Univ., Diss.--Göteborg, 2007. / Enth. 4 Beitr.

Calif., Univ., Diss.--Berkeley, 2004. / Kopie, ersch. im Verl. UMI, Ann Arbor, Mich. - Enth. 3 Beitr.

No description available.

The use of encyclopedias has since their entry in Sweden, played a central role in communicating and defining knowledge to society. This essay examines the representation of peoples (race) in Africa, Asia and the Orient in encyclopedias between 1845-2020. The essay aims to explain and show how several selected concepts have changed in the encyclopedias’ descriptions over time in Sweden. The results show that the encyclopedias were highly influenced by racial biology and scientific racism the further back in time the encyclopedias were issued. People from Africa, Asia and the Orient were described with external characteristics and at times associated with different psychic characteristics. Through the representation of appearance, at times presented as different and foreign, one can see a construction between “we” and “the others”. The encyclopedias also made descriptions of people with generalizing derogatory concepts that were imbued by racism and dogmatic views on the different. Descriptions of peoples appearance and character traits were something that gradually disappeared over time.

Die Sehnsucht nach Glück ist eine der großen Triebkräfte menschlichen Handelns. Mit der Kritik an der Wirklichkeit wird ein idealer Gegenentwurf geschaffen. Von 1670 bis 1820 unterscheiden wir drei Phasen in der Rezeption ostasiatischer Kulturgüter und der damit verbundenen Chinautopie in Europa, besonders aber in Sachsen. Das Essay stellt die realisierten chinoisen Gartenbauten Kursachsens während der ersten beiden Entwicklungsphasen im sogenannten Augusteischen Zeitalter in ihrer vermeintlichen Erfüllung ihres Glücksanspruchs vor. / The pursuit of happiness is one of the greatest drivers of human behaviour, and a critical assessment of reality can perhaps make it possible to imagine an ideal alternative. Between 1670 and 1820 we identify three distinct phases in the Western appreciation of East Asian cultural artefacts, together with the European perception of a Chinese Utopia, which was particularly strong in Saxony. The essay describes the Chinese garden projects completed in the Electorate of Saxony during the first two of these developmental phases, the so-called Augustan period, supposedly in the fulfilment of the search for happiness.

Länge har det funnits en föreställning om att den rasism som riktas mot öst- och sydostasiater är en ”positiv” sådan, eller så har asiater helt enkelt varit frånvarande i anti-rasistiska diskurser. I samband med covid-19 eskalerade hatbrott mot asiater, vilket synliggjorde anti-asiatisk rasism som ett aktuellt samhällsproblem som alltid funnits. I denna uppsats undersöks hur öst- och sydostasiater representeras diskursivt i det svenska internetforumet Flashback i syfte att öka medvetenhet om rasism mot asiater och vidare bidra till att motarbeta de kvarstående ojämlikheterna mellan olika etniska grupper. Studien tar avstamp i ett konstruktivistiskt perspektiv på språk och diskriminering och den kritiska diskursanalysen (CDA) som övergripande analysramverk. Sammanlagt 22 diskussionstrådar som behandlar ämnen som Asien, asiat och de östasiatiska nationerna har analyserats med hjälp av Membership Categorization Analysis (MCA) och den diskurshistoriska analysen (DHA).   Undersökningen utgörs av tre delstudier som ska belysa tre olika aspekter av diskriminering av asiater: 1) kategorisering av asiater; 2) de diskursiva strategier som används av skribenterna för att förneka och rättfärdiga nedsättande kommentarer; 3) diskussioner om den så kallade ”guling-humorn”, det vill säga de rasstereotypiska framställningarna av asiater som präglas av humor och komik. Resultatet visar bland annat hur kategorin asiat tillskrivs högst motsägelsefulla egenskaper och förväntningar, och att kontexten spelar en avgörande roll för att interaktionsdeltagarna ska kunna välja ut de mest relevanta föreställningarna om asiater. Detta påvisar att diskrimineringen av asiater inte enbart är ”positiv” utan kategorin kan ofta förknippas med tydligt negativa värderingar i olika sammanhang. Den andra delstudien har sedan belyst att olika diskursiva strategier kan användas beroende på två sammanhang: när rasism som sådan förnekas och när de enskilda nedvärderande kommentarerna riktade mot asiater rättfärdigas. Förnekandet av rasism förekommer främst i de diskussionsämne som har direkt koppling till det svenska samhället såsom mångkulturalism och invandring, medan nedsättande kommentarer om östasiater framträder mer frekvent i de trådar där de enskilda östasiatiska nationerna står i fokus. I den sista delstudien identifieras de olika diskursiva strategier som skribenterna använder för att förneka den kränkande aspekten hos ”humoristiska” karikatyrer av östasiater, vilket bidrar till att bevara Sveriges positiva självbild som världens mest toleranta och antirasistiska samhälle.

Sozio-kulturelle Beziehungen zwischen Orient und Okzident haben über die Jahrhunderte vielfältige Interpretationen erfahren. Ideologische Stereotype stehen dabei neben als naturgegeben wahrgenommenen Polaritäten, fiktive Szenarien treffen auf sachliche oder romantisierende Vergleiche von Kulturräumen und Volkscharakteren. Terminologisch sind es von den vier Himmelsrichtungen der Osten und der Westen, die historisch das ambivalente Begriffspaar Orient und Okzident geprägt haben. In vielen europäischen Sprachen haben Orient und Okzident lateinische Wurzeln. Auf die Sonne bezogen, hieß oriens »aufgehend«, occidens »untergehend«, ursprünglich östlich und westlich von Rom. Andere Sprachen setzen Orient und Okzident mit Osten und Westen gleich, so im Russischen vostok und zapad oder im Arabischen al-sharq und al-gharb. Dabei wird aus geographischer Sicht der Osten oft stärker unterteilt als der Westen, im Deutschen als Naher, Mittlerer und Ferner Osten, im Englischen Near, Middle und Far East, im Russischen Blizhnyj, Srednyj und Dalnyj Vostok. Seit dem 16. Jahrhundert ist im Deutschen für Orient und Okzident synonym Morgenland und Abendland anzutreffen. Andere Sprachen kennen diese Begriffe nicht, sie werden dort meist unter Osten/Orient und Westen/Okzi dent subsumiert.

Der Bezirk Xilingol wurde als geeignetes Beispiel ausgewählt, weil es zu einem großen Flächenanteil von Grassteppe bedeckt ist und fast alle Phasen der Umweltpolitik Chinas durchlaufen hat. Es wurden zwei deutlich voneinander abgrenzbare Phasen identifiziert, von 1975 bis 2000 und von 2000 bis 2015. Während der ersten Phase, bis 2000, war Landdegradation der dominante Landnutzungswandelprozess, der 11.4 % der Gesamtfläche betraf. In dieser Phase war die menschliche Einflussnahme der Hauptfaktor in acht Landkreisen, die sich ändernden Wasserverhältnisse war es in sechs Landkreisen. Während der zweiten Phase, ab 2000, setzte ein spürbare Erholung des Zustandes auf 12 % des Gesamtgebietes ein, während die Degradation jedoch weiter voranschritt und zusätzliche 9,5 % des Landes veränderte. Während dieser Phase wurde die Städtebildung zum dominanten Treiber für die Landdegradierung in sieben Landkreisen, während der Einfluss menschlicher Störungen und der Wasserverfügbarkeit wieder zurückging. Nach der Identifizierung der Haupttreiber für die Landdegradation, wurde die komplexe Beziehung zwischen verschiedenen Treibern und der Grassteppen-Degradation untersucht. Die Ergebnisse zeigten, dass die Beziehung zwischen dicht bedeckter, moderat bedeckter, und spärlich bedeckter Grassteppe und die Dichte des Schafbesatzes für die Degradationsdynamik in der Grassteppe verantwortlich waren. In dieser Arbeit wurden die Methoden der Clusteranalyse, der Partial-Order-Theorie, und der Hasse Diagramme eingesetzt, um die Haupttreiber der Landdegradation auf Landkreisebene zu identifizieren. Dann wurde ein Ansatz aus dem maschinellen Lernen, XGBoost (eXtreme Gradient Boosting) verwendet, um die Dynamik der Grassteppen-Degradation vorauszusagen. Darüber hinaus wurde SHAP (SHapley Additive exPlanations) eingesetzt, um das von XGBoost erstellte Black-Box-Modell zu in seine Bestanteile zu zerlegen und für jedes Degradations-Pixel in der Karte den Haupttreiber zu extrahieren. / The aims of this thesis are to gain an integrated and systematic understanding of the processes and determinants of land degradation on the Mongolian Plateau. Xilingol was chosen as a suitable example, mainly since it is covered by vast grassland, and has experienced almost all ecological policies that have been implemented in China. Two distinct phases were identified in this region: 1975-2000 and 2000-2015. During the first phase (up to 2000), land degradation was the dominant land use change process, accounting for 11.4% of the total area. During this phase, human disturbance was the major driver in eight counties, whereas the water condition was the dominant driver in six counties. During the second phase (post-2000), land restoration increased (12.0% of the total area), whereas degradation continued, resulting in a further 9.5% of degraded land. During this phase, urbanisation became the dominant driver of land degradation in seven counties, while effects resulting from human disturbance and water availability decreased after 2000. After identifying the major drivers of degradation, the complex relationships between drivers and grassland degradation were captured. The results indicated that the distance to dense, moderately dense grass and sparse grass and sheep density were responsible for the grassland degradation dynamics. In this thesis, a clustering method, partial order theory and Hasse diagram techniques were first used to identify the major drivers of land degradation at the county level. Subsequently, an approach from machine learning, XGBoost (eXtreme Gradient Boosting), was used to predict the dynamics of grassland degradation. Moreover, SHAP (SHapley Additive exPlanations) values were used to open up the black box model, and the primary driver was extracted for each pixel showing degradation.

Denna uppsats syftar till att utforska den emotionella dimensionen av att resa genom fyra kvinnors ögon över hela världen under mitten av 1800-talet. De utvalda svenska kvinnorna var från medel- och överklassen. De frågor som ställdes var följande: Vilken känslomässig laddning har reseberättelserna om platser / kultur / människor? Med användning av William Reddy's Emotive och Barbra Rosenweins Emotional communities som en teoretisk ramverk visade resultaten att platser relaterade till naturen var extremt positiva. Stadsort var däremot inte lika positivt skildrade i Europa. Detta relaterade till den pågående industrialiseringen i Europa, vilket skapade tätbefolkade och orena miljöer som sågs med starkt missnöje och laddade med negativa känslor. Kultur var en kategori av emotionell konflikt för alla fyra resenärer. Det visade att den svenska och protestantiska bakgrunden var stark när det gällede värden och normer för dessa kvinnor och gjorde det möjligt för starka, negativa känslomässiga upplevelser av kultur. Kombinerat fanns en pågående utveckling av tankar med nationalistiska och eurocentriska element. Människor fick positiva attribut och känslor kopplade till dem på individuell basis och separerades från sin kultur i de fallen. Istället kopplades negativa känslor till grupper av människor som stred mot dessa kvinnors bakgrund och intressen. Sammantaget var den emotionella dimensionen en blandning av starka positiva och några starka negativa upplevelser. En avgörande faktor var bakgrunden och en övergripande komplexitet i den emotionella dimensionen var avgörande. / This essay aims to explore the emotional dimension of travelling through the eyes of four women across the world during the middle of the 1800s. The chosen Swedish women were collectively of middle- and upper-class status. The questions asked were the following: What emotional charge do the travelogues have regarding locations/culture/people? With the use of William Reddy’s Emotive and Barbra Rosenwein’s Emotional communities as a theoretical framework, the results showed that locations related to nature were extremely positive. Urban locations, on the other hand, were not as positive to see in Europe. This related to the ongoing industrialization of Europe, creating densely populated and unclean environments that became was seen with strong displeasure and charged with negative emotions. Culture was a category of emotional conflict for all four travellers. It showed that the Swedish and protestant background was strong in determining values and norms for these women and made it possible for strong, negative emotional experiences. Combined there was an ongoing evolution of thoughts with nationalistic and Eurocentric elements. People had positive attributes and emotions connected to them on an individual basis and were separated from their culture. Instead, negative emotions were connected to groups of people that conflicted with these women’s ideas and interests. Overall, the emotional dimension was a mix of strong positives and some strong negatives. A determining factor was the background, and an overall complexity to the emotional dimension was conclusive.

No description available.