redskap vilka är hämtade ur det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att digitala verktyg utgör ett komplement och ett hjälpmedel som stärker elevernas förmågor och kunskaper genom individualisering. Resultatet visar även att lustfyllda, motiverande och varierande arbetsformer tillhandahålls där eleven kan arbeta med stöd i applikationer. Slutligen visar resultat på att nivåbaserade och repetitiva övningar tillhandahåller en synlig och osynlig pedagogik som stärker elevens lärande och måluppfyllelse. / The curriculum states that the pupil should be able to create texts individually and commonly where words and images interact, both with and without digital tools. Digital tools are almost used daily in school activities and are often based on the user being the navigator in the application, therefore it is important to make the teachers’ perspectives and didactical choices visible. Therefore, it is important to bring out the teachers’ intention and in what way the chosen applications provide progression for the student. Previous research has shown that the effects of digital tools on pupils’ reading and writing development are beneficial for the student, but at the same time research shows that further studies of teachers’ perspective on selected applications are needed that can create inclusive education based on the teachers’ motivations. Therefore, the purpose of this study is to examine how teachers motivate their chosen applications in order to support the pupils’ reading and writing development. The purpose is answered by the research question “Which applications do primary school teachers use and how do they justify their choices in order to support the pupils’ reading and writing development?”. Through interviews, empirical evidence has been collected and analyzed based on Bernstein’s theory of visible and invisible pedagogy as well as theories of mediation and cultural tools which are borrowed from the sociocultural theory. The results show that digital tools compose as a complement and as a tool to support pupils’ abilities and knowledge through individualization. Results also show that when joyful, motivating and variated forms of work are offered the student can develop with the support of applications. Finally, results show that level-based and repetitive exercises provide both a visible and invisible pedagogy that strengthens pupils’ learning and goal achievement.

Digitalisering har ökat samt utvecklats senaste årtionde och dagens teknologi har ett stort inflytande på samtliga verksamheter. Digitalteknik är bland de största utvecklingarna som har påverkat jordens befolkning. Syftet bakom denna studie är att granska lågstadielärares användning av digitala verktyg i samband med matematikundervisning. Digital verktygs förbrukning har ökat de senaste åren i skolor. Syftet med verktygen är att skapa förutsättningar för elevernas utveckling inom lärandet. Studien har därmed gått ut på att undersöka pedagogernas förhållningssätt och IKT kunskaper inom digital teknologi. Undersökningen präglas av den sociokulturella teorin som handlar om att elever lär sig i samspel med andra samtidigt som de utvecklas inom sociala kontexter. Vid genomförandet av denna studie kombinerades två undersökningsmetoder för att få en djupgående inblick. Observationer och kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade åtta pedagoger från två olika skolverksamheter som ligger på två olika områden för att få varierande perspektiv.   I resultatet framkommer det att digitala verktyg är verksamma hjälpmedel som underlättar inlärningen av olika matematiska områden där eleverna får chansen att uttrycka sina kunskaper på varierande sätt. Det visade sig även att både de digitala redskapen samt applikationerna utvidgar en möjlighet till elevernas motivation och lärande utveckling. Det visar vidare att en variation i undervisningen är nyckeln till ett effektivt lärande, dock bör pedagogerna ha tillräckligt med kompetenser inom området för att kunna vidare dela med sig kunskap kring ämnet.

Bakgrund Diabetes typ 2 är en av världens vanligaste dödsorsaker och medför stora samhällskostnader. I västvärlden förutspås diabetes typ 2 att fortsätta öka. Diabetes typ 2 kan delvis härledas till livsstilsfaktorer och behandlingen går ut på att uppnå ett så normalt plasmaglukosvärde som möjligt genom egenvård. Sjuksköterskan har här en viktig handledande funktion. I takt med den ökade digitaliseringen har mobila applikationer som stöd för egenvården vid diabetes typ 2 blivit allt vanligare. Syfte Syftet var att undersöka effekterna av mobila applikationer som egenvårdsstöd hos personer med diabetes typ 2. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt som innefattade 17 kvantitativa originalartiklar. Artiklarna är publicerade de senaste fem åren och har kvalitetsgranskats enligt Sophiahemmets högskolas bedömningsunderlag. Artikelsökningarna gjordes i CINAHL och PubMed. Resultat För att lättare analysera effekterna i de valda artiklarna skapades två teman och ett antal subteman. Det första temat var effekter på glukosvärden med subtema HbA1c och fasteglukos. Det andra temat var egenvårdsbeteenden med subtema motionsvanor, kostvanor, frekvens av egenmätning av blodsocker, fotvård, läkemedelsföljsamhet och rökvanor. Från detta kunde utläsas att användandet av mobila applikationer kan kopplas till lägre fasteglukos, lägre HbA1c, bättre egenvårdsbeteende främst i form av nyttigare kostintag, mer frekvent mätande av glukosvärden samt bättre följsamhet till läkemedelsanvändning. Slutsats Resultatet av litteraturstudien tyder på att mobila applikationer kan vara ett värdefullt stöd för att förbättra egenvården vid diabetes typ 2. Studien visade att deltagarna åt nyttigare, fick bättre följsamhet till läkemedelsanvändningen samt testade sitt blodsocker mer frekvent. Fasteglukosvärden och HbA1c förbättrades. Följsamheten för användning av dessa mobila applikationer ser dock ut att minska med tiden. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om dessa mobila applikationer, så att de kan ge patienterna det stöd de efterfrågar i användandet av applikationerna. / Background Type 2 diabetes is one of the most common causes of death in the world and leads to large social costs. In the western world type 2 diabetes is predicted to continue to increase. Type 2 diabetes can partly be explained by lifestyle factors and the treatment is to achieve a plasma glucose level as close to normal as possible throughout self-care. The nurse has an important guiding function. Along with the digitalization growth, mobile applications to support self-care in type 2 diabetes has become more common. Aim The aim was to investigate the effects of mobile applications as self-care support for people with type 2 diabetes. Method A non-systematic literature review that included 17 quantitative original articles. The articles have been published in the last five years and have been quality reviewed according to Sophiahemmet University's assessment data. The article searches were done in CINAHL and PubMed. Resultat To more easily analyze the effects in the selected articles, two themes and a number of sub-themes were created. The first theme was effects on glucose values with the subtheme HbA1c and fasting glucose. The second theme was self-care behaviors with sub-themes: exercise habits, dietary habits, frequency of self-measurement of blood sugar, foot care, drug compliance and smoking habits. From this it could be deduced that the use of mobile applications can explain a lower fasting glucose, lower HbA1c, better self-care behavior mainly in the form of healthier dietary intake, more frequent measurement of glucose values and better drug compliance. Conclusion The results of the literature study suggest that mobile applications can be a valuable support for improving self-care in type 2 diabetes. The study showed that the participants ate healthier, gained better adherence to drug use and tested their blood sugar more frequently. Both fasting glucose values and HbA1c improved. However, compliance with the use of these mobile applications appears to be declining over time. It is important that the nurse has knowledge of these mobile applications, so that they can give the patients the support that they require in the use of the applications.

Den projektbaserade arbetsformen blir allt mer vanligt förekommande inom alla nivåer i samhället. Projekt kräver planering, bland annat tid- och resursplanering. Tid är en av de viktigaste beståndsdelarna i projekt, och tidsaspekten är av avgörande betydelse om projektet kommer att lyckas i sin helhet. Resurser är en annan viktig beståndsdel som också har en avgörande betydelse ifall projekten når målen. Samtidigt som projektet som arbetssätt tilltar, tenderar projekten att växa i storlek. Statistiken visar att projekt ofta misslyckas, ett problem som inte har minskat de senaste 25-åren. Även om utbudet av metoder, tekniker och datorprogram är omfattande idag, kvarstår problemet med misslyckade projekt. Det råder ett generellt problem med att projekttiden minskar, i kombination av att komplexiteten ökar i alla former av projekt, särskilt i IS/IT-projekt. Omständigheter som medfört större krav på projektplanering, särskilt tid- och resursplanering. Det kan antas att det finns ett behov av datoriserade projektplaneringsprogram, och antagandet att det är svårt att tid- och resursplanera utan stöd av olika tekniker, metoder, och mjukvara för projektplanering.Studiens syfte har varit att undersöka hur projektplanering i allmänhet samt tid- och resursplanering i synnerhet bedrivs idag, och hur olika tekniker, metoder och datorprogram kan förbättra, och underlätta projektplanering. Utifrån teoretiskt och empiriskt material har först en konceptuell prototyp, och därefter en slutlig prototyp av en mobil applikation för projektplanering utvecklats. Hela mjukvaruutvecklingsprocessen redovisas i denna studie från start till mål. Användbarhetsfaktorer har haft stor betydelse vid utvecklingsarbetet av applikationen för att nå hög användbarhet, och av den anledningen har användbarhetsprinciper från tre olika discipliner till utvecklingen och utvärderingen använts. Kunskaperna användes därefter till att skapa en användarvänlig mobil applikation till tid- och resursplanering i projekt. / Program: Magisterutbildning i informatik