Studien har gjorts på uppdrag av kommunaldelen Härryda utanför Göteborg och är baserad på kvalitativa intervjuer med 9 stycken intervjupersoner. Intervjupersonerna är utvalda efter kriterierna killar och tjejer i åldersgruppen 18-20 år och sysselsättningskategorierna studerande, arbetssökande eller arbetsförda. Mitt syfte är att utvärdera huruvida satsningen "Ungdomsjobb" har uppnått syftet med det engagemang och arbete som lagts ned på ovannämnda ungdomar. Som en sociologisk studie med inriktning på avvikelsesociologi (Becker 2006) utvärderas projektet ur ett jämlikhetsperspektiv genom att belysa ungdomarnas uttalanden om social exkludring. Resultatet visar att det finns skillander i intervjupersonernas uttryck kring den social exkluderingsproblematiken. Resultatet tillämpas tillsammans med de utvalda teorierna för att försöka förstå ungdomarnas tankar, attityder och känslor kring ungdomsjobb. Teorier om anomi, självidentitet, symbolisk interaktion, jämlikhet och avvikelse kommer att användas. Slutsatser jag har kunnat dra av mitt material är att vi har ett stort behov av ungdomsjobb. Det talas om ungdomsjobb som en del av ungdomarnas nuvarande sociala delaktighet och därmed inkludering i samhället. Detta är framträdande hos samtliga intervjupersoner. En markant skillnad mellan ungdomarnas uttalanden märks i hur man väljer att hantera svårigheter på arbetsplatsen. Vissa väljer att konfrontera problemet och andra väljer att undvika det. Dessutom finns skillnader i hur man respekterar personalen inom skolan jämfört med arbetsplatsen. / Socialtjänsten i Härryda kommuns projekt Ungdomsjobb

Syftet med den här studien är att undersöka hur klasslärares syn på normalitet och avvikelse i skolan påverkar undervisningen för elever i koncentrationssvårigheter. För att uppnå detta syfte har vi intervjuat sex klasslärare på fem olika skolor. I en skola för alla bör miljön vara utformad så att den passar alla elever utifrån deras specifika förutsättningar och behov. Skolans ramar begränsar dock lärarnas arbete och skapar därmed koncentrationssvårigheter hos vissa elever. Normalitet och avvikelse är därmed en produkt av skolans organisation.

Syftet med denna uppsats är att göra en diskursanalytisk undersökning av hur barn som dödat barn framställs i TV, tidningar och litteratur. En övergripande fråga är vilka diskurser om barnet och barndom som kan urskiljas i medias rapportering. Som underlag för den svenska analysen ligger mordet på Kevin Hjalmarsson från Arvika. Materialet har här utgjorts av artiklar från Dagens Nyheter och Expressen samt en film om mordet. I det engelska fallet har vi grundat vår analys i mordet på James Bulger från Liverpool. Här har materialet bestått av artiklar från The Times, The Guardian och boken Fallet Mary Bell av Gitta Sereny. En tydlig diskurs i det svenska fallet utgörs av talet om det avvikande barnet. På grund av yttre omständigheter, så som trasiga familjer, anses barnet sakna de spärrar som normala barn har. Därför ska barnen inte heller ensamma bära hela ansvaret för brottet. Åtgärder i form av specialistinsatser och vård ses som en lösning på problemet. I det engelska fallet framkommer en annan syn på barnet. Där anses barnen som begick mordet vara onda och fängelse ses som en naturlig följd. Gitta Sereny kan i mångt och mycket ses som en motpol till de engelska artiklarna då hon fråntar barnen skulden och i stället lägger den på familjen och samhället. Det kan konstateras att det såväl inom som mellan de olika samhällena finns olika sätt att se på barnet.

The point of this study is to present how youths today experience fellowship and deviancy in relation to the different themes that have been chosen to interpret the results. I have treated questions about family, friends, experience of fellowship and deviancy. I have chosen to interview five young adult women and men in order to be able to understand their experiences of fellowship and deviancy. The study has a qualitative approach. In order to be able to interpret the result I have used theories about symbolic interaction, normality and meaning of fellowship. The results show that family is an important part of fellowship and that fellowship means much to form a conception about oneself. Even through social friendships. Depending on the family situation during growth, reflections were shown on how the interview people view fellowship and deviancy today and their vulnerability against bullying. Something that I found difficult during the process of the study was finding theories about friendship. Research performed in that area seem to be scarce which made it difficult for me to interpret the results well enough.

Uppsatsens syfte är att belysa missbruk och missbruksmönster utifrån variabeln klasstillhörighet. För att lyckas med detta har vi, genom semistrukturerade intervjuer, intervjuat tre socialsekreterare på en missbruksenhet i Mellansverige. I samtalen med dessa har vi belyst tolv klientfall som sedan analyserats utefter Bourdieus klassteori. Uppsatsen innefattar även en fallstudie med en alkohol- och drogterapeut. Genom fallstudien vill vi försöka skapa en slags bild av vad det kan innebära att vara missbrukare, samt tydliggöra hur missbruk och stämpling kan te sig i förhållande till klasstillhörighet. För att färdigställa detta arbete har vi utgått från följande övergripande frågeställningar:• Med hänsyn till urvalet – vilka söker sig till och är aktuella på missbruksenheten utifrån Bourdieus klassperspektiv/tidigare forskning? • Hur ser missbruksmönstren i den undersökta gruppen på missbruksenheten ut, och vad är alkohol- och drogterapeutens yrkesmässiga erfarenheter när det gäller eventuella skillnader och/eller likheter i missbruksmönster hos klienter/patienter med olika social situation/bakgrund?• Utifrån fallstudien – vad har alkohol- och drogterapeuten för professionella erfarenheter av stämpling, och vad är hans uppfattning kring ämnet i relation till klass när det gäller hans klienter/patienter?Uppsatsens resultat påvisar att majoriteten av klienterna har kommit i kontakt med socialtjänsten då de saknat skyddsnät i form av arbetsgivare, eller då de varit anställda hos företag som saknat ekonomiska resurser för att bekosta behandling. Ett flertal stod utanför arbetsmarknaden då de vände sig till socialtjänsten för stöd och hjälp. Samtliga i urvalsgruppen aktualiserades på missbruksenheten då de redan hade utvecklat ett omfattande missbruk. I intervjuerna framkommer det att hälften av klienterna är uppväxta under otrygga förhållanden med bl. a. missbruk under uppväxten. Dessa sex klienter skulle kunna ha åsamkat sig sitt missbruk likt Bourdieus teori om gruppens reproduktionsmekanismer. Fyra av klienterna har även utvecklat ett narkotikamissbruk. En tredjedel av männen i urvalsgruppen är kända missbrukare i staden då de ofta ses påverkade i offentlighet. Givet är att missbruket fyller en eller ett flertal viktiga funktioner för personerna, oavsett yrke eller uppväxtförhållanden.I fallstudiens resultat beskrivs stämpling som något som främst drabbar dem ur de lägre klasserna, och det eftersom missbruket oftare sker mer öppet och att ”mannen från gatan” många gånger riskerar att stämplas från alla håll i samhället. De mer väletablerade missbrukar, enligt alkohol- och drogterapeuten, i större utsträckning i det dolda och har även lättare att dölja sitt missbruk bakom ”finare” sorters berusningsmedel. På så sätt kan stämplingen förmildras av omgivningen och av samhället i stort.

<p>Studiens syfte var att förstå för ungdomar, mellan 17-19 år, upplevelser av hur de påverkas i sitt identitetsskapande. Två frågeställningar i studien var att undersöka om ungdomar upplever att de kan använda positiv avvikelse för att uttrycka sin identitet och hur ett postmodernt samhälle påverkar dem i sitt identitetsskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Samtliga respondenter arbetar tillsammans i ett projektarbete och går på samma gymnasieskola. Bakgrunden till studien var ett intresse för ungdomars identitetsskapande och att det har blivit ett ökat fokus på ungdomars välmående. Den teoretiska ramen för studien är symbolisk interaktionism med ett avvikelseperspektiv och utgår ifrån ett postmodernt samhälle. Resultatet visade att ungdomar upplever att det är svårt att veta vad identitet är och hur den används men de är överens om att det är mycket som påverkar dem bl.a. media, vänner och familj. Resultatet visade även att ungdomar upplever positiv avvikelse genom att beundra individer som vågar avvika och upplever att dessa har funnit sin identitet. Slutsatser som kunde dras var att ungdomarna påverkas främst att familj, vänner och media i sitt identitetskapande och att det fanns mycket att leva upp till.</p>

Syftet med denna uppsats är att belysa hur gymnasieelever menar sig uppleva och förhålla sig till sin diagnos. Uppsatsen utgår från Michel Foucaults teorier kring avvikelse, normalitet och den pastorala makten. Teorierna gör det möjligt att komma bakom etablerade normer och bidra till den pedagogiska yrkesrollens utveckling. Litteraturgenomgången fokuserar på forskning som behandlar specialpedagogik, diagnosens påverkan på självuppfattning och självkänsla och diagnosens roll i stigmatisering och stämpling av individer. Uppsatsen har en kritisk forskningsansats för att försöka synliggöra bakomliggande orsaker till elevernas förhållningssätt. Den empiriska delen består av en kvalitativ studie där vi använder oss av semistrukturerade, personliga, intervjuer för att söka svar på hur sex gymnasieelever menar sig uppleva och förhåller sig till sina diagnoser. Intervjuerna genomfördes på en skola i Skåne. Det framkom att samtliga respondenter hyste en tilltro till experter, att diagnosen hade stor inverkan på deras skolgång och självuppfattning. Även en vilja att anpassa sig till normer, och korrigera sitt beteende därefter, uppdagades under intervjuerna. Elevernas förhållningssätt till diagnoserna varierade, men samtliga ansåg det positivt med en diagnos då medicinering och hjälp nu fanns att tillgå. Resultaten pekar mot en bekräftelse av Foucaults teorier om avvikelse, normalitet och den pastorala makten.

Min studies syfte är att undersöka hur två skolor har anpassat sig både på ett organisatoriskt plan och i sin pedagogiska praxis för att säkerställa att undervisningen utgår ifrån varje elevs förutsättningar och behov. Styrdokumenten föreskriver klart och tydligt att all utbildning ska anpassas till alla elevers förutsättningar och behov i ett inkluderande perspektiv. Frågan är hur man gör det? För att svara på studiens syfte så har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med rektor och en lärare på en kommunal skola och på en friskola. Jag valde att inte använda mig av förskrivna frågor ställda till respondenterna utan använde mig av frågeområden istället. De frågeområden som användes var hur skolan hade anpassat sig organisatoriskt samt i sin pedagogiska praxis för att säkerställa att undervisningen anpassats utefter varje elevs individuella förutsättningar och behov. Respondenternas svar har sedan ställts i förhållande till David Skidmores två perspektiv, inkluderingsdiskursen och avvikelsediskursen. Resultaten visar att båda skolorna har drag av båda Skidmores perspektiv, inkluderingsdiskursen och avvikelsediskursen i sitt arbete runt eleverna. Den kommunala skolan lutar lite mer åt Skidmores inkluderingsdiskurs än vad friskolan gör och den största skillnaden i arbetssätt emellan de två skolorna kan ses i det pedagogiska utvecklingsarbetet av lärarnas kompetens. Under intervjuerna framkom det att trots den gedigna forskning som finns runt de negativa konsekvenserna av kompensatoriska åtgärder i skolan både för individen och samhället så använder sig båda skolorna av dessa.

Syftet med studien är att beskriva och analysera fenomenet hemmasittare och de diskurser som omfattar fenomenet. En diskursanalys är gjord på ett empiriskt underlag bestående av artiklar från dagstidning och facktidskrift samt kvalitativa intervjuer med ungdomar. I analysen har uttalanden tematiserats och innebörden har granskats mot ett teoretiskt ramverk inspirerat av socialkonstruktionism och teorier om normalitet och avvikelse. Resultatet visar att det finns skillnader i hur fenomenet hemmasittare beskrivs i dagstidningen respektive facktidskriften. I det första fallet konstrueras hemmasittaren som offer i det andra som avvikande. Ur intervjuerna med ungdomarna kommer däremot konstruktionen av hemmasittaren som medveten och ansvarstagande. Ur studien kan man dra slutsatsen att hemmasittaren konstureras utifrån vilket perspektiv omgivningen har inte utifrån vad hemmasittaren gör eller är men också slutsatsen att kategorin hemmasittare är en vuxenkonstruktion där vuxna och ungdomar inte möts i samsyn.

Syftet med studien är att få en förståelse för förskollärares syn på inkludering, normalitet och avvikelse, samt barn i behov av särskilt stöd. Vi vill också få ökade kunskaper om vilka förutsättningar som krävs, och vad förskollärarna själva anser att deras egen roll har för betydelse i arbetet med att skapa en inkluderande barngrupp. I studien används kvalitativa intervjuer som metod. Fem utbildade förskollärare från olika förskolor intervjuas. Resultatet visar att förskollärarnas syn på inkludering präglas av demokratiska värderingar. De ser till alla barns lika värde och att alla har rätt till delaktighet i verksamheten. Samtliga förskollärare menar även att barnens olikheter gynnar allas utveckling. Deras syn på normalitet och avvikelse varierar dock. Vissa menar att för att anses normal måste man bete sig och prestera ungefär som majoriteten i en grupp. De övriga förskollärarna anser att ingen är normal och att alla är avvikare på något sätt. När förskollärarna beskriver vilka barn som är i behov av särskilt stöd fokuserar de främst på barn med sociala och språkliga svårigheter, samt barn med diagnoser. De förutsättningar som förskollärarna anser är avgörande för att alla barn ska bli inkluderade i gruppen är dels mindre barngrupper, dels ökad personaltäthet. Vidare menar förskollärarna att god ekonomi och möjlighet till kompetensutveckling underlättar inkluderingsarbetet. Förskollärarna anser också att de själva måste vara goda förebilder och inta ett professionellt förhållningssätt. Alla barns styrkor ska synliggöras och tas tillvara. Dessutom poängterar förskollärarna vikten av att vara en reflekterande pedagog för att medvetandegöra sitt eget agerande gentemot barngruppen.