Under andra världskriget förde Sverige neutralitetspolitik, något som landet fått kritik för, både ut- och inifrån. Det är lätt att i efterhand kritisera beslut som tagits då utkomster för dessa beslut redan är kända, men hur resonerade den dåvarande samtiden kring politiska beslut då dess utkomst inte kunde förutspås? Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur tre halländska tidningar resonerade kring den svenska utrikes- och försvarspolitiken under åren 1938-1939. Citat ur de tre tidningarna Hallandsposten, Halland och Hallands Folkblad, som valdes med bred partitillhörighet i åtanke, har plockats och analyserats i en argumentationsanalys och därefter kategoriserats utefter Klas Åmarks gruppering innehållandes sex linjer. Uppsatsen har inkluderat frågor rörande medlemskapet i NF, Åland, nordiskt samarbete, militär upprustning och tyskt inflytande över svensk press.

In recent decades, the international community has been dominated by discussions about the legitimacy of humanitarian interventions. In connection with this discussion, we have been able to see different point of views from different actors, including world leaders, where the question is whether emphasis should be placed on sovereignty or on the protection of human rights. The humanitarian intervention in Kosovo in 1999 carried out by NATO, led by the United States, is a clear example where there were divided opinions on whether an intervention is necessary and in accordance with the norms of the international community. Previous research shows that world leaders' positions and actions in the international arena can be explained by norms and by constructivist theory This essay examines statements made by the key actors and former presidents, Bill Clinton and Slobodan Milosevic, in connection with the intervention in Kosovo in 1999. With the aim of examining the norms and principles that support world leaders' arguments in connection with humanitarian interventions, with the support of an argumentative analysis. The analysis shows that there are similarities between Clinton's and Milosevic's norms and perceptions of the world in general, despite their opposing views on the intervention in Kosovo.

I denna uppsats undersöks hur synen på skolan och vad eleverna lär sig framställs i svenska dagstidningar: 1982, då omfattande förändringar ägde rum i den svenska skolan och inrikespolitiken och 2013 då skolan var i fokus med anledning av de negativa Pisa-resultaten. Syftet med uppsatsen är att studera hur debatten om skolkrisen har förändrats i dagstidningar i anslutning till valrörelserna 1982 och 2013. Ett övergripande syfte är också att undersöka om debatten har givit upphov till en specifik skolkrisgenre. De frågeställningar som jag utgår ifrån är: Hur framförs synen på skolans problem och vem som är ansvarig för dem? Hur framförs synen på eleverna och vad de lär sig i skolan? Vilka diskurser kommer till uttryck i debatten om skolan? Jag använder två analysmetoder eftersom dessa metoder kompletterar varandra och gör analysen heltäckande. För att förtydliga argumentationen i texterna använder jag den pragmadialektiska argumentationsanalysen. För att identifiera vilka diskurser som aktiveras i debatten använder jag Faircloughs tredelade modell inom den kritiska diskursanalysen. Resultatet skiljer sig åt mellan materialet från de två tillfällena. 1982 är uppfattningen att skolan var sämre förr men det finns samtidigt ett starkt hopp om att utvecklingen ska gå att vända till det bättre. Eleverna anses drabbade av skolpolitiska reformer som gör det svårt för dem att klara skolan. Den politiska diskursen är förhållandevis lågmäld och kritiken mot skolan riktas ofta mot en grupp eller mot något som inte riktigt kan specificeras. 2013 finns en motsatt uppfattning, som pekar på att skolan var bättre förr och att den negativa utvecklingen kan bli mycket svår att vända. Den skolpolitiska debatten har en betydligt hårdare ton och utbildningsminister Jan Björklund får stå till svars för mycket av skolans misslyckande. Efter det dåliga Pisa-resultatet får eleverna representera skolkrisen, som på längre sikt ses som ett hot mot Sveriges framtid.

During the main part of the 20th century, Swedish security politics was mainly focused on the Soviet Union and the cold war. In case the world was likely to see another large war between the great powers, there was a frightening chance that Sweden would be involved. This was motivation enough to have a large-scale military organization that could defend the nation. Post 1991 a large part of the threat seemed to be neutralized and the usefulness of a large-scale military organization was examined. The defense decision of year 2000 suggested cutbacks in military spending. In year 2020 another defense decision was determined due to new possible threats to the country’s safety. Through an analysis of arguments, this paper will focus on the realistic and liberal theory to analyze the critique against both of the defense decisions. / <p>Betyg D.</p>

This study examines the debates that were held in the LIBE committee between 2018 - 2020 in relation to Polands judicial reforms. EU claims that the reforms are incompliant with the treaty of the european union but Poland have so far not backed down. The situation have exposed problems in how the EU should act when a member state won’t act according to the treaty. And also exposed problems with the practical implementation of article 7. The study utilizes an inductive argumentation analysis and seeks to weigh the evidence, sustainability and relevence of the arguments made by the participants in those debates. The results from this initial analysis will then be analysed from two theoretical standpoints. On Arguments put forward from the EU:s standpoint the theory of normative power will be used. The theory has its focus on EU as a normative power who spreads their values by other means than force or threat of military force. Rather through trade and legally binding agreements that often include human rights commitments. The arguments from Polands standpoint will be analysed using the theory of neoclassical realism. Which goes beyond traditional realism by seeking to explain irrational behavior that don’t correlate with simple utility maximizing theories. The analysis shows that both standpoints of the debate corralates to a large degree with the theories used to analyse them. In doing so it pinpoints a growing problem inside the EU when the big bang expansion of 2004 together with the growing presence of populist opinion makes for a more diversified union compared to the earlier more homogenous one deeply roted in liberal values.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka retoriska strategier som används i texter publicerade på djurrättsorganisationen Djurens Rätts respektive människorättsorganisationen Amnestys webbsida, och vilka likheter och skillnader det finns organisationernas argumentation emellan. Vidare bestod metoden av en deskriptiv argumentationsanalys med utgångspunkt i fem olika argumentationstyper. Resultatet påvisade likheter vad gäller förekomsten av orsaks-och konsekvensargument, exempelargument och analogiargument medan märkbara skillnader fanns i anknytning till auktoritetsargument och regelargument. Skillnaderna skulle till viss del kunna förklaras i relation till Djurens Rätts och Amnestys olika arbetsområden samt de kontraster som finns vad gäller social och juridisk status mellan djurs respektive människors rättigheter. Slutligen är det möjligt att likheterna i organisationernas reotrik beror på likartade arbetssätt och syften.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur gymnasieelever i grupp formulerar förklaringar av ett naturvetenskapligt fenomen. Förklaringarnas uppbyggnad analyseras med hjälp av en modell för argumentationsanalys. Gruppernas diskussionsförlopp studeras med hjälp av modellen för att undersöka hur eleverna konstruerar argument tillsammans. Även huruvida grupperna lyckas formulera vetenskapliga förklaringar undersöks. Studien genomfördes med hjälp av videoobservationer på smågrupper av elever som diskuterar kring ett experiment med ett tydligt observerbart fenomen de precis fått se. Resultaten jämförs med tidigare forskning på området kring elevers sätt att konstruera argument. Resultaten pekar på att eleverna formulerar enkla vetenskapliga förklaringar på fenomen och ger även hållbara argument i sina formuleringar. Studien pekar dock på att elever, för att formulera starka argument och hållbara vetenskapliga förklaringar, bör tränas i argumentationsteknik. Resultaten bekräftar även vad annan forskning visar kring hur elever konstruerar argument tillsammans. / The purpose of this work is to investigate how high school students in a group formulate explanations of a scientific phenomenon. The structure of the explanations is analyzed using a model for argumentation analysis. The group discussions are studied using the model to investigate how students construct arguments together. Also whether the groups succeed in formulating scientific explanations are examined. The study was conducted using video observations on small groups of students discussing about an experiment with a clearly observable phenomenon they just witnessed. The results are compared with previous research in the area of student’s way of constructing arguments. Results indicate that students formulate simple scientific explanations of phenomena and also provide sound arguments in their formulations. The study, however, suggest that students, in order to formulate strong arguments and sustainable scientific explanations, should be trained in argumentation skills. The results also confirm what other research shows about how students construct arguments together.

The ethical implications of autonomous weapon systems is a highly debated topic. While research and development of autonomous weapon systems is ongoing, non-governmental organizations seek to ban the technology. Ethicists give conflicting answers as to what is right and what is wrong. Although, arguments opposing the use of autonomous weapon systems seem to dominate the debate, particularly when balancing deontological arguments that oppose autonomous weapon systems against those who advocate the technology.  The purpose of this study is to evaluate deontological arguments opposing the use of autonomous weapon systems using argument analysis. This is done in order to assess the deontological case for opposing autonomous weapon systems.  The findings of this study are that, although influential deontological arguments opposing autonomous weapon systems are more numerous than supporting ones, the deontological case for opposing autonomous weapon systems is weak in both tenability and relevance. The main tenability concerns are the application of theory in premises and conceptual incoherence. The main relevance concern is variations in the way autonomous weapon systems is defined. These weaknesses show that the analysed deontological arguments opposing the use of autonomous weapon systems should not alone dictate the direction of the ethical debate.

The purpose of this study is to investigate how the argumentation for the freedom of speech versus the right to safety was presented when these rights came in conflict with each other when a neo-Nazi organization was allowed to co-arrange Almedalen 2017. The material consists of press statements, debate articles and news articles where the arguments of four key agents connected to Almedalsveckan 2017 were collected. In order to fulfill the purpose of the study, the argumentation is analyzed by answering three research questions: How did each agent present their argument? How did the argumentation rely on current law? How did the agents rely on the others’ rights claim? The argumentation is analyzed qualitatively through a normative theory in order to investigate how the claims were made for each right. The agents that claim freedom of speech are Region Gotland and the police. The agents that claim the right to safety are RFSL and Funktionsrätt Sverige together with the JAG Association. The argumentation is categorized thematically for each agent and every category is analyzed separately. The results show that both sides used emotionally charged arguments or affective language and both sides may be considered as lacking in concretization regarding the meaning of their main arguments. Both sides clearly relied on current law by either mentioning laws explicitly or implicitly. All of the agents made some statement about the other key agent’s position or responsibility. Both sides can be considered as having valid right claims by referring to intrinsic values and current law. In the end, Region Gotland and the police have the right to determine who is allowed to co-arrange Almedalen and can therefor decide which claimed rights that is prioritized in the value hierarchy. Furthermore, the study shows that each conflict of rights needs to be valued individually as the circumstances, consequences and claims are crucial for the determination of the hierarchy. For future research, I recommend investigating how the public opinion considers allowing or limiting neo-Nazi’s freedom of opinions, as well as investigating how the Swedish praxis regarding the application and restriction of freedom of opinions for neo-Nazi organizations and parties is carried.

Studiens syfte går ut på att undersöka en programledares politiska tal från Tv-programmet Iran aryaee TV. Undersökningen genomfördes med argumentationsanalys och retorisk analys. Resultatet av studien blev att programledarens tal inte är trovärdiga, således att Tv-programmet är opålitligt och manipulerande. Slutsatsen är att Iran aryaee TV är ett uttryck för propaganda samt att mediernas roll som ideologisk bärare i det politiska medierummet enbart finns till för att skapa konflikt.