Avfallsbrottslighet är ett växande samhällsproblem och ett aktuellt ämne i den politiska debatten. Media rapporterar om tusentals ton av dumpat skräp och brinnande sophögar på kommunal mark över hela Sverige och avfallsbrottsligheten tillhör en av de mest lukrativa brottstyperna i världen för de organiserade kriminella nätverken. Syftet med aktuell studie är att bidra med ökad kunskap kring arbetet mot illegal dumpning av avfall hos kommuner inom Skåne län. Vidare ämnar studien undersöka utsattheten för illegal dumpning av avfall bland markägare och arrendatorer inom Skåne län. Resultatet indikerar en uppenbar problematik vad gäller den diffusa definition som råder kring vad som kännetecknar avfallsbrottslighet och i synnerhet vad illegal dumpning innebär. Studien fann att kommunerna till viss del bidrar till mörkertalet gällande brottstypen då det verkar saknas rutiner kring polisanmälan vid upptäckt av illegal dumpning. Den illegala dumpningen är ett problem och den drabbar såväl den enskilde markägaren som arrendatorn och samhället i stort i form av otrygghet och kostnader. / Environmental crime is on the rise, and it affects the society as a whole. It is present in the current political debate and media reports on thousands of tons of dumped and burning waste piles on municipal land all over Sweden. Environmental crime is one of the most profitable illicit activities in the world and criminal networks profit greatly. This study aims to contribute with further knowledge regarding the work against illegal dumping of waste focused on municipalities within Skåne county, Sweden. The study also aims to investigate landowners and leaseholders exposure to the illegal dumping of waste. The result indicates that there is an issue regarding what is to be defined as environmental crime. The same goes for illegal dumping. The study finds that the municipality is to some degree contributing to the numbers of unreported crime due to the lack of set routines regarding reporting this type of crime to the police. The illegal dumping of waste is a widespread issue and it affects both the individual as well as society as a whole, both economically as well as psychological due to its ability to cause feelings of uncertainty and vulnerability.

Vatten som har förorenats genom att det passerat genom en deponi kallas för lakvatten. Detta vatten behöver tas omhand för att undvika negativ påverkan på miljön. Lakvattnets karaktär beror till stor del på vilken typ av avfall som har deponerats. Deponin Tippa ska ta fram ett förslag på lokalt omhändertagande av sitt lakvatten. Tippas lakvatten har karaktäriserats utifrån 11 provtagningar tagna år 2009. Analysresultaten visar att de föroreningar som överskrider satta riktvärden är; organiskt material i form av BOD och COD, kväve i form av ammonium och totalkväve samt metallerna järn och koppar. För att kunna utforma en reningsprocess som skulle kunna hantera dessa föroreningar har en litteraturstudie utförts som ska ligga till grund för bedömning av vilken/vilka tekniker som lämpar sig för Tippas förutsättningar. Litteraturstudien består av en sammanställning av de konventionella reningstekniker som används för rening av lakvatten och driftserfarenheter samt processbeskrivningar från 18 Svenska deponier. Med litteraturstudien som grund har en kombination av teknikerna SBR (öppen) och Sandfilter bedömts som de bäst lämpade alternativen i en reningsprocess för Tippas lakvattensituation. Reningsprocessen är uppdelad i fyra efter varandra följande zoner. Zon 1 är ett utjämningsmagasin dimensionerat för att kunna hålla vattenvolymer motsvarande två månaders medelflöde. I Zon 2 sker luftning med fyra stycken ytluftare, och den har dimensionerats efter modellen för en totalomblandad tankreaktor. I Zon 3 tillsätts metanol vilket främjar denitrifikation, och vattnet leds slutligen till Zon 4 vilket är en sandfilterbädd dimensionerad efter nödvändig filterkapacitet för att klara lakvattenflödet. Investeringskostnaderna för reningsprocessen uppskattas till 13,4 Mkr. Till detta kommer driftskostnader som uppskattas ligga kring 0,4 Mkr per år. / Water that has been contaminated by passing through a landfill is called leachate. This water needs to be treated to avoid negative environmental effects on the surrounding area. The composition of the leachate varies widely depending on the type of waste deposited in the landfill. The landfill Tippa is making plans for a process to treat its leachate locally. Tippas leachate has been characterized through 11 leachate samples collected throughout the year 2009. The results from analyzing the leachate show that the contaminants that exceed the recommended limits are; organic matter as BOD and COD, nitrogen as Ammonia and total nitrogen, as well as iron and copper. A summary of conventional technology for wastewater treatment has been made with information from various literary sources. Together with a summary of process descriptions for the leachate treatment from 18 Swedish landfills this constitutes a basis of reference for how to design a process best suited for Tippa. Through a process of selection, a modified version of SBR and Sand filtration have been selected as the most suitable technologies for local leachate treatment. The process consists of four sequent zones. Zone 1 is a storage basin that can hold volumes of up to two months worth of average flow. Zone 2 is aerated through four surface aerators and has been designed after the model for a continuously stirred tank reactor. In Zone 3 methanol is added to promote denitrification. Zone 4 is a sand filter that has been designed based on the required filter capacity. The investments costs for this process have been estimated to 13,4 Mkr, and operation costs to 0,4 Mkr per year.

Det här examensarbetet ifrågasätter och undersöker vår användning och återanvändning av plaster, och går sedan vidare med att gestalta en sittmöbel i återanvänd och återvunnen plast. Syftet är att lyfta materialen, problematiken, och påvisa att vi faktiskt kan ge materialen fler liv. Plaster har revolutionerat våra samhällen och gjorde det modena livet möjligt, men vår linjära och därför också bristfälliga hantering av dem har gjort att de nu kommit att göra otroligt stor skada. Plaster är material som tillhör den tekniska sfären, men på grund av att de inte hålls där gör de skada i den biologiska sfären och allt som lever i den. Vi behöver ta ansvar och angripa problemet från flera olika håll samtidigt. Återvinning och återanvändning är två av många sätt. Syftet med arbetet är att ge nytt liv till två typer av plastavfall. Dels återvunnen plast (kylskåp och tangentbord) i form av skivmaterial från The Good Plastic Company, och det andra är återanvänd täckplast (engångsalternativ till pressening) från Bullandö marina AB.

LKAB hanterar en av världens största malmkroppar vid en underjordsgruva i Kiruna. I samband med deras gruvbrytning uppstår stora mängder avfall som måste hanteras korrekt. De avfallsanläggningar som finns på området har idag platsbrist, därför finns incitament att bygga nya anläggningar. Inför utformningen av dessa nya anläggningar behöver avfallsflöden inventeras och analyseras. I detta arbete har det skett med diskret händelsesimulering baserad på historisk data. På grund av osäkra parametrar har flera scenarion tagits fram. Utformningen av anläggningarna beror på vilken kapacitet de förväntas ha, vilket är beroende av hur ofta anläggningarna ska tömmas och hur mycket avfall som förväntas uppstå på gruvområdet. För att sedan hitta bästa möjliga placering på de nya anläggningarna har ett modifierat anläggningslokaliseringsproblem tillämpats. Den optimala placeringen är i den norra delen av gruvområdet och minskar den totala körsträckan. Placeringen påverkas inte av större flöden. / In Kiruna the company LKAB has an underground mine with one of the largest iron ore quantities in the world. When producing the iron ore, a lot of waste arise that has to be taken care of in a correct way. Due to lack of space in todays waste facilities, there exists incentives to build new ones. To be able to design these new facilities, the flows of waste has to be investigated and analyzed. This has been done by discrete-event simulation based on historical data. Since some of the collected parameters are uncertain, different scenarios have been tested. The design of the facilities are dependent on what capacity they are expected to store, which is dependent on how often the facilities will be emptied and how large quantities will arise in the mining area. To find an optimal placement for the new facilities, a modified facility location problem has been implemented. The optimal placement is in the north part of LKAB’s mining area and will lower the total driving distance. The optimal placement will not be affected by larger flows.

I examensarbetet har inventering och riskklassning enligt MIFO, metodiken för inventering av förorenade områden, genomförts på fyra nedlagda deponier i Älmhults kommun. Förslag på översiktliga åtgärder och rekommendationer på fortsatt arbete på respektive deponi har även tagits fram. Faktorer som har studerats är spridningsförutsättningar, föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, känslighet och skyddsvärde. Riskklasserna är baserad på hur stor risk det förorenade området utgör för människors hälsa och miljö. Klasserna går från en skala från mycket stor risk till liten risk med tillhörande numrering från 1 till 4. Virestad-deponin har tilldelats riskklass 1, enligt MIFO fas 1 medan Grävlingsrås-deponin, Mesatippen och Delary-deponin har tilldelats riskklass 2.

I takt med att mänskliga aktiviteter har en allt större negativ påverkan på miljön, ökar behovet av ett mer omfattande hållbarhetsarbete i samhället. Här har företagen som en viktig aktör en stor roll att spela och att upprätta och redovisa en hållbarhetsrapport är ett sätt att bevisa för samhället hur de bidrar till en hållbar utveckling. Genom att hållbarhetsredovisa kan företagen öka sin trovärdighet kopplad till hållbarhetsrelaterade frågor och får en chans att bevisa hur de jobbar med CSR (Corporate Social Responsibility), det vill säga vilket samhällsansvar de väljer att ta. I dagens samhälle ställs inte längre frågan huruvida företagen ska jobba med hållbarhetsfrågor, utan hur och i vilken utsträckning det ska ske. Hållbarhetsredovisningen har därmed ökat drastiskt de senaste decennierna. I den här studien undersöks därför hur svenska företag jobbar med miljömässiga hållbarhetsrelaterade frågor enligt sina hållbarhetsrapporter och vilka förändringar som skett över tid. Den jämför även skillnaden i förändring över tid för identifierade väsentliga miljömässiga kategorier mellan privatägda och statligt ägda företag.Studien har utförts med hjälp av en blandad kvalitativ metod där innehållsanalyser har genomförts av sex företags hållbarhetsrapporter från åren 2014, 2017 och 2020. För att kunna göra en jämförelse mellan privatägda och statligt ägda företag, valdes tre privata och tre statliga företag ut att ingå i studien. Samtliga sex företag ska enligt lag upprätta en hållbarhetsredovisning. De mest väsentliga miljömässiga kategorierna i de analyserade rapporterna identifierades som avfall och cirkulära flöden, utsläpp av växthusgaser och energiförbrukning.Baserat på insamlade data från de analyserade hållbarhetsrapporterna samt företagens hemsidor, redovisas sammanfattat hur de sex företagen jobbar med hållbarhet. Detta sker i form av en inledande text och tabeller som inkluderar företagens åtgärder och framsteg, mål och policys, miljöbelastning i siffror samt finansiella nyckeltal.Studien har visat på varierande utveckling inom de identifierade väsentliga kategorierna, och mellan 2014–2020 har det gått att se en lika stor andel ökat som minskat hållbarhetsarbete i de analyserade hållbarhetsrapporterna. Vidare har de privatägda företagen visat sig i större utsträckning jobba med frågor kopplade till de kategorier som inkluderas i studien än de statligt ägda företagen. Hållbarhetsrapporterna från de privatägda företagen har även visat sig ha en högre jämförbarhet. / As human activities affect the environment more and more negatively the need for more extensive sustainability work in the society has become urgent. In this context companies as actors play a key role and by drawing up a sustainability report these companies can prove the society in how far they contribute to sustainable development. Through sustainability reporting companies may achieve higher credibility in respect to their sustainability work and get a chance to prove how they work with CSR (Corporate Social Responsibility), e.g. which responsibility they choose to take for the society. In today´s society it is no longer a question of if companies should work with sustainability but how and on which scale they should do it. Thus, sustainability reports have grown in number over the last decades. The aim of this study is to investigate how Swedish companies work with environmental sustainability according to their sustainability reports and which changes happened over the years. The study also compares differences over time between private limited and state-owned companies in respect to identified essential environmental categories.A mixed qualitative method is used by analyzing the sustainability reports of six companies of the years 2014, 2017 and 2020. In order to compare private limited and state-owned companies, this study contains the sustainability reports of three private limited companies as well as three sustainability reports of state-owned companies. All six of the companies are legally obligated to draw up a sustainability report each year. The most essential environmental categories identified in the reports are waste and circular flows, greenhouse gas emissions and energy consumption.This study has shown varying development within the identified most essential categories, and between 2014-2020 the sustainability reports show the same amount of increased as decreased sustainability work in the studied companies. The private limited companies have been found to work with questions connected to the categories included in this study to a greater extent than the state-owned companies. The sustainability reports from the private limited companies have also shown a greater comparability mostly because of the larger amount of data that is reported. / <p>2022-01-28</p>

Dagens linjära materialflöde leder till att nyttjandegraden av råvaror är låg, vilket tömmer ut världens resurser och mängden avfall ökar. Samtidigt skapar den ökande världsbefolkningen och världsekonomin ett större tryck på dagens resurser vilket inte är hållbart i längden. Genom att övergå till cirkulär ekonomi betraktas genererat avfall som en resurs, vilket ökar resursutnyttjandet i samhället. Byggbranschen är den verksamhet som genererar mest avfall i Sverige och stor del av den genererade mängden är träavfall. Idag energiutvinns i stort allt trä som kasseras och samtidigt sker ett ökat intresse för användning av materialet. Syftet med denna studie är att ta reda på hur och i vilken mängd träavfall från bygg- och rivningsarbete kan materialåtervinnas före energiutvinning.  Denna studie har kartlagt innehållet av tre containrar med träavfall från olika byggskeden; stomme, inredning och rivning. Kartläggningen utfördes med en sorteringsmetod som togs fram med hjälp av litteraturstudie och samtal med företag. De fyra möjliga sorteringsalternativ som togs fram under studien var Fingerskarvning / Återanvändning, Korslimmat trä, Lamellträ och Spånplattor.  Kartläggningen visar att fördelningen av träavfall varierar stort beroende på byggskede. Vid inredning är det mycket lastpallar, träskivor och reglar, detsamma gäller för stomme dock med en färre andel skivmaterial.   Vid maximal utdelning för stomme kan 19 % av träavfallet gå till Fingerskarvning / Återanvändning, Korslimmat trä  2 %,  Lamellträ 35 % och Spånplattor 100 %. Vid rivning fanns endast treetex och råspont vilket endast kan användas till Spånplattor. För inredning kan 12 % av träavfallet gå till Fingerskarvning / Återanvändning, Korslimmat trä 3 %, Lamellträ 10 % och Spånplattor 100 %. För stomme och inredning är resultatet baserat på en accepterad sortering för grånat och smutsigt virke för de två förstnämnda alternativen. Slutsatsen blir att allt träavfall kan användas till bättre alternativ än energiutvinning. Tills problemen med Korslimmat trä och Fingerskarvning / Återanvändning har lösts bör sortering ske utefter Lamellträ och Spånplattor. / Today's linear material flows leads to a low utilization of raw materials, which depletes the world's resources and the amount of waste increases. At the same time, the growing world population and world economy are creating more pressure on today's resources which is not sustainable in the long run. By converting to a circular economy, generated waste is regarded as a resource, which increases the utilization of resources in society. When it comes to generated waste, the construction industry is the biggest sector in Sweden and wood waste is a large part of the generated amount. Almost all wood waste today is combusted for energy recovery, and at the same time, there is an increased interest in using the material. The purpose of the study is to find out how, and in what amount, wood waste from construction and demolition work can be recycled before energy recovery.  This study has made a survey of the contents of three containers with wood waste from different construction stages; frame, fixing and demolition. The survey was carried out using a sorting method that was developed by studying literature and speaking with companies. The four possible sorting options that were found during the study were Finger jointed / Reuse, Cross-laminated timber, Laminated wood and Particleboard.  The survey shows that the distribution of wood waste varies greatly depending on the stage of construction. In the fixing stage, there are a lot of pallets, wooden boards and studs. The same goes for the frame stage, however, with a smaller proportion of board material. The maximum percentages for each of the sorting options for the frame stage are        19 % to Finger jointed / Reuse, Cross-laminated timber 2 %, Laminated wood 35 % and Particleboard 100 %. During demolition, there were only treetex and tongued and grooved board that can only be used for Particleboard. For the fixing stage, 12 % of the wood waste can go to Finger jointed / Reuse, Cross-laminated timber 3 %, Laminated wood 10 % and Particleboard 100 %. For the frame and fixing stage the results are based on an accepted sorting of gray and dirty wood for the two first mentioned sorting options.  The conclusion is that all wood waste can be used for better alternatives than energy recovery. Until problems with Cross-laminated timber and Finger jointed / Reuse have been solved, sorting should be based on Laminated wood and Particleboard.

Den här uppsatsen hanterar ämnet om ett nukleärt arv och minne genom en fallstudie bunden till fyra identifierade aktörer. Alla fyra arbetar med etablerandet av ett slutförvar för högaktivt och långlivat radioaktivt avfall vilket förväntas vara fortsatt farligt under 100,000-tals år. På grund av det enorma tidsspann det gäller lyfter uppsatsen även koncept så som djup tid och den antropocena tidsåldern som bakgrund till sitt ämnesmaterial. Uppsatsen håller även ett fokus på ansvarsfrågan, då det visade sig att det inte fanns något tydligt svar på frågan om vem som höll det primära ansvaret i frågan av informationsbevaring hos aktörerna, om det ens skulle falla fullkomligen till någon av dem, i deras egna ögon. Uppsatsen är centrerad kring arbetet i Sverige, och inte på en explicit internationell nivå. Genom att använda värdebaserade teorier tillsammans med Pierre Noras teori om platser av minne närmar sig uppsatsen frågan om hur aktörer arbetar med informationsbevaring och kunskapshantering, samt hur minnesinstitutioner så som arkiv kan bidra i deras arbete. Generellt visade det sig att aktörernas arbete med informationsbevaring låg på en primärt teoretisk nivå med lite försök till konkretisering av planer. Olika ideer som är menade att underlätta i processen för långtidsinformationsbevaring presenteras, så som markörer, markeringssystem, och immateriella och materiella minnesplatser. Minnesinstitutioner skulle kunna spela en viktig roll inom informationsbevaring för aktörerna som är ansvariga för slutförvaret, två primära sätt presenteras i uppsatsen, (1) arkivhandlingar, och (2) involverandet av Riksantikvarieämbetet. Detta är en två-årig masteruppsats inom musei- och kulturarvsvetenskap. / This thesis handles the subject of nuclear heritage and memory through a case study surrounding the work with information preservation of 4 identified main actors. The information preservation is in turn centred around the potential establishing of a future final repository for highly active and long-lived radioactive waste, which is expected to still be dangerous within 100,000’s of years. Because of these immense time frames the thesis also takes concepts such as deep time and the Anthropocene into account as background to its subject matter. The thesis holds a focus on the responsibility question, as there turned out to be no unambiguous answer to the question of who were to hold responsibility, if any of them were to hold responsibility, in the eyes of the actors.  The case study is centred around the work in Sweden, and not on an explicitly international scale. By using value-based theories as well as Pierre Nora’s theory of sites of memory the thesis approaches the issue of how actors work with information preservation as well as how memory institutions such as archives can contribute to their efforts.   In general, it is found that the actors’ work with information preservation is primarily theoretical with little attempt at concrete executions of solid plans. Different ideas that are meant to facilitate long-term information preservation are presented, such as markers and marking systems, as well as tangible and intangible sites of memory. Memory institutions could play an important role in information preservation for the actors in charge of the repository, two primary ways this could be the case is presented in this thesis, (1) archival records, and (2) involvement of the Swedish National Heritage Board. This is a two-year master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

I samband med en ökad befolkningstillväxt och en ökad ekonomisk tillväxt påverkas konsumtionen och produktionen av olika varor, vilket leder till ökad efterfrågan på råvaror. En del av efterfrågan kan mötas genom återvinning, men problemet är att avfallsströmmar ofta innehåller en blandning av ämnen. Detta leder till en spridning av farliga ämnen, där mängden farliga ämnen måste minska i strävandet mot en cirkulär ekonomi. Vid konstruktionen av olika anläggningsprojekt finns det möjligheter att förbättra hushållningen av resurser genom att återanvända avfall. Avfallet avser restprodukter, jord och sorterad bygg- och konstruktionsavfall enligt Danmark, vilket skiljer sig från Sverige som avser avfall med främst geologiskt ursprung. Syftet med denna rapport var att identifiera utgångspunkter för att reglera farliga ämnen, samt att förstå vilka prioriteringar som har gjorts och vilka konsekvenser det får på gränsvärdena. Detta genomfördes genom att jämföra Sverige och Danmark för att se hur utgångspunkterna kan hjälpa till att förstå likheter och skillnader. Resultatet baseras på en textanalys av ett fåtal myndighetsrapporter som var till underlag för gränsvärdena, där intervjuer med relevanta aktörer har genomförts i ett tidigt skede för att förtydliga innehållet i rapporterna.  Resultatet visar att Sverige anser att både skydd av hälsa och miljö är viktiga utgångspunkter vid framtagandet av olika gränsvärden. Danmark prioriterar främst skydd av hälsa, där olika modeller och antaganden lett till att gränsvärdena skiljer sig mellan länderna. Resultatets jämförande del visar att länderna använder olika metoder och antaganden när de ta fram gränsvärden för totalhalt och utlakning. Detta är en av anledningarna till att gränsvärdena skiljer sig. / Population and economic growth have affected the increase of consumption and production of goods, and with that the demand for raw materials. A part of the demand can be met through recycling, the only issue is that the waste streams are not in the form of pure materials. Often, they contain a mixture of substances, which affects the dispersion of hazardous substances. Therefore, the reduction of these substances is necessary in a circular economy. Reuse of waste- based aggregates is possible for construction facilities and is a way to improve resource management. In the case of Denmark, the referred waste consists of residual products, soil, and sorted building and construction materials, which differs from Sweden. Instead, Sweden refers to waste of mainly geological origin. The purpose of this study was to identify different approaches and starting points to regulate hazardous substances and to understand how various priorities affected the limit values. A comparison between Sweden and Denmark was done for a better understanding of the differences and similarities. A qualitative method was used based on interviews with relevant actors in addition to a text analysis of government background reports. The interviews helped to understand and clarify the information in the reports at an early stage.  The results show that Sweden prioritizes the protection of health and the environment, which are their main starting points when producing the limit values. Denmark also prioritizes health, where they use other models and values when producing the limit values. The comparison shows that the countries use different methods and assumptions when calculating the limit values for total content and leaching. This is a part of the explanation to why there is a difference in their legislation.

Jordens befolkning ökar samtidigt som jordens resurser minskar och klimatförändringarna blir alltmer akuta. Bygg- och fastighetsbranschen står för en betydande mängd av det totala avfallet ivärlden. För att vända denna trend måste återbruk av byggmaterial öka. Idag finns få etableradesystem för att återbruka material som har tjänat sitt syfte i en byggnad. Däremot börjar flera aktörerinse vikten av att ändra flödet av materialen inom respektive organisation och tillämpa metodersom är anpassade för cirkulär ekonomi. För att så mycket material som möjligt ska återbrukas krävsmer omfattande förändringar på samhällsnivå.Det finns åtgärder som varje aktör själv kan ändra för att öka materialåterbruket och därmedminimera mängden avfall. Examensarbetets målsättning är därför att skapa en bild avuppfattningen och arbetet kring återbruk i ett stort svenskt fastighetsbolag och andra aktörer i närasamarbete med Fastighetsbolaget. Existerande utvecklingsmöjligheter har även identifierats för attminska mängden bygg- och rivningsavfall genom att öka återbruket av byggmaterial. Vidare harlösningar föreslagits för hur en byggherreorganisation kan utveckla arbetet med återbruk avbyggmaterial. Syftet med examensarbetet är att öka kunskapen om återbruk för att effektiviseradess implementering och därmed förbättra resursanvändningen ur ett långsiktigt perspektiv.Studien visar att det råder en kunskapsbrist kring innebörden av återbruk och en variation idefinitionen av begreppet, vilka är två viktiga faktorer som försvårar implementeringsprocessen.Kunskapsbristen medför att det är svårt att motivera och öka återbruket i ett redan etableratarbetssätt. För att öka återbruk av byggmaterial i bygg- och fastighetsbranschen måste kunskapenom ämnet öka och spridas, exempelvis genom utbildningar eller god kommunikation inombranschen. De föreslagna metoderna för att öka motivationen är att ledningsgrupper tydligtkommunicerar de mål man vill uppnå och hur dessa mål ska uppnås. Vidare föreslås mer praktiskaalternativ på hur återbruk kan effektiviseras genom att tidigt planera för återbruk vid projekteringenav en byggnad eller lokal, använda standardiserade lösningar, bygga med demonterbara material,införa digitala verktyg för inventering och dokumentering, samt att implementera hyressystem förvaror där ett retursystem till materialtillverkaren möjliggör för ett senare återbruk. / The world population is growing while the planets resources are decreasing, and the climate changeis becoming increasingly acute. The construction and real estate industry accounts for a significantamount of the total waste in the world. To reverse this trend, reuse of building materials mustincrease. There are few established systems today for reusing materials that have served theirpurpose in a building. However, several actors begin to understand the importance of changingthe flow of materials within their organization and applying methods adapted to circular economy.In order for as much material as possible to be reused, more extensive changes are required at thesocietal level.There are actions that each party can change in order to increase material reuse and therebyminimize the amount of waste. The aim of the degree project is therefore to create an image of theperception and work on reuse in a large Swedish real estate company and other actors in closecooperation with the Real Estate Company. Existing development opportunities have also beenidentified for reducing the amount of construction and demolition waste by increasing the reuseof building materials. Furthermore, solutions have been proposed for how a developerorganization can expand their work with reuse of building materials. The purpose of the thesis isto increase the knowledge of reuse in order to streamline its implementation, thus improvingresource use in a long-term perspective.The study shows that there is a lack of knowledge about the meaning of reuse and a variation inthe definition of the concept. These are two important factors that make the implementationprocess difficult. The lack of knowledge means that it is difficult to motivate and increase reuse inan already established working method. In order to increase the reuse of building materials in theconstruction and real estate industry, knowledge of the subject must increase and be spread, eg.through education or good communication within the industry. The proposed strategies forincreasing motivation are that management teams clearly communicate the goals they want toachieve and how these goals will be achieved. Furthermore, the study proposes more practicalalternatives on how reuse can be made more efficient by planning for reuse at an early stage whendesigning a building, using standardized solutions, building with demountable materials,introducing digital tools for inventory and documentation and implementing rental systems forgoods where a return system for the material manufacturer enables a later reuse.