Efterfrågan på arbetskraft har ökat inom IT-branschen samtidigt som den svenska arbetsmarknaden står inför en generationsväxling. Därav har konkurrensen om arbetskraften ökat och det har blivit viktigare för arbetsgivarna att arbeta mer fokuserat med att attrahera och behålla unga medarbetare. Syftet med denna studie är därför att undersöka vad unga som redan arbetar på ett IT-företag anser är viktigt, både för att attrahera och behålla unga framtida medarbetare. Detta gjordes genom en fallstudie och tio djupintervjuer genomfördes med unga medarbetare på företaget. Detta har resulterat i ett utkast till en modell som visar vilka aspekter som är viktiga för att attrahera och behålla unga medarbetare. Vidare i modellen beskrivs förhållandena mellan dessa aspekter och när dessa är viktiga för unga medarbetare. Den främsta aspekten både ur behålla- och attraheraperspektivet visade sig vara utveckling. De psykologiska teorier och begrepp som appliceras på modellen är commitment, psykologiska kontrakt, employer attractiveness, employer branding samt diverse strategier för att attrahera och behålla personal.

Bakgrund och problem: Vikten av att marknadsföra varumärken har länge varit känd menpå senare år har företag även insett att de har att vinna på att marknadsföra sig somarbetsgivare. Det här sättet att marknadsföra sig på och skapa ett arbetsgivarvarumärkekallas i teorin på engelska för Employer Branding och består av tre delar; attrahera,rekrytera och behålla personal. På möten med personalchefen på fallföretaget har detframkommit att företaget upplever att de har svårare att behålla personal än tidigare.Ytterligare en fundering som har kommit fram i våra diskussioner med företaget är hurföretagets produktvarumärken påverkar företagets arbetsgivarvarumärke. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra det internt och externt upplevdaarbetsgivarvarumärket hos fallföretaget Cloetta Fazer. Vi vill vidare analysera om något iCloetta Fazers arbetsgivarvarumärke skulle kunna vara anledningen till den upplevt högapersonalomsättningen. Avgränsning: Vi har avgränsat oss till ett av koncernens dotterbolag, Cloetta Fazer SverigeAB. Vi har även teoretiskt avgränsat oss till en del av arbetsgivarvarumärkesbyggande, nämligen att behålla personal. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie med ett holistiskt perspektiv och ett hermeneutiskt förhållningssätt. 36 intervjuer har genomförts med personer från fyragrupper; ledningsgruppen, nuvarande, före detta samt potentiella arbetstagare. Teori: Vi har använt olika teorier inom internt perspektiv och externt perspektiv på arbetsgivarvarumärket. Vidare har vi använt teorier för hur dessa två perspektiv sammanlänkas med varandra och ledningens perspektiv. Empiri: I empirikapitlet redovisas informationen från intervjuerna med de fyra grupperna. Resultat och slutsats: Studien har visat att det externa perspektivet på Cloetta Fazers.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur kunskapsintensiva tjänsteföretag inom banksektorn kan attrahera nya medarbetare och behålla befintlig personal med hjälp av Employer Branding. Studien baseras på kvalitativ metodik, bestående av djupgående intervjuer med tre svenska storbanker; Handelsbanken, Swedbank och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). För att få en mer specialiserad kunskap om fenomenet Employer Branding har även Academic Communication intervjuats, som är ett marknadsföringsföretag inriktad på denna form av marknadsföring. Ett gediget informationsunderlag gällande den externa och interna målgruppens uppfattning av företagens Employer Brand är centralt för att utarbeta adekvata Employer Branding-strategier. Under arbetets gång är det betydelsefullt att kontinuerligt undersöka om associationerna som företagen vill sammankoppla till dess varumärke som arbetsgivare, förmedlas, och att anpassa strategierna utefter det.  Employer Branding genomförs externt främst genom deltagande på mässor och arbetsmarknadsdagar på högskolor och universitet. Det personliga mötet är centralt vilket fordrar att de operationellt ansvariga har kunskap om budskapet som ska kommuniceras. Att prioritera vilka aktiviteter som bedrivs skapar ett tydligare Employer Brand. Genom främst företagens intranät och personaltidningar förmedlas Employer Branding-budskapet internt. Företagens kultur och identitet används för att förstärka och tydliggöra dessa budskap för att påverka de anställdas beteenden. Företagens organisationsstruktur har en stor inverkan på kunskapsintensiva tjänsteföretags Employer Branding-arbete. En decentraliserad struktur gör det svårare att bedriva arbetet internt, men lättare externt. Det motsatta gäller den centraliserade organisationsstrukturen. En kombinerad organisationsstruktur med båda ovanstående element är att föredra ur Employer Branding-synpunkt. För kunskapsintensiva tjänsteföretag, som banker, är arbetet med Employer Branding särskilt centralt. Arbetet med att attrahera och behålla kompetent personal långsiktigt blir påtagligt då bankväsendet snart kommer ha brist på kompetent arbetskraft. Då bankerna dessutom konkurrerar utifrån i stort sett samma utbud och riktar sig till ungefär samma kunder blir behovet av att särskilja sig som arbetsgivare synnerligen betydelsefullt. För att motivera Employer Branding-insatserna för ledning och övriga anställda krävs bättre mätverktyg än vad som finns tillgängligt idag. Detta är även viktigt för att kunna styra de fortsatta insatserna i rätt riktning och för att få ledningen i företagen att prioritera frågan.

Under de tre senaste decennierna har medarbetarens betydelse för professionella tjänsteföretag ökat eftersom individens kunskap är en av företagens främsta tillgångar. Kunskap kan ses som en flyktig tillgång eftersom medarbetaren av fri vilja kan ta med sig den ut ur företaget. Av den anledningen är det viktigt att företagsledningen i revisionsbyråerna utarbetar strategier för att behålla sina professionella medarbetare i organisationen. Med denna problematik som utgångspunkt formulerades problemet: Vad påverkar den professionella medarbetaren vid valet att stanna kvar i en revisionsbyrå? Studiens huvudsyfte är att identifiera och förklara de faktorer som professionella medarbetare anser viktigast respektive minst viktiga för att stanna kvar i en revisionsbyrå. Ett delsyfte är att kunna lämna rekommendationer till företagsledningen om vilka faktorer de ska förstärka och vilka som är av mindre betydelse. Studien utgår från företagsledningens perspektiv och ett teoretiskt ramverk som ger en övergripande bild av professionella tjänsteföretag och teorier om vad som påverkar medarbetaren i valet att stanna kvar på sin arbetsplats. Utifrån teorin har en webbenkät genomförts på medarbetare i som arbetar på fyra stycken revisionsbyråer i Sverige.   Studien visar det är viktigt att medarbetarens upplever arbetstillfredsställelse. Om medarbetarna har utvecklande arbetsuppgifter, möjligheten att uppnå sina ambitioner samt delar värderingar med organisationen ökar möjligheten att de stannar i organisationen.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur fem av Sveriges största advokatbyråer arbetar praktiskt med att motivera sina biträdande jurister i yrkesrollen. Uppsatsens teoretiska referensram baseras på Maslows behovshierarki. Motivationsarbetet utvärderas i uppsatsen om det kan bidra till att de biträdande juristerna stannar kvar på byråerna eller inte. Utvärderingen sker genom att för- och nackdelar med motivationsverktygen diskuteras. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie och det empiriska avsnittet bygger på intervjuer med HR- chefer på respektive advokatbyrå. Intervjuerna har varit semistrukturerade och frågor kring advokatbyråernas motivationsarbete samt frågor om en eventuell problematik i att behålla biträdande jurister på byrån har ställts till samtliga respondenter. En slutsats är att social gemenskap och professionell utveckling är betydelsefulla motivationsverktyg på advokatbyråerna. Dessa motivationsverktyg kan formas genom tydliga värderingar och ett gott ledarskap. En annan slutsats är att det sker en utveckling mot fler alternativa karriärvägar än enbart med delägarskap som mål. En tredje slutsats är att social gemenskap, professionell utveckling och delägarskap kan bidra till att jurister behålls på byråerna.

<p><strong>Bakgrund och problem: </strong>Vikten av att marknadsföra varumärken har länge varit känd menpå senare år har företag även insett att de har att vinna på att marknadsföra sig somarbetsgivare. Det här sättet att marknadsföra sig på och skapa ett arbetsgivarvarumärkekallas i teorin på engelska för Employer Branding och består av tre delar; attrahera,rekrytera och behålla personal. På möten med personalchefen på fallföretaget har detframkommit att företaget upplever att de har svårare att behålla personal än tidigare.Ytterligare en fundering som har kommit fram i våra diskussioner med företaget är hurföretagets produktvarumärken påverkar företagets arbetsgivarvarumärke.</p><p><strong>Syfte: </strong>Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra det internt och externt upplevdaarbetsgivarvarumärket hos fallföretaget Cloetta Fazer. Vi vill vidare analysera om något iCloetta Fazers arbetsgivarvarumärke skulle kunna vara anledningen till den upplevt högapersonalomsättningen.</p><p>Avgränsning: Vi har avgränsat oss till ett av koncernens dotterbolag, Cloetta Fazer SverigeAB. Vi har även teoretiskt avgränsat oss till en del av arbetsgivarvarumärkesbyggande, nämligen att behålla personal.</p><p><strong>Metod: </strong>Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie med ett holistiskt perspektiv och ett hermeneutiskt förhållningssätt. 36 intervjuer har genomförts med personer från fyragrupper; ledningsgruppen, nuvarande, före detta samt potentiella arbetstagare.</p><p><strong>Teori: </strong>Vi har använt olika teorier inom internt perspektiv och externt perspektiv på arbetsgivarvarumärket. Vidare har vi använt teorier för hur dessa två perspektiv sammanlänkas med varandra och ledningens perspektiv.</p><p><strong>Empiri: </strong>I empirikapitlet redovisas informationen från intervjuerna med de fyra grupperna.</p><p><strong>Resultat och slutsats: </strong>Studien har visat att det externa perspektivet på Cloetta Fazers.</p>

Sveriges väg in i det kunskapsintensiva samhället har bidragit till att mänskliga resurser och den kompetens de besitter kan ses som organisationers största konkurrensfördel. Samtidigt råder en låg grad av arbetslöshet vilket skapar en ökad konkurrens om arbetskraften för organisationerna på arbetsmarknaden. Organisationer kan stärka sin konkurrenskraft och säkra sin överlevnad på marknaden genom att arbeta med strategin Talent Management. Föreliggande studies syfte behandlar området Talent Management och på vilket sätt organisationer, genom strategin arbetar med att attrahera, utveckla och behålla personal. Syftet uppfylls genom att besvara studiens tre frågeställningar som berör arbetet med att attrahera personal genom Employer Branding, utveckla personal genom kompetensutveckling och behålla personal genom motivation. Dessa delar utgör även grunden för den teori som används i studien. Studien bygger på en kvalitativ metod där sju organisationer undersöks genom intervjuer med personer från respektive verksamhet. Merparten av intervjupersonerna är verksamma inom HR-området medan fåtal intervjupersoner besitter annan ledande befattning. För att genomföra analys och utläsa resultat används teoristyrd tematisk analys som metod. Studiens resultat visar att struktur och ansvarsfördelning av Talent Management och dess huvudområden är centralt för strategins implementering i organisationerna. Resultatet visar även att organisationerna lägger stor vikt vid området attrahera, medan arbetet inom området behålla har viss utvecklingspotential. Studiens resultat visar även att organisationerna ålägger chefer ett stort ansvar för delar inom arbetet med Talent Management.

Då människors syn på arbete kommit att förändras i takt med ”det nya arbetet” har det kommit att bli en mer utmanande process för organisationer att på den traditionella aspekten Behålla personal. Att arbetstagare byter jobb allt oftare är positivt för samhällets utveckling, då det kan skapa värdefulla effekter i form av kunskapsspridning och konkurrenskraft. Trots detta tycks många organisationer ha svårt att se det positiva i att deras personalomsättning ökar och mycket resurser läggs på att Behålla arbetstagare. Detta stämmer väl överens med den organisation som kommit att identifieras, vilken både arbetar för att Behålla sin personal, samt innehar hög personalomsättning. Därav syftar denna studie till att förklara i vilken utsträckning en organisation behöver förhålla sig till den traditionella aspekten Behålla, utifrån ett arbetsgivarperspektiv i en kontext av “det nya arbetet”. Studien grundar sig i en kvalitativ studie, där vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer har samlat in vårt material. Studien har identifierat och utgått från tre centrala områden inom aspekten Behålla, vilka är människan i organisationen, lärande och utveckling, samt prestationer och belöningar. Dessa tre centrala områden har hjälpt oss att skapa förståelse för aspekten Behålla, då den utformat den teoretiska referensramen samt bidragit till studiens datainsamling. Studien visar att “det nya arbetet” handlar om att människan idag värderar sin egen framgång och lycka högre än vad människan gjort tidigare. Vi har i studien kommit fram till att den identifierade organisationen arbetar med den traditionella aspekten Behålla. Däremot sker detta arbete på gruppnivå och behöver i större utsträckning individanpassas, när det kommer till att Behålla personal. / As people's view on work have come to change as the "new work" changes, it has become a more challenging process for organizations to retain their staff in the traditional way. The fact that employees change jobs more and more often is positive for the development of the society, as it can create valuable effects in the form of knowledge dissemination and competitiveness. Despite this, many organizations seem to have a hard time seeing the positive in their increasing turnover while a lot of resources is being spent on retaining employees. This is in an agreement with the organization that has been identified, which both works to retain its staff and has a high turnover. Hence, this study aims to explain the extent to which an organization needs to relate to the traditional way of retaining, from an employer perspective in the context of "new work". The study is based on a qualitative study in which the researchers have collected their material by means of semi-structured interviews. The study has identified and started from three key areas of theory retention, which are the person in the organization, learning and development, as well as achievements and rewards. These three central areas have helped us to gain an understanding of the theory as well as they form a large part of the study, as it designed the theoretical frame of reference and contributed to the study's data collection. The study shows that "new work" is about the fact that people today values their own success and happiness more than they did before. We have found in the study that the identified organization works with the traditional way of retaining. However, this work takes place at a group level and needs to be more individually adapted when it comes to retain.

Arbetsmarknaden genomgår en ständig förändring vilket medfört att arbetsgivare inom flera branscher har svårt att hitta potentiella medarbetare med rätt kompetens. Detta har gjort att arbetsgivare i större mån investerat i employer branding, ett arbete som avser att öka arbetsgivares förmåga att attrahera och behålla rätt medarbetare. För att säkra organisationens framtida utveckling har många arbetsgivare valt att inrikta sig på en särskild målgrupp. Målgruppen är den nya generationens medarbetare som består av unga och kvalificerade individer som nyligen trätt in på arbetsmarknaden. Syftet med denna uppsats var att ge en inblick i ett specifikt företags arbete med employer branding samt att undersöka hur det uppfattas av medarbetarna inom organisationen. Företaget som uppsatsens undersökning baserats på har specialiserat sig på den nya generationens medarbetare. Tidigare forskning har visat att employer branding kan användas för att öka arbetsgivares förmåga att attrahera och behålla medarbetare, framförallt bland den nya generationens medarbetare. Uppsatsens teoretiska ramverk bestod av sociologen Parsons teori om sociala handlingssystem, human resource management litteratur som behandlar employer branding samt Scheins teori om organisationskulturens dimensioner.  Åtta semistrukturerade intervjuer tillämpades för att ge ett chefs och medarbetarperspektiv av företagets arbete med employer branding och den rådande organisationskulturen. Resultatet visade att företagets arbete med extern employer branding uppnådde en viss önskad effekt och upplevdes som positivs av medarbetarna. Resultatet visade även att organisationskulturen hade en avgörande betydelse för det interna arbetet med employer branding. Företagets interna arbete med employer branding och organisationskulturen upplevdes som både negativ och positiv av medarbetarna. Denna uppsats avser kunna bidra med insyn och förståelse på de fördelar och problem som employer branding kan medföra.

Syftet med vår studie är att undersöka om, och i sådant fall hur, företag arbetar med att behålla sin befintliga personal. Utgångspunkten för studien är att individer idag lever med en föränderlig arbetsmarknad, vilket kräver en anpassning från arbetsgivare för att möta arbetstagares växande krav. Studien är genomförd med metoden Grundad teori och baseras på sju intervjuer och tre textanalyser från de medverkande företagens hemsidor. Den grundade teori som växt fram och som utgör vårt resultat är att det är utmanande att behålla sin personal, vilket kan hanteras med hjälp av vår kärnkategori, bred satsning på personalen. För att hjälpa till att förklara kärnkategorin består den utvecklade teorin av åtta övriga kategorier, som utgör viktiga komponenter i arbetet för att behålla sin personal. Dessa är utveckling, intern rörlighet, arbetsklimat, förmåner, strukturerat arbete, mångfald, trygg arbetsgivare och flexibilitet. För att fördjupa förståelsen för vårt resultat har vi analyserat detta med hjälp av tidigare forskning inom studieområdet samt applicerat ett teoretiskt ramverk bestående av monopolkapitalismen, human resource management och den affärsmässiga karaktären. Studien bidrar till en förståelse för företags olika satsningar som visat sig vara viktiga i arbetet med att behålla sin personal.