Polyhydroxyalkanoates (PHAs) are a group of bioplastics, which are produced through microorganisms. They are accumulated in granules inside bacteria’s cell cytoplasm and serve as an energy reserve. Moreover, PHAs are completely biodegradable and biocompatible biopolyesters, which make them to suitable materials for medical applications and replace conventional petrochemical plastics. However, it is not economically feasible to produce PHAs yet, as it is four to nine times as expensive as to produce fossil fuel-based plastics. In order to reduce the price, it is possible to use waste streams rich in carbon and mixed cultures as microorganisms, which was applied in this thesis work. In this study, PHAs were synthesized from a volatile fatty acid (VFA) mixture rich in hexanoic acid, which was produced by anaerobic digestion of waste streams. To be able to obtain the maximum PHA content, the experimental work was separated into a selection phase and a production phase respectively. During the selection step, enrichment of the mixed culture took place during 50 days altering feast/famine cycles. The production phase was then conducted in a fed-batch cultivation to accumulate as much PHAs as possible, while utilizing the enriched mixed culture.  The selection phase was seen as successful since the quantity of synthesized PHA increased with time. Solely polyhydroxybutyrate (PHB) was formed during this period. The specific consumption rates for the hexanoic acid and acetic acid were almost the same in this phase (0.10 g hexanoic acid/(g volatile suspended soilds (VSS),h) and 0.11 g acetic acid/(g VSS,h)), which suggests that the consumption of these majoritarian fatty acids was simultaneous. However, the determined consumption rate for butyric acid was approximately solely half of the values for hexanoic acid and acetic acid. The highest PHA yield obtained in the enrichment phase was 0.26 g PHB/g VFA.  In the production phase, the highest achieved PHA content was 31.4 % of VSS, which was obtained after five hours. Both PHB and polyhydroxyvalerate (PHV) were formed in this phase, even though the quantity of accumulated PHB dominated with its approximately 97 weight-%. / Polyhydroxialkanoater (PHA:er) är en grupp bioplaster som produceras med hjälp av mikroorganismer. De ackumuleras inuti granulater som finns i bakteriers cellcytoplasma, och används som en energireserv. PHA:er är dessutom fullständigt bionedbrytbara och biokompatibla biopolyestrar, vilket gör dem till lämpliga material att applicera inom medicinska preparat och för att ersätta konventionella petrokemiska plaster. Det är däremot inte ekonomiskt fördelaktigt att producera PHA:er än så länge, då det är fyra till nio gånger dyrare att producera än i jämförelse med att producera plaster från fossila bränslen. Ett tillvägagångssätt för att reducera priset är genom att applicera kolrikt avfall som råmaterial och en blandad kultur av mikroorganismer. Det var detta som tillämpades i detta examensarbete vid PHA produktionen. I denna studie syntetiserades PHA:er från en blandning av flyktiga fettsyror rik på hexansyra, som framställts av avfall genom anaerobisk digestion. Det experimentella arbetet delades in i två faser: en selektionsfas och en produktionsfas. Detta för att kunna erhålla högsta möjliga PHA innehåll. Den blandade kulturen av bakterier berikades under selektionsfasen genom applicering av alternerande svält/frossa cykler i 50 dagar. Produktionsfasen utfördes därefter i en så kallad ”fed-batch odling” för att ackumulera högsta möjliga kvantitet av PHA, med hjälp av den berikade kultur blandningen.  Selektionsfasen ansåg vara lyckad, då mängden ackumulerad PHA ökade med tiden. Endast polyhydroxibutyrat (PHB) producerades under berikelsefasen. De erhållna specifika konsumptionshastigheterna för hexansyra och ättiksyra var i samma storleksordning (0.10 g/(g flyktiga suspenderade ämnen, h) respektive 0.11 g/(g flyktiga suspenderade ämnen, h)), vilket tyder på att förbrukningen av dessa fettsyror skedde samtidigt. Konsumptionshastigheten för butansyra var däremot endast cirka hälften av hastigheterna för hexansyra samt ättiksyra. Det högsta PHA-utbytet beräknades till 0.26 g PHB/g flyktiga fettsyror. Det högsta PHA-innehållet som erhölls i produktionsfasen var 31.4 % av de flyktiga suspenderade ämnena, vilket uppmättes efter fem timmar. Både PHB och polyhydroxivalerat (PHV) bildades under denna fas, även om mängden ackumulerad PHB dominerade med 97 vikt-%. / <p>I och med COVID-19 presenterades examensarbetet via zoom</p> / Carbon Neutral Next Generation Wastewater Treatment Plants

One third of all the food produced for human consumption is being wasted all around the world. The recovery and optimum use of this food waste is vital to support the growing population and food demand. The main objective of this research is to identify the optimum use of organic waste, using a circular economy approach, to generate recommendations that help industries in the food sector to reduce and valorize waste. A case study for food waste management alternative selection with the Swedish juice plant Loviseberg presseri AB is presented. This study furthermore proposes a detailed operation procedure of the selected options according to the results exploring the potential add value to the residue remaining from cold-pressed juice process. It was found that 49% of the total weight from raw material is wasted after the extraction process, being apple and orange the larger contributors. The research identified and recommended, for the specific case study, that the optimum use of apple pomace is used for ingredient for human consumption products, followed by animal feed and pectin production. As for the orange waste, it was identified to be used for essential oil extraction, followed by animal feed and anaerobic digestion. Furthermore, the results of the research shows, that a combination of the different waste management alternatives would also benefit the company. The research also identified potential challenges as well as benefits, which depend in the specific waste analyzed. / En tredje del av all mat som produceras slängs och bättre hushållning är avgörande för att kunna förse den växande befolkningen med livsmedel. Huvudsyftet med denna rapport är att identifiera den optimala användningen av organiskt avfall, med hjälp av en cirkulär ekonomi, generera rekommendationer som hjälper industrier inom livsmedelssektorn att minska och värdera livsmedelsavfall. En fallstudie för alternativ hantering av matavfall hos svenska juice-anläggningen Loviseberg presseri AB presenteras. Denna studie föreslår vidare en detaljerad hantering av de valda alternativen, i enlighet med resultaten, som undersöker det potentiella mervärdet för återstoden från kallpressad juice. Det visade sig att 49% av den totala vikten från råmaterial blir till avfall efter extraktionsprocessen, där äpple och apelsiner är de största bidragsgivarna. Studien identifierade att den optimala användningen av äppelmassa är som ingrediens för konsumtionsprodukter, följt av djurfoder och pektinproduktion. När det gäller avfallet från apelsiner identifierades extraktion av eterisk olja, följt av djurfoder och anaerob biogasproduktion som bästa alternativen. Vidare visar resultaten av studien att även en kombination av de olika avfallshanteringsalternativen skulle gynna företaget. Studien identifierade också potentiella utmaningar såväl som fördelar som beror på det specifika avfallet som analyserats.

The ISO 50001 standard on energy management systems was released in 2011 with the aim of providing organizations with a standardised guideline for the evaluation and continual improvement of energy performance. Complex structures such as the waste to energy (WTE) sector, which must comply with social, environmental, economic and productivity objectives, can benefit from the development of a compliant energy management system (EnMS). Energy efficiency and energy savings contribute to the mitigation of the heavy cost of such a facility, while the benchmark analysis allows verifying the state of the system and the potential areas for improvement. The energy performance improvements can be valorised on an environmental base, and proper promotion of the process can contribute to the mitigation of social opposition. This thesis reviews the energy performance of a waste to energy facility located in Lecco, Italy, using the information available from the control system already installed in the company. Regression analysis is used to fit linear and polynomial functional forms to the energy consumption data and create the energy baseline for the areas of significant energy use and production with a predictive power of 59 – 92%. The difference among the baseline and the actual energy consumption is proposed as energy performance indicator, in order to appreciate the results of the improvement opportunities, and a set of key performance indicators are evaluated for internal and external benchmarking of the facility. The economic feasibility of a selection of sectorial Best Available Technologies (BATs) and the related energy performance improvement is evaluated, revealing that 2 – 16 M€ can be invested in the system retrofit; the creation of synergies with the facility heating, cooling and electricity demand is also suggested. Lastly, an energy, economic and environmental analysis is suggested as a ranking system for the identified improvement opportunities. The methodology and results of this study are intended to provide a proper energy review for Silea Spa, suggest a review procedure for other WTE facilities willing to develop a compliant EnMS and enrich the literature with a case study on WTE. For the Italian context, which is currently facing difficulties in the modernization of the waste management system (WMS), the ISO 50001 application on WTE facilities offers a unified structure that can be used by the government to map the current status of each facility and develop the legislative framework in accordance to the needs of the WMS, the circular economy and the public opinion. / ISO 50001-standarden för energihanteringssystem släpptes 2011 för att ge organisationer en standardiserad riktlinje för utvärdering och kontinuerlig förbättring av energiprestanda. Komplexa strukturer som sektorn för avfall till energi (WTE), som måste uppfylla målen socialt, miljömässigt, ekonomiskt och produktivt, kan dra nytta av utvecklingen av ett kompatibelt energihanteringssystem (EnMS). Energieffektivitet och energibesparingar bidrar till att mildra den stora kostnaden för en sådan anläggning, medan jämförelseanalysen gör det möjligt att verifiera systemets tillstånd och de potentiella förbättringsområdena. Förbättringen av energiprestanda kan värderas på en miljöbas, och en korrekt främjande av processen kan bidra till att mildra social opposition. Denna avhandling granskar energiprestanda för ett slöseri till en energianläggning i Lecco, Italien, med hjälp av den information som finns tillgänglig från det styrsystem som redan är installerat i företaget. Regressionsanalys används för att passa linjära och polynomiska funktionsformer till energiförbrukningsdata och skapa energigrundnivå för områdena med betydande energianvändning och produktion med en prediktiv effekt på 59-92%. Skillnaden mellan baslinjen och den faktiska energiförbrukningen föreslås som indikator för energiprestanda för att uppskatta resultaten av förbättringsmöjligheterna och en uppsättning nyckelresultatindikatorer utvärderas för intern och extern riktmärkning av anläggningen. Den ekonomiska möjligheten för ett urval av sektorns bästa tillgängliga teknik (BAT) och den därmed sammanhängande förbättringen av energieffektiviteten utvärderas, vilket visar att 2 - 16 miljoner euro kan investeras i systemets eftermontering. skapandet av synergier med anläggningens uppvärmning, kylning och el efterfrågan föreslås också. Slutligen föreslås en energi-, ekonomisk och miljöanalys som ett rankningssystem för de identifierade förbättringsmöjligheterna. Metoden och resultaten av denna studie är avsedda att ge en ordentlig energianalyse för Silea Spa, föreslå ett granskningsförfarande för andra WTE-anläggningar som är villiga att utveckla en kompatibel ENMS och berika litteraturen med en fallstudie om WTE. För det italienska sammanhanget, som för närvarande står inför svårigheter i moderniseringen av avfallshanteringssystemet (WMS), erbjuder ISO 50001-tillämpningen på WTE-anläggningar en enhetlig struktur som kan användas av regeringen för att kartlägga nuvarande status för varje anläggning och utveckla den rättsliga ramen i enlighet med WMS, den cirkulära ekonomins och den allmänna opinionens behov.

Introduction: In many construction projects, significant amounts of construction waste are generated, requiring efficient management. Construction waste is an important aspect of the construction industry, and it is common for Swedish projects to strive for what is known as material recycling. This means attempting to recycle materials to reuse them instead of buying new ones. Managing construction waste with a circular mindset involves considering waste as a resource and aiming to maximize reuse and material recycling. An important aspect of implementing a circular approach is to carefully plan and execute effective sorting of construction waste on the construction site. The aim of this report is to highlight the importance of managing construction waste using a circular mindset, which can, in turn, contribute to a more sustainable society in the future.  Method: The study has been conducted using a qualitative methodology and has primarily relied on semi-structured interviews and literature reviews from various databases. To achieve the desired results, different stakeholders within the construction industry, who possess knowledge on the subject of circular management of construction waste, were invited to participate in the interviews. The interviews served as primary data in this study, as it is based on the experiences and perspectives of the participants. The literature review was used as secondary data to examine similarities with previous studies. Results and analysis: According to the results, it was revealed that actors within the construction industry share an overarching perspective on the circular management of construction waste. For most, this entails striving to reuse and recycle materials to the greatest extent possible. The findings also demonstrated positive effects of circular management of construction waste, such as reduced carbon dioxide emissions and potential future economic profitability. Furthermore, it was also evident that there are challenges, such as a lack of knowledge in the field and difficulties with collaboration. Discussion: The study has confirmed the problem formulation by interviewing entrepreneurs within the industry. The study's achieved results consist of several proposals to promote circular construction waste. By utilizing impressions, opinions, and feedback from the entrepreneurs, the study has been able to address its research questions.  Keywords: Waste, Waste Hierarchy, Construction Waste, Circular Construction, Circular Economy, Sustainable Future, Environmental Goals. / Introduktion: I många byggprojekt uppstår betydande mängder byggavfall som kräver effektiv hantering. Byggavfall utgör en viktig aspekt inom byggbranschen, och det är vanligt att svenska projekt strävar efter att uppnå så kallad materialåtervinning. Detta innebär att man försöker återvinna material för att kunna återanvända det i stället för att köpa nytt. Att hantera byggavfall med ett cirkulärt tankesätt innebär att man betraktar avfallet som en resurs och strävar efter att maximera återanvändning och materialåtervinning. En viktig aspekt vid implementeringen av ett cirkulärt tankesätt är att noggrant planera och genomföra en effektiv sortering av byggavfallet på byggarbetsplatsen. Målet med rapporten är att belysa vikten om hur man hanterar byggavfall med hjälp av ett cirkulärt tankesätt som i sin tur kan leda till ett mer hållbart samhälle i framtiden Metod:  Studien har genomförts med en kvalitativ metodologi och har huvudsakligen baserats på semistrukturerade intervjuer samt litteraturstudier från olika databaser. För att uppnå resultatet tillfrågades olika aktörer inom byggbranschen, som har kunskap inom ämnet cirkulär hantering av byggavfall att delta i intervju. Intervjuerna användes som primärdata i denna studie eftersom det är aktörernas erfarenheter och uppfattningar som studien grundar sig på. Litteraturstudien användes som sekundärdata för att undersöka om det fanns likheter med tidigare studier eller inte. Resultat och analys: Enligt resultaten framkom det att aktörerna inom byggbranschen delar en övergripande syn på cirkulär hantering av byggavfall. För de flesta innebär det att man strävar efter att återbruka och återanvända material i så stor utsträckning som möjligt. Resultaten visade även positiva effekter av cirkulär hantering av byggavfall, såsom minskade koldioxidutsläpp och att det kan vara mer ekonomiskt lönsamt i framtiden. Vidare framkom det också att det finns utmaningar, exempelvis brist på kunskap inom ämnet och svårigheter med samarbete. Diskussion: Studien har bekräftat problemformuleringen genom att intervjua entreprenörer inom brunchen. Studiens resultat som har åstadkommit består av flera förslag till att främja cirkulärt byggavfall. Genom att använda intryck, åsikter och synpunkter från entreprenörerna har studien kunnat besvara dess frågeställningar. Nyckelord: Avfall, Avfallstrappa, Byggavfall, Cirkulär byggande, Cirkulär ekonomi, Hållbart framtid, Miljömål.

Ett av Sveriges 16 miljömål är ”Giftfri miljö”, vars målsättning är att förhindra att den biologiska mångfalden och människors hälsa hotas eller skadas genom utsläpp av kemiska ämnen i miljön. En aspekt som gör det svårt att uppnå detta miljömål är att utsläpp av potentiellt giftiga kemiska ämnen sker kontinuerligt. Lantbrukssektorn använder potentiellt giftiga ämnen för att skydda grödor och det har påvisats att flera växtskyddsmedel orsakar skador hos vattenorganismer. En källa till utsläpp inom lantbruket som inte fått stor uppmärksamhet är användning växtskyddsmedel, och sedermera hanteringen av det organiska avfallet, i växthusproduktion. Idag läggs avfallet i högar utomhus i direkt anslutning till växthusen där växtskyddsmedel riskerar att lakas ut vid regn. Mätningar gjorda i dessa högar visade att nedbrytning av de aktiva substanserna var mycket långsam, eller obefintlig.Olika behandlingsystem för bättre hantering av dessa restströmmar utvärderas och ett möjligt hanteringssystem är fluglarvskompostering. Fluglarvskompostering som avfallshanterings-system för växtrester från växthus har ännu inte utvärderats. Syftet med denna studie var att följa tio växtskyddsmedels öden vid fluglarverkompostering av växtrester från gurkproduktion, för att utröna om de aktiva substanserna återfanns i behandlingsresten (frasset), i fluglarverna eller om de bröts ned, samt om något av dessa ämnen bioackumulerades i fluglarverna. En behandling och två kontrollbehandlingar utvärderades: 1) med larver, enzymer och frass; 2) med enzymer och frass; 3) utan larver, enzymer och frass. I samtliga behandlingar analyserades koncentrationen av de aktiva substanserna innan och efter behandlingarna, samt i fluglarverna.För två växtskyddsmedel, Admiral 10 EC och Topas 100 EC, var nivåerna av de aktiva substanserna under detektionsnivån i de obehandlade växtresterna, medan den aktiva substansen i Diabolo inte bröts ner i någon av behandlingarna.De aktiva substanserna i sex växtskyddsmedel (Flexity, Floramite 240 SC, Nissorun SC, Prokinazid, Conserve och SWITCH 62,5 WG) bröts ner snabbare i fluglarvskomposteringen än i de två kontrollerna, där ingen nedbrytning skedde. De aktiva substanserna i Previcur Energy och Teppeki bröts ner i samtliga behandlingar, men nedbrytningen var något snabbare i fluglarvskomposteringen och kontroll 2, jämfört med kontroll 3.Ingen bioackumulation skedde i larverna, dock var koncentrationen av vissa aktiva substanser något högre i larvbiomassan än satt gränsvärde för nötkött, vilket skulle kunna försvåra användning av larver i djurfoder.Då de aktiva substanserna i de utvärderade växtskyddsmedlen bröts ner i högre utsträckning i fluglarvskompostering än i kontrollerna kan fluglarvskompostering anses vara en bättre hanteringsstrategi än nuvarande. Dock finns det andra försvårande omständigheter med fluglarvsbehandling av växtrester (låg effektivitet, svårt att sköra larver) som påvisar att detta inte är den mest lämpade behandlingen för denna restström. / One of Sweden's 16 environmental goals is a "Non-toxic environment” which aims at preventing biodiversity and human health from being threatened or harmed by chemical substances released into the environment. One aspect that makes it difficult to achieve this goal is that these potentially toxic substances are continuously released into the environment. Potentially toxic substances are used in agriculture to protect crops and various plant protection agents has been shown to cause damage to aquatic organisms if released into the water bodies. The use of plant protection agents in greenhouse production, as well as their handling the organic waste, has reached limited attention. Today, the waste is placed in piles outside the greenhouses, risking leaching of the plant protection agents during rainfall. Measurements in the piles showed that the degradation of plant protection agents in the piles was very slow or non-existing.To find a better solution to this problem, alternative management systems for this organic waste are being investigated. A management system being investigated is fly larvae composting, but the implementation of this treatment on plant residue from greenhouse production has to date not been investigated. The aim of this study was to investigate the fate of the active substances of ten plant protection agents during fly larvae composting, by verifying whether they would be found in the treatment residues (frass), in the fly larvae or if they would degrade. In addition, bioaccumulation of the plant protection agents in the fly larvae was investigated. One treatment and two control treatments were explored: 1) with larvae, enzymes, and frass; 2) with enzymes and frass; 3) without larvae, enzymes, and frass. The active substances in the plant protection agents were analysed before and after the treatments and in the fly larvae.For two plant protection agents, Admiral 10 EC and Topas 100 EC, the levels of the active substances were below the detection limit in the untreated plant residues, while the active substance in Diabolo was not broken down in any of the treatments.The active substances in six plant protection products (Flexity, Floramite 240 SC, Nissorun SC, Prokinazid, Conserve, and SWITCH 62.5 WG) were degraded faster in fly larva composting than in the two controls, where no degradation occurred. The active substances in Previcur Energy and Teppeki were degraded in all treatments, but the degradation was somewhat greater in the fly larvae composting and control 2, compared to control 3.No bioaccumulation occurred in the larvae, although the concentration in the larval biomass for some plant protection agents was slightly higher than the limits set for beef, which could hinder the use of larvae in animal feed.Since many plant protection agents were degraded to a greater extent in fly larva composting than in the controls, fly larva composting can be considered a better management strategy than the current one. However, other compromising factors are associated with the treatment of plant residues using fly larvae (low efficiency, difficulty in harvesting larvae) that indicate that this is not the most suitable treatment for these waste streams.

Den linjära metodiken för användning av produkter i byggsektorn är huvudorsaken till uttömning av naturresurser och uppkomsten av avfall. Inom byggindustrin är förbränning det vanligaste sättet att göra sig av med avfall. Genom att integrera cirkulära flöden kan den linjära metodiken motverkas vilket leder till att livcykeln för produkterna förlängs. Standardiseringen som industriellt byggande kräver är en förutsättning för att cirkulära flöden ska kunna nyttjas. Detta då avfallet uppstår i större volymer och i renare fraktioner. Det kan dock konstateras att det inte är nog studerat vilka cirkulära flöden som finns och som är användbara för industriella byggföretag. Det finns således en motivering till syftet i studien som är att undersöka vilka cirkulära flöden industriella byggföretag kan använda sig av för att minska avfall som går till förbränning och deponi. Målet med examensarbetet är således att först och främst kartlägga det industriella byggföretagets avfall för trävirke, plywood, gips, glasroc och fermacell. Vartefter olika cirkulära flöden för dessa material ska hittas och presenteras utifrån hur väl de presterar i parametrarna ekonomi, utsläpp av koldioxidekvivalenter, logistikkomplexitet och avfallstrappan. För att stödja detta arbete har följande två forskningsfrågor tagits fram; Vilka är orsakerna till uppkomsten av avfall av trävirke, plywood, gips, glasroc och fermacell hos industriella byggföretag och hur kan detta avfall klassificeras i olika kategorier? Vilka cirkulära flöden kan industriella byggföretag implementera baserat på sitt avfall? För att svara på den första forskningsfrågan har en kartläggning genom mätningar i det industriella byggföretagets fabrik utförts. Sedan har datan från dessa mätningar kategoriserats och katalogiserats för att kunna dra slutsatser om orsakerna till uppkomsten av avfallet samt inom vilka kategorier det kan klassificeras. Från resultatet för kartläggningen kunde det konstateras att den största orsaken till uppkomsten av avfall var kapspill, detta för samtliga studerade material. För trävirket kunde slutsatsen dras att den största andelen materialspill hamnade inom längdintervallet 0–149 mm. För skivmaterialen gips och plywood uppstod avfallet i areor mindre än 0,5 m2, där det enbart för glasroc och fermacell fanns avfall i areor över 0,5 m2. Genom mätningarna kunde det konstateras att fermacell och glasroc stod för störst mängd avfall. För att svara på forskningsfråga två har först och främst en litteraturstudie kring vilka cirkulära flöden som finns gjorts. För de cirkulära flöden som är genomförbara för det industriella byggföretaget har resultatet för parametrarna ekonomi, utsläpp av koldioxidekvivalenter, logistikkomplexitet och avfallstrappan presenterats för de cirkulära flödena. I analysen har sedan resultaten för de olika cirkulära flödena rangordnats inom varje parameter. De cirkulära flöden som har hittats för träprodukterna är intern och extern fingerskarvning, intern och extern biokolstillverkning, internt ekologipaket samt extern spånskivstillverkning. För skivmaterialen var det endast materialåtervinning för att göra nya skivmaterial som hittades. För ekonomiparametern var det extern fingerskarvning som visade sig vara mest fördelaktig. För parametern för utsläpp av koldioxidekvivalenter så var det intern biokolstillverkning som var mest fördelaktig och för logistikparametern var det extern biokolstillverkning som var mest fördelaktig. För den sista parametern, avfallstrappan, var det de tre flödena intern och extern fingerskarvning samt det interna ekologipaketet som hade de bästa resultaten. Extern biokolstillverkning visade sig även vara det enda cirkulära flöde som placerades i övre halvan av rangordningen för samtliga parametrar. / The linear methodology of using products in the construction sector is the main reason for the depletion of natural resources and the production of waste. In the construction industry energy recovery is the most common way of disposing of waste. By integrating circular flows the linear methodology can be counteracted, which leads to an extended life cycle for products. The standardization that industrialized construction requires is a prerequisite for circular flows to be utilized, since the waste occurs in larger volumes and in cleaner fractions. However, it has been established that there in not enough research about which circular flows that exist and can be used by industrialized construction companies. There is thus a justification for the purpose of this study, which is to investigate which circular flows industrialized construction companies can use to reduce waste that goes to energy recovery and landfill. The goal of the thesis is thus first and foremost to map the industrialized construction company’s waste for timber, gypsum, glasroc and fermacell. Where different circular flows for these materials are to be found and then presented based on how well they perform in the parameters of economy, emissions of carbon dioxide equivalents, logistics complexity and the waste hierarchy. To support this work, two research questions have been developed; What are the causes of production of timber, gypsum, glasroc and fermacell waste in industrialized construction companies and how can this waste be classified into different categories? Which circular flows can industrialized construction companies implement based on their waste? To answer the first research question, a mapping through measurements in the industrial construction company’s factory has been carried out. Where the data from these measurements then has been categorized and cataloged to be able to come to conclusions about the causes of the origin of the waste and into which categories it can be classified. From the results of the mapping, it could be stated that the biggest cause for waste was spillage. For the timber, it could also be determined that the largest proportion of waste ended up within the length range 0-149 mm. For the board materials gypsum and plywood, the waste occurred in areas smaller than 0.5 m2. Only glasroc and fermacell occurred in areas over 0.5 m2. Through the mapping, it could also be established that fermacell and glasroc accounted for the largest proportions of waste. To answer the second research question, a literature study has been conducted to find which circular flows that exist. For the circular flows that were feasible for the industrial construction company, their results for the parameters economy, emissions of carbon dioxide equivalents, logistics complexity and the waste hierarchy have been presented. In the analysis, the results for the different circular flows have been ranked within each parameter. The circular flows that have been found for the timber products are internal and external finger jointing, internal and external biochar production, internal ecology package and external particle board production. For the board materials, only material recycling to make new board materials were found. For the economy parameter, external finger jointing was the most beneficial. For the parameter for emissions of carbon dioxide equivalents, it was internal biochar production that was most beneficial. For the logistics parameter, external biochar production was the most beneficial. For the last parameter, the waste hierarchy, it was the three flows internal and external finger jointing and internal ecology package that had the best results. External biochar production was also the only circular flow placed in the top half of the ranking for all parameters.

I denna studie undersöks isotiazolinoner i avloppsvatten eftersom det finns i alla kommersiella färger. För att avgöra om reningsverken är tillräcklig bra används gaskromatografi-masspektrometri (GC-MS) för att analysera förekomsten av BIT i processvatten som släpps ut i mjövattnet. Enligt ”Stockholms vatten och avfall” ska giftiga ämnen inte släppas ut i avloppsvattnet av någon med anknytning till det kommunala reningsverket. Ett företags processvatten undersöktes före och efter reningsprocessen, som baserades på flockning. En metod utvecklades för denna studie, för bestämning av BIT i vattenprover, som har visat positiva resultat för BIT-analys i färgvatten. BIT detekterades inte i företagets processvatten, som visade en koncentration på 0,1 ppm och lägre. Eftersom inga isotiazolinoner kunde detekteras före och efter rengöringsprocessen, kan resultaten inte bekräfta att rengöringsprocessen är effektiv för att eliminera isotiazolinoner. Eftersom BIT är den vanligaste isotiazolinon i färg kommer sannolikt inte ämnen som MI, MCI, OIT och DCOIT att överstiga 0,1 ppm i företagets processvatten. Det förväntas att BIT kommer att brytas ned biologiskt och inte skada vattenlevande organismer på grund av dess låga koncentration i processvattnet. Processvattnet från företaget skickades till eurofins för analys. Som framgår av Eurofins resultat har processvattnet från företaget en låg nivå av nitrifikation inhibering. ’’Stockholms vatten och avfall’’ reningsprocesser ska enkelt kunna ta bort BIT baserat på flera studier. Man kan dra slutsatsen från denna avhandling att BIT vid koncentrationer under 0,1 ppm inte skadar avloppsreningsverk. / In this study, isothiazolinone in wastewater is investigated since it is present in all commercial paints. To determine whether the treatment plants are sufficient,Gas chromatography-mass spectrometry (GC-MS) is used to analyze the occurrence of BIT in process water released into environmental water. According to ”Stockholm's water and waste”, toxic substances should not be released into the wastewater by anyone connected with the municipal waste water treatment plant. A company’s process water was investigated before and after the cleaning process, which was based on flocculation. A method was developed for this study, determining BIT in water samples, which has shown positive results for BIT analysis in paint water. BIT was not detected in the company's process water, which displayed a concentration of 0.1 ppm and below. Since no isothiazolinones could be detected before and after the cleaning process, the results can not confirm that the cleaning process is effective at eliminating isothiazolinones. Because BIT is the most common isothiazolone in paint MI, MCI, OIT, and DCOIT are unlikely to exceed 0.1 ppm in the company's process water. It is expected that BIT will biodegrade and not harm aquatic organisms because of its low concentration in the process water. The process water from the company was sent to eurofins for analysis. As shown in Eurofins' results, processed water from the industry has a low level of nitrification inhibition. ‘’Stockholm's water and waste’’ treatment processes should be able to easily remove BIT based on multiple studies. It can be concluded from this thesis that BIT at concentrations below 0.1 ppm does not harm WWTPs.

Varje år slänger svenskar nära 6 kg textil direkt i sitt restavfall, varav 60 procent ofta är i skick att fortsätta användas. I ett resursintensivt samhälle med alltmer sinande resurser är åtgärder för att minska textilkonsumtionen avgörande. Produktionen står för den största andelen av textilers klimatpåverkan i och med stor användning av vatten, energi och kemikalier. Därför är återanvändning av textil är en viktig åtgärd för att minska textilers klimatpåverkan.  Välgörenhetsorganisationer med second hand-verksamhet har en viktig roll i återanvändningen i Sverige, samtidigt återanvänds bara 20 procent av det som samlas in hos välgörenhetsorganisationer och resterande textil går främst till export och en liten andel till förbränning i Sverige. Att hantera den textil som inte säljs i Sverige kostar dock pengar som hade kunnat gå till välgörenhetsorganisationernas egentliga syfte. För Röda Korset, som denna studie är gjord för, är detta syfte att lindra och hindra katastrofer och kriser. Röda Korsets hantering av textilerna som inte kan säljas i Sverige behöver därmed vara kostnadseffektiv men också fortfarande ge en miljönytta, eftersom det är den främsta anledningen till att ta hand om textilavfallet.  Denna studie utgår från fem av Röda Korsets second hand-butiker och undersöker tre scenarier för hantering av detta textilavfall. Målet med studien är att undersöka vilket scenario som innebär den lägsta kostnaden för Röda Korset, störst miljönytta samt störst samhällsekonomisk nytta. Referensscenariot innebär att textilerna sorteras i butik där textilavfallet transporteras till närmaste återvinningscentral för förbränning. Scenario 1 innebär att textilerna sorteras i butik för att transporteras till depåer, för att sedan exporteras till Tyskland för återanvändning, materialåtervinning samt förbränning. Scenario 2 undersöker regional sortering av textilerna där textilavfallet transporteras till Tyskland för återanvändning, materialåtervinning samt förbränning.  Studien görs utifrån metoden för kostnads-nyttoanalyser där kostnader och nyttor för de olika scenarierna identifieras för att sedan monetäriseras. Data som används har erhållits av Röda Korset och har kompletterats med en litteraturstudie kring miljöpåverkan för de olika processerna samt monetäriseringen av dessa.  Resultatet av kostnads-nyttoanalysen var att regional sortering (Scenario 2) bidrar till störst samhällsekonomisk nytta och är samtidigt mest kostnadseffektivt för Röda Korset, medan Scenario 1 är mest miljömässigt fördelaktig på grund av de kortare transporter som scenariot innebär. En känslighetsanalys gjordes för felkällorna i rapporten, de som hade störst påverkan på resultatet var uppskattningen av arbetstid vid sortering i butik, exkluderandet av arbetstiden som görs av frivilliga samt vattenanvändningens miljöpåverkan i produktionen av textil. Trots deras stora påverkan på resultatet bedömdes de inte ha nog påverkan för att ändra det övergripande resultatet, att scenariot för regional sortering var mest lönsamt.  Eftersom Röda Korsets butiker har en stor variation i hur de drivs, geografisk placering och textilflöde skulle resultatet kunna skilja sig mycket beroende på vilka butiker som kopplas till en regional sortering. Detta gäller främst om butikerna har större avstånd, effektivare sorteringstakt eller extrema flöden jämfört med de som studerades i denna rapport. Utöver de kostnader och nyttor som tas med i denna rapport finns det även ytterligare fördelar med regional sortering för Röda Korset, dessa tas upp i diskussionen och är till exempel minskad sårbarhet för butikerna, mer specialiserad sortering som kan bidra till ökade intäkter samt minskade flöden till export.  Slutligen diskuteras även det producentansvar för textil som regeringen utreder som åtgärd för att minska andelen textil som slängs i restavfallet i Sverige. Slutsatsen från denna diskussion var att det skulle behövas ytterligare bredd i utredningen för producentansvaret. Dels kring de rekyleffekter som skulle kunna uppstå, som ökad konsumtion i vetande om att textiler man gör sig av med inte bara förbränns, dels kring hur man praktiskt ska genomföra producentansvaret för att textilflödena ska gå till återanvändning och inte direkt till materialåtervinning. På grund av den låga återanvändningsgraden i Sverige skulle också ytterligare studier behövas kring de hinder som finns för att svenskar ska öka sin återanvändning. / Every year, a Swede throws close to 6 kg textile directly into their residual waste, even though 60 percent of this textile waste often is in good condition and could be re-used. In a resource-intensive society with increasingly scarce resources, measures to reduce textile consumption are crucial. The production accounts for the largest part of textiles' climate impact due to the extensive use of water, energy, and chemicals. This is why re-use of textiles is an important measure to reduce the climate impact of textiles.  Charities with second-hand activities have a significant role for increasing re-use of textiles in Sweden. However, only 20 percent of what is collected by charities is reused and the remaining textile goes mainly to exports, and a small proportion to incineration in Sweden. On the other hand, managing the textiles that remain unsold in Sweden costs money that could have gone to the main purpose of the charities. For the Swedish Red Cross, which this study was conducted for, their main purpose is to alleviate and prevent disasters and crises. Thus, the Swedish Red Cross' handling of their unsold textiles needs to be cost-effective but also provide an environmental benefit, as this is the main reason for taking care of textile waste.  This study is based on five of the Swedish Red Cross' second-hand stores and examines three scenarios of logistics for managing their textile waste. The aim of the study is to investigate which scenario entails the lowest cost for the Swedish Red Cross, the greatest environmental benefit, and the greatest socio- economic benefit. In the reference scenario, the textiles are sorted in the stores where the textile waste later is transported to the nearest recycling center for incineration. Just as in the reference scenario, the textiles are sorted in the stores in Scenario 1, but the textile waste is instead transported to depots, and finally exported to Germany for reuse, material recycling and incineration. Scenario 2 examines regional sorting of textiles where the textile waste, as in Scenario 1, is transported to Germany for reuse, material recycling and incineration.  The study is based on the method for cost-benefit analyzes where costs and benefits for the different scenarios are identified and monetized. The data have been obtained from the Swedish Red Cross and have been supplemented with a literature study on the environmental impact of the various processes and their monetization.  The result of the cost-benefit analysis was that regional sorting (Scenario 2) both contributes to the greatest socio-economic benefit and is the most cost-effective scenario for the Swedish Red Cross, while Scenario 1 is most environmentally beneficial due to the shorter transports that the scenario entails. A sensitivity analysis was conducted for the sources of error in the report. The sources of errors that were assessed to have the greatest impact on the result were the estimate of working hours for sorting, the exclusion of working hours done by volunteers and the environmental impact of water use in textile production. Despite their substantial impact on the result, these sources of error were assessed not to have enough impact to change the overall result, that the scenario for regional sorting was most profitable.  Since the Swedish Red Cross' stores have a large variation in how they are administered, geographical location and textile flow, the result could differ greatly depending on which stores are linked to a regional sorting. These factors are particularly relevant if the stores have greater distances, more efficient sorting rates or extreme textile flows compared to the stores studied in this report. In addition to the costs and benefits included in this report, there are other benefits of regional sorting for the Swedish Red Cross. Some are discussed in this report, such as reduced vulnerability for the stores, more specialized sorting that can contribute to increased revenues and reduced flows to export.  Finally, the Swedish government is investigating a producer responsibility for textiles as a measure to reduce the proportion of textiles that are thrown away in residual waste in Sweden. The conclusion from this discussion was that further expanding of scope in this investigation is needed. For example, with an inclusion of the rebound effects that could occur, such as increased consumption with the knowledge that textiles you dispose are not just incinerated. Furthermore, how to practically implement producer responsibility so that textile flows go to re-use and not directly to material recycling. Due to the low degree of re-use in Sweden, further studies would also be needed on the obstacles that exist for Swedes to increase their re-use.

Industriell vattenrening är ett extremt viktigt område inom Miljöskyddsteknik då 60% av allt sötvatten inom Sverige används av industrier. Substanser som PFAS, aromatiska textilfärger, fenol och läkemedelsrester är extra utmanande då dessa kan vara gifta för biologisk rening. Syftet med denna rapport var att först redogöra några av de viktigaste avvägningarna som behöver göras när ett industriellt vattenreningsverk designas. I del två av arbetet har en kartläggning av teknologier som kan användas för att assistera eller ersätta biologisk rening. Det existerar flera olika typer av tekniker för att ersätta biologisk rening, men majoriteten av dessa konsumerar stora mängder värme eller elektricitet, vilket kan leda till stora rörliga kostnader. En trend inom industriell vattenrening är elektrifiering. Elektrifiering ger möjlighet att återvinna kemikalier, selektiv separation av joner, automatisk justering av pH via tekniker som elektrodialys och elektrokoagulering. Kall plasmaoxidation och kavitation kan även användas för destruktion av organiska ämnen. I takt med att förnyelsebar energi blir billigare att producera och om regeringen inför el-subventioner för industrin så kommer användbarheten av dessa tekniker att öka. Membranprocesser kan användas för att intensifiera processer som extraktion och indunstning. Med hjälp av membran kan separationshastigheten och energianvändningen minskas. Enzym kan användas för att skräddarsy rening för att bryta ner specifika ämnen vid låga tryck och temperaturer. Skumseparation är en mycket lovande process som kan användas för separation av ytaktiva ämnen som PFAS och har en mycket enkel design och låga energikostnader. / Industrial water treatment is an important field of study as industries in Sweden consumes over 60% of the available freshwater. Furthermore, only 60% of the industrial wastewater in Europe receive treatment before its discharged. Hard to oxidize compounds such as dyes, phenol, and PFAS are a major problem within the field as they often exhibit toxic or inhibiting qualities towards biological treatment methods. Therefore, the purpose of this thesis is twofold; firstly, some of the most important considerations when designing an industrial wastewater treatment plant is discussed to aid someone new to the field. Secondly, novel technologies that could be used to support or replace biological treatment methods are discussed. There exist several different novel technologies that can be used to treat organic pollutants. However, many of these techniques are very energy intensive, leading to high operational costs. A major trend within wastewater treatment is the electrification of treatment techniques. These enables the recycling of chemicals, selective removal of ions and automatic neutralization of pH by means of electrodialysis and electrocoagulation. They can also be used for destruction of organics using cavitation or cold plasma oxidation. The usefulness of these techniques is likely to increase in the future as the electrification of industry picks up speed and subsidies on industrial electricity prices are put in place. Membrane processes can intensify already existing unit operations such as evaporation and extraction. By employing a membrane, the speed of separation and the energy use can be lowered. Enzymatic treatment can be used to degrade several different compounds at low temperatures and pressures by tailoring the mix of enzymes to perfectly fit the wastewater in question. Foam separation is also interesting technology in the removal of surface-active chemicals and compounds due to its simplistic design and low operational cost. The use of this technology is likely to increase in the future if the legislation regarding persistent organics is tightened further.

About one third of all edible food is wasted globally each year. This calls for improvements in resource and waste management. An interesting solution for organic waste is fly larvae composting, which both produces protein in the form of larvae and a nutrient rich residue. The larvae can be used as animal feed while the residue can be applied as an organic fertilizer, thus recycling the nutrients. Fly larvae composting with the black soldier fly (BSF), Hermetia illucens, is relatively new, but there is extensive research on how the treatment is affected by different parameters, e.g. temperature, moisture and type of organic waste that is treated. The role of bacteria has only been the topic of a few studies in recent years but has shown promising positive effects on larval growth. This study investigated the impact of bacteria isolated from BSF eggs on fly larvae composting of food waste by BSF larvae. The study was done in two experimental phases. In phase I, groups of three bacteria were added to each treatment together with the larvae and only single treatments were executed; in phase II triplicates of promising groups of three, two or single bacteria were evaluated. The results of phase I suggested that selected groupings of bacteria could either decrease or increase the bioconversion ratio and in general decrease the reduction ratio of the food waste, while the survival ratio did not seem to be impacted. However, in phase II no significant difference (p&lt;0.05) between the treatments with bacteria and the control were found for any evaluated variables. Interestingly, the variation in resulting bioconversion ratio and reduction ratio (on a VS basis) was found to be reduced when one or more bacteria were present. The coefficient of variation in bioconversion ratio was 9.5% for the control compared to between 2.5% and 6.1% for treatments with bacteria. For the reduction ratio the variation was reduced from 5.6% and to between 0.9% and 4.6% for the bacteria treatments. Hence, seeding with bacteria may improve stability of the process, which is especially interesting when scaling up the process. / Globalt slängs ungefär en tredjedel av all ätbar mat. Därmed finns ett stort behov av säker och hållbar avfallshantering. En intressant lösning för organiskt avfall är fluglarvskompostering, som både producerar protein i form av larver och en näringsrik behandlingsrest. Larverna kan exempelvis användas som djurfoder medan behandlings-resten kan användas som gödselmedel, vilket innebär att näring kan återvinnas. Fluglarvskompostering med amerikansk vapenfluga (BSF), Hermetia illucens, är en relativt ny teknik men det finns redan omfattande forskning på hur olika processparametrar, t.ex. temperatur och vattenhalt, påverkar processen. Bakteriers roll har studerats endast i ett fåtal studier men de indikerar att tillsats av bakterier kan ha en positiv inverkan på larvernas tillväxt. Den här studien har därför undersökt hur tillsats av bakterier isolerade från BSF ägg påverkar fluglarvskompostering av matavfall med BSF larver. Studien gjordes i två experimentella delar. I fas I undersöktes effekten av tillsats av bakteriegrupper om tre bakterier till matavfallet samtidigt med larverna; i fas II utfördes triplikat av lovande bakteriegrupper med tre, två eller enstaka bakterier. Resultaten från fas I indikerade att olika bakteriegrupper antingen kunde höja eller sänka bioomvandlingskvoten och generellt gav en minskning i materialreduktions-kvoten medan överlevnadsgraden inte verkade påverkas i samma utsträckning. I fas II observerades däremot ingen signifikant skillnad (p&lt;0,05) mellan någon av bakteriebehandlingarna och kontrollen för samtliga processvariabler. Variationen i resulterande bioomvandlingskvot och materialreduktionskvot (på VS basis) var dock lägre för bakteriebehandlingarna jämfört med kontrollen. Variationen i bioomvandlings-kvot var 9,5% för kontrollen jämfört med 2,5-6,1% för bakteriebehandlingarna. För materialreduktionskvoten minskade variationen från 5,6% till mellan 0,9% och 4,6%. Detta tyder på att tillsats av bakterier kan förbättra stabiliteten hos fluglarvskompostering, vilket är särskilt intressant vid uppskalning av processen.