No description available.

Det finns tydliga skillnader mellan hur andra och tredje vågens feminister förhåller sig till sexualitet och den nakna kvinnokroppen. Bör kvinnlig nakenhet och sexualitet ses som aktivism och en frigörelse från patriarkatet eller enbart som en cementering av rådande normer och bekräftelse av patriarkatet? Uppsatsen undersöker samtida feministisk debatt och retorik och behandlar skillnader i synen på vad som är feminism och hur den bör uttryckas. Jenny Strömstedt, journalist och programledare på TV4, har för Expressen skrivit en krönika där hon ifrågasätter unga kvinnliga influencers vilja att visa upp sin nakenhet på sociala medier. Svar ges av Johanna Nordström, social media manager och krönikör på Nyheter24, som ifrågasätter varför Strömstedt trycker ner unga kvinnor som är stolta över sina kroppar. Debatten synliggör motsättningar kring vad det är att vara feminist.  Skiljelinjerna i den feministiska debatten åskådliggörs med hjälp av teorier kring socialistisk radikalfeminism, marxistisk feminism samt utgående från amerikanske forskningsartiklar rörande tredje vågens feministiska teman och uttryckssätt.

<p><strong>Abstract</strong></p><p><strong>Titel:</strong><strong> </strong>Försöken att övertala respektive konsten att övertyga.</p><p>- En retorisk argumentationsanalys av hur två landsortstidningar använder retoriken för att rikta sig till sina mottagare</p><p> </p><p><strong>Författare: </strong>Malin Björklund</p><p><strong>Handledare: </strong>Eva Ekstrand</p><p><strong>Examinator: </strong>Margareta Rönnberg</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>Retorisk argumentationsanalys, retorik, Gefle Dagblad, Västerbottens-Kuriren, kulturhuvudstad 2014, opinion, övertala, övertyga, landsortstidning.</p><p> </p><p><strong>Problem: </strong>Retoriken kan användas på två olika sätt, både för att övertala och för att övertyga sina mottagare. Används en text för att övertala, får mottagaren själv inte skapa sig en egen uppfattning. I journalistiken kan retoriken många gånger övertala, även fast det inte alls var journalistens syfte med texten.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med den här undersökningen är att se hur Gefle Dagblad och Västerbottens-Kuriren använder sig av retoriken för att nå ut till sina mottagare. Vilka argument och grepp används för att övertala och vilka används för att övertyga?</p><p> </p><p><strong>Frågeställning: </strong>Den övergripande frågeställningen är om Gefle Dagblad och Västerbottens-Kuriren använder retoriken för att övertala eller övertyga sina mottagare?</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Retorisk argumentationsanalys<strong> </strong></p><p> </p><p><strong>Slutsatser: </strong>Den starkaste slutsatsen är att Gefle Dagblad använder retoriken för att övertala sina mottagare, medan Västerbottens-Kuriren använder retoriken för att övertyga.</p><p> </p>

<p>Sweden's government says in the bill 2008/09: 140 that military service should be suspended and replaced with a system based on voluntary recruitment. In the essay, I will make an argument analysis of the parliamentary debate on the bill from the 12th of June 2009 with the following questions: On what is the different side’s argument based on? Are the arguments essentially and factually substantiated? Is there a clear political party tendency among the for-/counter arguments? The method is a "Pro et contra" analysis, a logical systematization of the arguments. The analysis will take start in the headline; Conscription should be suspended in favour of a voluntary system based on contract employed soldiers. The presentation of arguments in the analysis will be guided by the chronological order. The main argument against the bill is a belief that this system will generate greater costs. Furthermore, results from studies performed on other countries that have recently changed from compulsory military service to contract employed soldiers shows difficulties in recruiting and retaining staff in a voluntary system. Moreover it is noted that the increase in battle readiness that this new system means, would be completely unjustified in view of prevailing threats against Sweden. Finally, it is argued that the common support is at risk when Sweden's defence affairs no longer become an obligation for every individual to contribute. The arguments for the bill believe that we need forces that are fit to use and available, to meet the new threats that is emerging and in which Sweden's participation in international missions is the focal point. The conflict in the debate is based mostly in the ideological distinctions and as a result of these also economic contradictions. As a direct consequence of this, most of the arguments are not substantiated with facts. However, there is traceability to arguments that historically have been used to justify the introduction of either of the systems. There is a clear party political tendency in the debate. Government parties stay united and the opposition parties are slightly more dispersed in their argumentation but still against the bill.</p>

Sweden's government says in the bill 2008/09: 140 that military service should be suspended and replaced with a system based on voluntary recruitment. In the essay, I will make an argument analysis of the parliamentary debate on the bill from the 12th of June 2009 with the following questions: On what is the different side’s argument based on? Are the arguments essentially and factually substantiated? Is there a clear political party tendency among the for-/counter arguments? The method is a "Pro et contra" analysis, a logical systematization of the arguments. The analysis will take start in the headline; Conscription should be suspended in favour of a voluntary system based on contract employed soldiers. The presentation of arguments in the analysis will be guided by the chronological order. The main argument against the bill is a belief that this system will generate greater costs. Furthermore, results from studies performed on other countries that have recently changed from compulsory military service to contract employed soldiers shows difficulties in recruiting and retaining staff in a voluntary system. Moreover it is noted that the increase in battle readiness that this new system means, would be completely unjustified in view of prevailing threats against Sweden. Finally, it is argued that the common support is at risk when Sweden's defence affairs no longer become an obligation for every individual to contribute. The arguments for the bill believe that we need forces that are fit to use and available, to meet the new threats that is emerging and in which Sweden's participation in international missions is the focal point. The conflict in the debate is based mostly in the ideological distinctions and as a result of these also economic contradictions. As a direct consequence of this, most of the arguments are not substantiated with facts. However, there is traceability to arguments that historically have been used to justify the introduction of either of the systems. There is a clear party political tendency in the debate. Government parties stay united and the opposition parties are slightly more dispersed in their argumentation but still against the bill.

Abstract Titel: Försöken att övertala respektive konsten att övertyga. - En retorisk argumentationsanalys av hur två landsortstidningar använder retoriken för att rikta sig till sina mottagare   Författare: Malin Björklund Handledare: Eva Ekstrand Examinator: Margareta Rönnberg   Nyckelord: Retorisk argumentationsanalys, retorik, Gefle Dagblad, Västerbottens-Kuriren, kulturhuvudstad 2014, opinion, övertala, övertyga, landsortstidning.   Problem: Retoriken kan användas på två olika sätt, både för att övertala och för att övertyga sina mottagare. Används en text för att övertala, får mottagaren själv inte skapa sig en egen uppfattning. I journalistiken kan retoriken många gånger övertala, även fast det inte alls var journalistens syfte med texten. Syfte: Syftet med den här undersökningen är att se hur Gefle Dagblad och Västerbottens-Kuriren använder sig av retoriken för att nå ut till sina mottagare. Vilka argument och grepp används för att övertala och vilka används för att övertyga?   Frågeställning: Den övergripande frågeställningen är om Gefle Dagblad och Västerbottens-Kuriren använder retoriken för att övertala eller övertyga sina mottagare?   Metod: Retorisk argumentationsanalys   Slutsatser: Den starkaste slutsatsen är att Gefle Dagblad använder retoriken för att övertala sina mottagare, medan Västerbottens-Kuriren använder retoriken för att övertyga.

Uppsatsen behandlar en besvärlig politisk debatt mellan Gudrun Schyman och Jimmie Åkesson som hölls strax innan riksdagsvalet 2014 i SVT:s Aktuellt. De respektive debattörerna uppfattades som mycket hetska i sin argumentation och debatten mottogs som bråkig och präglad av angrepp. Uppsatsen syftar till att ta reda på vad som gick fel i debatten, vad det är som gör att den upplevs som just bråkig. Med hjälp av pragmadialektisk fallasianalys utrönas argumentationens svagheter som i sin tur ger ett svar på frågeställningen. Det tungsta resultatet av undersökningen visar att Åkesson bryter mot relevansregeln och ståndpunktregeln, vilket betyder att han avleder uppmärksamheten från ämnet samt förvränger Schymans ståndpunkt i debatten. Detta ger upphov till en stigande irritation från Schymans sida, som då i sin tur bryter mot frihetsregeln och går till personangrepp mot Åkesson. Schymans argumentation är övervägande mer logiskt giltig än Åkessons, men svagheten i hennes argumentation är lättare för gemene lyssnare att upptäcka: att gå till personangrepp är ett mer explicit brott än att försöka avleda uppmärksamheten från ämnet, vilket gör att Schymans mer logiskt giltiga argumentation hamnar i skuggan av denna irritation. Åkesson provocerar således fram dessa personangrepp från Schymans sida genom sina brott mot idealen i argumentationdekalogen vilket föder bråkigheten mellan dem.

Alla människor har tankar som berör deras egen död. Hur begravningen ska gå till, vilks som ska vara närvarande vid dödsbädden eller vad som är det bästa sättet att avsluta livet på är bara några tankar om döden. Studiens syfte är att söka svar på hur akademiska filosofer argumenterar om etik och moral i förhållande till aktiv dödshjälp, eutanasi. Genom att analysera fyra argumentativa texter skrivna av både förespråkare och motståndare till eutanasi kan det ses ett mönster i vilka aspekter som är ständigt återkommande i debattten. Studien analyserar Daniel Callahan, John Keown, Torbjörn Tännsjö och Helga Kuhse vilka har valts ut utifrån olika kriterier. Undersökningen visar bland annat tydligt att uppfattningen om den moraliska skillnaden mellan att döda och att låta dö är en väldigt viktig fråga i debatten. Vidare har undersökningen visat att genom att belysa problematiken på att döda och låta dö anspelar man på aktiv och passiv eutanasi. I studien görs sedan en komparation där de argument som lyfts fram fråna båda sidor för att pröva hållbarheten utan att för sin skull påpeka att den ena sidan är mer rättfärdig än den andra.

Introduction: The aim of the present thesis is to determine the line of argument presented by the clergy of the Swedish State Church in the parliamentary debates regarding the forms of census registrations during the years 1723-1812. This discussion resulted in a new form of census registration in 1812, according to which the parish registration was accorded a greater importance than before. As a result of vast tax evasion, demands were put forth by the authorities that the clergy should be compelled to hand over the parish catechetical registries. The clergy was here faced with a conflict of loyalty between the state and their parishes. To structurally examine the line of argument of the clergy may not only clarify how this conflict was met by the clergy, but also serve as an illustration of the relationship between church and state in 18th century Sweden. The effects of the form of census registration of 1812 on the parish catechetical registries are also touched briefly upon.    Method: To fullfill this aim, the parliamentary records of the clergy have been examined and analysed in accordance with the methods of argumentation analysis presented in Vedung (1971). Secondary sources regarding the historical circumstances surrounding the parliamentary debates of 1723-1812 have been utilized as well.           Analysis: In the analysis the individual arguments presented by the clergy have been distinguished according to three levels: description, evaluation and recommended course of action. These levels are furthermore presented schematically, so as to comprehensively illustrate the line of argumentation.   Results: The results of the endeavour show that the representatives of the church and state did not agree as to the legitimate extent of the state’s influence in church matters. The clergy defended the Lutheran idea of separation between church and state power, despite the fact that contemporary canon law asserted an almost unbreakable bond between church and state authority. This is a two years master’s thesis in Archival Science.

Bakgrund: Denna studie har, utifrån argumentationsanalys, undersökt sex ledare med temat extremism från tre morgontidningar, utifrån en tidsaktuell kontext. Temat valdes framförallt på grund av att det planerades en nazistisk demonstration utanför Svenska Mässan under bokmässan i Göteborg. Avsikten med valet av tema är för att knyta ämnet till en aktuell samhällsdebatt som tydligt presenterades i tidningarnas ledare, vilket gav både relevans och hållbarhet till det valda temat. Syfte: Syftet med denna studie är att göra en argumentationsanalys på sex ledarsidor från tre morgontidningars hemsidor. Det är ledarnas normativitet och faktualitet tillsammans med argumentationens beviskraft som kommer vara målet för analysen. Det som är intressant är att få fram hur beviskraften kan påverkas av hur normativ respektive faktuell ledaren är, och också hur olika ledares argumentationer kan få olika beviskrafter. Samt se hur många argument som inte bara är faktuella utan också vilar på en vetenskaplig grund. Metod: Argumentanalysen används för att undersöka varje arguments hållbarhet och relevans, samt den slutliga beviskraften för hela ledaren. Analysen kollar på grunden som sätts för ett argument och hur detta påverkar argumentets hållbarhet, samt hur det presenteras i ledaren. Medan relevansen undersöks genom att både kolla på hur argumentet passar ihop med både hela ledarens slutsats och i samband med de andra argumenten i samma ledare. Resultat: Resultatet visar på att de flesta ledarna är normativa. Mellan ledarna återfinns både likheter och skillnader, dessa tar sig i olika former beroende på vilket huvudfokus ledarna har, samt vad för grunder de har till sina argument.