A linear economy, which usually describes the current economic model, has not considered the ecological and social perspectives. This can be explained by increased consumption patterns, especially in the western world, led to large amounts of waste, reduced limited natural resources and increased environmental problems. Circular economy has been presented as a sustainable economic model where resources are reused as far as possible and the production of goods is to be made without toxic substances and with renewable energy instead of fossil fuels. This thesis aims to examine what defines a circular business model and how companies' business models differ within linear and circular economic models from a perspective of sustainable development. It also examines possible problems that exist in the development of circular business models. Plastic is a case in point used in this thesis, as the material is well used within the linear economy and leads to increasing environmental issues. The theoretical framework the examination was based on has its origins in the business economics literature on business models. From this literature, an ideal circular business model was designed to be able to compile the results and compare business models within the companies. This thesis indicates a lack of perspicuity in what the circular business model looks like. With the help of ten desk studies and one semi-structured interview the difference between circular and linear business models in perspective of sustainable development has proven to be rather unclear. However, it was possible to show that the majority of the studied circular companies use more environmentally friendly materials and showcase more partnerships in regards to increasing social work. The study also identifies a certain problem within the creation of a circular business model as the meaning includes a lack of definition. This can validate companies that advocate the environment and consider themselves as circular when, according to the study´s ideal business model, they do not meet all criteria. / En linjär ekonomi, som vanligtvis beskriver den nuvarande ekonomiska modellen, har inte tagit hänsyn till ekologiska och sociala perspektiv. Detta kan förklaras av ökade konsumtionsmönster, särskilt i västvärlden, som lett till stora mängder avfall, minskade ändliga naturresurser och ökade miljöproblem. Cirkulär ekonomi har presenterats som en hållbar ekonomisk modell där resurser återanvänds så långt det går och produktionen av varor ska göras utan toxiska ämnen och med förnybar energi istället för fossil. Denna uppsats syftar till att undersöka hur den cirkulära affärsmodellen ser ut och hur företags affärsmodeller skiljer sig inom de linjära och cirkulära ekonomiska modellerna utifrån perspektivet hållbar utveckling. Vidare undersöks eventuella problem i utvecklandet av cirkulära affärsmodeller. Plast är ett typexempel i uppsatsen eftersom materialet används mycket inom den linjära ekonomin och leder till ökade miljöproblem. Den teoretiska ram som undersökningen baseras på har sitt ursprung i företagsekonomisk litteratur om affärsmodeller. Ur denna litteratur har en ideal cirkulär affärsmodell konstruerats för att sammanställa resultatet och jämföra företagens affärsmodeller. Studien visar att det inte finns en tydlighet i hur den cirkulära affärsmodellen ser ut. Med hjälp av tio skrivbordsstudier och en semistrukturerad intervju har skillnaden mellan cirkulära och linjära affärsmodeller i perspektivet av hållbar utveckling visats vara relativt diffus. Dock visar uppsatsens resultat att majoriteten av de undersökta cirkulära företagen använder mer miljövänliga material och har fler partnerskap rörande ett utökat socialt arbete. Studien identifierar även att det finns en viss problematik i utformningen av cirkulära affärsmodeller då innebörden innefattar definitionsbrister. Detta kan validera företag som förespråkar miljö och anses som cirkulära när de enligt studiens ideala affärsmodell inte uppfyller alla kriterier.

I mitt examensarbete har jag valt att fokusera på att skapa en visuell identitet till mina föräldrarshantverksföretag och att etablera dem online. De har aldrig haft en grafisk identitet av någotslag, trots att de varit i branschen över 30 år. Den enda visuella identitet som existerat ärderas produkter, tomtarna, som fått tala för sig själva. Jag har därmed valt att bygga vidare påjust denna grund för att bibehålla deras varumärkesidentitet och genuinitet. Under arbetet harjag utvecklat en logotyp, en hemsida, skapat en närvaro på sociala medier på Facebook ochInstagram, designat ett utskick för mer åtråvärda kunder, samt gjort en kortfilm för att presenteradem och deras yrke. Som grund för arbetet har jag utgått från intervjuer, workshopsoch deltagande design i samarbete med mina föräldrar, för att få en känsla för vad just de villförmedla för framtida kunder. Företaget har även genomgått ett namnbyte för att bättre speglaverksamheten. / This is a study of a small craftwork establishment, and the balance between creating a graphicidentity and maintaining the essence and voice that has been developed through the company’s30 year history. Through close collaboration with the clients we have pinpointed thebrand personality and how they want their visual identity to be represented towards potentialfuture clients. To establish this I have used the methods of participatory design through interviews,workshop and business model canvas. For the end result I have developed a graphicidentity that contains a website, logotype, social media presence on Facebook and Instagram,and designed a sendout that will be targeted towards their more desirable clients. I have alsoproduced a short film to present both of them as creators and th eir products and will be thelarger piece of the storytelling aspect of my work. The company has also undergone a namechange to better reflect the business.

Canvases gelten als leichtgewichtiges Werkzeug für die Darstellung komplizierter Sachverhalte. Die Arbeit „Organisierte Software-Startups mit kollaborativen Canvases" beschäftigt sich mit der Konzeption eines Canvas-Frameworks für die Unterstützung von Softwareprojekten. Ein Überblick über die Eigenschaften des Werkzeugs sowie existierende Canvases aus den Bereichen der Geschäftsmodellierung und der Softwareprojektsteuerung bilden die Einführung in das Thema. Im Anschluss werden zwei weitere Canvases für Projektplanung und Kundengespräche eingeführt, deren Eignung im Rahmen einer universitär durchgeführten Studie evaluiert wird. Aus den Feldern der insgesamt drei Canvases für den Kontext der Softwareentwicklung werden in einer Variabilitätsanalyse Kriterien herausgearbeitet, die die Anpassung des Werkzeugs für den individuellen Projektkontext ermöglichen. Den Abschluss bildet die Diskussion möglicher Ansätze zur Vollständigkeitsbewertung ausgefüllter Canvases.:Abbildungsverzeichnis VII Tabellenverzeichnis IX 1 Einführung 1 1.1 Motivation 1 1.2 Verwandte Literatur 2 1.3 Konzept 3 2 Das Canvas als kollaboratives Werkzeug 5 2.1 Was ist ein Canvas? 5 2.2 Welche Vorzüge bietet die Verwendung eines Canvas als Werkzeug? 6 3 Einsatz von Canvases in Geschäftsmodellentwicklung und Softwareprojektsteuerung 9 3.1 Canvases für die Entwicklung von Geschäftsmodellen 9 3.1.1 BusinessModel Canvas 9 3.1.2 Lean Canvas 11 3.1.3 BusinessModel Canvas for User Experience 13 3.2 Canvases für die Steuerung von Softwareprojekten 14 3.2.1 Lean Software Engineering Canvas 15 4 Erarbeitung von Kundenwünschen mit Canvases 17 4.1 Die Einteilung von Kundenwünschen nach dem Kano-Modell 17 4.2 Das Customer Interview Canvas 19 5 Iterationsplanung im Softwareprojekt mit Canvases 21 5.1 Das Planning Game 21 5.2 Das Iteration Planning Canvas 22 6 Studie zum Einsatz von Canvases in Softwareprojekten 25 6.1 Entwicklung eines Fragebogens 25 6.2 Durchführung der Studie 27 6.3 Auswertung der Studie 28 6.4 Fazit 31 7 Variabilitätsanalyse 33 7.1 Feature-Modelle 33 7.2 Kategorisierung der Canvas-Felder im Zusammenhang mit Softwareprojektsteuerung 36 7.2.1 Felder für eine erste Vorstellung des Produkts 36 7.2.2 Felder für die Projektplanung in Iterationsschritten 39 7.2.3 Felder für separate Kundengespräache 42 7.3 Konfigurationsmöglichkeiten von Canvases im Softwareentwicklungskontext 43 7.4 Konfigurationsbeispiel 45 8 Möglichkeiten zur Bewertung der Vollständigkeit von Canvases 49 8.1 Bewertungsansätze 49 8.2 Diskussion geeigneter Bewertungskriterien 50 9 Schlussbetrachtung 55 9.1 Zusammenfassung 55 9.2 Bewertung und Ausblick 56 Anhang 59 Literaturverzeichnis 71

The European health care is facing challenges with an increasing ageing population, with a higher frequency of chronic diseases, which have resulted in rising health care costs. Meanwhile, the trend shows how patients and citizens are becoming more active in their personal health care, with the number of existing doctors and nurses subsiding furthermore entailing problems. The area of eHealth, which involves information and communication technologies with health care, is hence seen as a partial long-term solution and is considered being a rapidly growing market both in Sweden, but also in Europe. eHealth services further consider to promote increased access, mobility and interoperability in the health care, but the lack of wholehearted commitment, financial support and complex EHR-systems in Sweden's municipalities and county councils might partially impeding down the development. The purpose of this report is therefore targeting to explore, identify and analyze prominent aspects for the continued development of the Swedish health care and eHealth services. The study also examines what subsequent benefits an implementation of an eHealth service entails, which also has been related to the identified prominent aspects. This master thesis is based on a thorough literature review extracted from a theoretical framework including an interoperability-, security-, mobility- and business-modeling perspective, which are used as a foundation for the building of a set of hypotheses, which are subsequently verified with the aid of gathered empirics. The empirics are obtained from 10 semi-structured qualitative interviews, as well as two case studies, which together resulted in key-findings and conclusions. Firstly, in relation to the interoperability perspective, it became clear how there should exist both a technical and social interoperability that communicate with each other. The EHR-systems of today are often considered difficult to learn, non-intuitive and lacking interfaces that are user-friendly designed for the end-user. Increased interoperability was also seen as enabling and simplifying the access to the patient’s medical history, which the EHR-system TakeCare evidently demonstrated. Furthermore, it was acknowledged how there is no correlation between the increased time spent by health care professionals with administrative tasks and documentation with an increased interoperability. It also emerged that patients and the dominant part of the population had either no or very limited knowledge regarding the underlying security and overall management of personal health information in health care. Patients instead often blindly trust the Swedish health care system being secure, and prioritizing other things during medical appointments. The knowledge of security issues in the health care is predicted to increase among patients if they in the future would obtain full access to their own medical records. There is also a general opinion among health care professionals and related instances how new security risks will arise alongside the eHealth wave, with a particular concern for the increasing involvement of mobile devices. Relationships between an increased interoperability also seem to favor increased mobility in health care, but security aspects often prevent the mobility development. Finally, it was unanimously espoused how non-financial values must not be ignored, where the on-going debate argues whether what real impact these non-financial values have, where inter alia strict budgets and large gaps between the decision-makers and end-users appeared as issues. Similar arguments were encountered regarding the actual impact of the opinions of patients in relation to business modeling, where a tripartite-problem and the patients’ limited access to their medical records was partly seen as a primary issue. Secondly, the case studies demonstrated how a transition to the EHR-system TakeCare generally did result in cost- and resource savings in terms of local servers, IT-maintenance and inventory management. The TakeCare implementation also led to an increased visibility among health care centers by enabling and simplifying the access to patient medical history. Increased communication, awareness, and more effective internal processes due to integrated modules and direct connections to ePrescriptions could also be accessed from the TakeCare transition. Finally, it emerged that relations existed between simplified access to the patient’s medical history and how it subsequently resulted in an increased interoperability. A correlation was also seen as the health care become generally more mobile due to increased interoperability. / Hälso- och sjukvården i Europa står inför utmaningar i och med en stigande åldersgrupp med en större andel kroniska sjukdomar, vilket resulterat i stegrande sjukvårdskostnader. Samtidigt ses en trend i hur patienter och medborgare börjar bli mer aktiva i sin egen vård och efterfrågan på sjukvårdspersonal ökar, med ökande utmaningar som följd. eHälsa-området, vilket involverar informations- och kommunikationsteknik inom sjukvården, ses därför som en potentiell långsiktig del-lösning och anses samtidigt vara ett starkt växande område i Sverige, men också på den övriga europeiska marknaden. eHälsa betraktas vidare främja en ökad åtkomst, mobilitet och interoperabilitet inom sjukvården, men bristen på helhjärtat engagemang, finansiellt stöd och det stora antal komplexa journalsystem i Sveriges olika kommuner och landsting ses delvis ligga till grund för en bromsad utveckling. Syftet med denna rapport är därför att undersöka, kartlägga och analysera de mest centrala aspekterna för den fortsatta utvecklingen av svensk sjukvård och eHälso-tjänster. Studien undersöker även vad implement av en eHälso-tjänst praktiskt har medfört, med ett fokus på journalsystem där de enskilda förändringarna även har relaterats till de identifierade centrala aspekterna. Examensarbetet är baserat på en gedigen litteraturstudie som utifrån ett teoretiskt ramverk inkluderande ett interoperabilitets-, säkerhets-, mobilitets- och affärsmoduleringsperspektiv ligger till grund för framtagandet av hypoteser som sedan verifierats med hjälp av empiriskt insamlad information. Empirin är erhållen från tio semi-strukturerande kvalitativa intervjuer, samt två fallstudier, vilka tillsammans har resulterat i ett flertal slutsatser. Utifrån ett interoperabilitetsperspektiv framgick det hur det bör finnas både en teknisk och social interoperabilitet som kommunicerar med varandra, då journalsystem idag anses vara svåra att lära sig, icke intuitiva och ej användarvänligt utformade för slutanvändaren. Ökad interoperabilitet ses även möjliggöra och förenkla åtkomsten av patienthistorik, vilket journalsystemet TakeCare tydligt påvisat. Vidare kunde det konstateras att det inte finns en korrelation mellan den progressivt ökande avsatta tiden som sjukvårdspersonal idag tillbringar med administrativa uppgifter och dokumentation med en förhöjd interoperabilitet. Det framkom även att patienter har väldigt liten eller obefintlig kunskap rörande den underliggande säkerheten och hanteringen av personlig information i sjukvården, då de ofta blint litar på att svensk sjukvård anses vara säker samt att patienter prioriterar annat vid läkarbesök. Kunskaper om säkerheten i sjukvården bland patienterna anses dock öka ifall de i framtiden får tillgång till sin journal. Det finns även en allmän oro bland sjukvårdspersonal och närbesläktade instanser för att nya säkerhetsrisker kommer att uppstå i och med eHälsa-vågen, med ett särskilt orosmoln för den ökande användningen av mobila enheter. Relationer mellan hur ökad interoperabilitet även gynnar förhöjd mobilitet sågs även förekomma, men att det ofta samtidigt är säkerhetsaspekter som hindrar den mobila utvecklingen. Avslutningsvis förespråkades det hur icke-finansiella värden inte får bli ignorerade, men problemet kring hur verkningsfull dess faktiska påverkan är, relateras bland annat till strikta budgetar samt stora avstånd mellan beslutstagare och slutanvändare. Liknande argument påträffades angående den faktiska inverkan av åsikter från patienter vid affärsmodulering, där ett trepartsproblem och patienternas begränsade åtkomst till sina journaler delvis sågs ligga till grund. Fallstudierna påvisade hur övergången till journalsystemet TakeCare generellt har lett till resursbesparingar i form av lokala servrars underhåll och lageranvändning, samt en ökad synlighet i vården med förbättrad tillgång till patienthistorik jämfört med tidigare journalsystem. En ökad kommunikation och medvetenhet samt effektivare interna processer på grund av integrerade moduler och direktkoppling till eRecept kunde även påvisas. Slutligen framgick det att relationer förekom mellan den ökande åtkomsten av patienthistorik och andra journaler, och hur förhöjd interoperabilitet medfört detta. Samband kunde även ses hur ökad interoperabilitet positivt gynnar mobiliteten i sjukvården.

In the growing digitalization of the grocery industry, it is necessary for traditional grocery retailers to adapt their business models to the new digital era. Augmented reality (AR) and other digital tools have proven to have the ability to transform the grocery business, and it is crucial for traditional grocers to act in order to remain competitive. AR technology has been used in a number of different retail industries, such as the clothing industry and the furniture industry. The purpose of this paper is to investigate how the implementation of AR can affectthe business model of a traditional grocery retailer. A case study has been conducted with a food company in Sweden, at the request of our commissioner working in the field of digitalization of different industries. Furthermore, the Triple Layered Business Model Canvas, has been used as a tool to identify the current business model, and to give suggestions on how the future business model can look like, after an implementation of AR. The results show a change on the canvas of the three different sustainability factors, but also an identification of the different challenges a grocery retailer can face. The results show an increased collaboration with external partners and the implementation of new activities for the case company. Furthermore, the study emphasizes the impact on distribution and suppliers, as well as the social consequences. Preparation for the technology is further presented in the study.  The study contributes to increased knowledge of business model change in the grocery industry. Previous research on the impact of AR on the grocery industry has been confirmed, and this paper contributes new research investigating the impact of technological innovations on the business model of traditional grocery retailers. This study also adds knowledge on theuse of the Triple Layered Business Model Canvas as an analytical tool for sustainability and business model change. / I den växande digitaliseringen av livsmedelsbranschen är det nödvändigt för traditionella livsmedelshandlare att anpassa sina affärsmodeller till den nya digitala eran. Förstärkt verklighet (AR) och andra digitala verktyg har visat sig ha förmågan att omvälva livsmedelshandeln, och det är avgörande för traditionella livsmedelshandlare att agera för att behålla sin konkurrenskraft. AR-tekniken har använts inom ett flertal olika industrier inom detaljhandeln, såsom klädindustrin och möbelindustrin. Den här uppsatsens syfte är att undersöka hur implementeringen av AR kan påverka en traditionell livsmedelshandlarnas affärsmodell. En fallstudie har gjorts på ett livsmedelsföretag i Sverige, på begäran av vår kommissarie som arbetar inom digitalisering av olika branscher. Vidare har Triple Layered Business Model Canvas använts som ett verktyg för att identifiera den nuvarande affärsmodellen, och för att ge förslag på hur den framtida affärsmodellen kan se ut, efter en implementering av förstärkt verklighet (AR). Resultaten visar en förändring av canvasen med tre olika hållbarhetsfaktorerna, men även en identifiering över de olika utmaningarna en livsmedelshandlare kan stå inför. Resultatet visar ett ökat samarbete med externa partners samt implementering av nya aktiviteter för fallföretaget. Dessutom belyses påverkan på distribution och leverantörer, samt de sociala konsekvenserna. Vidare i studien presenteras även olika relevanta och betydelsefulla förberedelser för en implementation av AR tekniken. Studien bidrar till ökad kunskap inom förändring av affärsmodeller inom livsmedelsindustrin. Tidigare forskning om förstärkt verklighets påverkan på livsmedelsbranschen har bekräftats, och denna uppsats bidrar med ny forskning som undersöker effekten av teknologiska innovationer på affärsmodellen för traditionella livsmedelshandlare. Denna studie tillför även kunskap om användningen av Triple Layered Business Model Canvas som analysverktyg för hållbarhet och förändring av affärsmodeller.

Syfte Rapportens syften var att undersöka möjligheter för att ta fram en upcyclingskollektion i Sverige, där materialet är överbliven och obrukad andrahandstextil som Human Bridge samlat in. Metod En kvalitativ forskningsstrategi med induktiv forskningsprocess har använts som metodansats. Den kvalitativa forskningen är mer flexibel och mindre strukturerad än den kvantitativa. Utöver litteraturstudier är rapporten huvudsakligen baserad på en semistrukturerad intervju med personal från Human bridge. För att analysera den insamlade datan användes Business Model Canvas och SWOT-analys. Resultat Resultatet visar att det finns potential för en upcyclingskollektion, men även en del risker. Exempelvis ser vi att det finns en kunskapsbrist när det gäller textil inom organisationen men att det inte råder brist på upcyclingsmaterial. Originalitet/Värde I motsats till majoriteten av forskning vi kunnat hitta, så fokuserar denna rapport på upcycling som en affärsmodell istället för som en designstrategi. / Purpose The purpose of the report was to investigate possibilities for producing an upcycling collection in Sweden, where the material is leftover second hand textiles collected by Human Bridge. Method A qualitative research strategy with an inductive research process has been used as a methodological approach. Qualitative research is more flexible and less structured than quantitative research. In addition to literature studies, the report is mainly based on a semi-structured interview with staff from Human bridge. Business Model Canvas and SWOT-analysis were used to analyze the collected data. Results The results show that there is potential for an upcycling collection, but also some risks. For example, we see that there is a lack of knowledge regarding textiles within the organization, but that there is no shortage of upcycling materials. Value In contrast to the majority of research we have been able to find, this report focuses on upcycling as a business model instead of as a design strategy.

A mechanical industry company’s need for an effective and suitable business model is higher than ever before due to new emerging technologies, especially within digitalization and Industry 4.0. As the Internet of Things (IoT) trend is emerging, companies need to identify new value propositions and adapt their offerings and revenue models in order to meet the customers’ new demands. The current amount of studies that have been conducted in the area of new business models and product offerings with regards to the IoT technology are limited. Therefore, this study has examined and analyzed how a new business model should be designed and what kind of new product offerings a company in the mechanical industry should offer in the area of IoT and servitization. The literature study contains information about Industry 4.0, Internet of Things and Servitization while the theory study addresses theories regarding the business model canvas together with the KANO model. The study has been executed by conducting eleven semi-structured interviews, where nine of the interviewees were employees at our commissioner and the remaining two were customers of our commissioner. The internal interviews were held with executives and managers who represented eight different divisions as well as three different nationalities. The customer interviewees represented two different companies with different sizes and ownership structures. The results of the study indicate that the IoT technology contributes to several new possible product and service offerings, together with new revenue streams, as well as a need for implementing a new servitized business model. Conclusively, offerings such as predictive maintenance, remote assistance, and machine optimization among others, can be offered to the customers with the help of the IoT technology. Furthermore, new payment models such as upfront payments together with a service agreement with monthly payments, are vital parts of a new business model that has to be implemented. In addition, a closer customer relationship is required when moving towards servitization in the area of digitalization and IoT. / För ett bolag inom verkstadsindustrin finns behovet av en effektiv och passande affärsmodell på grund av de nya digitaliseringskoncepten Industri 4.0 och Internet of Things (IoT). Företag måste identifiera nya värdeskapande erbjudanden och anpassa sina affärsmodeller och intäktsströmmar för att möta kundernas nya behov. Antalet studier som genomförts inom området “nya affärsmodeller och produkterbjudanden baserade på IoT-teknik” är begränsat. Därför har denna studie undersökt och analyserat hur en ny affärsmodell bör kunna se ut med hänsyn till vilka typer av nya produkterbjudanden ett bolag inom verkstadsindustrin borde erbjuda inom området för IoT. I kombination med dessa digitaliseringskoncept, ses konceptet servitization som en möjlig väg för att kunna leverera dessa nya erbjudanden till kunderna. Litteraturstudien innehåller information om Industri 4.0, Internet of Things och servitization medan teoristudien adresserar teorier om business model canvas tillsammans med KANO-modellen. Vi har genomfört elva semistrukturerade intervjuer, där nio utav de intervjuade var anställda hos rapportens beställare och de resterande två var kunder till samma beställare. De interna intervjuerna hölls med chefer på ledande befattningar som representerade åtta olika affärsdivisioner och tre olika nationaliteter. Kunderna som intervjuades representerade två företag av olika storlek och olika ägarförhållanden. Studiens resultat visar på att IoT bidrar till ett antal nya produkt- och serviceerbjudanden, tillsammans med nya intäktsströmmar, och det visar även behovet av att implementera en ny serviceinriktad affärsmodell. Slutsatsen visar att erbjudanden som prediktivt underhåll, fjärråtkomst och maskinoptimering med flera, kan erbjudas till kunden med hjälp av IoT-tekniken. Vidare identifieras nya betalningsmodeller, till exempel direktbetalning för en maskin tillsammans med ett serviceavtal som inkluderar månadsvisa betalningar, som viktiga delar utav den föreslagna affärsmodellen. Slutligen visar studien att starkare kundrelationer måste etabler

We are living in the “Anthropocene” the era in which human activities are responsible for severe damage to the resilience of the ecological and social systems, undermining the Earth’s autopoetic mechanism, integrity and ability to function as a healthy complex adaptive systems. The prevailing societal paradigm for business practices has yet to realise the reality of our current global unsustainable state – and the shift necessary to move us forward collectively. Startup companies have a unique opportunity to gain and leverage competitiveness and attractiveness for funding and customers through sustainability driven business strategies, models and value propositions. This research analyses literature, document and interview data to explore if and how current practices in the Lean Startup contribute to a sustainable society – and how a Strategic Sustainable Development approach might be introduced to enhance the resilience of Lean Startups. Therefore, our key recommendations for Lean Startups that want to introduce an SSD approach are: to raise awareness about the sustainability challenges and opportunities; utilise backcasting towards a vision framed by the Sustainability Principles; focus on fulfilling fundamental basic Human Needs; utilize strategic prioritization questions when pivoting and combine the FSSD ABCD process with the Lean BML cycle. Ultimately, this thesis proposes the use of Strategic Sustainable Trigger Questions to (re)design sustainable business models and value-propositions. We conclude that “asking the right questions - rather than giving answers up front” might spark conversations and innovations in Lean Startups, beneficial for the sustainability of both the individual startup the larger socio-ecological systems.

Submitted by Silvana Teresinha Dornelles Studzinski (sstudzinski) on 2015-10-23T14:44:19Z No. of bitstreams: 1 Fabiana Beal Pacheco_.pdf: 1625052 bytes, checksum: f8aba4b963587ce97156993ac679d2d9 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-10-23T14:44:19Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Fabiana Beal Pacheco_.pdf: 1625052 bytes, checksum: f8aba4b963587ce97156993ac679d2d9 (MD5) Previous issue date: 2015-05-29 / Nenhuma / A Internet das Coisas (IoT) é uma evolução dentro do paradigma de computação ubíqua, que consiste na presença pervasiva de objetos e “coisas” inteligentes ao nosso redor. A IoT inspira um novo modelo de negócios, o qual força as organizações de vários setores a ajustar suas estratégias, a fim de obter sucesso no mercado digital que se expandirá cada vez mais. Muitas empresas enfrentam dificuldades de entender a complexidade sem precedentes de desenvolver modelos de negócio adequados à evolução das tecnologias digitais. Desta forma, o presente estudo teve como objetivo analisar como pode ser definido um modelo de negócio para produtos e serviços baseados em IoT, identificando os elementos mais relevantes e os facilitadores e as barreiras existentes neste contexto tecnológico. Para a presente pesquisa adotou-se uma abordagem qualitativa, de nível exploratório, tendo como método de pesquisa a metodologia baseada em design - a Design Research (DR). A DR foi utilizada para instanciação de um modelo de negócio, seguindo o Business Model Canvas, para um produto baseado em IoT. Para obtenção de dados empíricos, o estudo foi realizado em uma empresa de desenvolvimento de produtos eletrônicos, mais especificamente, na linha de automação residencial. As atividades realizadas com a empresa, as quais compreenderam sessões de trabalho e entrevistas semiestruturadas, tiveram como propósito compreender o problema a ser tratado na pesquisa, levantar a motivação da empresa em abordá-lo, realizar o desenho do modelo de negócio e, posteriormente, executar a validação do mesmo, assim como avaliar o método de pesquisa utilizado. Os principais resultados indicam que um modelo de negócio para produtos e serviços baseados em IoT podem ser gerados a partir do Business Model Canvas, porém possuem elementos específicos que precisam ser considerados, especialmente relacionados com aspectos tecnológicos advindos de IoT e a oferta de serviços integrados ao produto. Além disso, foram identificados oito facilitadores e sete barreiras para a geração de modelos de negócio para IoT, que contribuem tanto para enriquecer a literatura sobre o tema, como referência para os gestores no momento da concepção de novos modelos de negócios para produtos e serviços baseado em IoT. / The Internet of Things (IoT) is an evolution from ubiquitous computing, which concept is the pervasive presence around us of a variety of smart objects and things. The IoT inspires innovative business models, which forces organizations across industries to adjust their strategies in order to succeed in digital market environments. Many companies have difficulties to capture the unprecedented complexity and to develop adequate business models to address digital innovation. In this way, this study aims to analyze how a business model to Internet of Things (IoT) products and services can be generated, identifying key components, opportunities and challenges that could be faced in such technological context. A qualitative approach, in an exploratory level, was chosen to be followed as well as a design science method, named as Design Research (DR). The DR was applied to instantiate a business model to an IoT product, having Business Model Canvas as guidance. In order to get empirical data and evidence, this study was conducted in an electronic solutions company, focused on home automation. Several activities were executed along with managers of this company, which included work sessions and semi-structured interviews. The purpose of these activities were understanding the problem to be addressed during the research and the motivation behind this initiative, designing a business model, and validating it and the research method applied afterwards. This research main outcomes suggest that a business model to IoT products and services could be generated from the Business Model Canvas, although there are specific elements that need to be considered, especially those related to technological matters and an integrated product and services offering. Besides that, there have been found eight opportunities and seven challenges concerning business model generation to IoT, which contributes as an enhancement to this topic literature and as reference to managers when conceiving new business models to IoT products and services.

No description available.