The theory of deterrence has not changed much over time but the strategy of using it has. There are two types of deterrence: Deterrence by punishment and Deterrence by denial. The first is a more offensive kind of deterrence and the second a more defensive one. The Cold War set the perimeter for deterrence strategy and how it was used and has been the overall used strategy since. The same strategy however cannot be implemented in the cyber domain and therefore requires a suitable cyber deterrence strategy. This study aims to determine whether the Swedish cyber strategy is built on the components that are required for successful cyber deterrence.  The study will conduct a theory consuming method to establish the components required for successful and effective cyber deterrence, and then undertake a text analysis on Swedish strategy for cybersecurity using those components. The results show that Sweden is focused mainly on the defensive side of deterrence with better systems and protocols. According to the components in the theory both offensive and defensive methods are required for deterrence to work. This may therefore explain why the Swedish cyber deterrence strategy is not as effective as it could be.

Nya säkerhetshot, s.k. hybridhot har vuxit fram som en hotbild mot demokratiska stater med öppna samhällen. Dessa hot kan realiseras i det strategiskt otydliga läge som uppstår i gråzonen mellan fred och krig. Stormakter, bl.a. Ryssland, utnyttjar gråzonen och opererar med hybrida medel och kombinerade metoder för att nå sina strategiska målsättningar. Ukraina och Sverige har drabbats med olika intensitet och omfattning av dessa nya säkerhetshot och de båda staternas strategier ligger till grund för analysen i denna studie. För de stater som upplever hybridhot uppstår svårigheter att agera strategiskt avskräckande. Detta beror på att majoriteten av all forskning om avskräckning har bortsett från gråzonen och skapat teorier om avskräckning som utgår från ett rationellt synsätt på krig och fred där gråskalan saknas. Detta innebär att avskräckningsstrategier kan vara felaktigt utformade för att möta hybridhot och gråzonsproblem. Denna studie fokuserar på gråzonsavskräckning ur ett teoretiskt perspektiv och studerar, genom en tematisk analys av strategiska styrdokument hur Ukrainas och Sveriges strategier omhändertar nya säkerhetshot. Resultatet visar att olika strategier verkar på olika sätt i gråzonen och denna kvalitativa studie bidrar till att öka den teoretiska kunskapen om gråzonsavskräckning och bidrar till utvecklingen av strategiska koncept för att verka avskräckande även mot hybridhot i gråzonen, s.k. gråzonsavskräckning.

Operationskonst är av central betydelse för att nå strategisk målsättning. Trots det har operationskonstens roll i fredstid och ur ett småstatsperspektiv överlag kommit i skymundan i rådande forskning. Syftet är att undersöka operationskonstens betydelse för småstatens planering och förberedelse för att möta överraskande väpnat angrepp.   Studien besvarar frågeställningen om hur svenska Försvarsmaktens planering och förberedelser för att möta överraskande väpnat angrepp präglas av operationskonst.  Studien presenterar forskningsöversikt över begreppet avskräckning och operationskonst för att därefter redogöra för teoretiskt ramverk omfattande manövertänkande, uppdragstaktik och flexibilitet. Studien är baserat på en teorikonsumerande intervjustudie med explorativ och beskrivande ansats. Intervjuer genomförs med respondenter ur Insatsstab, Arméstab och Regionala Staber som genomför planering och som i olika grad påverkar förberedelser.   Studien menar att småstaten strävar efter att identifiera militärt problem och sedan genom defensivt manövertänkande påverka motståndarens planering och genomförande. Tillsammans med gemensam nationell ansträngning avskräcks eller möts överraskande angrepp. Genom att tillämpa operationskonst med defensivt manövertänkande och genom att visa att försvaret är en gemensam nationell angelägenhet kommunicerar småstaten såväl vilja som förmåga och är därmed avskräckande. Sammantaget präglar operationskonst planering och förberedelser genom strävan att utifrån förståelse för sammanhang identifiera det militära problemet och därigenom förekomma motståndaren.

On September 3rd 2017, North Korea conducted its sixth nuclear test that spread fear around the world. North Korea has used its nuclear capabilities in an aggressive manner for thirty years and researchers disagree on what purposes are behind the state’s nuclear policy. This debate must be discussed more thoroughly to be able to handle North Korea and other small nuclear states in the future.  This paper aims to further contribute to the understanding of North Korea’s nuclear policy by studying the North Korean actions from 1992 when nuclear suspicions rose to the Korean crisis 2017. By using a process tracing method with three theories about nuclear usage the study will give an increased insight regarding the debate. To get a wider perspective an interview was conducted with Hans Blix, the former head of the International Atomic Energy Agency, who has visited North Korea.  The main analytical result was that North Korea’s nuclear policy showed a high level of congruence with all three of the theories but the intensity differed on different periods in time. This conclusion can contribute to further research on North Korea and other small nuclear states.

Avskräckningsteori har varit viktigt för krigsavhållande strategier under lång tid och är fortfarande i allra högsta grad relevant. Det som har väckt mitt intresse för att göra denna studie är varför avskräckning har misslyckats trots att försvararen hade vidtagit övertygande avskräckningsåtgärder. Det förefaller vara så att motståndarens bedömning av hur väl de kan kontrollera riskerna som är förenade med ett anfall påverkar effekten av vidtagna avskräckningsåtgärder på ett sätt som den klassiska avskräckningsteorin inte har beaktat. Syftet med den här studien är därför att förklara hur motståndarens riskvilja kan påverka den klassiska avskräckningsteorins tillämplighet. Forskningsfrågan är hur motståndarens bedömning om riskernas kontrollerbarhet kan påverka försvararens avskräckningssituation? För att uppnå syftet och svara på forskningsfrågan utvecklas ett teoretiskt ramverk som beaktar denna faktor. Ramverket prövas med en fallstudie om konflikten mellan Kina och Vietnam 1974 – 1980. Resultatet visar att motståndarens bedömning om riskernas kontrollerbarhet kan leda till ett lättare eller ett svårare avskräckningsfall för försvararen beroende på hur stark vilja motståndaren har att ta beräknade och allvarliga risker. Detta frambringar olika krav på försvararens åtgärder, vilket den klassiska avskräckningsteorin inte hanterar på ett övertygande sätt. Avskräckningsteorins prediktiva värde upphör vid det svårare avskräckningsfallet. Det underliggande antaganden om rationella val har inte beaktat aktörer som har vilja att ta beräknade och allvarliga risker. Dessa antaganden behöver sålunda breddas bortom vinstmaximerande drivkrafter och det som tidigare ansågs vara irrationellt, vilket innebär att studiens teoretiska ramverk har potential för vidare prövning och utveckling. Studien har också visat att avskräckning som säkerhetsstrategi behöver fungera över tid och mot olika grader av hot, vilket innebär att försvararen måste verka för långsiktighet med underförstådda hot som bygger på övertygande militärteknisk förmåga, samarbeten, och planer för hur omedelbar avskräckning ska utföras om säkerhetshoten blir riktigt allvarliga.

Syftet med denna uppsats var att granska de argument och förväntningar som låg till grund för den lagändring som trädde i kraft i januari 2020 om sabotage mot blåljusverksamhet. Lagändringen innefattar ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet som svar på att angrepp och hindrande av dessa verksamheter de senaste åren kommit att uppmärksammas som ett allvarligt samhällsproblem. Polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård möts av en större hot och våldsbild som medför en utmaning för dem att arbeta i framför allt utsatta områden. Dessa områden präglas av vissa geografiska och sociala faktorer, där kriminella har en inverkan på lokalsamhället med en intern normöverföring som upprätthåller en alternativ ordning. Sabotage mot blåljusverksamhet grundar sig i en social oro och det har diskuterats huruvida straffrättsliga åtgärder verkligen kommer till bukt med problemen. Uppsatsen innehåller en kvalitativ innehållsanalys av regeringens proposition som låg till grund för lagen om sabotage mot blåljusverksamhet. Ur den kunde vi hitta olika teman på argument och urskilja vilka förväntningar som låg på lagen. Dessa satte vi i perspektiv utifrån situationell handlingsteori och i sin sociala kontext för att nå en djupare förståelse i vad de innebär. Vi fann att argumenten och förväntningarna inte främst rörde förebyggande av själva beteendet i sig, utan snarare om ett utökat straffrättsligt skydd för polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård. Men även en slags markering för att de ska kunna upprätthålla en hög kvalitet i sitt samhällsviktiga uppdrag. Ur ett teoretiskt perspektiv fann vi att straffets avskräckande effekt endast får betydelse i viss utsträckning. Utifrån de sociala förklaringar som ligger bakom sabotagen fann vi att det livstids fängelsestraff som lagen om sabotage mot blåljusverksamhet innefattar bäst står i proportion till det argument vi fann gällande hot mot människors liv och hälsa. Vidare krävs det andra sociala åtgärder för att komplettera en sådan lag med. / The purpose of this paper was to review arguments and expectation leading to the law amendment that was executed in january 2020 about sabotage against rescue service activities. The law amendment holds a further protection for the rescue service activities as a response to increased violence and obstruction against them that has gained its attention the latter years as a severe social issue. The police, rescue and ambulance services are faced by increased threats and violence which entails difficulties for them in their services, especially in deprived areas. These areas are deviant in respect to some geographic and social factors, where criminals have an influence on the local society that maintains an alternative order with alternative norms. Sabotage against rescue service activities take roots in an social anxiety and it has been discussed whether criminal measures can be justified to solve the issues. This paper contains a qualitative analysis of the swedish government's proposal that was considered in respect of the amendment. We found that there where different themes of arguments and some certain expectations about the law. Taking these into a Situational Action Theory perspective and into a social context, to reach a deeper insight of their significance, we found that the arguments and expectations not only included preventional attempts but were mainly about a stronger protection for police, rescue and ambulance services. In addition, we found arguments about the need for justification to maintain a high quality in the societal important rescue service activities. From a theoretical perspective we found that the deterrence effect can only be limited. From a social perspective we found that the arguments most in proportion to lifetime sentence was those about a threat to people's life. Finally, we highlight the need of social actions as a complement to the law.

The Russian actions in Ukraine are often described and analyzed as a form of hybrid warfare, a new concept that needs to be understood and countered with new methods, such as hybrid deterrence. This understanding of the conflict might be problematic since it could lead to a wasting of resources on non-functional methods and policies and an overgeneralized understanding of Russian methods and aims. Therefore, this study aims to test an older theory of conventional deterrence, to examine if the theory can give an adequate understanding of the conflict. This study uses the Ukraine conflict of 2014 to test if John Mearsheimers theory of conventional deterrence offers a capable approach to understand and analyze the case. This study uses a qualitative text analysis to examine three different secondary sources explaining the case. The results show that the theory is well suited to analyze the case, since the majority of the indicators in the framework are fulfilled. However, it is possible that some important non-military factors are overlooked, since the theoretical framework only applies to the relation between military risks and costs and political goals. This study argues that older theories successfully can be used to understand the conflict and be used as a point of departure for future studies of both the specific case and similar cases.

There are frequent reports of cyber intrusions in everyday media. Attacks in the cyber domain have become commonplace and even USA with the world’s largest military falls short in deterring all hostile actors from conducting actions such as espionage and theft in the cyber domain. Considering the hardship of a superpower like the USA of deterring hostile action in the cyber domain, the question arose of how a small state such as Sweden aspire to solve this problem. The aim of this thesis was to describe Swedish strategy by using an analytical framework based upon N.J. Ryan’s theory of successful cyber deterrence. The results show that only deterrence by association can be clearly identified within current Swedish strategy. The current action plan for information and cyber security does not contain processes that changes this fact. Försvarsberedningens rapport om motståndskraft expresses that norms exist for the cyber domain and work continues to develop them further. This entails that the components of deterrence by norms and taboos is part of Swedish strategy, although not clearly expressed in the current version. To deter by punishment or denial, actions are needed to provide credibility. There are no clear threats of retaliation in the strategy, nor is it clearly expressed what capabilities Sweden possesses to act defensively or offensively within the cyber domain.

According to Sweden’s military strategic doctrine, Swedish defense capabilities should be deterrent based upon deterrence. The ambition to deter potential aggressors is also expressed in guiding and executive political documents. There are a few defining expressions within the theories of deterrence of which credibility is considered as vital. However, over the recent years the credibility of the Swedish defense forces has been exposed to criticism. Among the critics is the supreme commander who has publicly stated that Swedish defense doesn´t reach the decided capability. Since credibility is considered a corner stone in deterrence, is it possible for Sweden to apply a deterrent strategy despite its credibility issues? The purpose of this single case study is to examine Swedish efforts to act deterrent when applying the theoretical definitions of deterrence. Current political documents and the Swedish military strategic doctrine constitutes the material that has been reviewed through qualitative text analysis. As an instrument for analyzing the material, three fundamental criteria within deterrence theories has been used as indicators. These criteria are credibility, ability and communication. The result shows that both political and military documents share a common direction. Swedish defense capability is currently undergoing a change towards a national defense built on a credible security strategy. This strategy contains both active and passive measures grounded in the theories of deterrence.

Polisutbildningen i Sverige formas delvis utifrån ett ideal av polisyrket där den även är tänkt att förebygga ett alltför autonomt perspektiv på yrkesrollen. I föreliggande studie lades fokus på vilka faktorer polisstudenter anser ha störst inverkan på mötet mellan polis och narkotikabrukare samt vilket utfall mötet kan tänkas ha. Även deras syn på hur Polisens roll i det narkotikaförebyggande arbetet ser ut. Detta eftersom tidigare forskning visat att synen på yrkesrollen drastiskt förändras till ett mer autonomt perspektiv när polisstudenter kommer ut i yrkeslivet. Den stämplande effekt som kan ske vid mötet mellan narkotikabrukare och polis kan enbart inte ses som en konsekvens av det polisiära arbetet, utan främst som ett symtom av den avskräckande lagstiftning som Polisen är tänkt att upprätthålla. Resultatet i innevarande studie visade på att respondenterna ansåg att där fanns ett gemensamt ansvar över utfallet av mötet mellan polis och narkotikabrukare. Det framkom även att polisstudenterna såg Polisens roll som främst avskräckande, medan det mer förebyggande arbetet föll på övriga samhällsaktörer. / Previous research has shown that the meeting between police and drug users may induce a negative labeling effect for the drug user. The Police training program in Sweden is partially formed by an ideal perspective on the police profession, which is also supposed to prevent an all too autonomous perspective on the police profession. In this study, focus remained on police students' view on which factors played the biggest role in the interaction between drug users and police. Furthermore, there was a focus on which consequences may come from the meeting. Also, the students’ view on the role of the police profession was . This is because previous research has shown that police students' view of the role was examined. The reason for this being that previous research has shown that the role drastically changes to a more autonomous perspective once the student starts working as a police officer. The labeling effect that may occur in encounters between drug users and police officers cannot be seen solely because of the police work, but primarily as an unintended consequence of the deterrent laws that the Swedish Police are legally obliged to uphold. The results showed that the respondents deemed there to be a mutual responsibility for the outcome of the meeting between drug users and police. Additionally, the respondents viewed the Police as an organization whose main responsibility is deterrence, while the more preventive work falls upon other social organizations.