I föreliggande uppsats studeras hur elever i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 på gymnasiet bedriver skriftlig argumentation i nationella proven utifrån aspekterna logik, empiri och språkliga medel. Uppsatsen syfte är dels att få ökad kunskap om likheter och skillnad­er mellan eleverna i svenska och svenska som andraspråks skriftliga argument­a­­tion, dels vad som skiljer elevtexterna med betyget E (godkänt) och F (underkänt) utifrån nämnda aspekter.        Uppsatsens teoretiska utgångspunkter innefattar både hur logik, empiri och språkliga medel kan användas och bedömas i argumentation, och vilka skillnader i förutsättningar som skrivande i ett första- eller andraspråk kan innebära. Materialet består av tolv argumenterande elevtexter från den skriftliga delen i nationella proven i svenska 1 vårterminen 2012 och 2013. Texterna delas in i fyra grupper på basis av ämne och betyg, med tre texter i varje grupp. Det ger grupper med elever som har skrivit i svenska som andraspråk med betyg E (SVA-E) och F (SVA-F), samt svenska med betyg E (S-E) och F (S-F). Metoden är en analysmodell som inbegriper analys av i vilken utsträckning texten är argumenterande, vilka teser som drivs, hur argumentationen är förankrad i logik och empiri, hur vissa språkliga medel används samt vilka brister argumentationen uppvisar.        I resultatredovisningen är det främst elevtexternas förankring i logik och empiri samt användandet av språkliga medel som presenteras gruppvis. Resultatet visar att elevgrupperna främst använder värdeargument som vilar på deduktiv logik. Användningen av empiri är mer omfattande i elevgrupp S-E än i övriga. Så även S-E:s användning av det språkliga medlet garderingar och bärarbestämda referenser, medan generaliserande ord/fraser däremot är vanligare i SVA-E och SVA-F, och bärarobestämda referenser i S-F. I den jäm­förande diskussion­en ställs elevgruppernas resultat i relation till varandra, forskningen om förutsättningarna för skrivande på ett andraspråk och de bedömningskriterier i nationella proven som alla elever bedöms utifrån. En slutsats som presenteras är att andraspråks­­elevernas texter innehåller flest brister i logiken, och att elevgrupp S-E bedriver den mest fungerande argumentationen sett till användningen av logik, empiri och språkliga medel. Detta tycks bekräfta tidigare forskningsresultat om skillnader mellan att skriva på ett första- och andraspråk, samtidigt som det i viss mån står i konflikt med de aspekter av bedömnings­­­­­kriterierna som är desamma för eleverna i både svenska och svenska som andra­språk.

Det senaste Riksdagsvalet blev ett segertåg för det främlingsfientliga, populistiska partiet, Sverigedemokraterna. Riksdagsspärren på fyra procent klarade dock inte partiet och procentuellt sätt kunde partiet tillskriva sig knappt tre procent av svenska folkets röster. Att jag i inledningen av sammanfattningen kallade valet för ett segertåg för partiet omfattas av andra faktorer än enbart nästan representation i Riksdagen. I efterskalvet av partiets valframgångar dök det upp frågor hos mig framför allt det minst sagt förvirrade förhållandet som samhället uppvisar gentemot Sverigedemokraterna. Det framkom tämligen snabbt hur komplext och snårigt det var för framför allt politiker, debattörer och media att debattera med partiet. Under den tidsperiod som uppsatsens empiriska material omfattas av återfinns en rad argument som både innehåller motsägelser och argument som är dåligt underbygga.      Intentionen med uppsatsen blev således att dels genomföra en beskrivande idéanalys samt en argumentationsanalys av centrala argument som varit de mest framträdande i hur en effektiv debatt med partiet kan gå tillväga. För att kunna genomföra uppsatsen utkristalliserades tre frågeställningar.    – vilken typ av pro och contra- argument lyfts fram i debatten kring Sverigedemokraterna?   – vilka är huvudaktörerna till framförda argument och utkristalliseras det några skillnader utifrån det empiriska materialet?   – vad säger den befintliga forskningen inom ämnesområdet om de argument som framförs?   Uppsatsens resultat tar fasta på två sammanfattande punkter. Dels påvisar uppsatsens sammanställning hur komplext och komplicerat förhållandet till Sverigedemokraterna faktiskt är och hur svårt det har varit för samhället att finna en effektiv strategi i bemötandet av partiet. Oeffektiva strategier såsom strutsteknik och moraliska argument som egentligen enbart spela Sverigedemokraterna i händerna och således lett till ett ökat intresse för partiet har varit den ledande strategin. Andra punkten omfattar uppsatsens unikhet i det faktum att uppsatsen är den första sammanfattningen och sammanställning av argument i debatten. Min förhoppning är att uppsatsen kan vara ett hjälpmedel och förhoppningsvis leda debatten framåt.

This thesis examines the ongoing European political debate on the links between livestock production and climate change. In the end of 2006 the UN Food and Agriculture Organization (FAO) released their report Livestock’s long shadow, showing that livestock production represents some 18 % of the total global greenhouse gas emissions. The purpose of this paper is to explore the European Commission’s position and response to this question since the release of the report. Using Arne Naess’ argumentation analysis, statements made by the Commission will be systematically organized and broken apart. The arguments will then be critically examined and explored through the lense of selected perspectives from the sustainable development literature, as well as the FAO report itself. The analysis will show that the Commission’s position on this question stands in sharp contrast to the many findings and recommendations in the FAO report, and relies on a set of assumptions that are often both unclear and of questionable validity. The line of argument used by the Commission is closely aligned to a wider theoretical discourse on sustainable development that, as argued by many of the theorists consulted in this paper, places a disproportionate focus on economic advantages, at the expense of social and ecological interests.

Uppsatsen avser analysera den argumentation som förekommer på bokomslagen till de svenska böckerna om Harry Potter. Genom att studera vilka visuella argument som förekommer på böckers omslag, är syftet med arbetet att undersöka hur omslagen argumenterar och kommunicerar via olika visuella element såsom färg, form, illustrationer och symboler. Utifrån detta görs sedan en jämförande analys mellan omslagen på böckernas första utgåva och den nyutgåva som presenteras 20 år senare. Omslagen som analyseras utgörs således av sju titlar från den första svenska utgåvan (utgiven 1999–2007) samt sju titlar från nyutgåvan (utgiven 2019). Såväl teori som metod hämtas från retoriken generellt och den visuella retoriken specifikt. Genomförda analyser visar att argument som talar till mottagarens känslor, pathos-argument, är klart mest förekommande på omslagen. Åskådliggörande och händelserika illustrationer, betraktarperspektiv, färger och symboler utgör de primära visuella argumenten. Till viss del förekommer även argument som bygger på författarens och huvudkaraktärens person, ethos-argument. Den jämförande analysen visar att de första omslagen har ett mer direkt och lättolkat tilltal, som primärt riktar sig till en (yngre) förstagångsläsare. De nya omslagen har ett mer diskret, vuxnare tilltal med symboler som lättare avkodas av någon som redan känner till historien om Harry Potter. / The essay aims to analyse the arguments that appear on the book covers of the Swedish books on Harry Potter. By studying the visual arguments that appear on the cover of books, the purpose is to investigate how the covers argue and communicate via various visual elements such as colour, shape, illustrations, and symbols. Then, a comparative analysis is made between the covers on the first edition of the books and the new edition, which is presented 20 years later. The covers that are analysed thus consist of seven titles from the first Swedish edition (published 1999–2007) and seven titles from the new edition (published 2019). The theory and method of the essay are both derived from rhetoric in general and visual rhetoric specifically. The analysis conducted show that arguments that speak to the recipient's feelings, pathos arguments, are most common on the cover. Illustrative and dramatic illustrations, viewer perspective, colours, and symbols are the primary visual arguments. To some extent, there are also arguments based on the author and main character's person, ethos arguments. The comparative analysis shows that the first covers have a more direct and easily interpreted address, which is primarily aimed at a (younger) first-time reader. The new covers have a more discreet, adult appeal with symbols that are more easily decoded by someone who already knows the story of Harry Potter.

The purpose of this thesis is to elucidate which arguments and discourses can be discovered in the state investigation SOU 2021:3 Skolbibliotek för bildning och utbildning. By presenting these arguments and discourses I intend to accentuate the expectations surrounding the school library and its personnel. Another aim with my thesis is to emphasise the situation surrounding the school library and how it can be affected by the propositions in the state investigation.       The theoretical and methodological starting points are discourse analysis and argument analysis. The discourse analysis stems from Ernesto Laclau and Chantal Mouffe with contributions from Åse Hedemark. In the empirical analysis I present five themes regarding the school library, based on findings in the material. Here I also present concepts and arguments regarding the school library, which in turn formulate the discourses. In the last discussion of the thesis, I present and analyze the discourses. There are four discourses I find representative of the preconditions of school libraries and school librarians, along with their current situation. The discourses are about; The enthusiast, the power and the pastorale, the leadership, and the invisibility and frustration. The discourse analytical discussion reflects on how there are predominating discourses that frame the reality of the school library. However, the state investigation presents dictums which can become new discourses. They can formulate the default discourses surrounding the definitions of the school library; here the difficulty lies in transforming theory to actuality. This thesis explores the arguments, discourses and virtual situation affecting the school library and its personnel. It presents reflections on how the propositions of the state investigation can influence working life of the school librarian, as well as the roles and features of the school library. This is a two-year master’s thesis in Library and information science.

Syftet med studien är att generera förståelse för hur verkligheten konstrueras genom skriftliga politiska debattartiklar. Diskursen som undersöks i studien är de gränskontroller som Sveriges regering införde den 18 december 2015. I studien undersöks vilka typer av argument som används och hur de bidrar till konstruktionen av problemet samt hur diskursen förändras över tid. Studien har avgränsats till svenska nyhetstidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Den studerade perioden är halvårsperioden kring beslutsdatumet för gränskontroller. Studien är kvalitativ och har utgångspunkt i socialkonstruktionismen. Den metodologiska och teoretiska ansatsen är diskursanalys. Studiens resultat genererade tre typer av diskurser: pragmatiska och humanistiska argument, välfärd kontra öppenhet samt ad hominem-argument och fokus på ansvar. Diskursens förändring över tid delades in i tre perioder: från att svenska gränskontroller var avlägset, till fokus på terrorattentaten i Paris, till fokus på svenska gränskontroller.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera hur förskolan, barn och familjen uppfattas i den mediala debatten om obligatorisk förskola. Studien lägger ett särskilt fokus på argumenten som är centrala i debatten som förs i svenska dagstidningar. Med verktyg från argumentationsanalysen som teoretiskt och metodologisk utgångspunkt kommer aktörernas argument att analyseras utifrån en pro et contra perspektiv. Det empiriska underlaget som är utgångspunkt för denna studie är debattartiklar som publicerats i svenska dagstidningar som debatterar obligatorisk förskolas vara eller icke vara. Empirin har analyserats genom en argumentationsanalys som presenteras tematiskt i resultatet. En betydelsefull teoretisk utgångspunkt i studien har varit argumentationsteoretiska idéer om hur en kan aktör kan använda argumenterande strategier för att påverka en mottagare.Resultatet pekar på att det finns en allmän uppfattning i debattartiklarna att barn behöver skydd, sociala sammanhang, utveckling och lärande och trygga vuxna. Hur och var barnens behov tillgodoses är argumentationens kontrovers. Det framkommer även att aktörer på båda sidorna i debatten upplever att förskolans brister måste åtgärdas samt att familjens position i samhället utmanas av förslaget om obligatorisk förskola. Resultatet pekar även mot att barn till nyanlända anses ha behov av statliga instanser och resurser som staten bör besluta om, men att det inte bör påverka svenska barn eller barn med autismdiagnoser och deras familjer. / The aim of this essay is to analyze how preschool, children and the family are perceived in the media debate on compulsory preschool. The study places a special focus on the arguments that are dominant in the debate conducted in Swedish newspapers. With tools from the argument analysis as a theoretical and methodological starting point, the agents arguments will be analyzed from a pro et contra perspective.The empirical material that is the basis for this study is debate articles published in Swedish newspapers that debate compulsory preschools being or not being. The empiric has been analyzed through an argumentation analysis that is presented thematically in the result. An important theoretical basis of the study has been the argument theoretical ideas about how an agent can use argumentative strategies to influence a recipient.The results indicate that there is a general perception in debate articles that children need safety, social contexts, development and learning and adults present. How and where the children's needs are met is the controversy of the debate. It also emerges that agents on both sides of the debate feel that the preschool's shortcomings must be remedied and that the family's position in society is challenged by the proposal for compulsory preschool. The results also indicate that children of immigrants are considered to need government agencies and resources that the state should decide on, but the government agencies should not affect the Swedish children or children with autism diagnoses and their families.

Vilka teman och argument blir centrala i det politiska talet vid en krissituation? Vilka retoriska grepp tillämpas? Denna uppsats syftar till att undersöka detta genom en argumentationsanalys av Hosni Mubaraks tre sista tal som president under den arabiska våren i Egypten 2011. Tillsammans med en teoretisk utgångspunkt i propagandastudier och retorik studeras tre centrala teman i talen; ansvarsutkrävande, fredlig maktöverföring och talarens etos. För att sätta dessa teman i sitt sammanhang har demonstranternas slagord använts som utgångspunkt för att illustrera motargument. Resultatet av denna undersökning visar att beviskraften i Mubaraks argument är genomgående svag på grund av att de propagandastrategier och retoriska grepp som tillämpas inte anpassas efter situationen. / What themes and arguments gain importance in political discourse at times of crisis? What kind of rethorics are applied? This thesis aims to study these issues through an argument analysis of Hosni Mubarak's last three speeches as the president of Egypt during the Arabic Spring in 2011. With the use of a theoretical framework based in rethorics and propaganda the thesis analyzes three central themes in the speeches; the demand for accountability, the peaceful transition of power and the speaker's ethos. In order to position theses themes in the wider debate the slogans of the protesters have been used to create counter arguments. The thesis finds that the overall probative in Mubarak's theses and arguments is very weak due to lack of adaption of propaganda strategies and rethorical measures to the requirments of the situation.

Uppsatsen analyserar om huruvida kärnvapenavskräckning hotar eller skyddar rätten till liv. Genom insamlade pro- och contra-argument skapas en diskussion kring kärnvapenavskräckning där centrala argument identifieras. Argumenten analyseras sedan i en argumentationsanalys samt slutsats utifrån ett rättighetsperspektiv med fokus på rätten till liv. Rätten till liv definieras utifrån General Comment No. 36 (2018) som berör artikel 6 rätten till liv inom den internationella konventionen om de medborgliga och politiska rättigheterna. / The essay analyses whether nuclear deterrence threatens or protects the right to life. By collecting pro- and contra-arguments it has been possible to create a discussion around nuclear deterrence as well as to identify key arguments within the two groups. The central arguments are then analyzed in an argumentation analysis and conclusion from a human rights perspective with a focus on the right to life. The right to life is defined from the General Comment No. 36 (2018) on article 6 of the International Covenant on Civil and Political Rights, on the right to life.

Uppsatsen undersöker feministisk argumentation i två artiklar publicerade av Expressen. Syftet har varit att ta reda på hur diskussionen om ett slags normerande feministisk kvinnlighet tar form. Analysen är uppdelad i två delar: i den första används Lloyd Bitzers teori om den retoriska situationen samt en pragmadialektisk teori och metod. Den information som utvinns i analysens första del kontextualiseras sedan med hjälp av olika genusvetenskapliga ingångar.  I den första delen skisseras argumentationens utgångspunkter och sedan dess argumentationsstruktur. I analysens andra del knyts den ena artikelförfattarens argumentation till en radikalfeministisk tradition, och den andra till en mer postmodern feministisk hållning. Argumentationsstrukturen var till stor nytta för att identifiera hur den första artikelförfattaren räknar upp flera egenskaper som ett kvinnligt subjekt inte kan inneha om hon ska erhålla rätten att kalla sig för feminist. Uppsatsen diskuterar sedan feministers möjligheter att skava, göra fel, och på så sätt tänja gränserna för vad som anses vara respektabelt. Också möjligheter för en bredare feminism som kan inkludera fler och en eventuell dekonstruktion av begreppet feminism är ämnen som uppsatsen argumenterar för. Slutligen resoneras kring de faktorer som samverkar för att skapa normer som både inkluderar och exkluderar kvinnliga subjekt.