Denna studie undersöker e-handelns påverkan på organisering av arbete och digital kompetens inom detaljhandeln. Studien tar upp även att e-handeln är ett relativt nytt koncept som har förändrat de traditionella former av ekonomiska aktiviteter inom detaljhandeln. Genom litteraturbaserad metod och intervjuer har det teoretiska ramverket kunnat skrivas samt det empiriska materialet har samlats in. I studien läggs det fokus på utmaningarna som företag kan möta vid implementering av e-handel och undersöker hur arbetsorganisering och digital kompetens påverkas av denna förändring.Däremot har det varit en begränsad forskning kring de specifika utmaningar och konsekvenser som e-handeln medför inom detaljhandeln, kopplat till organisering av arbete och digital kompetens.  Resultatet i fallstudien var att införandet av e-handel inom detaljhandel lett till betydande organisationsförändringar. Fallstudiens resultat visar att företagets investering i digital kompetens har haft positiva effekter på effektiviteten i företaget samt förmågan att nå en bredare kundgrupp. Studien konstaterar att e-handeln har haft en betydande påverkan på organiseringen av arbete och  har lett till ökad digital kompetens i företaget inom detaljhandel. För att möta kundernas behov har företagen behövt anpassa sitt sätt att arbete och göra investeringar i digital kompetens för att dra nytta av e-handel. Genom att analysera specifika åtgärder som företag inom detaljhandelsbranschen har vidtagit för att anpassa sig till e-handeln ger studien en omfattande bild av hur företagen har hanterat denna förändring. Sammanfattningsvis betonar studien betydelsen av den digitala kompetensen i införandet av e-handel. Genom att kombinera teoretiskt ramverk och empiriskt material ger studien en helhetsbild av e-handelns påverkan på organiseringen av arbete inom detaljhandel.

Mitt examensprojekt i utbildningen Musikproduktion på Kungliga Musikhögskolan var att komponera musik till fem filmer och presentera detta genom processbeskrivningar. Jag undersökte sedan dessa med syftet att bidra med en förståelse för filmkompositörers arbetsprocesser och hur mycket dessa kan skilja sig åt mellan olika projekt. Den huvudsakliga forskningsfrågan är: Går det att identifiera olika aspekter i arbetsprocessen för filmmusik och vilka är dessa i sådana fall? Jag har i arbetet lyckats identifiera fem olika aspekter som jag ser som avgörande för utformningen av filmkompositörens arbetsprocess. Jag kan även utifrån uppsatsens resultat påvisa att en filmkompositörs arbete innebär stor variation och att den variationen till stor del härrör från dessa fem aspekter. Jag kan även urskilja en mängd likheter mellan projekt, samt vissa samband mellan de olika aspekterna. Ett bakomliggande syfte med uppsatsen var att vidareutveckla min förmåga att komponera musik till film, samt hitta sätt att arbeta med filmmusik som passar mig. Jag har i arbetet med uppsatsen kommit fram till vilka typer av arbetsprocesser som passar mig, samt vilka jag inte trivs med.

This study aims to describe the actions and processes under the subject teachers and special educators can facilitate mathematics teaching for pupils with ADHD. Qualitative interviews were conducted with three subject teachers in mathematics and two special education teachers. The interviews were recorded and transcribed in its entirety. They were analyzed based on a categorical and a relational perspective. The results show that the most important of all education is to allow the pupils to be in focus, even a varied approach with specific materials experienced successful. It also shows that pupils with ADHD may need adjustments in the form of clarification, structure and dense feedback, but that these adaptations should be individual as it can differentiate between individuals. It is also clear that external factors affect pupils with ADHD, especially classroom placement is important for these pupils. / Denna studie syftar till att beskriva vilka åtgärder och arbetsmetoder som enligt ämneslärare och specialpedagoger kan underlätta matematikundervisningen för elever med ADHD.  Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre ämneslärare i matematik samt två specialpedagoger. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan i sin helhet. Intervjuerna analyserades utifrån ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv. Resultaten visar att det viktigaste i all undervisning är att låta eleven vara i fokus.  Det går även se att ett varierat arbetssätt med mycket konkret material upplevs framgångsrikt. Det visar även att elever med ADHD kan behöva anpassningar i form av tydliggörande, struktur och tät återkoppling. Dessa anpassningar bör vara individuella då det kan skilja mellan individ och individ. Det är även tydligt att yttre faktorer påverkar eleverna med ADHD, därför är framförallt klassrumsplacering viktig för dessa elever.

<p>Arbetet syftar till att undersöka möjligheten att med hjälp av moderna arbetssätt få en arbetsgång med ständiga förbättringar inom anläggningsbranschen. Sökandet sker med hjälp av litteraturstudier kring ISO 9000 och LEAN samt studiebesök vid två företag, Hauler&Loaders Arvikafabriken (Volvo Wheel Loaders AB) samt PartnerTech Karlskoga AB. Detta är företag som under tid arbetat med dessa frågor och som nått goda resultat.</p><p>Det framkommer att ISO 9000 är mycket öppet och inte detaljstyrande men att det finns vinster att hämta genom nyttjande av standarden. Kunder får en bekräftelse på att företaget i fråga har uppnått en god lägstanivå och det certifierande tredjepartsföretaget kan under externa revisioner hjälpa till att förbättra kvalitetssystemet. LEAN däremot är mer handfast även om det precis som ISO 9000 innehåller en stor del vision och filosofi.</p><p>Studiebesöken har mynnat ut i ett flertal handfasta arbetsmetoder redo att anpassas för tester inom anläggningsbranschen. Synliggörande och tydlighet genom 5S och visualisering är en bra bas för ett vidare arbete. På detta kan sedan system för små ständiga förbättringar så som taggsystemet (ett system används av Hauler&Loaders Arvikafabriken för att ta om hand medarbetares idéer) användas. Även kvalitetscirklar framstår som ett bra arbetsmönster.</p><p>Det är viktigt att gradvis bygga kvalitetssystemet från grunden och uppåt. Att direkt försöka bli världsbäst är inte rimligt och ett sådant försök kommer misslyckas.</p> / <p>This survey aims to investigate the possibility of incorporating modern work methods striving towards continual improvements for the construction business. ISO 9000 and LEAN have been studied through literature. Two companies, Hauler&Loaders Arvika (Volvo Wheel Loaders AB) and PartnerTech Karlskoga AB have also been visited in an effort to learn from the ones who have already succeeded.</p><p>It turns out that ISO 9000 is very open and that it’s not intended to govern the companies quality system in detail. However, there are some aspects of ISO 9000 that should be pointed out. It works as a guarantee for the customers ensuring that the company has reached at least the level of quality control needed for the certification. The certification also requires audits by third party companies during which help and input can be received. LEAN on the other hand, is more resolute even though it, just like ISO 9000 contains a lot of vision and philosophy.</p><p>The study visits has turned out to reveal several resolute work methods ready to be adapted for the construction business. Visualisation and 5S has turned out being a good basis for continued work. Based on these practises it will then be possible to add further systems for small continual improvements. Quality control circles also appear as a good method.</p><p>It’s important to gradually build the quality system. Trying to become a world champion at once isn’t reasonable and bound to failure.</p>

Denna studies problemområde är förskolans arbete kring flerspråkiga barn. Syfte med arbetet är att synliggöra hur förskolans förskollärare, specialpedagoger samt talpedagog arbetar för att främja flerspråkigas språkutveckling inom förskolans verksamhet. Studien presenterar även tidigare forskning kring språkets betydelse för inlärning. Den teoretiska ramen är det sociokulturella perspektivet som är i fokus vid studiens insamling av datamaterial i form av semistrukturerade intervjuer.  Resultatet visar att det finns en samstämmighet mellan förskollärare, specialpedagoger samt talpedagogen att ämnet flerspråkighet i dagens samhälle är av betydelse och behöver satsas på inom förskolans pedagogik. Flerspråkighetens definition är även den under vardagen väsentlig att konkretisera och arbetas kontinuerligt med allt eftersom fler barn befinner sig på förskolan alltmer tid.  Vidare visar resultatet att tillgänglighet av den fysiska miljön samt pedagogernas förhållningssätt överlag är önskade för att undervisningen ska ge goda möjligheter till både socialt samspel med andra kamrater samt att det ger möjlighet till lugn och ro i undervisning för barn som är i behov av det. Granskningen visar även att det förekommer kompetensatsningar inom området som erbjuder pedagoger inom förskoleverksamhet fördjupande kunskaper kring flerspråkighet samt hur man arbetar konkret med flerspråkiga barn för att underlätta inlärningsprocessen. Samtliga informanter uppfattar att vad gäller barnen på småbarnsavdelningar är det svårt att påvisa någon språksvårighet. Men de var tydliga med att språksvårighet sällan beror på flerspråkighet. Vidare vid resultatgranskningen framkommer det att utifrån det sociokulturella perspektivet var det mycket samspel och kommunikation som skedde mellan pedagogerna och det unika barnet under undervisningstillfällena.  Studiens sammanfattning är att pedagogerna var bekymrade över att de saknade kunskaper kring ämnet flerspråkighet inom förskolan samtidigt som de påpekade att språkligkompetens inom områden där flerspråkiga barn befinner sig bör stärkas i form av pedagoger som kan behärska det svenska språket väl.

Resultatet visar att barns utmaningar leder till inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet genom möten och mellan alla aktörer i organisationen där normer och maktsituationer uppstår. Det framkommer av empirin att miljö och material ska vara anpassat, förändringsbart, att förskolläraren har ett positivt bemötande, ett medvetet förhållningssätt och en barnsyn som ser till varje individ, där barnet ges bästa möjliga förutsättningar när utmaningen gör sig påtalig.

<p>The purpose of our study has been to examine the methods of validation and reminiscences from an employee point of view. To answer our aim a qualitative disquisition with four assistant nurses and one pedagogue in craft was conducted. The result was divided into three different themes: the view on people with dementia, merits and demerits with the methods and to work with people with dementia. The analysis of the result was made from selected parts of the system theory and symbolic interaction theory.</p><p>The result of our disquisition can be summarized in that all our interviewed persons above all only can see advantages with the methods and several express that they are good tools to use in their work with people with dementia. The majority of our interviewed persons make use of the methods in everyday, spontaneous, meetings with the elderly. Everyone mentions the workgroup as an important factor in the work with the validation and reminiscence methods. Some experience a support in their work from their colleagues while others feel themselves being impeded.</p>

<p>Kursplanen för svenska (Skolverket, 2000) återkommer ständigt till att litteraturen bör ha en central roll i undervisningen. Litteratur beskrivs som något man kan lära och uppleva genom, dels om sig själv, dels sin omvärld. Syftet med denna studie är att belysa vilken skönlitteratur lärarna använder i svenskundervisningen på högstadiet, hur den väljs samt hur lärarna väljer att arbeta med den. Våra informanter består av lärare, från två olika skolor med skilda förutsättningar. Av studien framgår att skolorna trots andra skillnader är relativt lika gällande skönlitteraturen och dess roll i svenskundervisningen, vilken samtliga lärare beskriver som central. Lärarna på de båda skolorna har i mångt och mycket fria händer gällande val av skönlitteratur och litteraturdidaktiska arbetsmetoder och de motsätter sig även användandet av en litterär kanon. Påpekas bör dock att det kontinuerliga arbetet mot Kursplanen för svenska (Skolverket, 2000) och dess strävansmål är sällsynt. Av vår studie framgår även att elevernas olikheter (kunskapsmässiga, kulturella, kön) innebär en svårighet vid valet av skönlitteratur för klassen.</p>

<p>Jag har valt att skriva en didaktisk uppsats med inriktning mot religion och elever på fordonsprogrammet. Ämnet låg nära till hands eftersom jag arbetar i skolan med företrädesvis elever på fordonsprogrammet. Majoriteten av dessa elever är pojkar. Jag saknar religionsdidaktiskt material, speciellt sådant som rör de yrkesförberedande programmen på gymnasieskolan. Att undervisa elever i ett ämne som de själva har svårt att förstå ”nyttan av”. I kombination med att de kanske har bristande förkunskaper gör att det blir en didaktisk utmaning, både för lärare och för elever. Jag anser att struktur och tydlighet är viktiga delar i didaktiken. Jag tror vidare att dessa delar blir ännu viktigare om du möter en omotiverad grupp med dåliga förkunskaper i religionsämnet.</p><p>Min analys kommer främst att behandla religionsämnets didaktiska problem och möjligheter. Min avsikt är inte att komma med någon patentlösning utan endast att diskutera ett arbetssätt som enligt mina erfarenheter brukar fungera. Min huvudfrågeställning är: religionskunskap på fordonsprogrammet, problem eller möjlighet. För att nå mitt syfte så kommer jag att diskutera och analysera följande frågeställningar: Hur ser gymnasieskolan ut idag? Vilken är bakgrunden till att gymnasieskolan ser ut som den gör? Hur ser gymnasieskolans uppdrag ut? Vilka hinder finns för religionsämnet? Skall man lära om eller av religion?</p>

<p>Syftet med denna undersökning var att genom aktionsforskning undersöka hur elever i en geografiklass lärde sig om hållbar utveckling genom att arbeta med projektet "Hållbar stad". Jag använde mig av sociokulturell teori då jag planerade projektet och analyserade resultaten. Jag ville undersöka och analysera hur effektiva artefakterna och arbetssätten var. Genom självreflektion och samtal med min lokala lärarutbildare, LLU, kunde jag även analysera min egen insats och skapa en förståelse som kan hjälpa mig som lärare. Metoden jag använde mig av var aktionsforskning som realiserades med följande faser: planering, aktion, observation och reflektion som följde varandra. Aktionsfasen bestod av sex lektionstillfällen som genomfördes i en gymnasieklass i ämnet geografi. Observation och reflektion skedde från tre olika synpunkter: min egen, min handledares och eleverna som utvärderade momentet. Resultatet från aktionsstudien visade att eleverna fick fördjupade kunskaper om hållbar utveckling genom att arbeta med projektet och att de förstod sambanden mellan deras konstruerade stad och städer i verkligheten. Resultaten visade också att elevernas intresse och engagemang väcktes när de rent praktiskt fick arbeta med projektet. Slutsatsen man kunde dra av resultaten var att eleverna uppskattade praktiskt arbete och undersökande arbetsmetoder där de fick möjlighet att utmana sig själva och ta hjälp av varandra i grupp för att nå kunskap.</p>