The aim of this thesis is to investigate the local debate on the Music library in Västervik to see what arguments, pro et contra, that constitutes it. Since its opening the Music library has faced regular threats of being closed down. This is an issue interesting due to several factors, its lack of guaranteed public funding and relative importance to Västervik´s attempts at city branding being two. Using argument analysis, the thesis proposes that the local debate shows traces of both instrumental and culture centered, intrinsical views of the Music library, and that the instrumental view holds both negative and positive poles of opinion while the intrinsical counterpart is one-sidedly positive. Further, the thesis argues that this is in line with a long since documented shift in cultural politics towards a more market oriented discourse. / Program: Bibliotekarie

<p>This thesis examines the ongoing European political debate on the links between livestock production and climate change. In the end of 2006 the UN Food and Agriculture Organization (FAO) released their report <em>Livestock’s long shadow</em>,<em> </em>showing that livestock production represents some 18 % of the total global greenhouse gas emissions. The purpose of this paper is to explore the European Commission’s position and response to this question since the release of the report.</p><p>Using Arne Naess’ argumentation analysis, statements made by the Commission will be systematically organized and broken apart. The arguments will then be critically examined and explored through the lense of selected perspectives from the sustainable development literature, as well as the FAO report itself. The analysis will show that the Commission’s position on this question stands in sharp contrast to the many findings and recommendations in the FAO report, and relies on a set of assumptions that are often both unclear and of questionable validity. The line of argument used by the Commission is closely aligned to a wider theoretical discourse on sustainable development that, as argued by many of the theorists consulted in this paper, places a disproportionate focus on economic advantages, at the expense of social and ecological interests.</p>

<p>This thesis contains (1) a discussion of theory and methods in the contemporary analysis of political ideas (chap II), (2) a framework for the study of decision-making in the field of foreign policy, and (3) an application of the framework to the discussions about the dissolution of the Union between Sweden and Norway in 1905. The subject-matter has been treated in the form of a comparative study of Swedish and Norwegian discussions, as they can be followed in newpaper articles, pamphlets, and records of parliamentary sessions and party meetings. I have also drawn upon a considerable amount of private materials (diaries, minutes and memoranda).</p>

<p>Copied from the mimeographed version, issued by the Statsvetenskapliga institutionen in 1994, ISBN 91-506-1030-9, which in its turn was copied from the 1966 original in the Skytteanum archive.</p><p>The investigation analyses the Swedish public debate in newspapers, booklets and pamphlets on Norways secession from the union with Sweden in 1905. In the first part covering the period from February till June 7, Norway´s strategy is at the centre of attention. After the Norwegian break-out on June 7, Swedish reactions to the secession are clarified. Above all, the right-wing nationalistic agitation is analysed. While targeted at the Norwegian secessionists, it was also directed at the allegedly unpatriotic Swedish left-radicalism as well; the argumentation of the latter was debunked as repulsive courting of and loathesome ovations for the Norwegian revolutionaries.</p><p>One line of argument in the dissertation is that Swedish right-wing parties and parliamentarians were motivated by an internal domestic agenda. They were using the union issue to agitate a Swedish nationalistic opinion wave against Norway in order to beat the left in the upcoming elections in order to stop a development towards universal suffrage and progressive income tax.</p>

This thesis contains (1) a discussion of theory and methods in the contemporary analysis of political ideas (chap II), (2) a framework for the study of decision-making in the field of foreign policy, and (3) an application of the framework to the discussions about the dissolution of the Union between Sweden and Norway in 1905. The subject-matter has been treated in the form of a comparative study of Swedish and Norwegian discussions, as they can be followed in newpaper articles, pamphlets, and records of parliamentary sessions and party meetings. I have also drawn upon a considerable amount of private materials (diaries, minutes and memoranda).

No description available.

Sammandrag Klarspråk handlar om att kommunicera med medborgarna med ett vårdat, enkelt och begripligt språk. I Sverige finns en tradition av att arbeta med klarspråk och Sverige ses även som ett föregångsland i dessa frågor. Mexiko har tagit intryck av det svenska klarspråksarbetet. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur de båda länderna argumenterar och motiverar klarspråk, eller lenguaje ciudadano, som det heter i Mexiko och vad det i förlängningen säger om klarspråksarbetet i stort i de båda länderna. Materialet för undersökningen består av tre svenska handböcker och fyra mexikanska manualer inklusive en Powerpointpresentation för klarspråk. Dessa har sedan med hjälp av argumentationsanalys undersökts för att kunna se vilka argument som används och hur de framställs. Resultatet visar att de båda länderna använder snarlika argument vilka har sin grundtanke i att klarspråk stärker demokratin. En framträdande skillnad är dock att de svenska handböckernas tyngsta argument består i att klarspråk sparar tid och pengar, medan de mexikanska manualerna finner sin tyngd i att klarspråk stärker landets demokrati. Det kan tyda på att det svenska klarspråksarbetet i stort har övergått från att vara ett initiativ grundat på demokratiska tankar till att användas som ett verktyg för att effektivisera myndigheters verksamhet. I det mexikanska klarspråksarbetet är det en fråga om hur man skapar en bättre demokrati och i förlängningen ett bättre land. Detta beror i sin tur på underliggande kulturella skillnader.

I denna uppsats kommer språket och innehållet i fyra kosttillskottsannonser undersökas och analyseras med hjälp av den visuella textanalysen och argumentationsanalysen. De fyra annonsernas utformning är annorlunda jämfört med det man anser vara traditionell reklam då de utformats att likna journalistiska artiklar. Sådana annonser kallas advertorialer, en föråldrad form av content marketing. Dess effektivitet på annonsmarknaden har ifrågasatts. Denna uppsats innehåller fyra moderna exempel på denna annonsform. Annonserna innehåller rubrik, ingress, copytext samt bilder och andra element för att kunna smälta in i det redaktionella innehållet i en tidning. Då annonserna plockats ut från fyra tryckta tidningar kommer de att jämföras med traditionella artiklars beståndsdelar samt annonser för att sedan utförligt analyseras med de valda analysmetoderna. Denna uppsats kommer främst undersöka bildelement, retoriska samt textuella element som advertorialerna använder sig av för att sälja kosttillskott. Uppsatsen undersöker även advertorialernas ordval och språkmönster med hjälp av läsbarhetsindex. Med hjälp av denna metod får läsaren en överblick av annonsernas svårighetsgrad och förekommande ord. Det uppsatsen funnit är att dessa annonser främst riktar sig till medelålders och äldre kvinnor och använder sig av retorik och visuella medel för att verka tillförlitliga.

Sammanfattning I augusti 2016 skickade kommunstyrelsen i Stockholm ut ett förslag som remiss om att barn till föräldralediga skulle få rätt till 40 timmar i veckan i förskola, istället för 30 timmar. I december fattade kommunfullmäktige beslut i enlighet med förslaget. Utgångspunkten för denna masteruppsats är det förslaget, kommunfullmäktiges beslut samt remissvaren från 14 stadsdelsnämnder, utbildningsnämnden, Kommunal, Lärarförbundet, SEFIF, Pysslingen förskolor och Fristående skolors riksförbund. Syftet med uppsatsen är att genom argumentationsanalys undersöka barnperspektivets roll jämfört med andra perspektiv i den politiska processen i samband med remissförslaget om utökad vistelsetid för barn till föräldralediga i Stockholm. Huvudfrågeställningar är: Hur argumenterar olika parter för och emot utökad vistelsetid i förskolan för barn till föräldralediga i Stockholm? Vilka olika perspektiv kan urskiljas i argumentationen? Hur kopplas argumentationen till barnperspektivet och barns bästa? För att svara på dessa frågor undersöks den politiska processen och en textanalys görs i form av en argumentationsanalys. Resultatet visar att barnperspektivet var det mest framträdande i den politiska processen, även om också andra perspektiv fanns som ekonomiskt perspektiv, föräldraperspektiv och personalperspektiv. Studien visar också att barnperspektivet kunde användas på olika sätt utifrån olika syn på betydelsen av barns bästa.

Copied from the mimeographed version, issued by the Statsvetenskapliga institutionen in 1994, ISBN 91-506-1030-9, which in its turn was copied from the 1966 original in the Skytteanum archive. The investigation analyses the Swedish public debate in newspapers, booklets and pamphlets on Norways secession from the union with Sweden in 1905. In the first part covering the period from February till June 7, Norway´s strategy is at the centre of attention. After the Norwegian break-out on June 7, Swedish reactions to the secession are clarified. Above all, the right-wing nationalistic agitation is analysed. While targeted at the Norwegian secessionists, it was also directed at the allegedly unpatriotic Swedish left-radicalism as well; the argumentation of the latter was debunked as repulsive courting of and loathesome ovations for the Norwegian revolutionaries. One line of argument in the dissertation is that Swedish right-wing parties and parliamentarians were motivated by an internal domestic agenda. They were using the union issue to agitate a Swedish nationalistic opinion wave against Norway in order to beat the left in the upcoming elections in order to stop a development towards universal suffrage and progressive income tax.