Studien belyser uttagningsprocessen och mottagandet av kvotflyktingar ur de arbetandes perspektiv samt studerar samverkan mellan olika aktörer som arbetar med frågan. Studien är uppdelad i fyra delar där första delen tar upp processen och samverkan mellan aktörer. Andra delen belyser problematik och konsekvenser kring samverkan samt olika aktörers synsätt. Granskning av likheter och skillnader mellan kvotflyktingar och andra flyktinggrupper belyses i tredje delen och sista delen tar upp hur lagstiftning och kriterier inverkar i processen.

Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka, kartlägga och analysera sociala interaktionsmönster kring beslutsprocessen på Migrationsverkets asylprövning utifrån asylbeslutsfattares perspektiv. Genom att luta sig mot teori om beslut inom ramen för administrativt beteende samt teori om ansvarfördelning analyseras empirisk data insamlat med hjälp av semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare från olika asylprövningsenheter.Studiens resultat visar att det finns invecklade sociala interaktionsmönster i asylbeslutsfattandet samt att tre kommunikationstyper kunde identifieras; informella, formella och semiformella. Beslutsfattare växlar mellan dessa typer i beslutsprocessens olika steg. Med hjälp av utvecklade sociala kommunikationsmönster, omsätts en tidspressad beslutsplan i handling. Sammantaget påvisar studien den administrativa människans begränsade rationalitet. På grund av ringa sociologiska forskning inom området är studien ett bidrag till disciplinen. / This qualitative study aims to investigate, identify and analyze social interaction patterns regarding the decision-making process at the Migration board’s asylum processing unit from the perspective of the asylum officer. Empirical data, which is collected through semi-structured interviews with asylum officers from different Migration board entities, is analyzed by employing different theories on decision-making in the context of administrative behavior and diffusion of responsibility. The outcome of the study shows that there is an intricate social interaction pattern in the asylum decision process and three communication types have been identified: informal, formal and semi-formal. The asylum officer switches between these types in the various stages of the decision-making process. Through developed social communication patterns, a time-pressured decision-making plan is put in action. Generally, the study demonstrates the bounded rationality of the administrative person. Due to lack of sociological research in this area, this study is a contribution to the field.

Syftet med denna studie är att undersöka hur boendepersonal på Hvb-hem (hem för vård och boende) arbetar för att integrera ensamkommande barn i samhället. För att få information till studien har vi intervjuat sju personer som arbetar på olika Hvb-hem. Vi har ställt frågor kring integrationsprocessen, hur de arbetar, vad de ser som hinder och möjligheter och vilka effekterna är av den långa asylprocessen. Informanterna definierar integration ganska liknande, de belyser framförallt vikten av integration på samhällsnivå. Vårt resultat visade att barnens mående blir negativt påverkat av den långa asylprocessen. Deras dåliga mående påverkar deras motivation till att integreras, de går inte till exempel inte till skolan, vilket alla informanter anser är en viktig faktor i deras integrationsprocess. Det är inte enbart barnen som påverkas, även boendepersonalen och deras arbete. De kan inte arbeta med integrationsprocessen då de måste ta hänsyn till barnens mående, deras fokus i arbetet ändras. Nu handlar arbetet istället om att ta hand om och motivera barnen. / The aim of this study is to examine how the staff accommodation at Hvb-homes (home for care and accommodation) work to integrate unaccompanied children in the society. To get the information to the study we have interviewed seven people that work at different Hvb-homes. We asked them questions concerning the integration process, how they work with it, what they see as difficulties and possibilities and the effects of the long asylum process. The informers defined integration quite similar, they illuminated the importance of integration at societal level. We found that the children's well-being is negatively affected by the long asylum process. Their bad well-being affect their motivation to integrate, they do not go to school for example, which all informers consider an important factor in their integration process. It is not only the children that are affected, also the staff accommodation and their work is. They can no longer work with the integration process, they have to respect the children's well-being, and their focus in their work have to change. Now it is all about taking care and motivate the children.

A new reform of immigration in Sweden was introduced in 2006. This implied both a new decision hierarchy and process routine for dealing with asylum-related cases. Furthermore, a new Aliens’ Act came into force. The purpose of the changes was to strengthen the principle of law and order. The Swedish Migration Board, as the authority responsible for immigration cases, has employed Litigation Officers for the Administrative Procedure Unit. The Officers’ task is to reconsider verdicts in asylum cases and represent the authority on personal proceedings in the courts. Proceedings are a new occurrence in the asylum process. The object of this study is the Litigation Officers and how they act as executers of political decisions. The following two questions are precisely defined: i) Under which conditions do the Litigation Officers carry into effect the new directions and rules concerning the principle of strengthened law and order? ii) How much freedom of action do they have when discharging their official duties? Three theories are discussed related to the subject of the study. The first is about the forms of parliamentary steering of the society. The second theory discusses two perspectives of officers’ freedom of action. Finally, the third theory is about the characteristics of conditions necessary for a successful parliamentary steering. In order to answer the questions, six Litigation Officers working in different Administrative Procedure Units in Sweden were interviewed. The investigations showed that the officers were both qualified and willing to carry into effect the directions and rules of the principle of strengthened law and order, but were hindered in their work by serious deficiencies of the Aliens’ Act. The investigation also showed that Litigation Officers were satisfied with their freedom of action when discharging their official duties. They experienced a little more freedom in the procedural part of their work. On the other hand, they felt more limited in interpreting the law of the Aliens’ Act. Otherwise the officers adhered to guidelines in being executers of political decisions.

Denna studie syftar till att undersöka hur personer som sökt asyl tillsammans med sina familjer har upplevt sin livssituation i väntan på uppehållstillstånd, där fokuset läggs på barnfamiljer. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod och resultatet analyseras med hjälp av en innehållsanalys. Empirin är framtagen genom semistrukturerade intervjuer med män och kvinnor som sökte asyl i Sverige under den så kallade flyktingkrisen. Studiens teoretiska ramverk utgörs av teorin om känsla av sammanhang samt utgår från teoretiska begreppen liminalitet och resiliens. Resultatet visar att personer som söker asyl tillsammans med barn i familjen kan stå inför en rad olika påfrestningar under vänteperioden; nämligen ekonomiska svårigheter, otrygga boendeförhållanden, ovisshet inför framtiden och en dubbel orosbörda. Den ovissa framtiden gör det svårare att uppleva nuet som begripligt och hanterbart när man inte vet om man kommer få stanna i landet eller inte. Oron om barnets framtid och tankar om hur ett avslag kan påverka barnets liv präglar tillvaron i väntan. Men samtidigt är det barnen och familjen som ökar motivationen att fortsätta hålla ut. Studien lyfter också på vilket sätt det var möjligt för asylsökande att hantera sin situation. Resultatet visar att intervjupersoner har använt sig av olika resiliensstrategier och resurser för att känna sammanhang i sin tillvaro. Studien kommer slutligen fram till att en lång asylprocess påverkar asylsökande barnfamiljer på flera olika plan och för att individer i dessa familjer ska känna sig kunna hantera sin situation bör man satsa på att förstärka deras känsla av sammanhang.

Under 2015 migrerade ett stort antal flyktingar från Syrien som sedan kom att stanna i Sverige. Resan mot att känna sig inkluderad i samhället ser olika ut med olika faktorer som spelar in för hur migranterna uppfattar att de blivit mottagna i det nya landet. Till följd av den nutida flyktingkris som uppkommit då ukrainska medborgare flyr Ukraina, har bemötandet sett olika ut i denna flyktingkris mot hur syriska flyktingar porträtterats och mottagits. Därmed syftade studien att genom semistrukturerade intervjuer, utforska hur mottagandet i Sverige kan uppfattas av syriska migranter som levt här sedan 2015. Studien utforskade upplevelsen av respondenternas uppfattning om Migrationsverket. Vidare undersöktes även respondenternas intryck om medias skildringar. Slutligen undersökte om de känner sig inkluderade eller exkluderade i samhället till följd av deras upplevelse med migrationsverket samt medias porträtteringar och skildringar av syrier. Resultatet har analyserats med hjälp av tidigare forskning samt utifrån teorierna ”vi och dom”, ”social identitet” och ”avhumanisering” och visade på att det finns uppdelningar i samhället och känsla av ”vi och dom”, osäkerheter i social identitet samt kopplingar till känsla av avhumanisering. Slutsatser som dras i studien är att respondenterna visade vardagliga upplevelser och bidrog till en bredare bild av Sveriges mottagande och positiva och negativa upplevelser av migrationsverket och media. De visade även på blandade åsikter och angav tydliga bidragande faktorer som påverkat deras känsla av exkludering och inkludering som även varierade beroende på tidpunkt och sammanhang för respondenterna.

Abstrakt De senaste decennierna har antalet ensamkommande barn som söker asyl i Europa ökat. Ensamkommande barn beskrivs ofta som en utsatt grupp som kan ha erfarenheter av fruktansvärda händelser med sig. De flesta har varit med om traumatiserande händelser i hemlandet och/eller på vägen till Europa, och de möter ytterligare svårigheter när de anländer i destinationslandet i Europa och söker asyl, vilka kan påverka deras psykiska mående. Det finns studier som visar att effekten av tidigare traumatiserande händelser och utmaningar under asylprocessen i värdlandet ökar risken för utvecklingen av PTSD hos denna målgrupp. Syftet med denna studie är att genom en systematisk litteraturöversikt identifiera faktorer som påverkar ensamkommande barns psykiska ohälsa i form av PTSD under asylprocessen. Data och material samlades från 15 vetenskapliga artiklar baserade på primärkällor där målgruppens problematik illustrerades utifrån ett ensamkommande barns perspektiv. Resultatet visar att effekten av tidigare traumatiserande händelser innan migration och ytterligare svårigheter i destinationslandet bland annat, asylprocess, åldersbedömning, kvalitet på boende, socialt stöd, vård och dagliga stressfaktorer har en markant effekt på ensamkommande barns psykiska ohälsa och ökar risken för utvecklingen av PTSD. / Abstract In recent decades, the incidence of unaccompanied minors seeking asylum in Europe has increased. Often characterized as a vulnerable group, these unaccompanied children are likely to carry the burden of horrendous experiences. The majority have endured traumatic events in their countries of origin and/or during their journey to Europe, and they face additional adversities upon arrival in their destination countries in Europe while seeking asylum. These challenges can significantly impact their mental health. Research indicates that the cumulative effect of prior traumatic experiences and hurdles faced during the asylum process in the host countries heightens the risk of developing PTSD among this demographic. The objective of this study is to identify, through a systematic literature review, the factors influencing the mental health of unaccompanied minors, specifically regarding PTSD, during the asylum process. Data and materials were compiled from 15 scholarly articles based on primary sources that depict the challenges faced by this group from the perspective of unaccompanied children. The findings reveal that the impact of previous traumatic events prior to migration and additional difficulties in the destination countries, such as the asylum process, age assessment procedures, quality of accommodation, social support, healthcare, and daily stressors, significantly affect the mental well-being of unaccompanied minors and increase the risk of developing PTSD.

With the increase in unaccompanied children in 2015, it has become common to discuss the legal status of unaccompanied children. By the Swedish law persons under the age of 18 are considered to be minors and therefore have no ability to make decisions in personal matters with legally binding effects. A childs case does not always require the same seriousness as adult cases to be able to obtain a residence permit. This leads to at different asylum process for unaccompanied children who lack guardians upon arriving to Sweden. Various assessments are made for unaccompanied children that adults do not need to undergo for a residence permit. Through the legal dogmatic method, an analysis and report has been made in relation to the EU law, current Swedish laws and international commitments that affect unaccompanied childrens rights within Swedish legislation. The courts way of assessing grounds for protection, as well as how these are tried has been analyzed. The concept of unaccompanied children has been defined, but the focus on their rights in Sweden has also been reported. / I samband med ökningen av ensamkommande barn under år 2015 har det blivit ofta förekommande att diskutera ensamkommande barns rättsliga ställning. Personer som är under 18 år betraktas enligt svensk rätt som omyndiga och har därför ingen förmåga att med rättslig bindande verkan fatta beslut i personliga angelägenheter. Ett barns ärende behöver inte alltid ha samma allvar och tyngd som krävs för att vuxna personer ska kunna få uppehållstillstånd vilket leder till en annorlunda asylprocess för ensamkommande barn som saknad vårdnadshavare vid ankomsten till Sverige. Det görs olika bedömningar för ensamkommande barn som vuxna inte behöver genomgå för uppehållstillstånd. Genom den rättsdogmatiska metoden har det gjorts en analys och redogörelse i relation till EU-rätten, gällande svenska lagar och internationella åtaganden som påverkar ensamkommande barns rättigheter inom den svenska lagstiftningen. Domstolarnas sätt att bedöma skyddsgrunder samt hur dessa prövas inför domstolar har bedömts och analyserats. Begreppet ensamkommande barn har definierats men även fokus på deras rättigheter i Sverige har redogjorts.