Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera musikens betydelse för barns görande av sin egen barndom, där barn ses som sociala och kompetenta aktörer. Ur ett barndomssociologiskt och musicking perspektiv, analyserar vi vad som sker i mötet mellan barn och musik i en förskolekontext där barn samspelar med andra. Vidare fokuserar studien på den geografiska platsens betydelse för barns skapande av olika musikuttryck och kamratkulturer. För att undersöka kontextens betydelse samt barns vardagliga aktiviteter i förskolan, har en minietnografisk studie genomförts på två förskoleverksamheter, en i Sverige och en i Bosnien Hercegovina. Medelst användning av kvalitativa forskningsmetoder, främst passivt och aktivt deltagande observationer samt fältanteckningar, har empiri fokuserat på deltagarnas samverkan av kamratkulturer, tolkande reproduktion och musikande aktiviteter.Med avstamp i insamlad empiri har vi uppmärksammat den kreativa impuls som verkar finnas inom varje barn och hur det kan komma till uttryck på vitt skilda sätt i det specifika rummet. Barnens musikande blev synligt genom egna kreativa handlingar på sätt som passar dem där och då. Det kom till uttryck bland annat genom ljud och melodier, samt genom rörelser och rollspel i anslutning till leken. Detta görande kan ses som ett musikaliskt improviserande, där barnen använder sin tidigare erfarenhet för att skapa ett eget uttryckssätt lämpat för den känsla de känner och för den befintliga kamratkulturen. Resultatet indikerar sålunda att barn använder sig av kreativa improvisationer som innehåller såväl musikaliska som musikande handlingar. Utifrån observationer i såväl Sverige som i Bosnien Hercegovina noterade vi att de barnen ofta drogs till spontant ljudskapande och informellt musikande, för både dess personliga som dess sociala användningsområden. Vidare blir det synligt att barns görande av barndom kan beaktas i olika kulturer med musiken som ett universellt språk. / The purpose of this study is to describe and analyze the importance of music for children's making of their own childhood, where children are seen as social and competent actors. From a childhood sociological and musicking perspective, we analyze what happens in the meeting between children and music in a preschool context where children interact with others. Furthermore, the study focuses on the importance of the geographical location for children's creation of different musical expressions and peer cultures. In order to investigate the importance of the context and children's everyday activities in preschool, a mini- nographic study has been conducted on two preschools, one in Sweden and one in Bosnia Herzegovina. Through use of qualitative research methods, mainly passive and active participating observations as well as field notes, empirical data has focused on the participants' collaboration of peer cultures, interpretive reproduction and music activities.With the collected empirical data, we have noticed the creative impulse that seems to exist within each child and how it can be expressed in widely different ways in the specific room. The children's music became visible through their own creative actions in ways that fit them there and then. It was expressed, among other things, through sounds and melodies, as well as through movements and role-plays in connection with their play. This doing can be seen as musical improvising, where the children use their previous experience to create their own expression suitable for their feelings and for the existing peer culture. The result thus indicates that children use creative improvisations that contain both musical and musicking actions. Based on observations in both Sweden and Bosnia Herzegovina, we noted that these children often were drawn to spontaneous sound-creating and informal music-making, for both its personal and its social uses. Furthermore, it becomes apparent that children's making of childhood can be considered in different cultures with music as a universal language.

Vårt intresse för utemiljön uppstod då vi såg, genom erfarenheter av arbete på förskolor, att många förskolegårdar inte alltid tilltalade barnen. Några gårdar såg inte inspirerande ut och barnen visste inte vet vad de skulle göra. Syftet med studien är att skapa kunskap om hur barn utforskar sin förskolegård och vad som styr deras val av hur de placerar sig själva på gården när de leker. Utifrån en etnografisk, induktiv studie, vill vi lyfta fram vad barnen berättar om sin förskolegård. Vi har utgått från barndomsgeografi vilken ses inom forskningen som en del av barndomssociologin. Barndomen ses här som socialt konstruerad och frågor uppkommer om vilka platser som betraktas som bra för barn. Vi har sett utifrån våra samtalspromenader och observationer att barnen använder sig av olika rörelsestrategier såsom att klättra i träden, åka rutschkana och gunga samt att de använder sig av fysiska aktiviteter som till exempel att bygga kojor, samla naturmaterial och hoppar i lövhögar men att de även styrs av sin nyfikenhet och plötsligt kan stanna till för att titta på insekter etc. när de utforskar områden på gården. Resultaten av vår studie visar att rörelse är något som barnen ofta berättar om att de ägnar sig åt på sin förskolegård. / Our interest in the outdoor environment started when we discovered, through the experience of working in preschool, that many preschool centers are not always appealing to the children. Several outdoor environments is not inspiring for the children leading to that they feel lost and don’t know what to do. The purpose of the study is to give a better insight and understanding in how children explore their preschool yard and what determines their choices in how they position themselves in the preschool yard when they are playing. We wanted to highlight childrens experiences regarding their preschool yard based on an ethnographic and inductive study, that is, to analyze and draw conclusions from collected material. We have started from childhood geography which is seen in research as part of the childhood sociology. Childhood is here seen as socially constructed and questions arises about the places that are considered good for children. We have seen from our conversations walks and observations that children use different operating strategies, such as climbing trees, ride the slide and swing, and that the use of physical activities such as building huts, collect natural materials and jumping in leaf piles, but that they also is guided by their curiosity and suddenly can stop to have a look at insects, etc. as they explore areas of the preschool yard. The results of our study show the importance of movement, this is something that children often prioritize in their telling about their preschool yard.

Examensarbetet syftar huvudsakligen till att undersöka vad de yngsta barnen på förskolan upplever och erfar genom att befinna sig i läshörnan utan vuxenstöd, samt vad bilderboken skapar och bidrar till i barns vardagsliv. För att uppnå mina syften tillämpade jag en kvalitativ metod i form av en etnografisk fältstudie, där jag med hjälp av deltagarobservationer och korta tematiskt inriktade intervjuer samlade in mitt empiriska material. Materialet samlades in på en mindre förskola i södra Sverige, och jag fokuserade på en given miljö på förskolan, nämligen på läshörnan. Totalt deltog 11 barn i studien, vilka samtliga befinner sig i åldern 1–3 år. I analysarbetet av empirin hade jag två perspektiv som utgångspunkt: literacy och barndomsgeografi. Jag fokuserade på teoretiska modeller utvecklade av Chambers (2014), Halldén (2001 & 2007) och Corsaro (2015), samt på väsentliga teoretiska begrepp som behandlas inom ämnesområdet för min studie. Resultatet av undersökningen visar att de yngsta barnen på den här förskolan ständigt involveras i literacyaktiviteter, då de befinner sig i läshörnan. De är samtidigt ytterst kunniga läsare i den bemärkelsen att de tolkar och förstår bilder, under tiden som de interagerar med bilderboken. Ett utmärkande resultat i min studie är dessutom att literacy tydligt kommer till uttryck i barnens samspelssituationer på många vis, då barnen ägnar sig åt bilderboken utan vuxenstöd. Under olika läsaktiviteter kunde jag bland annat se att de samspelar med varandra genom gemenskap, bekräftelse och respons. Barnen synliggör även utmärkande delar av rådande kamratkultur, då de befinner sig på den här specifika platsen. Detta sker i form av exempelvis delandet av materiella ting inom vänskapskretsen, aktivt socialt deltagande och lek.

Denna studie har fokuserat på villkor, kontroll och reglering av den barnkulturella platsen Schoolforgoodandevil.com och hur den tänkta målgruppen av barn rör sig inom platsen och dess rum. Genom användandet av en netnografisk metod har studien gått i dialog med platsens rum med hjälp av Foucaults heterotopiabegrepp samt barndomsgeografi för att påvisa hur diskursiva praktiker som kretsar kring barnet har påverkat uppbyggnaden av platsen och hur användarna tillåts nyttja dess rum. Anonymisering och censur har varit den främsta taktiken för platsens uppehållande av barnets ”säkerhet”. I analysen används även en social nätverksanalys som är en netnografisk metod för att deskriptivt analysera användarnas dialog för att undersöka förhållning till platsen regler, villkor och kontroll. Studien kommer fram till att målgruppen och positionen av platsen, det vill säga barnet respektive det digitala rummet, var den främsta påverkande faktorn i dess uppbyggnad, regler och kontroll.

Syftet med denna studie är att undersöka om barn i enlighet med FN:s konvention om barns rättigheter har möjlighet till att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet i förskolans utbildning samt om de utifrån läroplanen ges tid, rum och ro till eget skapande. Studien syftar till att undersöka hur barn åskådliggör sina möjligheter till eget/fritt skapande, vilket skapande som barnen anser vara viktigt och vad de väljer att framhäva samt i vilken form skapandet tar sig uttryck. Studien behandlar dessutom de handlingserbjudanden barn möter i förskolan och hur dessa påverkar skapandet. Vi har använt oss av vår nya metod digitala gåturer, där barnen själva och med stöd av en förskollärare har fått visa och berätta om sitt skapande för oss. Resultatet av studien visar att platsen är viktig för de möjligheter och handlingserbjudanden barn möter i förskolan. Vi ser även hur barns skapande tar sig många olika uttrycksformer samt att barn genom sitt aktörskap transformerar och erövrar platser och material. Slutsatsen av studien är att det är viktigt att vi noggrant ser över utformningen av förskolans miljöer samt tillgång till material för att eget/fritt skapande ska kunna uppnås. Då barnen använder många olika tillvägagångssätt i processen av sitt skapande blir det även viktigt att synliggöra och värdesätta resultatet av vad processen har lett till. Slutligen visar även studien att metoden digitala gåturer är en tillförlitlig och modern metod för att åskådliggöra barns perspektiv.