Det har länge debatterats om barngruppsstorlekar i såväl förskolan som i samhället. I förskolan är det förskollärare som ansvarar över att barns utveckling, lärande och omsorg bildar en helhet. Å ena sidan visar en stor del av tidigare forskning och samhällsdebatter att stora barngrupper bidrar till att förskollärare upplever svårigheter med att hinna se och tillgodose alla barn. Å andra sidan visar tidigare forskning att små barngrupper kan bidra till att barns kamratskapande hämmas. Syftet med föreliggande studie är att undersöka och problematisera hur förskollärare talar om barngruppsstorlekar i förskolan, och vilka möjligheter och hinder som framträder. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver och resonerar förskollärare om sitt arbete med olika barngruppsstorlekar? och Vilka tolkningsrepertoarer framträder när förskollärare talar om barngruppsstorlekar? Studiens empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju verksamma förskollärare i förskolan. Det talande språket är centralt i studien, vilket resulterat till att socialkonstruktionism och diskurspsykologi är teoretiska och metodologiska utgångspunkter. Det insamlade materialet har sedan analyserats utifrån diskurspsykologins analysverktyg: tolkningsrepertoar, kategorisering och retorik. Resultatet visar att förskollärarnas verklighet skiljer sig från Skolverkets riktmärken. Det som framträder i resultaten är att förskollärarna talar om att barngrupperna inte ska vara för små men samtidigt inte för stora. Däremot tyder resultatet på att det inte enbart är barngruppens storlek som är en bidragande faktor till att barngrupper upplevs som stora, utan även organisatoriska faktorer och ålder på barnen. Dessa olika faktorer påverkar om vissa barn hamnar i skymundan eller inte. Resultatet visar även att samtliga förskollärare talar om sin aktuella barngruppsstorlek som lagom, men det framkommer skilda tolkningsrepertoarer om vilka faktorer som är bidragande. Slutligen indikerar studiens slutsats att det råder skilda tolkningsrepertoarer kring om en barngrupp ska vara stor, liten eller lagom i förskolan.

Idag är de flesta barnen i åldern 1 - 5 år i Sverige inskrivna i förskolan och tillbringar en stor del av sin barndom där. Barngrupperna har under de senaste åren vuxit i storlek och personaltätheten har minskat. Syftet med studien är att studera hur förskolans organisation upplevs och hur den anses påverka förskollärarnas relationsbygge med det enskilda barnet. Studien baseras på kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Begreppen formell och informell organisation, omsorgsgivare, omsorgsetisk handling, relationskompetens och det "mellanmänskliga" har använts för att analysera empirin. Resultatet av studien visar en gemensam formell faktor som påverkar förskollärarnas relationsbygge med det enskilda barnet, vilken är stora barngrupper. De informella faktorerna har också en påverkan enligt förskolllärarna i relationsbygget med det enskilda barnet. Finns fungerande grundverksamhet och god struktur, så skapas fler tillfällen för förskollärarna att bygga relationer, god omsorg och undervisning, även när de rätta förutsättningarna saknas. Genomgående i studien visas att förskollärarna skapar flera olika strategier för att lösa situationer och sätta barnen i centrum. Studien vill bidra till att göra förskollärare medvetna om de organisatoriska villkoren och sin egen betydelse i rollen som relationsbyggare, att deras engagemang och vilja är direkt avgörande för barnets och förskolans framtid.

Sommaren 2023 släppte fackförbundet Sveriges Lärare ett pressmeddelande om att mer än hälften av barngrupperna i förskolan är för stora, och vill därför att regeringen ska stifta en lag om maximal gräns för hur många barn som ska finnas i varje grupp i förskolan (Sveriges Lärare, 2023).  Jaara Åstrand, ordförande för fackförbundet, uttrycker att hon befarar att barngrupperna annars kommer att bli större i framtiden. Vi som framtida förskollärare undrar hur detta påverkar våra förutsättningar för att säkerställa att alla barn i förskolan ska känna sig trygga. Vi har därför för avsikt med denna studie att undersöka om storleken på barngruppen påverkar pedagogers möjligheter att ge en god omsorg till barn i förskolan.  Vi har i studien utgått från våra frågeställningar Hur beskriver pedagoger begreppet omsorg? Hur anser pedagoger att barngruppens storlek påverkar förmågan att kunna ge barn en god omsorg? och Vilka strategier använder pedagoger för att tillgodose alla barns behov? För att kunna besvara vårt syfte och frågeställningar har vi gjort en kvalitativ studie, då vi har utfört sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger som har olika yrkestitlar och arbetar inom förskola. För att analysera vårt insamlade material har vi utgått från Nel Noddings teori om omsorgsetik. Genom att använda denna teori vill vi belysa förskolans omsorgsarbete, närmare bestämt dess möjligheter och hinder i relation till storleken på barngruppen. Resultatet av studien visar att pedagogerna anser att antalet barn är för stort för att de ska kunna tillgodose alla barns omsorgsbehov. Samtidigt förefaller det finnas en acceptans hos pedagogerna av situationen som de befinner sig i. En av våra slutsatser som vi kommit fram till är att pedagogerna tar vara på de tillfällen till omsorg när de dyker upp, en annan slutsats är att pedagogerna behöver vara flexibla i sitt arbete, och för att lättare kunna se varje barn och deras omsorgsbehov delar de in barnen i mindre grupper.

Denna studie undersöker förskolepersonalens uppfattningar om begreppet kvalitet i förskolan och hur förskolepersonal genomför systematiska kvalitetsarbete. Denna studie har sin utgångspunkt i ett barnperspektiv där barn är i centrum och deras intresse är viktigt i förskolan. Vidare undersöks vilka förutsättningar som har inverkan på förskolans kvalitet. I studiens bakgrund belysas att förskolan i Sverige brister i likvärdighet. Flertal förskollärare i forskningen upplever att orsaken till att förskolor har brister i kvaliteten är barngruppsstorlek, personaltäthet, personalkompetens et cetera. I studien medverkade sex förskolepersonal i fyra olika förskolor med olika yrkeskategorier. Metodvalen vid insamling av data för denna studie är kvalitativ metod. Det framgår i vår studie att respondenterna har kunskaper och erfarenheter av systematiskt kvalitetsarbete. Både förskolläraren och barnskötaren uttrycker vikten av systematiskt kvalitetsarbete eftersom verksamheten ska följas upp, utvärderas och utvecklas. I resultatet framgår att det är bra att mäta förskolans kvalitet eftersom det bidrar till en likvärdig förskola för alla barn. Via systematiskt kvalitetsarbetet blir förskolepersonalens arbetssätt synligt, vilka mål som har uppfyllt förbättra. Som en slutsats har vårt resultat visat att kvalitet påverkas av personaltäthet, stora barngrupp och pedagogernas kompetens.

Syftet med studien är att studera pedagogers syn på barngruppers storlek i relation till utveckling och lärande i förskolan. Denna studie undersöker därför hur pedagoger upplever arbetet med barngruppers storlek och hur dessa påverkar barns utveckling och lärande. Fokus i undersökningen är två specifika förskolor där ett grupperade arbetssätt har blivit ett resultat av en omorganisering. Ett grupperande arbetssätt innebär att förskolor organiserar sina barngrupper i mindre grupper. Studiens syfte undersöks genom tre frågeställningar som vi har skapat för att undersöka pedagogernas tankesätt kring barngruppens storlek i relation till utveckling och lärande, hur pedagoger resonerar kring organisering utifrån barngruppers storlek samt vilka konsekvenser pedagoger upplever barngruppers storlek får för utveckling och lärande. För att ta reda på frågeställningarna har en kvalitativ metod valts, som innebär att fem pedagoger på två olika förskolor har blivit intervjuade. Studiens resultat visar att barngruppens storlek har påverkan på barns utveckling och lärande genom exempelvis ökad interaktion och samspel i de mindre barngrupperna enligt de pedagoger som bidragit till undersökningen.

Syftet med den här studien var att genom kvalitativ intervju, utveckla kunskap om förskollärares uppfattningar om sin arbetsmiljö i förskolan och hur denna arbetsmiljö upplevs påverka det pedagogiska arbetet, samt vilket inflytande förskollärarna upplever sig ha på arbetsplatsen.Studiens resultat visar att förskollärares arbetsmiljö uppfattas ge upphov till stress och hög arbetsbelastning till följd av exempelvis många barn i barngrupperna. Förskollärarna uppger att de inte upplever att de har den tid och de resurserna de behöver för att utföra sitt arbete på ett för dem tillfredsställande sätt. Detta gör att förskollärarna känner sig otillräckliga i sin profession då de ibland upplever det som nödvändigt att prioritera andra saker än det pedagogiska arbetet. Resultaten visar också att förskollärarna upplever sig ha inflytande över sin arbetsmiljö men inte över sådant som upplevs påverka dem mest, så som barngruppernas storlek och lokalernas utformning.

The purpose with this qualitative text analysis is to study entire written C-essays in Sweden,about stress published between 2017 and 2022. The essay is gathered from DIVA using thekeywords “stress + förskola” and “förskollärare + stress” and includes 26 essays.The result indicates that stress preschool staff experience is connected to, the high workload, thegroup size of children, the high demands on pedagogical documentation, staff loss, high noiselevel, untrained substitutes, lack of substitutes and poor organization. In order to reduce stress,the documents show that fewer children in the children's groups are required or increased staffdensity and an organization that is responsive and strives towards a common goal.The study indicates a connection between stress and increased demands on preschool teachers inthe revised curriculum in 2016 and onwards. The increased number of long-term sick leave dueto stress in recent years among preschool teachers, might be a consequence. / Syftet med denna kvalitativa textanalys är att studera samtliga examensarbete och C-uppsatser iSverige som behandlar stress i förskolan 2017-2022. Dokumenten är hämtade från DIVA medsökorden “stress+förskola” och “förskollärare+stress” och omfattar 26 uppsatser.Resultatet indikerar att förskolepersonalen är stressad över: höga krav, för många arbetsuppgifter,som pedagogisk dokumentation, personalbortfall, barngruppens storlek och längre vistelsetider,hög ljudnivå, outbildade vikarier, brist på vikarier och dålig organisation. För att minska stressenkrävs enligt de granskade dokumenten, ökad personaltäthet över hela dagen, en organisation somär lyhörd och strävar mot samma mål.Studien indikerar ett samband mellan de höjda kraven på förskollärarna i de revideradeläroplanerna från 2016 och framåt och den ökade stressen. Detta skulle kunna knytas till attantalet långtidssjukskrivningar under samma period har ökat inom denna yrkesgrupp.Nyckelord: stress, förskola, förskollärare, barngruppsstorlek, personaltäthet, läroplanskrav

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares upplevelser av vaken-vila. Kvalitativaintervjuer med tio förskollärare har genomförts och resultatet har analyserats med IPA. Tvåhuvudteman har framtolkats. Konceptet vaken-vila visar hur förskollärarna uttrycker att vaken-vilaska vara en stund för lugn och återhämtning samtidigt som deras upplevelser skiftar, den upplevs bådesom bra och trevlig men också som svår och stressframkallande. Organisation av vaken-vila handlarom förskollärarnas upplevelser av möjligheter och begränsningar för aktiviteten i relation tillbarngruppsstorlek, personaltäthet, lokal och material. Studiens slutsatser är att vaken-vilan upplevssom en aktivitet med många dimensioner. Strukturella svårigheter såsom brist på personal i relationtill antal barn i förskolan skapar organisatoriska begränsningar för vad aktiviteten vaken-vila kaninnehålla. Detta leder till att några av förskollärarna upplever stress i samband med aktiviteten. Vi kangenom tolkning av vårt resultat se att vaken-vilan verkligen är det vår rubrik påstår: en svår nöt attknäcka. / The purpose of this study is to examine preschool teachers experiences of awake-rest. Qualitativeinterviews with ten preschool teachers have been conducted and the results have been analyzed withIPA. Two main themes have been interpreted: The concept of awake-rest and The organization ofawake-rest. Our interviews revealed that the concept of awake-rest is a moment where preschoolteachers wants there to be calm while allowing for mental recovery. But their experiences of awakerestis of different character. Feeling the activity as both good and enjoyable but also as difficult andstress related. The organization of awake-rest regards preschool teachers experiences about therestrains and opportunities of the activity in relation to child group size, number of staff, environmentand materials. The study concludes that the awake-rest is experienced as an activity with manydimensions. Structural difficulties such as lack of staff in relation to the number of children createsorganizational limitations on what the activity awake-rest may contain. This leads to some of thepreschool teachers experiencing stress in connection with the activity. We can, by interpreting ourresults, see that the awake-rest is really what our headline claims: a hard nut to crack.