This is a quantitative case study in which attitudes towards Corporate Environmental Responsibility (CER) among management students at Udayana University in Denpasar on the island of Bali in Indonesia, have been investigated. The aim of the study is to investigate the attitudes towards CER among future business leaders in Bali. In the study, 199 students have answered a questionnaire to map out the students' attitudes, perceived control, subjective norms and intentions towards CER. These variables are part of Ajzen's Theory of planned behavior, whose goal is to measure an individual's intentions to predict behaviors. The result of the study showed that the students have a very positive attitude towards CER. The collected data indicates that the students feel that they would have the control to implement sustainable practices at their future employers, that people close to them expect them to do so and that the students have intentions to implement environmentally friendly measures at their future workplace. / Detta är en kvantitativ fallstudie där attityder mot Corporate Environmental Responsibility (CER) bland management-studenter på Udayana University i Denpasar på ön Bali i Indonesien, har undersökts. Målet med studien är att undersöka attityderna mot CER bland framtida företagsledare på Bali. 199 studenter har i studien fått besvara en enkät för att kartlägga studenternas attityder, upplevda kontroll, subjektiva norm samt intentioner mot CER. Dessa variabler ingår i Ajzens Theory of planned behavior vars mål är att mäta en individs intentioner för att förutsäga beteenden. Resultatet av studien visade att studenterna har en väldigt positiv inställning mot CER. Den insamlade datan tyder på att studenterna upplever att dem skulle ha kontrollen att implementera hållbara arbetssätt hos deras framtida arbetsgivare, att folk i deras närhet förväntar sig att dem gör det, samt att studenterna besitter intentioner att implementera miljövänliga åtgärder på deras framtida arbetsplats.

Behovet av bättre avfallshantering ökar ständigt då befolkningen ökar och jordbruket intensifieras. Avfallshanteringen idag är dåligt konstruerad för organiskt avfall i många länder då det hamnar på deponier som släpper ut växthusgaser till atmosfären vilket påverkar klimatet negativt. En möjlig lösning att implementera en metod som genererar en värdefull produkt så som fluglarvskompostering. Det är en organisk avfallsbehandlingsmetod som använder larver av den amerikanska vapenflugan som kan reducera mängden avfall. Avfallet omvandlas till larvernas biomassa som är proteinrik och kan användas som djurfoder. Behandlingsresterna kan användas som gödningsmedel eller producera biogas. Väldigt lite är känt gällande växthusgasutsläppen från fluglarvskompostering. Under nuvarande EU lagstiftning i produktionssammanhang så är flugan ett produktionsdjur, som inte tillåts att födas upp på matavfall innehållande animaliska biprodukter. Därför har vegetabiliskt matavfall undersökts i denna studie för att i produktionssammanhang kunna använda sig av fluglarvskompostering. De vegetabiliska avfallet som använts var apelsinskal och blomkål blandat med broccoli (i denna studie kallad blomkålsblandning). Vegetabiliskt avfall innehåller svåråtkomlig näring för larverna och för att de ska kunna tillgodose sig så mycket som möjligt gjordes förbehandlingar. Förbehandlingarna som utfördes var med svamp och med ammoniumlösning då dessa har visat sig spjälka upp svåråtkomlig näring. Matavfall är känt för att fungera bra i fluglarvskompostering och användes som referens. Utsläpp av växthusgaserna CO2, NH3, N2O och CH4 undersöktes genom användande av kammarteknik. Vid behandlingar av blomkålsblandningen förbättrade förbehandlingarna materialreduktionen endast lite, vilket var i genomsnitt 82 %, men den totala minskningen i detta substrat var större än för matavfall vars reduktion var 60 %. Reduktionen varierade mellan 38-86 % i behandlingarna av apelsinskal. Larvbehandlingen av matavfall resulterade i den högsta omvandlingskvoten. Båda vegetabiliska substraten förbehandlat med NH4+ hade höga utsläpp av NH3. Behandlingarna av blomkålsblandningen hade högre utsläpp av N2O men mindre än i konventionella avfallsbehandlingar som kompostering. De substrat som inte förbehandlats hade låga utsläpp av CH4, inklusive matavfallet jämfört med de förbehandlade substraten som var mindre än i aerobisk kompostering. När en behandlingsstrategi väljs för kompostering med fluglarver, för små gasutsläpp så bör svampförbehandlat substrat användas, medan substrat förbehandlat med NH4+ resulterar i högre materialreduktion. / The need for better waste management is increasing as the population increases and agriculture is intensified. Organic waste management today is poorly designed in many countries leading to waste ending up in landfills which results in more greenhouse gases being emitted to the atmosphere, contributing to the global climate change. A possible solution is to implement a method that generates a valuable product such as fly larvae composting, which is an organic waste treatment method that uses larvae of the black soldier fly that can reduce the amount of waste. The waste is converted to the larval biomass which is rich in protein and possible to use as animal feed. Treatment residues can be used as fertilizers or to produce biogas. Very little is known about greenhouse gas emissions from fly larvae composting. Under current EU legislation in production contexts, the fly is considered a production animal that is not allowed to be raised on food waste containing animal by-products. Therefore, in this study, vegetable waste was investigated in order to be able to use fly larvae composting in production contexts. The vegetable waste used was orange peels and cauliflower mixed with broccoli (in this study referred to as cauliflower mix). Vegetable waste contains nutrients which are hard to digest for larvae and in order to improve digestibility, pretreatments were performed. The pretreatments carried out were with fungus and ammonia solution, as these have been shown to make hardly bound nutrients available. Food waste is known to work well in fly larvae composting and was used as a reference. Emissions of greenhouse gases CO2, NH3, N2O and CH4 were measured using chamber technique. In the treatment of cauliflower mix, the pretreatment improved the material reduction only slightly, which was on average 82 % but the overall total reduction was greater than that for food waste which had a reduction at 60 %. The reduction ranged between 38-86 % among all of the treatments of orange peels. Larvae treatment on food waste resulted in the largest biomass conversion ratio. Both vegetable substrates pretreated with NH4+ had high emissions of NH3. The treatments of cauliflower mix had higher emissions of N2O but they were lower than what is generally expected in conventional waste treatments such as composting. The non-pretreated substrates had low emissions of CH4, including the food waste compared to the pretreated ones which nevertheless were lower than in aerobic composting. When selecting a treatment strategy for fly larvae composting, to achieve low gas emissions, fungus pretreated substrates should be used while substrates pretreated with NH4+ result in higher material reduction.

Syfte: Byggindustrin genererar över 100 miljoner ton avfall per år. Fokus vid miljöarbete ligger ofta på materialval, energianvändning, inomhusmiljö, transporter och avfall. Med hjälp av certifieringssystem kan byggnader klassificeras och för att uppnå certifieringarna finns vissa krav. Det finns dock inga krav när det gäller kassering av oanvänt byggmaterial. 13 procent av avfallet är så kallat oanvänt material. Med oanvänt material menas material och produkter som beställs till ett byggprojekt men inte nyttjas under byggnationen utan hamnar i containern. Målet med arbetet är därför att undersöka hur kasseringen kan minska av oanvänt material på stora byggföretag i Sverige. Metod: Arbetet genomfördes som en kvalitativ studie där metoderna litteraturstudie, dokumentanalys och intervjuer har använts. Litteraturstudien kartlade dagens forskningsfront. Dokumentanalysen och intervjuerna gav information om företagets miljömål, etiska regler och arbetssätt. Resultat: Arbetet visar att oanvänt material förekommer p.g.a. bristfällig mängdning till följd av tidsbrist och oro över att få stillestånd. Det förekommer även då hanteringen av materialet på arbetsplatser leder till skador som gör att det kasseras. Materialet kasseras för att följa företagets etiska regler men motstrider de uppsatta miljömålen. Samtliga intervjurespondenter var eniga om att en förändring behövs för att få ett mer hållbart byggande. Resultatet visar att företaget har ett framarbetat arbetssätt, samlastning, som skulle kunna användas i större utsträckning för att minska kasseringen av oanvänt material på fler arbetsplatser. Det framkom även att oanvänt material kan tillvaratas på ett bättre sätt genom mer kommunikation mellan projekten för att möjliggöra nyttjandet av det överblivna materialet på ett annat projekt. Problematiken med hanteringssättet är variationen av entreprenadform på projekten då det inte alltid är företaget som äger materialet. En säljportal har tidigare diskuterats i företaget men där är platsbrist och resursåtgång problematiskt. Material förblir oanvänt p.g.a skador orsakade av väder men platsbrist på projekten orsakar att extra väderskydd inte är en genomförbar lösning. Konsekvenser: För att minska uppkomsten av oanvänt material kan BIM, Lean, prefabricering och samlastning användas. För att nyttja material som blir oanvänt kan bättre kommunikation mellan projekten gynna material kasseringen. Begränsningar: Arbetet har avgränsat genom att endast teoretiskt undersöka hur kasseringen av material kan minska. Inga mätningar har genomförts. Varken tid ekonomiska aspekter har undersökts. Arbetet anser inte material som spill, förbrukningsmaterial eller material som vid rivning är användbart utan enbart oanvänt material vid nybyggnation. Resultatet är brukbart för större företag eftersom mindre företag inte har samma problematik. Nyckelord: Avfall och energiutsläpp minskning, Building Information Modeling, BIM, etiska regler, hållbarhet, kassering, Lean Construction, materialavfall, materialhantering,  miljö, miljömål, oanvänt byggmaterial, samlastning. / Purpose: The construction industry generates over 100 million ton of waste every year. When it comes to sustainability there is focus on material type, energy use, indoor climate, transports and waste. There are different certification systems that can be used to classify the buildings. In those certification systems there are no requirements on unused building material. 13 percent of the waste contains unused material. Unused material means material and products that are ordered to the construction site but is not used in the construction. The goal with the project is to analyse how to reduce the amount of unused material that goes to waste on big construction companies in Sweden. Method: This thesis is done through a qualitative study with the methods of literature study, document analysis and interviews. The literature study showed the current research front. Document analysis and interviews provided information about the companies sustainable goals, ethical regulations and working methods. Findings: The thesis shows that unused material occurs because of difficulties to quantify material because of the tight time schedule and not wanting to risk getting downtime in the production. The material gets damaged when it is handled on the construction site. The material is disposed to follow the ethical requirements of the company but is not in line with the sustainability goals. All interview responders agreed on the need of change to achieve the goal. The company has a working method where the trucks drive the material to a terminal and then out to the construction when it is time for the material to be used. This method could be used to minimize the disposal. Better communication between the projects would help unused material to be taken care of in a different project. The problem is that since it is different owners of the material depending on the purchase of contract it is not always easy to handle the material between the projects. To sell the unused material has been discussed before in the company but because of the lack of space and resource consumption it is problematic. Material also get damaged from the weather, but the lack of space is the reason why a tent not is a good solution. Implications: In order to reduce the occurrence of unused material, BIM, Lean, prefabrication and terminal management can be used. The materials that become unused can be taken care of in a different project, better communication between the projects will reduce material disposal. Limitations: The thesis is only theoretically analysing how to reduce disposal of unused material. No measures of time or economical aspects has been analysed. The work does not consider material like waste, consumables or material that are useable after demolishes. The result is useful in larger companies since smaller companies do not have the same problematics. Keywords: Building Information Modeling, BIM, disposal,  durability, environment, environmental objectives,  ethical rules, Lean Construction, material handling,  material waste, terminal management, unused building materials, waste and energy loss reduction.

Products, throughout their life cycle from production to waste management, create emissions of greenhouse gases (GHG). This leads to environmental impacts on the climate (Swedish Environmental Protection Agency, 2016). The consumed products from households are increasing (World Wildlife Fund, 2008) and so is the waste generated from them (Avfall Sverige, n.d.). A more sustainable development generating from circular economy should be focused on to increases the reuse of products and by so reduce the amount of waste generated (Göteborgs Stad, n.d.a.) This study have examined if the use of Free Shops can help the city of Gothenburg to reach higher up the waste management hierarchy towards reuse and prevention, and if carbon dioxide equivalents (CO2e) can be avoided by using Free Shops.    Two Free Shops with the purpose to increase reuse in Gothenburg have been studied and their effect on GHG emissions, presented as CO2e, have been analysed. A Life Cycle Inventory Study (LCI) has been conducted on all, but two, different materials entering the Free Shops for four weeks, including the production, waste management, transportation and storage. The result of the study shows that a mean of 10 ton CO2e per Free Shop per year can be avoided when reusing at a Free Shop instead of buying new products. This equals leaving a low energy lamp on for approximately 590 years (World Wildlife Fund, 2009) based on a low energy lamp using 0,007 kWh (Eon, 2007). To examine if the Free Shops can reduce the amount of waste disposed of by households in Gothenburg the material entering the Free Shops was weight and analysed to estimate how it corresponded to the amount of waste disposed of. The result shows that the material entering a Free Shop only corresponds to 0.0025 percent of the household waste disposed of in the city. This indicates that Free Shops by themselves will not solve the problem with increasing amounts of waste and emissions from increasing production. However, they can help in a small scale. / <p>20180625</p>

Det här examensarbetet syftar till att upprätta ett funktionsprogram för ett kretsloppshus där stadens invånare kan nås med kunskap om hållbar utveckling. Bakgrunden till detta är att Borlänge kommun 2017 godkände ett planprogram med visionen att skapa en ny, klimatneutral stadsdel och därmed bli en föregångare för hållbar stadsutveckling i regionen. Arbetet med programhandlingen innebar bland annat att undersöka den bakgrund och de förutsättningar som fanns för ett uppförande av byggnaden. I kommunens planprogram beskrivs byggnaden ha en pedagogisk funktion i stadsdelen och i Borlänge; en plats med fokus på praktisk demonstration och utbildning av elever och boende i kretsloppsfrågor för energi, vatten och avfall/material i en fattbar och intresseväckande skala. Kretsloppshuset planeras att uppföras i anslutning till en ny skola årkurs 6-9 för samverkan i detta syfte. Kommunens tanke är att kretsloppshuset ska fungera som ett nav i stadsdelen, men också att byggnaden ska bli ett besöksmål och sätta Borlänge på kartan vad gäller hållbart byggande. Ett hållbart byggande innefattar bland annat resurshushållning, minimerad energianvändning och förnybara energikällor, men också att resurser som energi, avfall och vatten cirkulerar i kretslopp. Teori har inhämtats ur litteratur som fokuserat på hur vi ska bygga våra hus och städer om vi vill vara med och skapa ett hållbart samhälle. En del av syftet med detta examensarbete var att undersöka hur man på ett pedagogiskt vis kan sprida information om miljö- och kretsloppsfrågor. Examensarbetet teoretiska del fokuserar därför delvis på utvalda delar av pedagogik som inhämtats från tidigare forskning inom barn och ungdomars lärande för hållbar utveckling, eftersom att studier visar att det är viktigt att barn lär sig tidigt om dessa frågor. Utbildning för hållbar utveckling är en viktig förutsättning för att nå de hållbarhetsmål som FN tagit fram till 2030. Kommande generationer måste lära sig ett hållbart levnadssätt redan från start samtidigt som den befintliga befolkningen drastiskt måste förändra sin livsstil. För att samla empiri gjordes intervjuer med personer som är eller har varit inblandade i planeringsarbetet med den nya stadsdelen. Det visade sig att det funnits eldsjälar som tidigt introducerat idén om kretsloppshuset, men att det i nuläget inte får någon större prioritet bland det pågående arbetet med ny skola och bostäder. Att involvera brukarna i ett tidigt skede ger bättre förutsättningar för att nå ett resultat som är effektivt och tillfredställande för alla parter. Teori gällande designdialoger har därför studerats, för att visa på vikten av en god dialog för att snabbt identifiera behov och utveckla idéer i designarbetet. Resultatet av examensarbetet, funktionsprogrammet, kan ses som ett förslag på konceptuell nivå med funktioner och uttryck som kan tillämpas på en byggnad av detta slag, och en inspiration till fortsatt arbete. I funktionsprogrammet gestaltar våra tolkningar hur kretsloppshuset skulle uppfylla de önskemål och funktioner som efterfrågas i planprogrammet, för att i största möjliga mån kunna vara till nytta i kommunens kommande arbete med byggnaden. Slutsatser som togs är att rena föregångare till Jakobsgårdarnas Kretsloppshus som koncept saknas. Trots ett stort antal inspirationskällor ur olika aspekter hittades inget exempel som förenar alla de aspekter som vi har ambitionen att utveckla i den aktuella byggnaden. Kretsloppshuset som koncept kan bli en viktig pusselbit för att hantera hållbarhetsfrågor i en stadsdel eller en hel stad. Ett vidare arbete krävs dock för att undersöka hur byggnaden ska komma att drivas och förvaltas, och en mer omfattande undersökning av vilka tekniska lösningar som ska appliceras. Vidare arbete krävs också för att optimera byggnaden för den framtida platsen, och hur stora ytor som är lämpliga. Det finns ett stort intresse för byggnaden från diverse aktörer i Borlänge, men för att idén om kretsloppshuset ska kunna förverkligas krävs en eller flera personer axlar det engagemang för projektet som fanns när planprogrammet upprättades. / The purpose of this thesis is to establish a functional program for an eco-cycle building where people can be reached with knowledge of sustainable development. The background to this is that the municipality of Borlänge approved a plan program with the vision of creating a new, climate neutral district and thereby become a precursor for sustainable construction in the region. For instance, the functional program is meant to investigate the background and the prerequisites that existed. In the municipality’s plan program, the building is described to have an educational function for the district and for Borlänge; a place which focuses on practical demonstrations and education for students and residents in recycling issues for energy, water and waste/material in a comprehensible and compelling way. The eco-cycle building is planned to be established near the new school, with classes from 6 to 9, to make a cooperation possible. Requests from the municipality is that the eco-cycle building can work like a hub in the new district, but also become a new place of interest and put Borlänge on the map for sustainable construction. Sustainable construction includes resource management, minimized energy use and renewable energy sources, but also that resources like energy, waste and water circulate in an eco-cycle. Theory has been obtained from literature focusing on how we should build our houses and cities if we want to join and create a sustainable society. Part of the purpose of this thesis was to explore how to disseminate information on environmental and circular issues in an educational way. The theoretical part of the thesis is therefore focusing on selected parts of education obtained from previous research in children and youth learning for sustainable development, since studies show that it is important that children learn about these issues early in life. Education for Sustainable Development is an important prerequisite for achieving the sustainability goals set by the UN until 2030. Upcoming generations must learn a sustainable way of life right from the start while the existing population must drastically change their lifestyle. In order to gather empiricism, interviews were held with people who have been involved in the planning work with the new district. It turned out that there were former driving spirits who introduced the idea of the eco-cycle building, but that it doesn’t currently are the major priority in the ongoing work with the new school and housing. Engaging the users at an early stage provides better conditions for achieving a result that is effective and satisfying for all parties. The theory of design dialogues has therefore been studied to demonstrate the importance of a good dialogue to quickly identify needs and develop ideas in design work. The result of the thesis, the functional program, can be seen as a draft on conceptual level with features and expressions that can be applied to a building of this kind, and an inspiration for continued work. In the functional program, our interpretations form how the eco-cycle building would meet the requests and functions that’s been requested in the plan program, in order to benefit as much as possible in the municipality's future work with the building. Conclusions are that there are no precursors of the eco-cycle building as a concept. Despite a large number of sources of inspiration from various aspects, no example was found that combines all the aspects we have the ambition to develop for this building. The eco-cycle building as a concept could play an important role for how to handle sustainable issues in a district or in a whole city. However, further work is required to investigate how the building should be run and managed, as well as more extensive studies of which technical solutions to apply. Further work is also required to optimize the building for the future location, and the size of the building that are appropriate. There is a great interest in the building from various participants in Borlänge, but to implement the idea of the eco-cycle building, one or more people need to embrace the project with the commitment that previously existed in the organization.

Det här examensarbetet syftar till att upprätta ett funktionsprogram för ett kretsloppshus där stadensinvånare kan nås med kunskap om hållbar utveckling. Bakgrunden till detta är att Borlänge kommun 2017godkände ett planprogram med visionen att skapa en ny, klimatneutral stadsdel och därmed bli enföregångare för hållbar stadsutveckling i regionen. Arbetet med programhandlingen innebar bland annat attundersöka den bakgrund och de förutsättningar som fanns för ett uppförande av byggnaden.I kommunens planprogram beskrivs byggnaden ha en pedagogisk funktion i stadsdelen och i Borlänge; enplats med fokus på praktisk demonstration och utbildning av elever och boende i kretsloppsfrågor för energi,vatten och avfall/material i en fattbar och intresseväckande skala. Kretsloppshuset planeras att uppföras ianslutning till en ny skola årkurs 6-9 för samverkan i detta syfte.Kommunens tanke är att kretsloppshuset ska fungera som ett nav i stadsdelen, men också att byggnaden skabli ett besöksmål och sätta Borlänge på kartan vad gäller hållbart byggande. Ett hållbart byggande innefattarbland annat resurshushållning, minimerad energianvändning och förnybara energikällor, men också attresurser som energi, avfall och vatten cirkulerar i kretslopp. Teori har inhämtats ur litteratur som fokuseratpå hur vi ska bygga våra hus och städer om vi vill vara med och skapa ett hållbart samhälle.En del av syftet med detta examensarbete var att undersöka hur man på ett pedagogiskt vis kan spridainformation om miljö- och kretsloppsfrågor. Examensarbetet teoretiska del fokuserar därför delvis påutvalda delar av pedagogik som inhämtats från tidigare forskning inom barn och ungdomars lärande förhållbar utveckling, eftersom att studier visar att det är viktigt att barn lär sig tidigt om dessa frågor.Utbildning för hållbar utveckling är en viktig förutsättning för att nå de hållbarhetsmål som FN tagit fram till2030. Kommande generationer måste lära sig ett hållbart levnadssätt redan från start samtidigt som denbefintliga befolkningen drastiskt måste förändra sin livsstil.För att samla empiri gjordes intervjuer med personer som är eller har varit inblandade i planeringsarbetetmed den nya stadsdelen. Det visade sig att det funnits eldsjälar som tidigt introducerat idén omkretsloppshuset, men att det i nuläget inte får någon större prioritet bland det pågående arbetet med ny skolaoch bostäder.Att involvera brukarna i ett tidigt skede ger bättre förutsättningar för att nå ett resultat som är effektivt ochtillfredställande för alla parter. Teori gällande designdialoger har därför studerats, för att visa på vikten av engod dialog för att snabbt identifiera behov och utveckla idéer i designarbetet.Resultatet av examensarbetet, funktionsprogrammet, kan ses som ett förslag på konceptuell nivå medfunktioner och uttryck som kan tillämpas på en byggnad av detta slag, och en inspiration till fortsatt arbete.I funktionsprogrammet gestaltar våra tolkningar hur kretsloppshuset skulle uppfylla de önskemål ochfunktioner som efterfrågas i planprogrammet, för att i största möjliga mån kunna vara till nytta i kommunenskommande arbete med byggnaden.Slutsatser som togs är att rena föregångare till Jakobsgårdarnas Kretsloppshus som koncept saknas. Trots ettstort antal inspirationskällor ur olika aspekter hittades inget exempel som förenar alla de aspekter som vi harambitionen att utveckla i den aktuella byggnaden. Kretsloppshuset som koncept kan bli en viktig pusselbitför att hantera hållbarhetsfrågor i en stadsdel eller en hel stad. Ett vidare arbete krävs dock för att undersökahur byggnaden ska komma att drivas och förvaltas, och en mer omfattande undersökning av vilka tekniskalösningar som ska appliceras. Vidare arbete krävs också för att optimera byggnaden för den framtida platsen,och hur stora ytor som är lämpliga.Det finns ett stort intresse för byggnaden från diverse aktörer i Borlänge, men för att idén omkretsloppshuset ska kunna förverkligas krävs en eller flera personer axlar det engagemang för projektet somfanns när planprogrammet upprättades. / The purpose of this thesis is to establish a functional program for an eco-cycle building where people can bereached with knowledge of sustainable development. The background to this is that the municipality ofBorlänge approved a plan program with the vision of creating a new, climate neutral district and therebybecome a precursor for sustainable construction in the region. For instance, the functional program is meantto investigate the background and the prerequisites that existed. In the municipality’s plan program, thebuilding is described to have an educational function for the district and for Borlänge; a place which focuseson practical demonstrations and education for students and residents in recycling issues for energy, waterand waste/material in a comprehensible and compelling way. The eco-cycle building is planned to beestablished near the new school, with classes from 6 to 9, to make a cooperation possible.Requests from the municipality is that the eco-cycle building can work like a hub in the new district, butalso become a new place of interest and put Borlänge on the map for sustainable construction. Sustainableconstruction includes resource management, minimized energy use and renewable energy sources, but alsothat resources like energy, waste and water circulate in an eco-cycle. Theory has been obtained fromliterature focusing on how we should build our houses and cities if we want to join and create a sustainablesociety.Part of the purpose of this thesis was to explore how to disseminate information on environmental andcircular issues in an educational way. The theoretical part of the thesis is therefore focusing on selected partsof education obtained from previous research in children and youth learning for sustainable development,since studies show that it is important that children learn about these issues early in life. Education forSustainable Development is an important prerequisite for achieving the sustainability goals set by the UNuntil 2030. Upcoming generations must learn a sustainable way of life right from the start while the existingpopulation must drastically change their lifestyle.In order to gather empiricism, interviews were held with people who have been involved in the planningwork with the new district. It turned out that there were former driving spirits who introduced the idea of theeco-cycle building, but that it doesn’t currently are the major priority in the ongoing work with the newschool and housing.Engaging the users at an early stage provides better conditions for achieving a result that is effective andsatisfying for all parties. The theory of design dialogues has therefore been studied to demonstrate theimportance of a good dialogue to quickly identify needs and develop ideas in design work.The result of the thesis, the functional program, can be seen as a draft on conceptual level with features andexpressions that can be applied to a building of this kind, and an inspiration for continued work. In thefunctional program, our interpretations form how the eco-cycle building would meet the requests andfunctions that’s been requested in the plan program, in order to benefit as much as possible in themunicipality's future work with the building.Conclusions are that there are no precursors of the eco-cycle building as a concept. Despite a large numberof sources of inspiration from various aspects, no example was found that combines all the aspects we havethe ambition to develop for this building. The eco-cycle building as a concept could play an important rolefor how to handle sustainable issues in a district or in a whole city. However, further work is required toinvestigate how the building should be run and managed, as well as more extensive studies of whichtechnical solutions to apply. Further work is also required to optimize the building for the future location,and the size of the building that are appropriate. There is a great interest in the building from variousparticipants in Borlänge, but to implement the idea of the eco-cycle building, one or more people need toembrace the project with the commitment that previously existed in the organization.

Textilindustrins miljöpåverkan är hög, samtidigt som efterfrågan på textilfibrer ständigt ökar. Inom de kommande åren förväntas textilåtervinningen i Sverige att öka vilket skulle skapa en mer cirkulär resursanvändning som på så sätt kan minska tillverkningen av jungfruliga fibrer. För att återvinningsprocessen för de förbru- kade textilierna ska fungera optimalt krävs en sorteringsmetod med hög säkerhet i materialurskiljning. Inom kriminaltekniska områden används märkvätskor för att märka upp värdefulla föremål. Märkvätskorna baserade på metallsalter skapar unika sifferkoder som kan avläsas med en laserteknik kallad LA-ICP-MS. Om ett märkt föremål blir stulet och sedan återfinns av polisen kan märkvätskan avläsas och kopplas tillbaka till ägaren via en databas. Genom att applicera den osynliga forensiska märkvätskan på textilier var projektets förhoppning att skapa spårbarhet i det textila ledet med fo- kus på att underlätta sorteringsprocessen i återvinningsstadiet. Detta genom att skapa en säker märkning som sitter kvar under textilens hela användarfas. Märk- vätskan som användes i projektet kom från SmartWater Technology Ltd som är det ledande företaget i England inom forensiska märkningar. För att simulera en användarfas för ett bomullsplagg har testmetoder för färghär- dighet mot tvätt samt nötningshärdighet utförts. En extern analys utfördes på Smar- tWaters laboratorium i Telford, England, för att kontrollera om koderna gick att avläsa efter de utförda testerna. Testmetoderna har utförts utefter antagandet att metallkoderna har bättre härdighet än den fluoroscensiska färgen. Vid slitage inne- bär detta att färgen avlägsnas vid ett tidigare skede än metallsalterna, vilket resulte- rar i att kodens placering blir omöjlig att hitta utan dess färg. Under detta projekt har därför den fluoroscensiska färghärdigheten varit i fokus. Resultatet som erhölls från nötnings- och tvätthärdighetstestet analyserades under UV-ljus i ljusskåp genom att jämföra färgförändringen mot ett referensprov. En 5- gradig grå-grå-skala användes för att omvandla färgavvikelsen till numeriska vär- den, vartefter matematiska beräkningar utfördes för att kontrollera statistisk signi- fikans. Studien visade att märkvätskans fluoroscensiska färg försämras i takt med antal tvättar. Färgen försämrades något i jämförelse med referensprovet efter nöt- ning, men ingen signifikant skillnad kunde utläsas mellan provkropparna efter ökat antal varv i Martindalemaskinen. Analysen genom LA-ICP-MS kopplade samtliga provkroppar till korrekt applicerad kod vilket tyder på en säker avläsningsteknik. Baserat på tidigare nämnda resultat förväntas märkvätskan därför klara av en an- vändarfas för exempelvis ett ytterplagg eller en möbel i bomull. Fler tester krävs dock för att säkerhetsställa hur vätskan håller efter tid och ytterligare antal tvättar. Lasertekniken som användes för att avläsa koden är säker, men behöver utvecklas eller bytas ut för att en snabbare sorteringsprocess ska erhållas. / The environmental impact for the textile industry is already high and with an in- creasing demand for textile fibers something has to change within the industry. The textile recycling in Sweden is expected to increase in the coming years, which would create a more circular resource utilization, thus reducing the production of virgin fibers. In order to create an optimal recycling process, a secure sorting method is required in material separation. To be able to track valuable objects within the forensic area, a compound based on metal salts is used to mark the objects. The metal composition can be translated into a specific and unique code with a laser method called LA-ICP-MS. The code can later be connected to a person or an organization registered within a database. This thesis examines the possibility to apply the forensic marking compound on a textile carrier to create a trustworthy traceability within the textile chain that is difficult to remove. Instead of register a person or an organization to a code, the vision was to connect a code to a material or a chemical content within the textile product. The forensic marking system used in this thesis came from SmartWater Technology Ltd, which is the leading company in England within forensic coding. A quantitative study was made to research how the forensic coding system based on metal salts acted on a textile carrier. The researched problem was based to ana- lyze the suitability to use a forensic marker system on a textile carrier with the aim to create traceability within the textile industry and to ease the sorting process. To be able to investigate the problem a simulated phase of use was made. Test methods were performed to analyze the impact of abrasion and the ability to with- stand washing for the forensic marking. An external analysis was made at Smart- Waters laboratory in Telford, England, to examine if the metal salts were de- codable, even when the forensic marking was in a bad condition. All the tests and analysis was made with the supposition that the metal salt coding had a better ad- hesion to the carrier than the fluorescence color. Since the coded area cannot be found without the color, the results have been based on the change in color of the fluorescence marking solution. The conclusion shows that the fluorescence colorfastness was decreasing with the number of washing cycles. Number of cycles in Martindale was not significant for a decrease in colorfastness. The LA-ICP-MS method was able to decode all of the samples and connect them to the applied codes. This indicates that the forensic marking system is durable and can be used to mark a garment or a piece of furni- ture that’s not washed a lot. However, more tests are required to ensure how the solution lasts over time and additional amounts of laundry. The LA-ICP-MC meth- od is secure, but one problem is that it’s stationary and therefore difficult to use in a sorting process.

Today, the consumption of products is greater than ever. In order to be able to supply the market with products at the same rate as the consumption, natural resources are being extracted like never before. The majority of the extracted natural resources are after only one-time use, left to the nearest landfill, where it becomes waste. This growing mountain of waste, combined with the fact that the amount of natural resources that can be extracted has decreased, would in the long run become an unsustainable way of life. For the continued survival of the human race, we can no longer treat natural resources in this way. One approach to prevent this negative development is to switch from linear economy to circular economy. The costs of extracting natural resources are higher than ever, which has led to a change in the approach to waste management. Due to an increased awareness among consumers regarding recycled products, there are demands on the market to deliver these products. Recycling, reuse, and processing of waste is therefore today the hottest topic of discussion for many industries. It has also been shown that it is more economical for the industries to use waste as a resource when creating new products.   The purpose of this study is to investigate how municipalities take on this transition from the linear to the circular economy in a community planning perspective. The thesis also intends to create a number of principles in a strategic- and urban planning perspective and at an overall municipal level. To create a picture of how these planning principles can be implemented in cities, the study turns into a project, where most of the principles are used to create a circular society in Kalmar regarding building materials.   Using qualitative methods, the study analyses the work towards becoming more circular for three selected municipalities, Ystad, Helsingborg and Kalmar. The methods facilitate the analysis and therefore provide a picture of how the municipalities work with various projects, both future and present but also already implemented, which affect the circular economy.   The work ends with a project, which is based on Kalmar and visualizes how the principles can be implemented in a city. Analyses are made of the conditions that exist in the city, but also what changes the city would need to implement regarding, among other things, transport, storage and waste management. The project is based on two developed cycles, the materials cycle and the knowledge cycle, which in turn are built on the study's developed principles. The project as a whole creates a booklet in A3. Perfect for printing, for communicating the practical implementation of the essay. / Idag är konsumtionen av produkter större än någonsin. För att klara av att förse marknaden med produkter, utvinns därför naturresurser som aldrig förr. Majoriteten av de utvunna naturresurserna lämnas efter en gångs användning till närmsta soptipp som där blir till avfall. Detta växande berg av avfall i kombination med att mängden naturresurser, som går att utvinna, har minskat, skapar detta ett ohållbart levnadssätt. För människosläktets fortsatta överlevnad kan vi inte längre behandla naturresurser som outtömliga. Ett tillvägagångssätt för att förhindra denna negativa utveckling är att ställa om från dagens linjära ekonomi till en cirkulär ekonomi. Kostnaderna för att utvinna naturresurser är högre någonsin, vilket har lett till att synsättet på hanteringen av avfallet har förändrats. På grund av en ökad medvetenhet hos konsumenter gällande återvunna produkter, ställs krav på marknaden att leverera dessa produkter. Återvinning, återbruk och förädling av avfall är därför idag det hetaste diskussionsämnet för många branscher. Det har även visat sig att det är mer ekonomiskt för branscherna att utnyttja avfall som resurs vid skapandet av nya produkter.   Syftet med denna studie är att undersöka hur kommuner tar sig an denna omställning från den linjära till den cirkulära ekonomin ur ett samhällsplaneringsperspektiv. Uppsatsen ämnar även att skapa ett antal planeringsprinciper i ett strategiskt- och stadsplaneringsperspektiv samt även på en övergripande kommunal nivå. För att skapa en bild av hur dessa planeringsprinciper kan implementeras i städer, övergår studien i ett projekt, där flertalet av principerna används för att skapa ett cirkulärt samhälle för byggmaterial i Kalmar stad.   Genom att använda kvalitativa metoder analyserar studien det kommunala arbetet för att bli mer cirkulära. De tre utvalda kommunerna är Ystad, Helsingborg och Kalmar. Metoderna underlättar inför analysen och ger en bild av hur kommunerna arbetar med olika projekt, både framtida och nutida men också redan genomförda, som berör cirkulär ekonomi.    Analysen följs av en diskussion, där jämförelse mellan kommunernas arbete mot en cirkulär ekonomi görs. Diskussionen innehåller också tolkningar av deras översiktsplaner och redan pågående samarbeten, kommunen och exempelvis regionen emellan, som tyder på en strävan mot cirkulär ekonomi. Diskussionen avrundas med en sammanställning av intressanta aspekter. Dessa tillsammans med kunskapsöversikten, som tagits upp i studien, resulterar i en framställning av ett antal principer. Syftet med dessa principer är att ge samhällsplaneringen ett verktyg med förhoppningen att underlätta implementeringen av den cirkulära ekonomin.   Arbetet avslutas med ett projekt, som utgår från Kalmar och visualiserar hur principerna kan implementeras i en stad. Det görs analyser av vilka förutsättningar som finns i staden men också vilka förändringar som staden skulle behöva genomföra gällande bland annat, transporter, lager och avfallshantering. Projektet utgår ifrån två framtagna kretslopp, materialkretsloppet och kunskapskretsloppet, som i sin tur är uppbyggda utifrån studiens framarbetade principer. Projektet som helhet skapar ett häfte i A3. Perfekt för att skriva ut, för att kommunicera den praktiska implementeringen av uppsatsen.

Sverige idag genererar byggbranschen 12 miljoner ton avfall per år. Enligt svensk lag ska avfallet sorteras för att öka möjligheten till återvinning och återbruk. Byggbranschen står för drygt 20 procent av växthusgasutsläppen i Sverige och genom att återbruka byggmaterial kan denna siffra reduceras. Avsikten med detta examensarbete är att lyfta ett antal möjligheter för att minska klimatavtrycket från byggbranschen. Föreliggande studie syftar därför till att fokusera på de framgångsfaktorer som identifierats hos utmärkande projekt på Skanska gällande återbruk av byggmaterial och produkter. Syftet med studien är att undersöka och belysa de utmaningar som finns med att återbruka samt att uppmärksamma tillvägagångssätt för hur arbete med att återbruka kan ökas.Studien har baserats på intervjuer samt litteratursökning inom ämnet återbruk. Fem deltagare i olika projekt hos Skanska har intervjuats där återbruk varit en del av processen. Arbetet har begränsats till fem intervjudeltagare då det ansågs vara tillräckligt för att besvara studiens syfte. Studien har avgränsats till återbrukat byggmaterial och produkter från byggnader, där material från anläggningsarbeten inte inkluderas. Arbetet skrivs i samarbete med Skanska.De framgångsfaktorer som har identifierats i resultatet är att det är betydelsefullt att lägga god tid på materialinventering och att systematiskt dokumentera de material som finns att tillgå, samt att planering av återbruk sker tidigt i processen. En annan framgångsfaktor för att lyckas med återbruk är att involvera externa aktörer som kan förmedla materialet vidare. De utmaningar som finns med att återbruka byggmaterial och produkter är de krav som ställs genom myndigheter och i lagar. Även kunskapsnivån är bristfällig när det kommer till återbruk i branschen och därmed problematiseras processen. För att anamma återbruk i framtiden kommer det cirkulära byggandet och det långsiktiga perspektivet vara av betydelse inom byggbranschen. Ett sätt för att arbeta med återbruk är att involvera projektörer tidigt i processen genom att förse dem med återbrukat material som går att projektera in i projektet. Vid projekteringen av byggnader bör även materialens framtida återbruk finnas i åtanke. När återbruk blir en del av fler byggprojekt kommer det medföra att avfallet minimeras, det kommer främja företagens hållbarhetsarbete samt att klimatpåverkan från branschen med största sannolikhet kommer minska. / The construction industry generates 12 million tons of waste annually in Sweden alone. The waste according to Swedish law has to be sorted in order to increase the possibility of recycling and reuse. The construction industry produces 20 percent of the Swedish greenhouse gas emissions and by reusing building materials this number can be reduced. The intention of this bachelor's thesis is to illustrate possibilities for reducing the industry's climate footprint. Following thesis intends to focus on identifying the success factors of prominent projects regarding reuse of building materials and products at Skanska. The purpose of the thesis is to explore and illuminate the challenges that come with reusing and detect approaches on how to increase work with reused materials.The thesis is based on interviews and literature in the subject of reuse. Five participants from different projects at Skanska where reuse was a part of the process was interviewed. The interviews were limited to five participants because it was considered to be enough to answer the purpose of the study. The study is limited to reuse of materials and products from buildings, waste from other parts of the industry is not included. This study is written in a collaboration with Skanska.The success factors that were found in this study is that it is important to assign the material listing phase a good amount of time, to systematically document the materials at hand and to plan to reuse early in the process. Another success factor to reusing is to involve external vendors that can help assign the material to new proprietors. The challenges that come with reusing building materials and products are the requirements set by authorities and laws. Also the level of knowledge in the industry about reuse is inadequate which complicates the process. The circular flow and long-time perspective will be of importance in order to appropriate reuse in the building industry in the future. One way to initiate this is by involving architects early in the process by providing them reused materials to plan into their project. In the design of new buildings, the future reuse of the materials should be kept in mind. When reuse becomes a part of more building projects it will result in less waste, the business’ sustainability work will advance and the climate footprint from the industry will most likely get reduced.

SCA Obbola är ett pappersbruk som satsar på framtiden och håller på att utöka sin produktion. Projektet kallas Expansion Obbola och fabriken planerar öka kapaciteten från 450 000 ton till 725 000 ton. Peab är utförandeentreprenad för projektet, arbetet startade år 2018 och förväntas vara färdigt till år 2023. I samarbete med Peab har ett examensarbete utförts på projektet Expansion Obbola för att ta reda på hur arbetet med materialspill ser ut i projektet i dagsläget och om möjligheten finns att minska mängden materialspill. Syftet med arbetet är att få en tydligare bild över materialspillet på projektet Expansion Obbola, för att vidare möjliggöra och utöka Peab:s arbete med materialspill på ett effektivt, ekonomiskt och miljövänligt sätt. Arbetet har även som syfte att bidra till Peab:s framtida arbete med materialspill. Vid produktionen av en ny byggnad uppskattas 30-40% av den totala kostnaden bestå av materialkostnader, vilket medför att om mängden materialspill kan begränsas kan det bidra till ett mer hållbart, ekonomiskt och miljövänligt arbete. Arbetet resulterade i att situationen på projektet Expansion Obbola består av svåra förutsättningar och att detta försvårar möjligheten till minskandet av materialspill betydligt. Tidspress, brist på ytor och begränsat med riktlinjer till hur man bör hantera materialspill är de främsta svårigheterna som projektet besitter. Efter genomförande av detta arbete anses det ändå finnas gott om utvecklingsområden för projektet gällande materialspill trots svårigheterna och några av de presenterade förslagen på hur man kan arbeta med att få en minskad mängd materialspill är följande: Ändra dag och tiden för revidering av ritningar, öka samarbetet mellan arbetsledare, byta virket vid formsättning till en lägre kvalité för att bespara på miljön samt utöka samarbetet med projektörerna. Projektet Expansion Obbola anses därav trots svåra förutsättningar, besitta goda möjligheter att förbättra sitt arbete med materialspill och potentiellt kunna minska mängden material som slängs i onödan. / SCA Obbola is a papermill that is investing in the future and is expanding its production. The project is called Expansion Obbola and they plan to increase their factory's capacity from 450,000 tonnes kraftliner to 725,000 tonnes. Peab is the contractor for the project, it started in 2018 and is expected to be completed by the year 2023. In collaboration with Peab, a report has been carried out on the Expansion Obbola project to find out how they work to minimize material waste. The report will also look into the current way of dealing with material waste and if the opportunity exists to reduce the amount of material waste even more. The purpose of the report is to get a clearer picture of the material waste on the project Expansion Obbola, to further enable and expand Peab's work with material waste in an efficient, economical and environmentally friendly way. The report also aims to contribute to Peab's future work with material waste in a positive way. During the production of a new building, it is estimated that 30-40% of total cost consists of material costs, which means that if the amount of material waste can be limited, it can contribute to a more sustainable, economical and environmentally friendly way of building. This report resulted in that the situation in project Expansion Obbola is consisting of some difficulties and that it significantly complicates the possibility of reducing the material waste. Pressured time schedule, lack of space and limited guidelines on how to handle material waste are the main difficulties that the project poses but after the completion of this report, it is still considered that there are plenty of development areas for the project regarding material waste. Some of the presented proposals on how to work to reduce the amount of material waste are: Changing the day and time for revision of drawings, increase the cooperation between supervisors, change the wood for casting to a lower quality to spare the environment and expand the collaboration with the designers. The Expansion Obbola project is therefore considered, despite difficult conditions, to have good opportunities to improve its work with material waste and potentially be able to reduce the amount of material that is thrown away unnecessarily.