There has been an unexpected wave of growth in social entrepreneurship globally (Bornstein, 2004). This growth is followed by the number of research in the field. Academic research has been mainly focused on defining what it is, what it does and does not have in common with commercial entrepreneurial activity (Nicholls, 2006). Thus, there has not been many studies related to the business model of social enterprise. Osterwalder & Pigneur (2010) believes that every organization has a business model, regardless the word ‘business’ not used as descriptor. This description includes social enterprise. Social enterprise, not unlike business enterprise, creates and delivers value and it must generate enough revenue to cover its expenses. By acknowledging that social enterprise has a business model, it opens itself to business model innovation with advantages to optimize its operations, deliver more values through effective channels, capture more values through profits and growth and drive innovation. This research is conducted on Indonesia Mengajar, a social enterprise in Indonesia that has no experience in business model design or Business Model Canvas using qualitative methods and interpretive paradigm. Primary data is collected from interviews with Indonesia Mengajar. Secondary data comes from books, articles, journals and websites. The data are analysed with grounded theory method. By completing Business Model Canvas (Osterwalder & Pigneur) complemented with literature review and critical analysis of Indonesia Mengajar, the objective of this research to understand business model of social enterprise can be achieved. From this research it is found that adjustments are necessary for Business Model Canvas to capture the business model of social enterprise and based on the findings, it is concluded how social enterprise creates, delivers and captures value.

As a result of the outbreak of Covid-19 in early 2020, the world was impacted at different levels, and the health and lifestyle of Chinese people were affected as a result. This was a serious challenge for the retail industry in China. Although many industries have resumed work since April 2020, the impact of the pandemic still remains, and retailers of all sizes are looking for a reasonable response to reduce their losses.This thesis uses a self-owned small coating retailer in Jingdezhen, Jiangxi Province, China, asthe case study, and obtains the information needed for modelling through interviews and documents. The modelling approaches chosen for this thesis include Business Model Canvas(BMC) and Business Process Model Notation (BPMN). These two modelling approaches provide an intuitive way to read the information for the study. The SWOT analysis was then used to analyze the effects of the measures taken by the retailer in both short- and long-termperiods. Combined with the firm modelling, this thesis summarizes the measures taken by the case retailer in both periods. In the short term, the case retailer further reduces its own logistics costs with the aid of flexible working hours. In the long term, the case retailer expanded its business horizontally, transforming its business model of selling a single product into a business model of bundled sales of products plus services. This business model weakened the impact of the pandemic on the supply chain in terms of piling up goods and reducing th ecustomer base.

Yes / For years, humankind has been facing various disasters of which logistics has a crucial role for alleviating sufferings of vulnerable people, who are isolated and in need of basic supplies. Owing to the increasing importance of logistics in humanitarian operations, logistics service providers (LSPs) have recently become more prominent. Yet, only a few LSPs have the capabilities and mechanisms to offer operational solutions for humanitarian relief. Also, the conducted extensive literature review makes evident that the existence of a limited number of normative research reveals a barrier about what LSPs can bring into the humanitarian field. Accordingly, why LSPs are particularly important in the humanitarian supply chain and how LSPs manage their activities and resources in humanitarian operations become the main questions to be addressed. Thus, this study seeks to explore humanitarian operations of LSPs from different dimensions, enabled by Business Model Canvas (BMC). In this sense, the obtained findings clarify both similar and different viewpoints of diverse LSPs when mapped against the BMC. Consequently, the categorised interrelated information presented through the cross-case synthesis provide novelty to advance insights both on strategic missions of LSPs in humanitarian relief operations and on the usage of BMC beyond its common commercial implementations.

The aviation sector is in a critical position where it must switch to environmentally friendly alternatives in order to lessen its impact on the environment. The implementation of Sustainable Aviation Fuel (SAF) in airline business models is thoroughly examined in this thesis, which uses the Business Model Canvas (BMC) and the Triple Layered Business Model Canvas (TLBMC) as its primary conceptual frameworks. A thorough examination of the airlines' SAF pricing tactics and business models has been conducted, considering the sustainability of the environment, the economy, and society. This has made it possible to identify strategies that will effectively encourage the use of sustainable jet fuel. Through the examination and evaluation of aviation industry dynamics, legislation, and technical advancements, this research provides useful information to help direct strategic planning and decision-making within the aviation industry. The findings indicate that innovation, sustainability, and cooperation are essential for industry players to embrace in order to steer the aviation sector toward a more resilient and environmentally friendly future. The integration of sustainable aviation fuel within the airlines' business models represents a decisive step towards sustainability in the aviation industry. In this thesis, the Triple Layered Business Model Canvas TLBMC has been used to complement the traditional Business Model Canvas BMC. Using these frameworks together offers a holistic analysis of the environmental, economic and social impacts of SAF implementation on airlines such as Scandinavian Airlines SAS and BRA Braathens Regional Airlines. Sustainable jet fuel is used as a temporary solution to reduce the aviation industry's environmental impact. However, analysis and review of the sustainable fuel's life cycle from production to consumption is needed to be able to evaluate its environmental and social benefits. From an economic perspective, sustainable jet fuel production and availability is a major challenge for airlines. In order to overcome this challenge, innovative pricing strategies and cost-sharing initiatives are required in which various stakeholders from the aviation industry are involved. In summary, this thesis contributes to increased knowledge in changing business models in the aviation industry as well as an analysis of current price strategies for sustainable aviation fuel. Leveraging the insights from the TLBMC analysis of business models and pricing strategies for SAF integration, this research aims to inform strategic decision-making in the aviation sector and accelerate the industry's transition towards a more sustainable and environmentally conscious future. / Flygindustrin befinner sig i en avgörande position där behov för övergång till hållbara alternativ för att minska dess miljöpåverkan finns. Denna avhandling utgör en omfattande utforskning av hållbara flygbränslen införande inom flygbolagens affärsmodeller, med användning av både Business Model Canvas (BMC) och Triple Layered Business Model Canvas (TLBMC) som huvudramverk för analys. En noggrann analys av flygbolagens prisstrategier för hållbart flygbränsle och affärsmodeller har genomförts med hänsyn till miljömässiga, ekonomiska och sociala hållbarhetsaspekter. Detta har möjliggjort identifiering av effektiva tillvägagångssätt för att främja införandet av hållbart flygbränsle. Genom att utföra analyser och granskning av flygindustrins dynamik, riktlinjer och tekniska framsteg, bidrar denna forskning med praktiska insikter som syftar till att vägleda beslutsfattande och strategisk planering inom flygsektorn. Resultaten har visat på att det är avgörande för industrins intressenter att ta till sig innovation, hållbarhet och samarbeta för att föra flygsektorn mot en grönare och mer motståndskraftig framtid. Integrationen av hållbara flygbränsle inom flygbolagens affärsmodeller representerar ett avgörande steg mot hållbarhet inom flygindustrin. I denna avhandling har Triple Layered Business Model Canvas TLBMC, använts för att komplettera den traditionella Business Model Canvas BMC. Användning av dessa ramverk tillsammans erbjuder en holistisk analys av de miljömässiga, ekonomiska och sociala effekterna av SAF införande på flygbolag som Scandinavian Airlines SAS och BRA Braathens Regional Airlines. Hållbart flygbränsle används som en tillfällig lösning för att minska flygindustrins miljöpåverkan. Dock behövs det analys och granskning av det hållbara bränslets livscykel från produktion till konsumtion för att kunna utvärdera dess miljö och sociala fördelar. Från ett ekonomiskt perspektiv utgör det hållbara flygbränsle produktionen och tillgängligheten en  stor utmaning för flygbolagen. För att övervinna denna utmaningen krävs det innovativaprissättningsstrategier och kostnadsdelning initiativ där olika intressenter från flygindustrin är involverade. Sammanfattningsvis bidrar denna avhandling till ökad kunskap inom förändring av affärsmodeller inom flygindustrin samt en analys av nuvarande prisstrategier för hållbart flygbränsle. Genom att utnyttja insikterna från TLBMC-analysen av affärsmodeller och prissättningsstrategier för SAF-integration, syftar denna forskning till att informera strategiskt beslutsfattande inom flygsektorn och påskynda branschens övergång mot en mer hållbar och miljömedveten framtid.

In today’s society it is more common for industries to automate their businesses and more people are in need of electricity. Therefore, a stable and reliable supply of electricity is needed. When more people need electricity, it affects the liability of the powerlines which leads to more losses. Producers can be a part of the solution by producing closer to the consumers. When doing so they have the right to compensation from the electrical companies for the utility they bring. However, the compensation lacks clear guidelines of how it should be calculated. To develop a common ground for the electrical companies they can use when calculating the compensation is therefore needed. The purpose of this thesis is to contribute with an understanding of which factors that are necessary for the compensation and how they can help develop a business model for the compensation which supports both the environment and the energy policy to 100% renewable energy in electricity generation by 2040. The study originates from a qualitative method where systematic combining was used. A case study with semi-structured interviews and analysis of documents was conducted at E.ON Energy Networks. Since the compensation has not been studied as deeply before and many lack knowledge of what it means, this study created a foundation for the electricity companies to stand on when it comes to the compensation. The study resulted in several factors that consist of both tangible and intangible values. Through these factors, the foundation of a business model for the compensation could be created via a Business Model Canvas. The views of various stakeholders were considered in the development of the business model. The most important factors for the compensation were that it should be fair, transparent, clear and easy to understand. It also proved to be essential to involve a sustainable thinking, which led to two additional factors being constructed, one environmental factor and one factor for lack of capacity. / I dagens samhälle krävs en stabil och pålitlig elförsörjning då allt fler vill ha tillgång till el och industrier vill automatisera sina verksamheter. Detta påverkar elnätets belastning vilket leder till mer förluster i nätet. Producenter kan vara med och influera detta genom att producera energi närmare konsumenterna. För detta fås en ersättning från elnätsbolagen för den nyttan som producenterna bidrar med. Ersättningen saknar dock tydliga riktlinjer på hur den ska beräknas och betalas ut. Det finns därför ett behov av att utveckla en gemensam grund som elnätsbolagen kan använda sig av vid framtagning av ersättningen. Syftet med denna studie är att bidra till att ta fram vilka faktorer som är relevanta för ersättningen och hur dessa kan hjälpa till i utvecklandet av en affärsmodell för ersättningen som både gynnar en hållbar utveckling och energiomställningen. Studien utgår från en kvalitativ metod där undersökningsprocessen var systematic combining. En fallstudie genomfördes på E.ON Energidistribution genom semi-strukturerade intervjuer och analys av dokument. Eftersom ersättningen inte har studerats lika djupt tidigare och många saknar kunskap om vad den innebär, skapade denna studie en grund att stå på för elnätsbolagen när det gäller ersättningen. Studien resulterade i ett antal faktorer som består av både mjuka och hårda värden. Genom dessa faktorer kunde grunden till en affärsmodell för ersättningen skapas via en Business Model Canvas. Olika intressenters åsikter togs i beaktning vid utvecklingen av affärsmodellen. De viktigaste faktorerna för ersättningen var att den ska vara rättvis, transparent, tydlig och enkel att förstå. De visade sig även vara betydelsefullt att involvera ett hållbarhetstänk, vilket har lett till att två tillägg har konstruerats, ett miljötillägg och ett kapacitetsbristtillägg.

Den pågående digitaliseringen kan ses som en av de mest väsentliga omvandlingarna av det moderna samhället, vilket har påverkat stora delar av näringslivet och människors vardag. Digitaliseringen har bidragit till omfattande förändringar i hur organisationer bedriver sin verksamhet och en av de främsta utmaningarna anses vara relaterade till utformningen av affärsmodeller. En bransch som formats av digitaliseringen är banksektorn, där utvecklingen har accelererat de tio senaste åren. Den svenska banksektorn har genomgått en omvandling som kännetecknats av en övergång från hierarkiska och byråkratiska strukturer till att följa principer om öppenhet och flexibilitet. De fyra storbankerna har länge dominerat den svenska banksektorn men utmanas av digitala aktörer i allt större utsträckning. Föreliggande studie syftade till att beskriva och analysera svenska stor- och nischbankers syn på förhållandet mellan digitaliseringen och affärsmodeller, vilket även innefattade att identifiera drivkrafter till förändringar av bankernas affärsmodeller. Tidsramen för studien avgränsades till de tio senaste åren, det vill säga, mellan år 2009 och 2018. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsstrategi och en fallstudie genomfördes. Studieobjekten utgjordes av storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank samt de digitala nischbankerna Avanza och Nordnet. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en metodtriangulering, vilket inkluderade elva semistrukturerade intervjuer och årsredovisningar. Vidare genomfördes analysen tematiskt med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade överlag på att samtliga banker hade genomgått stora förändringar i sina affärsmodeller, där det förekom både likheter och skillnader mellan stor- och nischbankerna. Drivkrafterna för ändring av bankernas affärsmodeller till följd av digitaliseringen var emellertid samma oavsett stor- eller nischbank. Bankernas affärsmodeller hade förändrats med avseende på kundinteraktioner, resurser, integration med externa partners samt intäktsströmmar och kostnadsstruktur. Avslutningsvis identifierades teknologisk utveckling, företagsstrategier och imitation, förändrade kundbeteenden, förändrade regelverk och nya aktörer som centrala drivkrafter för ändring av bankernas affärsmodeller till följd av digitaliseringen. / Digitalization has been one of the most transformative changes to our modern society. This shift has affected almost all aspects of daily life and extensively shaped how organizations operate. One of the most challenging aspects within digitalization is related to business models. The banking sector is a key example of an industry that has been continually shaped by digitalization. In the past decade, this development has rapidly accelerated and as a result, there is a need for banks to review their business models. The Swedish banking sector has been characterized by hierarchical and bureaucratic structures to follow principles of openness and flexibility. Four big banks have long dominated the Swedish banking sector; however, they are increasingly being challenged by digital players. This study aimed to describe and analyze how Swedish banks perceived the relationship between digitalization and business models, which includes identifying the driving forces behind the changes within banking business models. The study's timeframe was delimited to the last ten years, that is, from 2009 through 2018. A qualitative research strategy was applied in which a case study was conducted including four Swedish big banks (Handelsbanken, Nordea, SEB, and Swedbank) and two digital niche banks (Avanza and Nordnet). Data collection was carried out using a method triangulation, which included eleven semi-structured interviews combined with annual reports. The study was analyzed through a thematic qualitative content analysis. Overall, the study's results showed that digitalization has changed the business models of big and niche banks, both similarly and differently. Although, the driving forces behind the changes within the banking business models were similar regardless type of bank. Changes in the business models were primarily based on customer interaction, resources, integration of external partners, revenue streams and cost structure. Lastly, technological development, corporate strategy and imitation, changed customer behaviour, changed regulations and new market participants were identified as keydrivers for changing the banks’ business models as a result of digitalization.

Canvases gelten als leichtgewichtiges Werkzeug für die Darstellung komplizierter Sachverhalte. Die Arbeit „Organisierte Software-Startups mit kollaborativen Canvases" beschäftigt sich mit der Konzeption eines Canvas-Frameworks für die Unterstützung von Softwareprojekten. Ein Überblick über die Eigenschaften des Werkzeugs sowie existierende Canvases aus den Bereichen der Geschäftsmodellierung und der Softwareprojektsteuerung bilden die Einführung in das Thema. Im Anschluss werden zwei weitere Canvases für Projektplanung und Kundengespräche eingeführt, deren Eignung im Rahmen einer universitär durchgeführten Studie evaluiert wird. Aus den Feldern der insgesamt drei Canvases für den Kontext der Softwareentwicklung werden in einer Variabilitätsanalyse Kriterien herausgearbeitet, die die Anpassung des Werkzeugs für den individuellen Projektkontext ermöglichen. Den Abschluss bildet die Diskussion möglicher Ansätze zur Vollständigkeitsbewertung ausgefüllter Canvases.

Syftet med studien är att undersöka vilken affärsmodell som born globals använder vid internationalisering och vilka faktorer som påverkar valet av modell. Studien har använt sig av en kvalitativ forskningsmetod och har genomförts som en fallstudie. Vidare utgörs studien av semistrukturerade intervjuer. Studien kommer fram till att born globals vid internationalisering har en affärsmodell som är freemium och att det resursbaserade synsättet samt bransch är viktiga bakomliggande faktorer till valet av affärsmodell. Faktorerna globalisering och entrepenören har mindre direkt påverkan medan nätverk endast har en begränsad påverkan i valet av affärsmodell för born globals vid internationalisering. / The purpose of this study is to examine the business model that Born Globals use during their internationalization, and the factors that influence the choice of model. The study has used a qualitative research method and has been implemented as a case study. Furthermore, the study consists of semi-structured interviews. The study concluded that the internationalization of born globals has a freemium business model, and that the resource-based approach, and industry are important factors behind the choice of business model. Less direct impact has globalization and entrepreneur while networks have only a limited impact on the choice of business model for internationalization of born globals.

I Sverige är 93% av alla existerande företag i mikrostorlek. Trots det finns det väldigt lite forskning på hur de ska gå tillväga för att implementera en cirkulär affärsmodell. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningarna ett modeföretag i mikrostorlek kan ha för att implementera cirkulära affärsmodeller.   Dagens ekonomiska system bygger på linjära affärsmodeller. Det betyder att människor köper, använder och sedan slänger produkter som fortfarande har ett potentiellt ekonomiskt värde. Cirkulära affärsmodeller utgör ett alternativ till dagens ekonomiska system. Det bygger på att produkter efter brukningsperiod återanvänds eller återvinns för att bibehålla det ekonomiska värdet och sparar på resurser som är skadliga för miljö och människor.   I teorin presenteras tidigare forskning som gjorts kring cirkulär ekonomi, innovativa affärsmodeller och ramverk samt mikroföretagets roll i en cirkulär ekonomi. Ostrukturerade intervjuer med verksamma inom återvinning, återanvändning och ekodesign samt semistrukturerade intervjuer med produktionschef och produktutvecklare på fallföretaget har utförts. Detta har givit en bred och djup kunskap kring vilka förutsättningar som finns och vilka tillvägagångssätt mikroföretag kan tillämpa för att fortsätta resan mot en mer cirkulär affärsmodell. Resultatet av studien visar att fallföretaget idag på många sätt agerar cirkulärt, men att kompletterande aktiviteter och tekniker gällande återtagningssystem och externa införningfaktorer saknas. / In Sweden 93% of the existing companies are microbusinesses. Despite this, there is a lack of research on how they can implement circular business models. The purpose of this study is to investigate what prerequisites a micro business within the fashion industry can have to implement a circular business model.   Today’s economic system is supported by linear business models. This means that people buy, use and dispose of goods that may have a potential continuous economic value. Circular business models offer an alternative to the current economic system. They are based on reuse and recycling to upkeep economic value and cut down on byproducts that are harmful to the environment and people.   Earlier research regarding circular economy, innovative business models and framework are presented in this study. Unstructured interviews with people working actively within fields such as reuse, recycle and eco-design have been held, as well as semi-structured interviews with the production manager and product developer at the case business of this study. The interviews have provided a wide knowledge around what prerequisites and course of action a micro business within the fashion industry can apply, to continue working against a more circular business model. The result of the study show that the micro business can operate in a circular manner, but require complementing activities and technologies regarding take back systems and external adoption factors.

Idélab är en statligt finansierad och icke-kommersiell inkubator inom Mälardalens högskola. Deras huvudsakliga uppdrag är att ge utvecklande stöd till idéägare och entreprenörer som har en direkt koppling till högskolan. Majoriteten är studenter som sällan har erfarenhet kring produkt- och affärsutveckling. Behov, ambition och kunskap hos studenterna skiljer sig när de kommer till inkubatorn. Idélab utmanas i att anpassa sina processer till att tillfredsställa alla, och att göra det med skäliga resurser. Istället för att ta reda på ifall Idélab kan öka antalet framgångsrika tillväxtbolag, ger uppsatsen en uppfattning om att verksamhetsstrategin bör vidareutvecklas. Verksamheten behöver mer djupgående kartlägga och kategorisera sina användare utifrån deras behov och inriktning. Därmed är rekommendationen att omformulera vision och interna samt externa mål. Detta skulle kunna förtydliga deras egen definition av vad framgång och hållbar tillväxt betyder för just deras användare och dom själva. / Idélab is a government financed and non-commercial incubator within Mälardalen University. Their main objective is to give developing support to idea holders and entrepreneurs who have a direct connection to the university. The majority are students that rarely have experience regarding product- and business development. The students need, ambition and knowledge differs when they enter the incubator. Idélab is challenged with adapting their processes to satisfy everyone, and to do so with reasonable resources. Instead of finding out whether or not Idélab can increase the number of successful and growing companies, the dissertation gives the notion that an operational strategy rather be further developed. The organization needs to map out and categorize their users with focus on need and direction. Therefore the recommendation is to redefine the vision and internal as well as external goals. This could help to clarify their own definition of what success and sustainable growth means to their users and themselves.