Syftet med examensarbetet är att bidra med ökad kunskap om hur plastanvändningen ser ut i dagens  byggande och vad den har för miljö- och hälsomässiga konsekvenser. Målet med studien är även att kunna visa på hur plastanvändningen kan förändras på ett hållbart sätt. Föratt kunna uppnå examensarbetets syfte och mål har tre stycken frågeställningar formulerats. Hur mycket och vilken typ av plast förekommer i en nybyggd villa idag? Vilka miljö- och hälsomässiga konsekvenser medför den plast som används i dagens byggande? Vad finns det för alternativa material, produkter och metoder? För att svara på dessa frågor har en grundläggande litteraturstudie gjorts kompletterat men enkvantitativ fallstudie. Fallstudien utgår från en villa som är typisk för hur nybyggda villor byggsidag,  år  2018.  Objektet  som  valts  för  fallstudien  är  en  nyproducerad  enplansvilla  på  170kvadratmeter boyta. Plastprodukter har inventerats i stommaterial, installationer, emballageoch förpackningar. Resultatet  av  inventeringen  visar på att  3181 kg plastprodukter inventerats i villan vilket betyder att nästan 19 kilogram plast går åt för varje kvadratmeter boyta. Viktmässigt återfanns85 procent av plasten i stommaterial, 11 procent i installationer och 4 procent till emballageoch förpackningar. Sammanställningen visar även att en övervägande del av plasten utgörs avpolystyren (PS). Därefter är polyvinylklorid (PVC), polyeten (PE) och polypropen (PP) de mestf örekommande plasterna. Plasterna har även bedömts ur ett miljö- och hälsoperspektiv. Bedömningen utgår ifrån trekategorier; toxicitet, klimatpåverkan och avfall. Resultatet av miljö- och hälsobedömningenvisar att polyeten (PE) och polypropen (PP) är de mest skonsamma plasterna för miljö ochhälsa,  bortsett  från  biobaserade  plaster.  Den  farligaste  plasten  är  enligt  denna  studiepolyuretan (PUR) tätt följt av polyvinylklorid (PVC), polykarbonat (PC) och polystyren (PS). Miljö- och hälsobedömningen av olika plasttyper visar på att det är viktigt att plast inte ses somett material utan en grupp av många olika material med olika egenskaper som är mer ellermindre  problematiska  för  hälsa  och  miljö.  Analysen  visar  även  att  flera  plastprodukter  i byggnadens stomme kan ersättas med alternativa material och på så sätt reducera inte baramängden plast utan även de miljö- och hälsokonsekvenser som plasten medför. För installationsplast är det bästa alternativet i dagsläget att byta PVC-plast till bättre plast såsom PE och PP. Detta för att minska påverkan på miljö och hälsa både vid tillverkning ochåtervinning. För emballage- och förpackningsplast gäller det främst att minska engångsanvändningen och öka återanvändningen av förpackningsplasten. För vidare studier kan det undersökas med vilka medel kan man hjälpa beslutsfattare inombyggbranschen att välja mer hållbara material, och studera hur stor påverkan den ekonomiskaaspekten har när material ska väljas. Ett annat förslag är att titta på hur plastanvändningenskiljer sig åt för olika typer av byggnader; flerbostadshus, offentliga byggnader, fritidshus.

<p>Vi har gjort en barnbok med syftet att de yngsta barnen, på ettlustfyllt och vardagsnära vis, ska få ett intresse- och en inblick i detkretslopp som konsumtion och avfall utgör. Vi tycker att justkonsumtionens påverkan på miljön och främst klimatförändringarär ett aktuellt ämne och att barnboken som form är ett bra sätt attundervisa barn med. Vår bok vänder sig till barn i sexårsåldern.Processen har inkluderat faktainsamling som vår bok grundar sig i,kontinuerlig kontakt med barngrupp samt förskollärare sommålsättning att bokens innehåll ska tilltala den tänkta målgruppen.Resultatet av vårt arbete utvärderades tillsammans med fyra styckenlärare som i lugn och ro fått använda- och granskat boken. Vid ettutvärderingsseminarium samtalade vi kring hur de upplevt boken.Responsen var mycket positiv. Sammanfattningsvis kan vi draslutsatsen att en barnbok i berättande form är ett mycket bra medeldå man vill förmedla kunskaper, om avfall och konsumtion i ettkretslopp, till barn.</p>

<p>Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementets Johan Gråberg ansåg att Sverige låg långt fram med sina insamlingskvantiteter av elavfall och att det vore bra om Sverige blev en förebild för övriga Europa. Men den svenska modellen med producentansvar reglerar idag endast producenternas ansvar att samla in och förbehandla elavfall, den säger mycket lite om hur transporterna ska ske med hänsyn till infrastruktur och miljö. Den svenska modellen går därför inte att använda i Europa då insamlingen och transporterna skulle öka transportbehovet och nyttjandet av tunga lastbilar med släp (Kallunki & Eknor 2005, s. 39-41). Detta går emot de miljömål och de miljöbestämmelser som finns i Europa (Nationalkommittén för Agenda21 och Habitat 2002, s. 37-39). Det går även emot de miljömål som finns i Sverige (prop. 1997/98:145, s. 44-162). Av denna anledning ville författarna undersöka hur myndigheterna kunde skapa en lag som löser problemet med insamling av uttjänta elektr(on)iska produkter, samtidigt som lagen inte tog hänsyn till att följderna blev onödigt stora och att den även gick emot vissa av de miljömål som fanns uppsatta.</p><p>Det svenska ledarskapet är inriktat på att nå samförstånd i besluten, vilket kräver dialog och en ömsesidighet i accepterandet av en gemensam uppfattning (Edström & Jönsson 2000, s. 166-167). Detta ger utrymme för att intressenterna ska kunna vara med i utformandet av lagen. Under arbetet med utformandet av producentansvaret var många aktörer med skilda intressen och på olika nivåer involverade. Men det var det ekonomiska intresset och det ekologiska intresset som var de i särklass starkaste spänningspolerna under hela den svenska beslutsprocessen.</p><p>Spänningarna mellan idésystemen förstärktes alltså genom regeringens sätt att låta de som belastas av ett beslut få utforma det. När regeringen överlät ansvaret att sätta målen för producentansvaret på en kretsloppsdelegation bestående av alla olika aktörsgrupper uppstod intressekonflikten mellan de ekonomiska och ekologiska intressena. Lösningen blev i god svensk anda en kompromiss. Målet på lång sikt skulle i enlighet med regeringens direktiv till Kretsloppsdelegationen och den dominerande växtidén bli att skapa ett system med minimal miljöpåverkan. Men det kortsiktiga målet blev att snabbt upprätta ett rikstäckande insamlingssystem med så hög insamlingsgrad som möjligt. I och med detta stöttes transportfrågorna bort helt, de uteslöts från nätverket som arbetade med lagen, alltså löstes ett problem men ett nytt skapades. När El-Kretsen bildades för att lösa insamlingsproblematiken var den geografiska täckningen och en hög insamlingsgrad de enda målfaktorerna.</p> / <p>Mr Johan Gråberg at the Ministry of the Environment was of the opinion that Sweden is one of the best countries in the world when it comes to recycling electronic waste. Mr Gråberg also said that it would be good for Sweden if the Swedish system could be used in other countries in Europe. However, the Swedish model only considers the responsibility of the producers for collecting and recycling electrical and electronical products. There is no consideration of the impact on the infrastructure and the environment caused by the increased transportations. This lack of consideration to the increased transports and use of heavy traffic is the reason that the Swedish model cannot be used in the rest of Europe (Kallunki & Eknor 2005, s. 39-41). This goes against the environmental goals and policies that are used in Europé (Nationalkommittén för Agenda21 and Habitat 2002, s. 37-39), as well as to the environmental goals set up in Sweden (prop. 1997/98:145, s. 44-162). With this background, the authors wished to study why the Swedish government created a law to solve the problem with collecting electronic waste, while the same law did not consider the consequences, especially the unnecessarily large needs for transportation, which goes against some of the environmental goals set up by the Swedish government.</p><p>Swedish leadership is based on the attempt of reaching consensus when taking decisions, a leadership which calls for dialogue and a mutual acceptance of a common understanding (Edström & Jönsson 2000, s. 166-167). This leaves an opening for interests to take part in the construction of new laws. When constructing the responsibility of the producer for collecting waste, many parties with separate interests and at different levels in the hierarchy were involved. However, by far the strongest opposition during the process of the decision in Sweden was found between the economical and the ecological interests.</p><p>The tension between the two idea systems was thus reinforced by the way the government allowed those who would be burdened by the decision to partake in the construction of the decision. When the government turned over the responsibility of setting the goals for the responsibility of the producer to a delegation of recycling, the Kretsloppsdelegationen, consisting of all different interest groups, the conflict of interest between the economical and the ecological parties arose. In good Swedish spirit the solution to this conflict turned into a compromise. The long term goal would, according to the directive from the government to the Kretsloppsdelegationen and the predominant idea of growth, be to create a system with as little impact as possible on the environment. However the short term goal turned out to be a nation wide collection system, implemented as soon as possible and with the highest possible level of collection. Due to this speedy implementation the transportation issue was out of the picture. The transportation interests were excluded from the network that was working with the law, thus solving one problem but creating another one. Once the El-Kretsen was founded in order to solve the problems with the collection of the waste, geographical coverage and a high level of collection were the only bench-marks considered.</p>

Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementets Johan Gråberg ansåg att Sverige låg långt fram med sina insamlingskvantiteter av elavfall och att det vore bra om Sverige blev en förebild för övriga Europa. Men den svenska modellen med producentansvar reglerar idag endast producenternas ansvar att samla in och förbehandla elavfall, den säger mycket lite om hur transporterna ska ske med hänsyn till infrastruktur och miljö. Den svenska modellen går därför inte att använda i Europa då insamlingen och transporterna skulle öka transportbehovet och nyttjandet av tunga lastbilar med släp (Kallunki &amp; Eknor 2005, s. 39-41). Detta går emot de miljömål och de miljöbestämmelser som finns i Europa (Nationalkommittén för Agenda21 och Habitat 2002, s. 37-39). Det går även emot de miljömål som finns i Sverige (prop. 1997/98:145, s. 44-162). Av denna anledning ville författarna undersöka hur myndigheterna kunde skapa en lag som löser problemet med insamling av uttjänta elektr(on)iska produkter, samtidigt som lagen inte tog hänsyn till att följderna blev onödigt stora och att den även gick emot vissa av de miljömål som fanns uppsatta. Det svenska ledarskapet är inriktat på att nå samförstånd i besluten, vilket kräver dialog och en ömsesidighet i accepterandet av en gemensam uppfattning (Edström &amp; Jönsson 2000, s. 166-167). Detta ger utrymme för att intressenterna ska kunna vara med i utformandet av lagen. Under arbetet med utformandet av producentansvaret var många aktörer med skilda intressen och på olika nivåer involverade. Men det var det ekonomiska intresset och det ekologiska intresset som var de i särklass starkaste spänningspolerna under hela den svenska beslutsprocessen. Spänningarna mellan idésystemen förstärktes alltså genom regeringens sätt att låta de som belastas av ett beslut få utforma det. När regeringen överlät ansvaret att sätta målen för producentansvaret på en kretsloppsdelegation bestående av alla olika aktörsgrupper uppstod intressekonflikten mellan de ekonomiska och ekologiska intressena. Lösningen blev i god svensk anda en kompromiss. Målet på lång sikt skulle i enlighet med regeringens direktiv till Kretsloppsdelegationen och den dominerande växtidén bli att skapa ett system med minimal miljöpåverkan. Men det kortsiktiga målet blev att snabbt upprätta ett rikstäckande insamlingssystem med så hög insamlingsgrad som möjligt. I och med detta stöttes transportfrågorna bort helt, de uteslöts från nätverket som arbetade med lagen, alltså löstes ett problem men ett nytt skapades. När El-Kretsen bildades för att lösa insamlingsproblematiken var den geografiska täckningen och en hög insamlingsgrad de enda målfaktorerna. / Mr Johan Gråberg at the Ministry of the Environment was of the opinion that Sweden is one of the best countries in the world when it comes to recycling electronic waste. Mr Gråberg also said that it would be good for Sweden if the Swedish system could be used in other countries in Europe. However, the Swedish model only considers the responsibility of the producers for collecting and recycling electrical and electronical products. There is no consideration of the impact on the infrastructure and the environment caused by the increased transportations. This lack of consideration to the increased transports and use of heavy traffic is the reason that the Swedish model cannot be used in the rest of Europe (Kallunki &amp; Eknor 2005, s. 39-41). This goes against the environmental goals and policies that are used in Europé (Nationalkommittén för Agenda21 and Habitat 2002, s. 37-39), as well as to the environmental goals set up in Sweden (prop. 1997/98:145, s. 44-162). With this background, the authors wished to study why the Swedish government created a law to solve the problem with collecting electronic waste, while the same law did not consider the consequences, especially the unnecessarily large needs for transportation, which goes against some of the environmental goals set up by the Swedish government. Swedish leadership is based on the attempt of reaching consensus when taking decisions, a leadership which calls for dialogue and a mutual acceptance of a common understanding (Edström &amp; Jönsson 2000, s. 166-167). This leaves an opening for interests to take part in the construction of new laws. When constructing the responsibility of the producer for collecting waste, many parties with separate interests and at different levels in the hierarchy were involved. However, by far the strongest opposition during the process of the decision in Sweden was found between the economical and the ecological interests. The tension between the two idea systems was thus reinforced by the way the government allowed those who would be burdened by the decision to partake in the construction of the decision. When the government turned over the responsibility of setting the goals for the responsibility of the producer to a delegation of recycling, the Kretsloppsdelegationen, consisting of all different interest groups, the conflict of interest between the economical and the ecological parties arose. In good Swedish spirit the solution to this conflict turned into a compromise. The long term goal would, according to the directive from the government to the Kretsloppsdelegationen and the predominant idea of growth, be to create a system with as little impact as possible on the environment. However the short term goal turned out to be a nation wide collection system, implemented as soon as possible and with the highest possible level of collection. Due to this speedy implementation the transportation issue was out of the picture. The transportation interests were excluded from the network that was working with the law, thus solving one problem but creating another one. Once the El-Kretsen was founded in order to solve the problems with the collection of the waste, geographical coverage and a high level of collection were the only bench-marks considered.

Vi har gjort en barnbok med syftet att de yngsta barnen, på ettlustfyllt och vardagsnära vis, ska få ett intresse- och en inblick i detkretslopp som konsumtion och avfall utgör. Vi tycker att justkonsumtionens påverkan på miljön och främst klimatförändringarär ett aktuellt ämne och att barnboken som form är ett bra sätt attundervisa barn med. Vår bok vänder sig till barn i sexårsåldern.Processen har inkluderat faktainsamling som vår bok grundar sig i,kontinuerlig kontakt med barngrupp samt förskollärare sommålsättning att bokens innehåll ska tilltala den tänkta målgruppen.Resultatet av vårt arbete utvärderades tillsammans med fyra styckenlärare som i lugn och ro fått använda- och granskat boken. Vid ettutvärderingsseminarium samtalade vi kring hur de upplevt boken.Responsen var mycket positiv. Sammanfattningsvis kan vi draslutsatsen att en barnbok i berättande form är ett mycket bra medeldå man vill förmedla kunskaper, om avfall och konsumtion i ettkretslopp, till barn.

Norrköpings kommun har idag svårigheter att med sitt nuvarande avfallssystem, miljöbil och återvinningsstation, nå ut till de boende i flerbostadshusen. För att öka insamlingsgraden av farligt avfall har studien lagt fokus på möjligheten för Norrköpings kommun att implementera en fastighetsnära insamling. För att få fram olika centrala aktörers inställning till en fastighetsnära modell har intervjuer utförts på entreprenör, tjänsteman på Norrköpings kommun och tjänsteman på Hyresbostäder i Norrköping. Undersökningen visar att åsikterna mellan aktörerna går vitt isär men att med kommunens goda informationssamarbete finns förutsättningar till att modellen kan implementeras.

Tankar om att samhällets material- och energiflöden måste slutas har under de senaste årtionden vuxit sig allt starkare. En stor del av dessa flöden hanteras inom de kommunaltekniska systemen. Kommuners avfallshantering är således av stor betydelse för kretsloppssamhällets måluppfyllelse. I denna studie belyses de resonemang som Göteborgs kommun fört kring hanteringen av hushållens bioavfall. Studien fokuserar på Göteborgs kretsloppsnämnd, dess beslutsunderlag och argumentation kring två ärenden kopplade till det biologiska avfallet. Vidare är studiens syfte att kartlägga och medvetandegöra hur vårt sätt att betrakta världen och hur tilltron till olika former av kunskap utgör påverkansfaktorer i det politiska beslutsfattandet. För detta ändamål används diskursanalys, ärendestudier och kvalitativa intervjuer. Kretsloppsnämndens uppfattning om vad kretsloppsanpassning innebär överensstämmer väl med den nationella kretsloppsdiskursen. Skillnader i synsätt uppstår först, både på nationell och på kommunal nivå, när beslut ska fattas om hur kretsloppsanpassning bäst görs. I denna studie visar det sig i att skilda avloppssystem förespråkas som medel för att nå ett kretsloppsanpassat Göteborg. För att förstå vad politikernas åsiktsskillnader bottnar i används i studien olika teoretiska begrepp såsom världsbilder, riskuppfattningar, systemavgränsningar, systemens förmåga att kommunicera och betydelsen av det självupplevda. Vidare visas på en kunskapsmodell överhållbar stadsutveckling som kan användas för att relatera politiska argument till olika kunskapsområden. I studien rör sig politikernas argument främst inom kunskapsområdena natur - tekniksystem. Det är främst de olika avfallssystemens miljöpåverkan som lyfts fram. Systemens energianvändning och förmåga att tillvara ta olika naturresurser är också viktiga argument för eller emot ett visst system. En annan aspekt som betonas är systemets kostnader. Andra argument för eller emot ett visst system bottnar i hur tekniksystemet upplevs och hur risker uppfattas. Centralt för studien är politikernas egna upplevelser och uppfattningar då deras argument främst baseras på hänvisningar till egna och andras erfarenheter. Vidare har flertalet av politikerna i kretsloppsnämnden ett hållbarhetsbegrepp som väger över åt det ekologiska hållet. Därmed är det inte förvånande att argument för eller emot ett visst avfallssystem främst hämtas inom detta kunskapsområde, oavsett om det handlar om vetenskapliga eller praktiska erfarenheter.

The title of this study is Leather, skin, fur – a non-issue. A study of the endeavor in national support to municipal waste management to obtain toxic-free material cycles. The aim is to investigate the relation between municipal solid waste of leather, skin &amp; fur on the one hand and a toxic-free circular economy on the other by studying perceptions among authorities and national agents giving support to municipal waste management and waste planning. The study focuses on the incineration of Chromium Tanned Leather Solid Waste (CTLSW). The research questions are: What are the perceptions of the relation between waste of leather, skin &amp; fur and toxic-free material cycles within national support to municipal waste management &amp; waste planning ? How does the above question relate to the management and planning of textile waste?   The main conclusions are that although no concern is expressed concerning toxic leakages from the incineration, the management of leather waste seems to be a non-issue at the Swedish Environmental Protection Agency and Waste Sweden. Further investigations would be needed to judge whether chromium (trivalent and hexavalent) from the waste incineration is polluting the environment and if the amount of hexavalent chromium could be reduced or contained by using another method of thermal treatment. Further there seems to be a discrepancy between waste management and waste planning where leather, skin &amp; fur are collected as textile at the recycling stations whereas it is excluded from the definition of textile in waste planning. To enable the creation of toxic-free material cycles the knowledge of leather, skin &amp; fur would need to be enhanced in society, for example by authorities cooperating in educating the public and by making room for these materials in academic studies in Sweden by incorporating the materials into Textile Science, Craft or by creating a new discipline including material innovations in the field of « syntetic leather ».

Waste is a problem that is more relevant now, in the 21st century, than ever before. Waste management is becoming more crucial with more people moving into cities, which demands a fast lifestyle and leading to massive amounts of waste. Managing all the generated municipal solid waste is putting huge amounts of pressure on the infrastructure.  Zero-waste is a topic that has gained popularity as environmental issues have gained attention. The topic has only been around since the late 1990s and without an official governing body the meaning of the topic is diffuse.  The research objectives of this study are to clarify the topic of zero-waste in a way so that it could be exercised within a specified area, as well as bringing forth a concept on how a recycling station within the area could be designed, aligning with the ideas originating from the topic. To achieve these objectives, this study did a literary study on the topic and qualitative research to gain as much understanding over the state of the topic today.  Results from the research conducted during this study concluded that the topic of zero-waste is divided into three different areas, personal, municipal, and business. All areas having their challenges to overcome to achieve zero-waste according to the accepted definitions of the topic. The results derived from the literary study and the interviews concluded into 3 goals, aligning with the principles of zero- waste, specific for an organization or business that wants to define a set physical area as a zero-waste zone. Clarity of waste management, setting a standard of reuse and recycling and monitoring waste, and work towards prevention.  Also, a concept for a recycling station was developed aligning with ideas brought up on the topic to be placed within an area exercising zero-waste. / Avfall är ett problem som är mer relevant nu, på 2000-talet, än någonsin tidigare. Avfallshantering blir allt viktigare med fler människor som flyttar till städer som kräver en snabb livsstil och leder till enorma mängder avfall. Att hantera allt genererat kommunalt fast avfall sätter enorma belastningar på infrastrukturen.Zero-waste (översatt: Noll-avfall) är ett ämne som har blivit populärt eftersom miljöfrågor har fått uppmärksamhet. Ämnet har bara funnits sedan slutet av 1990-talet och utan ett officiellt styrande organ är innebörden av ämnet diffust.  Forskningsmålen för denna studie är att klargöra ämnet zero-waste på ett sätt så att det kan utövas inom ett specifikt område, samt att ta fram ett koncept om hur en återvinningsstation inom området kan utformas i linje med idéer som kommer från ämnet. För att uppnå dessa mål gjorde denna studie en litterär studie om ämnet och kvalitativ forskning för att få så mycket förståelse för ämnets tillstånd idag.  Resultat från forskningen som genomfördes under denna studie drog slutsatsen att ämnet zero-waste är indelat i tre olika områden, personligt, kommunalt och företagande. Med alla områden som har sina egna utmaningar att övervinna för att uppnå nollavfall enligt de accepterade definitionerna av ämnet. Resultaten från litteraturstudien och intervjuerna avslutades också i tre mål, i linje med principerna om nollavfall, specifikt för en organisation eller ett företag som vill definiera ett visst fysiskt område som en zero-waste zon.  Mål 1: Ha ett tydligt sätt för både användare och servicearbetare på hur avfall hanteras.  Mål 2: Gör återanvändning och återvinning till standarden.  Mål 3: Övervaka aktivt avfallstillströmningen och vidta åtgärder för att minimera det.  Dessutom togs ett koncept fram för en återvinningsstation för att placeras inom ett område som utövar zero-waste utifrån de principer som tagits upp om ämnet.

With the current demand for more products, our natural resources will not last for long. Eachyear we consume about 120-130 billion tons of natural resources, which has a high probability ofincreasing as the human population is estimated to be more than nine billion people by the endof 2050. It is necessary to adapt to a circular economy and prioritize material recycling so thatone may stop this depletion of natural resources. The main purpose of this study was to examinehow material recycling works in multi-family housing and whether it differs between real estatecompanies within Umeå municipality. In addition, the amount of incorrectly sorted waste wascompared between the companies. Two surveys were constructed to get the necessary answers,one for tenants and one for property managers. Results from the two surveys showed nosignificant connection between how property managers work regarding recycling and tenants’satisfaction with their current recycling conditions. There were significant differences in howmany fractions the real estate companies offered to collect and how satisfied their tenants werewith the recycling rooms. The tenants wished for cleaner recycling rooms, more informationregarding how to recycle and what happens with the waste as well as sorting equipmentincluded in their apartments. To further improve material recycling in multi-family housing it isnecessary to offer smart recycling solutions in the apartments, regular cleaning of all therecycling rooms and distribute recurring multi-language information regarding recycling.