Background Diabetes type 2 is a metabolic disease in which insulin production is either completely absent or too small in relation to the body's needs and/or the body's ability to assimilate the insulin is reduced. Untreated, the disease leads to harmfully high blood sugar levels and subsequent complications such as damage to vital organs and death. The incidence has increased significantly globally during the last thirty years, especially within the group of young adults. Reduced physical activity, overweight and obesity, and increased longevity are the driving factors behind the increased incidence in Sweden. Self-care is an important part of treating the disease and new technological innovations have paved the way for a new type of digital support for patients in their self-care. Aim The aim was to describe patients' experience of self-care with the help of m-health in diabetes type 2. Method The study was done with a non-systematic literature review which included 15 scientific articles from two databases (PubMed and CINAHL). Of the included articles, 13 had a qualitative approach and 2 had a quantitative approach, all of which have undergone a quality review. The result was iterated through integrated data analysis. Results The result generated 3 main themes: perceived enablers for the use of m-health, perceived barriers to the use of m-health, and the experience of interaction and information sharing. The results showed that most participants experienced positive effects from the use such as strengthened self-confidence, increased knowledge, and increased self-care skills. Some of the participants, however, experienced obstacles before use, in the form of prejudices, but also obstacles during use which was identified as a barrier to integrating the application into everyday life. Conclusions The experience of using a mobile application for self-care support largely depends on the individual's personal characteristics, life situation, and possible co-morbidities. The literature review concludes that these insights are important knowledge for the nurse to provide adequate support in self-care to each patient. / Bakgrund Diabetes typ 2 är en metabol sjukdom där insulinproduktionen antingen helt saknas eller är för liten i relation till kroppens behov och/eller att kroppens förmåga att tillgodogöra sig insulinet är nedsatt. Obehandlat leder sjukdomen till skadligt höga blodsockernivåer och följdkomplikationer som skador på vitala organ och dödsfall. Förekomsten har ökat kraftigt globalt under de senaste trettio åren, speciellt inom gruppen unga vuxna. Minskad fysisk aktivitet, övervikt och fetma samt ökad livslängd pekas ut som de drivande faktorerna bakom den ökade förekomsten i Sverige. Egenvård är en viktig del av behandling av sjukdomen och nya tekniska innovationer har banat väg för en ny typ av digitalt stöd för egenvård. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av m-hälsa som stöd för egenvård vid diabetes typ 2. Metod Studien gjordes som en icke-systematisk litteraturöversikt vilken inkluderade 15 vetenskapliga artiklar från 2 databaser (PubMed och CINAHL). Av de inkluderade artiklarna hade 13 av dem kvalitativ ansats och 2 kvantitativ ansats, samtliga har genomgått en kvalitetsgranskning. Resultatet arbetades fram genom en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet genererade 3 huvudteman: upplevda möjliggörare för användandet av m-hälsa, upplevda hinder för användandet av m-hälsa och upplevelsen av interaktion och informationsdelande. Resultatet visade att majoriteten av deltagarna upplevde positiva effekter av användandet såsom stärkt självförtroende, ökad kunskap och ökad egenvårdsförmåga. En del av deltagarna upplevde dock hinder inför användandet i form av fördomar, men även hinder under användandet som gav svårigheter att integrera applikationen i vardagen. Slutsats Upplevelsen av användandet beror till stor del på individens personliga egenskaper, livssituation och eventuell samsjuklighet. I litteraturstudien dras slutsatsen att dessa insikter är viktig kunskap för sjuksköterskan för att ge adekvat stöd i egenvården till varje patient.

Mobile manipulators are changing the way companies and industries complete their work. Untrained end users risk facing unfunctional and nonuser- friendly Graphical User Interfaces. Recently, there has been shortages of people and talent in the heathcare industry where these applications would benefit in being used to accomplish easy and low level tasks. All these reasons contribute to the need of finding functional robot-user ways of communicating that allow the expansion of mobile manipulation applications. This thesis addresses the problem of finding an intuitive way to deploy a mobile manipulator in a laboratory environment. This thesis has analyzed whether it is possible to permit the user to work with a manipulator efficiently and without too much effort via a functional graphical user interface. Creating a modular interface based on user needs is the innovation value of this work. It allows the expansion of mobile manipulator applications that increases the number of possible users. To accomplish this purpose a Graphical User Interface application is proposed using an explanatory research strategy. First, user data was acquired using an ad hoc research survey and mixed with literature implementations to create the right application design. Then, an iterative implementation based on code-creation and tests was used to design a valuable solution. Finally, the results from an observational user study with non-roboticist programmers are presented. The results were validated with the help of 10 potential end users and a validation matrix. This demonstrated how the system is both functional and user-friendly for novices, but also expressive for experts. / Mobilmanipulatorer förändrar sättet som företag och industrier utför sitt arbete. Otränade slutanvändare och särskilt de utan programmeringskunskap kommer att bemötas av icke-funktionella och användarovänliga grafiska användargränssnitt. Den senaste tiden har det varit brist på specialiserad personal inom hälsovårdsindustrin som har resulterat i ett beroende på dessa applikationer för att genomföra enkla uppgifter samt uppgifter på låg nivå. Alla dessa faktorer bidrar till det ökande behovet att hitta ett funktionellt sätt att kommunicera mellan robot och slutanvändare vilket tillåter expansionen av mobilmanipulatorapplikationer. Arbetet som beskrivs i denna avhandling adresserar problemet att finna ett intuitivt sätt att använda en mobilmanipulator i ett laboratoriemijö. Möjligheten att tillåta användaren att på ett enkelt och effektivt sätt arbeta med en manipulator via ett funtionellt grafiskt användargränssnitt analyseras. Innovationsvärdet och detta examensarbetes bidrag till nuvarande kunskap betraktar möjligheten att skapa ett modulärt gränssnitt baserat på användares behov. Detta möjliggör expansionen av mobilmanipulatörers applikation vilket ökar antalet möjliga användare. En förklarande forskningsstrategi används för att föreslå en grafisk användargränssnittsapplikation för att uppnå detta mål. Först användes data från ad hoc-undersökningar blandat med litteraturimplementeringar för att skapa den rätta applikationsdesignen. En iterativ implementering baserad på kodskapande samt tester användes sedan för att designa en värdefull lösning redo att testas. Slutligen presenteras resultat från en användarobservationsstudie med icke-robotikprogrammerare. De insamlade resultaten som samlades in under valideringsstadiet tack vare en grupp bestående av tio potentiella slutanvändare har analyserats genom användandet av en valideringsmatris som är baserad på tre parametrar. Detta demonstrerade hur systemet är både funktionellt och användarvänligt för nybörjare men också expressivt för experter.

This thesis investigates the problem of tracking objects for an Augmented Reality (AR) setting. More specifically, the issue of tracking Post-It® notes to be used in a Mobile Augmented Reality (MAR) application using the Oriented FAST and Rotated BRIEF (ORB) keypoint extractor and descriptor, is investigated. This problem explores the relatively new and unexplored territory of tracking specific objects in real-time on mobile devices. Since MAR is becoming more prevalent, this is a field that is likely to be explored in more depth in the future. A solution was implemented in an existing note scanning application. Test sequences, with accompanying ground truth, were created for the applicable scenarios. The test sequences were used to reliably verify and evaluate the implementation with regard to precision, recall, accuracy, and speed. The ground truth was generated in a Mixed-Initiative Computing (MIC) application. The results show that tracking using only ORB is not viable if high precision, recall, or accuracy is needed. While tracking via ORB may not be viable as a standalone solution, the thesis describes methods for using it in a MIC setting, which may be viable. / Denna masteruppsats undersöker spårning av objekt för användning i en AR- miljö. Mer specifikt så undersöks spårning av Post-It®-notiser för användning i en MAR applikation med hjälp av ORB. Det här problemet utforskar det relativt nya och outforksade området rörande spårning av specifika objekt i realtid på mobila enheter. Eftersom MAR blir alltmer vanligt förekommande, så kommer det här forskningsområdet troligtvis att utforskas mer ingående i framtiden. En lösning implementeras utöver en existerande applikation for att skanna notiser. Testsekvenser, med ackompanjerande faktisk data skapades för de relevanta scenarierna. Dessa testsekvenser användes för att kunna verifiera och utvärdera implementationen med avseende på precision, återkall, träffsäkerhet och snabbhet. All faktisk data genererades i en MIC-applikation. Resultaten visar att spårning med enbart ORB är inte genomförbart om höga krav på precision, återkall, träffsäkerhet eller snabbhet behövs. Medan spårning via ORB måhända inte är genomförbart i nuläget som en självstående lösning, så har den här mastersuppsatsen beskrivit metoder för att använda ORB i en MIC-applikation. Något som faktiskt kan vara genomförbart.

Some individuals and older adults have trouble remembering when to take their medication. A medication dispenser machine is one suggested solution to this problem. The purpose of this thesis is to design a prototype of a wireless machine for storing and releasing patients’ medication dosages at a certain time. The user can insert the medication schedule through a platform connected to the machine via wireless technology. In order to achieve the purpose, a literature study was conducted to gather and analyze information about wireless communication technologies to determine the most appropriate wireless technology for the thesis end device. The Arduino MKR NB 1500 is the core component of the prototype of the wireless system. Several types of tests were conducted on the system to evaluate its performance, as well as to determine NB-IoT coverage in real-world scenarios. The NB-IoT technology was proven to be the more suitable technology for the wireless pill dispensing machine and for other IoT applications. Moreover, the system performed satisfactorily in solving the defined problem. Despite this, the system could be improved in terms of design, mechanisms, and hygiene system of medicines. / Vissa människor eller äldre vuxna har svårighet att komma ihåg att ta sin medicin och hantera dem själva. En medicindispenser maskin är den föreslagna lösningen för detta problem. Syftet med detta examensarbete är att designa en prototyp av en trådlös maskin för att lagra och frigöra patienternas läkemedelsdoser vid en viss tidpunkt. Användaren kan infoga medicinschemat via en plattform ansluten till maskinen med hjälp av en lämplig trådlös teknik. För att uppnå syftet genomfördes en litteraturstudie för att samla in och analysera information om trådlös kommunikationsteknik för att bestämma den mest lämpliga trådlösa tekniken för arbetets slut enhet. Arduino MKR NB 1500 är kärnkomponenten i prototypen av det trådlösa systemet. Flera typer av tester utfördes på systemet för att utvärdera dess prestanda, samt för att fastställa NB-IoT-täckning i verkliga scenarier. NB-IoT tekniken har visat sig vara den mer lämpliga tekniken för den trådlösa medicindispenser maskinen och för andra IoT-applikationer. Dessutom fungerade systemet tillfredsställande för att lösa det definierade problemet. Trots detta skulle systemet kunna förbättras när det gäller design, mekanismer och hygiensystem för läkemedel.

This study investigates students' experiences of mobile phone usage at Malmö University. The purpose of this study is to investigate how students use their mobile phones and if the usage has an effect on their education. The study is conducted through qualitative unstructured interviews with five students at Malmö University and interpreted through a phenomenological perspective. Some similarities are shown in the results, however, the vast majority is overall varying. Similarities that have been concluded are that students mostly use the same applications while being physically present at the University and the majority of the applications that are used are social media based. Facebook Messenger is heavily valued by all participants to communicate with others. There are differing results as to when the usage is most frequent and if the Mobile Phone acts as a distraction or a tool for the student. All participants stated that the Mobile Phone has a tendency to distract. Varying results are explained by the individuals’ level of discipline. Individuals with higher discipline are not as affected by the Mobile Phone as individuals with a lower level of discipline. The reason behind a high usage of the Mobile Phone is explained by Mobile Phone Depandance and a conflict of interest by prioritizing personal goals over academic goals. / Studien undersöker studenters upplevelser av mobiltelefonanvändning vid Malmö universitet. Syftet med studien är att undersöka hur studenter använder sina mobiltelefoner och hur de upplever att det påverkar dem i utbildningen. Studien har ett fenomenologiskt perspektiv och utförs genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer med fem studenter på Malmö Universitet. Både likheter och mönster kunde urskiljas. En likhet innefattar att studenterna använder liknande applikationer vid universitetet. Majoritenen av applikationerna som används är sociala medie-applikationer. Facebook messenger används i stor utsträckning av samtliga studenter för att kommunicera med andra studenter, vänner och familj. Skillnader i resultaten omfattar till vilken grad mobiltelefonen distraherar studenten respektive fungerar som ett verktyg. Utifrån samtliga studenters upplevelser är mobiltelefonen ett distraktionsmoment. Studien visar att variationer i resultaten beror på disciplinnivå hos studenterna. Individer med högre disciplin påverkas inte i samma grad av mobiltelefonen som individer med lägre disciplinnivå. Anledningen till omfattande mobiltelefonanvändning förklaras av mobiltelefonberoende samt en intressekonflikt i form av att studenterna prioriterar personliga mål framför akademiska mål.

Det har blivit modernt att använda mobila enheter i tidig ålder. Studien syftar till att förstå hur barn interagerar med mobila enheter under de första 4 levnadsåren och hur de kan hjälpa föräldrar att få inlärningsfördelar för de yngsta barnen. För att möta syftet med undersökningen fanns flera formulerade frågor om hur barnens utvecklingsnivå kan påverka möjligheten till interaktion och lärande med mobila enheter, vilka fördelar och nackdelar föräldrarna upptäckt under sina barns användning. Relevanta teorin presenterades om barns fysiska och kognitiva utveckling från 0 till 4 års ålder. Den blandade forskningsmetoden strategi (enkät och intervjuer) var tillräckligt effektiva för att förstå hur barnens användning av mobila enheter skiljer sig för varje år när de blir äldre. Det presenterades också några rekommendationer till föräldrarna. / It has become modern to use mobile devices at an early age. The study aims to understand the way young children interacts with mobile devices during the first 4 years of life and how mobile devices can help parents gain learning benefits for the youngest children. In order to meet the purpose of the research there were several formulated questions concerning how the stage of children’s development can affect the possibility of interaction and learning with mobile devices and what advantages and disadvantages the parents discovered during their children’s usage of mobile devices. The relevant theory was presented regarding children’s physical and cognitive development from 0 to 4 years old. The mixed method approach (survey and interviews) was effective enough to understand how the children usage of mobile devices differs from year to year as they become older. There were some recommendations for the parents that were presented as well.

Sammanfattning Bakgrund: Det sker en digital utveckling i samhället och även inom vården. Det används redan digitala verktyg globalt och till viss del i Sverige. Det finns ett ökat söktryck inom vården och för att möta vårdbehovet behövs en hållbar utveckling av de befintliga vårdresurserna. Målet är att kunna fortsätta ge patienterna en god och jämlik vård. Det finns bristande kunskap om fysioterapeuters uppfattningar att stödja patienter i rehabilitering via digitala applikationer. Syfte: Att beskriva fysioterapeuters uppfattningar om att stödja patienter i rehabilitering med hjälp av digitala applikationer.  Metod: Kvalitativ studie med beskrivande och explorativ design, där data analyserats med innehållsanalys med induktiv ansats. Sex fysioterapeuter som arbetat i sex månader till 22 år med rehabilitering har intervjuats. Intervjuerna genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide. Resultat: Dataanalysen resulterade i elva underkategorier och fyra kategorier: ”Möjligheter och önskemål i tillämpning”, ”Begräsningar i användning”, ”Skapar tydligare träningsinstruktioner och förbättrad kommunikation” och ”Ökad närhet till behandling”. Slutsats: Resultatet visade att informanterna såg möjligheter och begränsningar med att tillämpa rehabiliteringsappar i sitt patientarbete och lyfte särskilt möjligheter till tydligare träningsinstruktioner och förbättrad kommunikation samt ökad närhet till behandling som fördelar en app skulle kunna ge i patientarbetet. / Abstract Background: There is a digital development in society as well as in healthcare. Digital tools are already in use worldwide and to some extent in Sweden. There is an increased demand for healthcare and a sustainable development of the existing resources is key to handle that. The goal is to keep providing good and equal care for all patients. There is a lack of knowledge about how physiotherapists to support patients in rehabilitation through digital applications. Aim: To describe physiotherapists perception of supporting patient´s in their rehabilitation using digital applications. Method: Qualitive study with descriptive and explorative design. Using content analysis with an inductive approach. Six physiotherapists who have worked with rehabilitation between six months to 22 years were interviewed. The interviews used a semi-structured interview guide. Results: The data analysis resulted in eleven sub-categories and four categories: “Opportunities and requests of application for usage”, “Limitations in usage”, “Creating clear training instructions and improved communication” and “Increased proximity to treatment”. Conclusion: The results showed that the informants saw opportunities and limitations in usage of digital applications to support patients in various physiotherapeutic operations. They highlighted that an app could provide clearer training instructions, improved communication, and increased proximity to treatment, all of which would benefit patient care.

Bakgrund Diabetes mellitus är ett samlingsnamn för olika diabetessjukdomar, däribland typ 1 diabetes och typ 2 diabetes. Typ 1 diabetes och typ 2 diabetes är kroniska sjukdomar där insulinproduktionen helt har upphört eller inte är tillräckligt för att täcka kroppens behov. Den tekniska utvecklingen inom hälso-och sjukvård har blivit alltmer digitaliserad och skapat förutsättningar för en ny typ av stöd med mobila applikationer. Egenvård är en viktig del av diabetesbehandlingen och mobila applikationer kan vara ett hjälpmedel för personer med diabetes. Sjuksköterskans roll behöver anpassas för att möta kraven inom en mer digitaliserat hälso-och sjukvårds miljö. Avsikten var att ge patienten adekvat information och utbildning av mobila applikationer för att stärka patientens egenvårdsförmåga. Syfte Syftet är att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av mobila applikationer som stöd för egenvård med diabetes typ 1 och typ 2. Metod Studien genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt som inkluderade 14 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. De vetenskapliga artiklarna var publicerade från de fem senaste åren och var av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Vidare hade studien en systematisk struktur där samtliga artiklarna hade kvalitetsgranskat i enlighet med Sophiahemmets bedömningsunderlag. Resultatet erhölls genom en integrerad dataanalys. Resultat Personernas upplevelser och erfarenheter sammanställdes i tre huvudkategorier och flera underkategorier. Av de 14 utvalda artiklarna var sex kvalitativa, fem kvantitativa och tre utav en mixad metod. Resultaten visar på en övervägande positiv respons mot mobila applikationer, där de bidrar till förbättrad egenvård och engagemang. Trots detta kvarstår frågor om användarvänlighet och tekniska begränsningar. Slutsats Mobila applikationer har stor potential att förbättra diabetesvården genom att stärka patienters egenvård och erhålla viktig information om sjukdomen till vårdgivaren. Framtidens forskning bör fokusera på att förbättra design och funktionalitet samt att adressera användares frustation och stress. / Background Diabetes mellitus is an umbrella term for various diabetes diseases, including type 1 diabetes and type 2 diabetes. Type 1 and type 2 diabetes are chronic conditions where insulin production has completely ceased or is insufficient to meet the body's requirements. The technological advancements in healthcare have gradually become more digitalized and created opportunities for a new type of support through mobile applications. Self-care is a crucial component of diabetes treatment, and mobile applications can serve as a tool for patients with diabetes. The nurse’s role needs to be adapted to meet the demands of a more digitized healthcare environment. This is to provide patients with adequate information and education on mobile applications to strengthen the patient's self-care ability. Aim The purpose is to shed light on patients' experiences and perceptions of mobile applications as support for self-care in type 1 and type 2 diabetes. Method The study was conducted as a non-systematic literature review, which included 14 scientific articles retrieved from the databases PubMed and CINAHL. These articles were published within the last five years and encompassed both qualitative and quantitative approaches. Furthermore, the study followed a systematic structure where all articles were quality-assessed according to Sophiahemmet's evaluation criteria. The results were obtained through an integrated data analysis. Results The individuals' experiences and perceptions were compiled into three main categories and several subcategories. Out of the 14 selected articles, six were qualitative, five were quantitative, and three utilized a mixed methods approach. The results indicate a predominantly positive response towards mobile applications, as they contribute to improved self-care and engagement. However, questions regarding usability and technical limitations remain. Conclusions Mobile applications have significant potential to enhance diabetes care by empowering patients in self-management and providing important disease-related information to healthcare providers. Future research should focus on improving design and functionality, as well as addressing users' concerns regarding frustration and stress.

Purpose – To examine if there is any difference regarding performance between the two frameworks Ionic and React Native to ease decisions which one to use when developing mobile applications. Method – A comparative study with hypothesis based on earlier studies are tested with different experiments. Findings – Ionic is performing faster in the majority of the experiments, but at the same time its CPU and memory usage is higher. The results also show that React Native is struggling with larger data-sets. Implications – The study is contributing to a wider knowledge about cross-platform frameworks performance, and therefore facilitates the choice on which framework is more preferable to use. Limitations – The study only includes Ionic and React Native, and no conclusions can therefore be applied to any other cross-platform frameworks. The results are not generalizable to cross- platform native vs cross-platform hybrid, or Android vs IOS / Syfte – Studiens syfte var att undersöka om det är någon skillnad prestandamässigt mellan ramverken Ionic och React Native för att utveckla ett beslutsunderlag och underlätta val av ramverk vid utveckling av applikationer. Metod – En jämförande studie som införskaffat en teoretisk bakgrund genom en litteraturstudie, och sedan framställt hypoteser som testats genom olika experiment. Resultat – Studiens resultat visade att Ionic presterade snabbare än React Native i majoriteten av experimenten, samtidigt som CPU och minnesanvändningen var högre. Resultaten beror antagligen på hur ramverken använder sig av olika tekniker som bland annat DOM och virtuell DOM för att rendera saker på skärmen. Resultaten visar också att React Native har stora problem att rendera större datamängder då applikationen låser sig fram till dess att den lyckats rendera allt. Implikationer – Studien bidrar till att bredda kunskapsbasen och underlätta vid val mellan olika ramverk för utveckling av cross-platform applikationer. Begränsningar – Studien avhandlar bara React Native och Ionic som ramverk, inga slutsatser kan dras för skillnader mellan cross-platform native och cross-platform hybrid. Applikationerna är byggda utan tidigare erfarenhet utav ramverken.

Examensarbetets syfte har varit att bidra med kunskap kring vilka faktorer som styr valet av applikationer för undervisning i förskolan. Syftet har också varit att uppmärksamma vilka applikationer som används i undervisning på kommunala förskoleavdelningar. Kanonforskning utgör de teoretiska utgångspunkterna och bidrar i studien med en begreppsapparat för urvalsprocesser samt urval och ligger till grund för valet av enkät som metod. 39 förskoleavdelningar från 8 kommuner har besvarat enkäten. Enkätsvaren har kompletterats genom ytterligare datainsamling kring de namngivna applikationernas upphovsmän och genom sökning på applikationer i forskningsdatabaser. Resultatet visar att det finns ett brett urval av applikationer som används i förskoleundervisning och att ett fåtal applikationer förekommer i större utsträckning än andra. Resultatet visar också att det finns flera faktorer som påverkar förskoleavdelningarnas val av applikationer. Bland dessa påverkansfaktorer finns ekonomiska resurser, val av operativsystem och personalens värderingar av vad som utgör en pedagogiskt användbar applikation representerade. Slutsatser som dras av studien är att det i stort sett är ett varierat urval av applikationer som används i förskoleundervisningen, men att det på lokal nivå förekommer en selektiv kanon, där en specifik IKT-grupp har inflytande över vilka applikationer som skattas högt. Ytterligare slutsatser som dras är att trots att personalen kommer i kontakt med applikationer via många olika källor så finns det krav som varierar från avdelning till avdelning angående vilka applikationer som kan installeras.