Uppsatsen “Nuförtiden får man ju inte säga ett skit” ‘ är en debattanalys av Europaparlamentarikers kritik gentemot politisk korrekthet i EU. Studien tar ett avstamp i tidigare forskning berörande populism, euroscepticism, GAL-TAN dimensionen, och applicerar detta till ett inte tidigare tillämpat teoretiskt perspektiv för denna typ av forskning, politisk korrekthet. Syftet med studien är att beskriva och kategorisera de huvudteser samt argument som förs i kritiken gentemot ett påstått PK-etablissemang i EU:s viktigaste och enda demokratiskt valda organ. De huvudteser som återfanns i argumentationen var följande: att EU består av ett etablissemang som underminerar EU-medborgarnas sanna vilja med PK-het, att EU är i politisk kris då yttrandefriheten förtrycks, att EU bär på en dubbelmoral av vilka åsikter som får uttryckas och inte, att EUs överstatlighet försummar nationernas egna intressen, och att PK- etablissemanget i EU förvrider den objektiva sanningen och kallar sina motståndarna för populister likt ett retoriskt vapen. Det nytillämpade teoretiska perspektivet, PK, bidrar med ett nytt synsätt på den politiska debatten och de dimensioner av sociala normer som tycks styra det politiska talrummet.

The question regarding male circumcision in Sweden became a relevant topic within the public debates during the last three years. Due to the Swedish political party, Centerpartiet’s decision to strive for a ban on male circumcision, this debate surfaced after the 28th of September. Participation in the public debate came from different directions and perspectives on male circumcision. In this thesis I focus on different actors and their public opinions in debate articles published between the years of 2018-2019. The aim of this thesis is to examine how critical arguments are constructed from perceptions of a decreasing significance of religion within late modern societies. This results in a motivation to ban the performance of male circumcision without medical indication. By using the qualitative text analysis of systematic text condensation this thesis closer categorizes the arguments into the three themes of “children’s bodily integrity”, “the delimitation of medicalization” and “the religious other”. In addition to this, the thesis also looks into the argument from the analytical framework on argumentation analysis in order to distinguish “normative” and “factual” arguments in the debate. To look closer at the constructions of the critical arguments within the debate this thesis uses the theoretical framework of Sara Ahmed (2011). From a phenomenological inspired perspective this thesis further looks into the argument’s correlation and construction of a collective body. This in particular is the construction of the secular- in relation to the religious body. Constructions of the religious body allows for secular ideas to circulate around national symbols and principles, which results in an exclusion of religious motives and perspectives. The thesis further sheds light on the cultural imbedded “medical gaze”, from the theoretical perspective on medicalization of Karin Johannisson (2013). This thesis aims to examine the reproduction of the medical superiority within debates on questions regarding the human body, like the one on male circumcision. The thesis illustrates the complexity of religious visibility within the Swedish context. Although the critical arguments reject the religious motives of male circumcision, the debate increases the religious visibility in the public debates.

This master thesis explores ideas, values, virtues, and masculinities within The Raw Man, a Swedish men’s group active since 2012, in the context of Swedish gender equality politics. The material used for this study is the The Raw Man’s website (with an array of persuasive texts and pictures), YouTube-videos, a podcast, and the group’s participation in a Swedish television program. The theoretical framework draws from tools and theories from the fields of rhetoric, philosophy and gender studies. First, I analyse the movement’s argumentation and sort their arguments within different rhetorical topoi. Then, with a similar method, I explore which virtues constitute an ideal man within the movement’s discourse. This analysis builds on Aristotle’s understanding of topoi and virtues and takes further help through texts of the modern rhetorical scholar Janne Lindqvist. To further investigate the movement and what kind of masculinities it reproduces, I take inspiration from Edwin Black’s theory of The Second Persona. The most commonly used topoi and virtues are used to form a second persona, the implicit reader of The Raw Man’s arguments and therefore, the embodiment of the movement’s ideas, values, and ideals. This second persona is then gazed through perspectives from men’s studies. The results show that The Raw Man is greatly inspired by the so called Mythopoetic Men’s Movement, and employs ideas from Robert Bly, Carl G. Jung, and adheres to traditional notions including essentialism, polarity between the sexes, men’s destiny as leaders and women’s as nurturers. It also shows that The Raw Man in fact considers Swedish gender equality politics as somewhat of a threat, and feminists as enemies. The type of masculinity that is being reproduced within the movement can best be described as sticky, a term used in men’s studies for describing conservative and misogynistic values that stick to men’s bodies and are difficult to shake off. The results also indicate that the movement’s discourse is rather contradictory, for example it shows ideals of being vulnerable and grounded while at the same time being a strong leader with traditional manly qualities. This implies some difficulties in fully defining their ideology and ideals, hence the second persona lacks some ideological consistency. Finally, the study shows that the use of rhetorical theories and perspectives can be useful tools when exploring men’s groups, and social movements as a whole.

Politics and social life are essentially about decision making, but great parts of that which politics aims to govern, that which social life revolves around and that which is studied in political science is not necessarily the result of conscious decisions. This some philosophers and political theorists would attribute to spontaneous order, arguing that certain norms, customs and institutions have evolved as the result of human action without, for that matter, being the result of human design. The theory of spontaneous order was primarily developed by the Austrian-British philosopher and economist Friedrich Hayek (1899–1992). To him, spontaneous order was a way of solving problems with information deficits in society as well as an important part of his economic, political and institutional theory. However, Hayek’s social theory, which is largely based on the idea of spontaneous order, gives rise to a number of questions. The purpose of this essay is to examine the relationship between individual freedom, constitutionalism and spontaneous order in Friedrich Hayek’s social theory, and to critically evaluate this relationship in the light of that same theory. The purpose is achieved through critical analysis and by answering the following three questions: How does individual freedom, constitutionalism and spontaneous order relate to each other according to Hayek? Is Hayek’s proposal for constitutional design logically compatible with the theory of spontaneous order? Are there institutions, according to Hayek, that limit individual freedom, but are legitimate nevertheless by virtue of having developed spontaneously? The general conclusion of the essay is that Hayek’s proposal for constitutional design is logically compatible with the theory of spontaneous order, and that the principles of individual freedom, constitutionalism and spontaneous order are related to each other in a logically valid manner, but that the other institutions that Hayek proposes give rise to contradictions and indeterminacy vis-à-vis the fundamental principles of his theory.

Syftet med denna uppsats har varit att presentera och analysera argumentationen i debatten för och emot vargens rätt till existens i Värmland mellan åren 1965 och 1990. För att besvara forskningsfrågorna i uppsatsen har kvalitativ argumentationsanalytisk metod använts. Denna har applicerats på materialet som har utgjorts av ledare och insändare ifrån de värmländska lokaltidningarna Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad. Målet har i nästa steg också varit att belysa eventuella motsättningar mellan de som är i direktkontakt med vargen, den så kallade landsortsbefolkningen (periferi), och de som inte bor i områden där vargen uppehåller sig, den så kallade tätortsbefolkningen (centrum). Följande frågor har ställts för att uppnå syftet: (1) Vilka argument läggs fram i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad i vargfrågan mellan åren 1965 och 1990? (2) Hur ser beviskraften i argumenten ut? (3) Hur speglar vargdebatten konflikten mellan landsorts- och tätortsbefolkningen i Värmland? Metoden argumentationsanalys går ut på att studera och analysera argumentationer i en text vilket i denna uppsats utgjorts av insändare och ledare. Med hjälp av argumentationsanalys har kritisk analys kunnat hjälpa till att illustrera en strukturerad och tydlig bild av textinnehållet. Argumenten har skisserats upp efter en delvis egen modell där varje arguments hållbarhet och relevans bedömts, i syfte att få fram en sammanlagd beviskraft. Jürgen Habermas idé och tankar om den borgerliga offentligheten har utgjort den teoretiska utgångspunkten. Denna har framförallt använts i ett diskursivt analytiskt ändamål. Den borgerliga offentligheten är det forum som allmänheten använder sig av för att debattera och uttrycka sina åsikter. Habermas ser att det moderna samhället förlorat mycket av den borgerliga offentlighetens beståndsdelar då den övertagits av kommersiella intressen. Denna uppsats har emellertid visat en god återupplivande för den borgerliga offentligheten, åtminstone i den studerade lokalpressen. Den högljudda debatten har gjorts möjlig tack vare en öppenhet från tidningsredaktionerna att presentera alla argument, för och emot, höga som låga, för att vargdebatten skall innefatta många dimensioner och synsätt. Bakgrunden i denna uppsats beskriver vargens historia i Sverige, framförallt i Värmland. Från att vargen varit talrik under 1600- till 1800-talet drevs den allt längre norrut för att mer eller mindre utrotas. Bakgrunden till dess utrotning har varit en kombination av sjukdomar, inavel men framförallt renägande samers avskjutning. Bakgrunden lyfter också fram de omdiskuterade Naturvårdsprojektet "Projekt Varg" som grundades i syfte att freda en svensk vargstam. Bakgrunden fungerar i denna uppsats som ett svar för de argument som läggs fram i resultatet. Med hjälp av solid bakgrundsfakta kan hållbarheten i argumenten lättare bedömas. 48 Den tidigare forskningen innefattar en rad skiljda forskningsarbeten. Först presenteras två undersökningar om inställningen till vargen. Dessa visar hur svenskar i allmänhet blivit allt mer positiva till vargen. Därefter presenteras bakgrunden till det så kallade "Varghatet" som i regel grundar sig på myter, sagor men också det faktum att vargen emellanåt angriper tamboskap. Efterföljande tema härrör konflikten mellan centrum och periferi där renägande samers och värmlänningars misstro till auktoriteter och myndigheter beskrivs. Därpå följer en presentation av tidigare forskning om vargen i massmedia. De uppsatser som där presenteras har i regel ett journalistiskt intresse och är skrivna utifrån medialt synsätt. Uppsatserna ger en god bild av vad som presenterats i massmedia om just vargen, men förklarar mycket lite om bakgrundsorsakerna till vad och varför vissa artiklar presenteras. Resultatet och analysen åskådliggör att argumenten skiljer sig mellan insändare och beroende på vilket syfte insändarskribenterna har haft. Emellertid skiljer sig inte argumenten särskilt mycket över tid. Vargdebatten kan summeras med att den präglats av argument kring fakta om vargen som biologisk och social varelse. Fakta som ibland underbyggs med både sanningar och osanningar, personliga påhopp, hotelser, tillskrivning av åsikter mellan parterna och hårda ordväxlingar mellan de som påstår sig känna vargen kontra de som "bara" vill ventilera åsikter i vargfrågan. Beviskraften i argumenten är mycket varierande. I regel täcker de texter som propagerar för vargen en högre beviskraft då relevansen i de argumenten är betydligt högre än i de texter som propagerar emot vargen. Denna uppsats har starkt kunnat belysa konflikten mellan centrum och periferi på ett tydligt sätt, detta främst med hjälp av den lättöverskådliga metoden. Detta är den största behållningen av uppsatsen. Vi kan se att vargfrågan ofta får stå tillbaka för en debatt om glesbygdsproblematik, oförmågan från myndigheter samt tätortsbor att förstå och uppmärksamma glesbygdens utsatta situation. De flesta insändare som vill bevara vargen har kommit ifrån människor där vargen inte förekommer och vice versa. / The purpose of this essay is to show and analyze the argumentation in the debate concerning the wolf’s claim for existence in the county of Värmland, between the years of 1965 to 1990. To answer the research questions, a method known as argumentation analysis are to be used and applied on leaders and letter to editors commencing the local papers Nya Wermlands-Tidningen and Värmlands Folkblad. The purpose in next step is to elucidate contradictions between the ones who are in direct contact with the wolf, the provincial habitants (the periphery) and the ones who live in districts where the wolf are not an element of the nearby area, the conurbation habitants (the center). The result has shown that the arguments differs depending on the period of time, between writers of the letters to the editor and depending on the purpose of the these texts. The debate of the wolf have contained arguments packed with facts about the wolf (both sociologically and biologically), pounces, threats, attributing the other part opinions, and coarse arguing between the ones who claims to recognize the wolf in opposition to the ones who simply confirm their own position in the debate. The evidential value also differs a lot. Accustomed writers such as journalists and the ones who demonstrate objective and sober arguments do have a higher value of evidence. Texts of those who are pro-wolf often illustrate further relevant arguments in appose to the anti-wolf part. This essay has in many ways illustrated the conflict between provincial habitants and authorities but most of all has this paper penetrated the conflict between provincial habitants and conurbation habitants. The conurbation habitants are often pro-wolf and lives in urban societies such as Karlstad while the provincial habitants place themselves as the anti-wolf part and regularly lives in sparsely populated area such as the surroundings of Torsby or Sysslebäck. The debate often puts the wolf aside and becomes a quarrel regarding to the provincial areas vulnerable situation. The wolf is sometime a substantially symbol for authority and the conurbation habitants way of overlook the sparsely populated areas of northern Värmland.

In this paper I conduct a media analysis based on the discourse theory of Ernesto Laclau and Chantal Mouddes. I analyze op-ed articles about the planning of a mine in Rönnbäck, Västerbotten, published in the national Swedish newspaper Dagens Nyheter and the local Västerbotten newspaper Västerbottens-kuriren. The aim is to examine the discourses that appear around the mine, especially connected to development and perceptions of nature. I found three main discourses: the socio-economic discourse, the environmental discourse and the discourse on ideology and rights. The dominant perception of development was about the economy and the need for work-opportunities. There was a conflict, between the company Nickel Mountain Group AB and the opponents to the mine, concerning the best way to reach this development goal. The mine’s opponents also presented a view of development in which a pristine environment was a central aspect of quality of life. Connected to this view was concern about losing that which exists today. The environment was seen partly from an economic perspective but there was also a view of nature as something with intrinsic value. In the discussion I highlight some of the points of conflict I found: socio-economic benefits, democratic process and rights. I suggest that an open and broader debate concerning the meaning of these terms is important. I also point out the importance of including the prior assumptions and difference in powerposition of the different actors, given that their opportunities and view of reality are affected by this.

I den här uppsatsen har jag undersökt argumentationen i Katarina Frostensons K – en skönlitterär bok som skrevs i en tid (hösten 2017 till våren 2018) då #metoo-rörelsen svepte över världen och 18 kvinnor hade vittnat i DN om övergrepp av en känd kulturprofil med nära band till Svenska Akademien. Flera medier namngav mannen som Jean-Claude Arnault, make till akademiledamoten och poeten Katarina Frostenson. Händelserna ledde till en av de största kriserna i Svenska Akademiens historia och K är Frostensons första och enda offentliga yttrande rörande situationen. Boken utkom i maj 2019 och den här undersökningen väljer att tolka den som ett slags försvar mot det Arnault och hon själv har anklagats för. Då samtida retorisk teori visat på vikten av myter i argumentation (Bengtson 2012), och både juridiska och empiriska aspekter talar emot Frostensons retoriska problem, har underökningen utgått från att argumentationen använder sig av emotionella och suggestiva appeller i form av myter. Med hjälp av Brummets närläsningsmetod (2019) och Lindqvists topikteori (2016) har Frostensons argumen-tation delats in i tre övergripande topiker. Dessa har sedan analyserats och identifierat ett antal myter som Frostenson använder sig av för att stärka sin argumentation. En myt som analyseras mer djupgående är exempelvis den antika myten om megäror och kvinnor som hämndlystna monster, vilken Frostenson applicerar på kvinnorna som vittnat i DN. En annan myt handlar om kollektivets behov av syndabockar och att Arnault fått den rollen. En tredje myt hävdar att svenskar är främlingsfientliga eftersom Arnault får ta skulden på grund av sin franska och judiska härkomst. En fjärde myt argumenterar för att åtrå legitimerar våld, vilket hon försöker stärka genom den bibliska berättelsen om kung David och Batseba.  Utöver Bengtsons tolkning av Barthes mytteori (2012) som utgångspunkt har undersökningen bland annat tagit avstamp i kommunikationsprofessorn McFarlands teori om kopplingen mellan myten och det heliga (1989), genusforskaren Tassis teorier om kvinnor och hämnd (2011) samt Richard Kearneys tolkning av René Girards offermekanismer (1995). Vidare har analysen satts i relation till relevant tidigare forskning och kopplats till både historiska och samtida händelser och kontexter. Jag hävdar att min undersökning visar hur viktigt det är att söka efter mer än bara logiska premisser i argumentation. Frostenson har i princip uteslutande myter som bas i sin argumentation, och de är inte alltid helt uppenbara – dolda i suggestiva termer och ett symboliskt språk. Ett av den här uppsatsens syften var att försöka visa hur en mytisk argumentationsanalys kan gå till i praktiken, för att utöka kunskapen kring hur vi kan förstå argumentation i känslomässiga kontexter, så som i debatter om sexuella övergrepp, men också rent generellt. Resultatet som framkommit i undersökningen, det vill säga den mängd myter som identifierats och analyserats, bör inspirera till vidare forskning i ämnet. Jag menar att det finns ett uppdämt behov av just sådana här argumentationsanalyser och att retorikvetenskapen har en viktig roll i detta.Sökord: Katarina Frostenson, K, Jean-Claude Arnault, #metoo, Svenska Akademien, myter, mytisk argumentation, Roland Barthes, Erik Bengtson, Janne Lindqvist, topiker, litteratur, retorik, poesi, poet, skönlitteratur.

Background: Diabetes is a global health issue on the rise. Besides genetics as a cause of diabetes, diet, weight and lifestyle are amongst the main factors. Due to the modernized society, new technology and risks, there has been a shift in responsibility of safety and health. As a part of a health promoting policy development during the last few decades there has also been a natural de-authorization of health knowledge and expertise. Governmental expertise has been decentralized to the society and so has the responsibilities. Traces of this new health paradigm can be seen in the media discourse. It has been seen in studies of the reporting of diabetes in North American press, that societal factors – such as labor market, health care and infrastructure – often get veiled by individuals’ responsibility and guilt due to lifestyle and life choices. This affects how individuals feel about their life situation and how the public perceive them.     Method and material: A quantitative content analysis was performed on 112 articles from six Swedish broadsheet and tabloid newspapers. The articles were coded with variables measuring article theme, dominant framing of diabetes´ causes and whose responsibility, what arguments are used and what agents with dignity can be seen. Excerpts from the articles were also analyzed with qualitative tools as modality and argumentation analysis. Results: Similarities between the Swedish and the North American newspapers were discovered. Societal factors and structures as causes and means of responsibilities were not as prominent as those aiming for the individual. The responsibility of the society was also reported to a much greater extent than society as a factor contributing to cause diabetes. This can be considered a sign of the health promoting strategy and the individualism that is rooted in modernization, industrialization and economic liberalization. Doctors and scientists were given dignity as often as celebrities and private citizens, which indicates the de-authorization of health knowledge and the further use of scientists and doctors as a truth repository in media. Several of the articles concern the critique of the diabetes unawareness and predominant individual responsibility that was the outset of this study. Celebrities and private citizens were frequently given dignity in these cases. In their criticizing, high modality contributed to a strong authority in their knowledge. / Grund för forskningsfrågan: Diabetes av olika slag drabbar ett växande antal människor världen över. Sjukdomen tros främst bero på genetik och omgivande faktorer så som livsstil, vilken påverkas av den omgivande miljön. Det har visat sig i studier av rapportering kring sjukdomen i bland annat nordamerikansk press att samhälleliga faktorer ofta hamnar i skymundan och att skulden och ansvaret för sjukdomen framstår ligga hos individen och dess egenvalda livsstil. Detta kan bero på en hälsofrämjande strategi som setts växa fram under de senaste decennierna, som en reaktion på effekterna av teknisk utveckling, modernisering och marknadskrafter. Strategin har inneburit en naturlig av-auktorisering av hälsokunskapen och individualisering av ansvaret. Detta hälsoparadigm återspeglas i medierna.   Studien: Denna studie undersöker rapporteringen av diabetes i svensk press, genom en kvantitativ innehållsanalys av 112 artiklar från sex svenska dags- och kvällstidningar. Materialet kodades med variabler för bland annat artikeltema, dominant gestaltning av orsak samt ansvar för diabetes, vilka argument som förekommer och vilka aktörer som tillskrivs dignitet i sammanhanget. Detta kompletterades med en kvalitativ analys av några textutdrag från materialet, med verktyg och begrepp från och argumentationsanalys samt det lingvistiska begreppet modalitet.   Resultat: Det framträder stora likheter mellan de svenska tidningarna och de nordamerikanska. Samhällsstrukturer som orsak till och ansvar för diabetes framgår inte i samma utsträckning som individens roll. Samhällets ansvar för sjukdomen framgår dock i större utsträckning än dess skuld, vilket går i linje med individualiseringen av hälsoansvaret. Läkare och professorer tillsammans förekommer med dignitet i ungefär lika många artiklar som privatpersoner och kändisar tillsammans, vilket indikerar avauktoriseringen av hälsokunskapen, och den fortsatta användningen av läkare och professorer som ett slags ”sanningsvittnen”. I flera artiklar framträder just den kritik mot okunskap kring sjukdomen och hur individerna själva måste arbeta för att förändra läget, en utgångspunkt för denna studie. Kändisar och privatpersoner fick i dessa fall dignitet. I deras kritiserande av andra uttalanden de inte höll med i, agerade hög modalitet en faktor som gav dem auktoritet i sina uttalanden.