I min roll som barnkörledare har jag mött många barn som inte vill sjunga höga toner och jag har även mött barn som inte anpassar sig till den gemensamma sången utan ”brummar” i ett monotont och lågt röstläge.   Genom intervjuer med tre barnkörledare har jag tagit reda på deras erfarenheter och uppfattningar kring barns röstutveckling från millennieskiftet fram till idag. Jag har även undersökt vilka erfarenheter barnkörledarna har av ”brummare” och sångsvaga barn samt hur de jobbar med dessa i barnkören.   Resultatet av studien visar att barnkörledarna inte upplever någon skillnad i barns röstomfång. Enligt studien har däremot klangidealet påverkats i och med barns starka förebilder inom populärmusiken som de försöker härma.

No description available.

Bakgrund: I svenska kyrkan finns en lång tradition av att kören är en viktig del av gudstjänstlivet och församlingsverksamheten. För en körsångare kan kören vara den första kontakt man har med sin församling. Svenska kyrkan samlar ca 100 000 körsångare och dessa utgör kyrkans största frivilliggrupp. För att behålla svenska kyrkans körer måste man ständigt rekrytera framgångsrikt. Syfte och frågeställningar: Syftet i denna uppsats är att undersöka vilka faktorer man bör fokusera på för att vara framgångsrik när man rekryterar körsångare i Svenska kyrkan? De specifika frågeställningarna är: Hur arbetar församlingarna med frågan kring rekrytering av framtida körsångare? Hur får man information om att församlingen bedriver körverksamet? Vilka faktorer är avgörande för en körsångare om den ska börja sjunga i en kör i Svenska kyrkan? Metod: Min undersökning bygger på enkäter. Jag har valt enkäter som metod för att kunna jämföra svaren mellan olika körer, kontexter och åldrar. Samma fråga har ställts till grupperna: Barn 6-12 år, Ungdom 13-20 år, Vuxna > 20 år i tre olika församlingskontexter: Landsortsförsamling, stadsförsamling och förortsförsamling. Körledarna för respektive kör har fått en körledarenkät. Körledarenkäten var med omfattande än körsångarenkäten. Resultat: Församlingarna använder traditionella kanaler för information t ex hemsidor, infofoldrar och utskick. Körledarna i undersökningen uttrycker dock att de saknar stöd från församlingarna när det gäller ansvar för rekrytering. Det är ofta via familjen eller en vän som man blir rekryterad och får information. Körens medlemmar är goda ambassadörer för sin kör. Ett gott rykte är rekryterande och ofta är det körsångarna som sprider och formulerar det. Rekryteringsgrunden är oftast musikalisk. I körsångarenkäten uttrycker man det på olika sätt: jag älskar, tycker om eller mår bra av musik. Att organisera körverksamheten för barn och unga i en körtrappa är framgångsrikt eftersom det eliminerar åldersglapp i verksamheten. Om man vill vara framgångsrik skall man satsa på relationer. Relationer via vänner, familjemedlemmar, lärare och anställda i kyrkan. Församlingarna bör satsa massivt på körsång för yngre åldrar. Att börja sjunga i barn eller ungdomskör främjar framtida körengagemang. Det är ett starkt samband mellan att sjunga i kyrkokör som vuxen och att börjat sjunga i barn- eller ungdomskör. Om Svenska kyrkan vill värna sina körer måste man bryta den vikande trenden vad gäller antalet barn och ungdomskörer.

The aim of this study is to gain insight into how experienced children’s choir conductors work with the development of voices in the elementary school age. The work primarily focuses on aspects of vocal production such as finding and matching pitch, intonation, tone quality, resonance and falsetto singing. Because of the inherent complex nature of singing, the work also to some extent covers other aspects of choir singing such as breath, posture and organisation. Three experienced Swedish choir directors were interviewed with a qualitative method. The results show that the directors’ methods were similar, emphasizing good voice quality of the director, high registry singing, and enhancing listening skills over detailed work with resonance and tone quality. The results also show that the choir directors were coherent with and to some extent relied on the same method literature that forms the backbone of this work. This study brings to light what methods are used by todays children’s choir directors and further underscores the relevance of existing literature. / Uppsatsens syfte är att ge inblick i hur erfarna körledare arbetar med röstutveckling hos barn i lågstadieåldern. De huvudsakliga områden som undersöks är körledarnas arbete med tonträffning, intonation, tonkvalitet, resonans och huvudklang. På grund av körsångens komplexa natur avhandlar arbetet även i viss mån övriga aspekter såsom andning, hållning och organisering av kören. Uppsatsen bygger på material från tre kvalitativa intervjuer med erfarna körledare. Resultatet visar att de tre körledarna använder sig av likartade metoder. Samtliga betonar vikten av att körledaren själv har en god röstkvalitet, att körsången sker i ett högt register anpassat till barnens röster och att körundervisningen bör fokusera på gehörsutveckling snarare än detaljarbete med resonans och tonkvalitet. Resultatet visar även att körledarnas metoder till stor del överensstämde med och i viss mån även utgick ifrån de källor som tas upp i uppsatsens litteraturkapitel. Uppsatsen visar på vilka metoder som används av erfarna barnkörledare och understryker även relevansen av den befintliga litteraturen i ämnet.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte varit att undersöka musisk pedagogik i förhållande till traditionell förmedlingspedagogik. De pedagogiska försöken har ägt rum hos 4 olika barnkörer med åldrarna 5-8 år vid 2 tillfällen vardera, där barnen fått bekanta sig med nyskrivet material. I arbetet har teorier om musisk pedagogik legat som grund, liksom författarskap kring barnrösten, barnkörmetodik och utvecklingspsykologi. Teorier kring delaktighet har tillsammans med interaktionsanalys legat som grund för analys och resultat, där diskussionen återkopplar till de resultat och den litteratur som arbetet vilar på. Resultaten visar att lek, fantasi och rörelser påverkar barnens musicerande positivt; deras interpersonella intelligens och delaktighet stärks. Eleverna håller enklare fokus, hyser större engagemang och får en sundare röstteknik. De ges också en större möjlighet att utveckla sina intrapersonella intelligenser, där mänskliga byggstenar som empati, förståelse för andras känslor och självuppfattning utvecklas genom samtal och ökad gruppacceptans.