De flesta organisationer idag har insett att för att tillväxt ska kunna ske, är det nödvändigt att rikta fokus mot det mänskliga kapitalet - medarbetarna. För att attrahera nya talangfulla medarbetare, men kanske främst behålla befintliga, är kompetens- och karriärutveckling starka och vissa gånger avgörande verktyg. Att erbjuda karriär-och utvecklingsmöjligheter är fördelaktigt då detta tenderar att öka medarbetarnas motivation, lojalitet och engagemang. Kompetenta och tillfredsställda medarbetare kommer i sin tur att gynna strategiska målsättningar samt organisationen i stort. Däremot kan det många gånger vara utmanande att balansera individuella målsättningar med vad som faktiskt är möjligt ur ett organisatoriskt perspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan en organisatorisk karriärutvecklingsstrategi med hur medarbetarna konkret upplever sina karriärmöjligheter. Vidare ämnar studien att utforska medarbetares drivkrafter och motivation inom området för att därigenom identifiera viktiga aspekter för att behålla medarbetare genom just karriärutveckling. Studien har genomförts med en kvantitativ ansats och datan har inhämtats genom en enkätundersökning hos ett stort energibolag i Sverige. Resultatet har analyserats i sin helhet, men också delvis i jämförelse mellan undersökningsgrupper i form av kön, ålder och anställningstid. Slutsatserna som studien resulterat i är att karriär- och kompetensutveckling visar sig vara viktigt för många medarbetare i organisationen samt att individanpassning efterfrågas. Medarbetarnas olika anställningstider tenderar även att generera olika uppfattningar om möjligheterna till karriärutveckling och att det inte bara är viktigt att erbjuda utvecklingsmöjligheter utan även möjliggöra tid för genomförandet. Karriärutvecklingsstrategier som kan verka exkluderande behöver vidare vara välmotiverad och grundad med andra erbjudanden till de som inte omfattas. Dessutom genererade studien, som det kanske tydligaste resultatet, att kommunikation vad gäller karriärutveckling är av hög betydelse. Detta både för att medarbetarna ska känna sig tillfredsställda och informerade kring vad som finns att tillgå, men också för att organisation och medarbetare ska jobba mot samma målbild.

Titel: Kampen om rätt medarbetare. En studie om generation Z. Frågeställning: Vilka HR-strategier använder organisationer för att attrahera och behålla generation Z? Syfte: Uppsatsen syfte är att identifiera vilka HR-strategier organisationer använder för att attrahera och behålla medarbetare och hur de anpassar dem till generation Z. Studien kan komma att bidra till att ge dagens organisationer förutsättningar för hur de ska attrahera och behålla generation Z. Metod: Studien har en deduktiv ansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Data utgår från sju strukturerade intervjuer. Slutsats: Organisationer i Sverige använder liknande strategier för att attrahera och behålla medarbetare, skillnaden är hur anpassade och välutvecklade det är för generation Z. Organisationens utformning av HR-strategier beror på vilken uppfattning de har av generation Z.

Under de senaste decennierna har HRs roll förändrats inom organisationerna. Från att vara enlägre administrativ funktion har HR ökat i betydelse och anses idag vara en strategisk resurs,vilket har lett till att begreppet SHRM myntats. Inom SHRM återfinns rekrytering, hanteringav humankapitalet och bevarande aktiviteter. Fokus bör ligga på bevarandet av nyckelmedarbetaresom är viktiga för organisationens konkurrenskraft på arbetsmarknaden när det idag tillstor del är arbetstagarens marknad. Syftet med vår studie är att undersöka hur organisationeranvänder HR-funktionen för att locka nyckelmedarbetare att stanna kvar, med fokus på framgångsfaktorer för ett lyckat strategiskt HR-arbete, samt dess påverkan på det psykologiska kontraktet. Vi har använt oss utav kvalitativa intervjuer med tre informanter som ingår i en organisations ledningsgrupp. Materialet har sammanställts och analyserats genom en tolkande ansats där vi med stöd av tidigare forskning identifierat relevanta begrepp som undersökts empiriskt. De slutsatser som vi kan dra om SHRM som arbetssätt är att det krävs kunskap och insikt hos ledningen om vad för potential HR-funktionen har att bidra med till organisationen för att kunna implementera SHRM som arbetssätt. Angående bevarande åtgärder för att behålla nyckelmedarbetare bör organisationer först och främst tillkännage att nyckelmedarbetare finns för att de ska kunna motiveras till att vilja arbeta med bevarande aktiviteter för att behålla dessa. Vi kan även dra slutsatsen att det psykologiska kontraktet bortprioriteras när personalomsättning har blivit en naturlig del av organisationens vardag. / Great changes have occurred in HR over the last few decades. From being a lower, administrativefunction, HR has developed to a strategic resource in, operating in the higher levels of the organization, which has lead to the development of SHRM. Within the field of SHRM we can find recruitment, management of human capital and activities to decrease turnover. Attention should be paid to retain key employees whom are of great importance for creating a competitive advantage for the organization on the labor market. The purpose of this study is to investigate how organizations use the HR-function to increase retention among key employees; focusing on success factors for a strategic HR-work and its effect on the psychological contract. We've used qualitative interviews containing three informants that represent an organizations operational management team. The material has been assembled and analyzed through an interpreting approach where we, supported by theories and previous research, have identified relevant terms that have been investigated empirically. A conclusion regarding SHRM, as a practice, is that it demands a high level of knowledge and insight within the operational management team regarding the diversity of HR and how it can contribute to the organization in order to be implemented within the organization. Regarding activities to decrease turnover to keep key employees, organizations primarily need to signify the existence of key employees to even consider wanting to work with these kinds of activities. Furthermore, we have identified the lack of priority that the psychological contract gets if turnover has become a natural part of the everyday life within the organization.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka faktorer som är avgörande för unga officerare att stanna kvar i yrket och belysa deras föreställning avseende vad som skulle kunna få dem att lämna yrket i förtid. Jämförelsen mellan dessa två förhållningssätt ger en tydligare bild avseende vad som Försvarsmakten måste utveckla för att färre officerare ska lämna yrket i en tid när organisationen ska växa.   Sammanfattningsvis pekar studies slutsatser på att varierande och utmanande arbetsuppgifter i förhållande till genomförd utbildning med en kommunicerad individuell utvecklingsplan mot nästa befattning/skola inom ramen för en organisation med hög flexibilitet, god gemenskap och ett nutida ledarskap som motiverar unga officerare till att stanna kvar. Avsaknaden av ovan och utebliven kommunikation runt den individuella utvecklingsplanen samt en låg förståelse för unga officerares behov av en flexibel arbetsgivare och då särskilt när livssituationen förändras. Detta sammantaget får unga officerare att tappa förtroendet, tilliten och känslan av betydelse vilket leder till att unga officerare lämnar Försvarsmakten.   Rekommendationen till Försvarsmakten är att myndigheten måste förtydliga vikten av hur organisationen jobbar med frågor kring motivation och arbetstillfredställelse. För chefer är det ett systematiskt arbete att genom sitt ledarskap motivera sina medarbetare genom att cheferna har en roll som motivationsgivare och det kräver att chefer är nära sin organisation samt söker svar på vad som motiverar sin medarbetare genom ett aktivt samspel. / The purpose of the research is to determine which factors are essential for young officers to remain in the profession and shed light on what could cause them to leave. The comparison between these two approaches gives a better understanding of what the Armed Forces must develop to reduce the number of officers leaving the profession at a time when the organization must grow.   It is the authors' conclusion that varied and challenging tasks in conjunction with a completed education where there is a clearly communicated and individual development plan towards the next position / school within the framework of an organization with high flexibility, good community and a contemporary leadership will motivate young officers to stay. The lack of the above, poor communication around the individual development plan and a low understanding of the young officers needs for a flexible employer, especially when life situations change, will result in young officers losing their confidence, trust and sense of significance leading them to leave the Armed Forces.   The recommendation to the Swedish Armed Forces is that the organization must clarify the importance of how it deals with questions regarding motivation and job satisfaction. For managers, it is a continuous and systematic duty to motivate their employees through their leadership. Managers have a key role as a motivator and that requires managers to be close to their organization and seek answers to what motivates their employees through an active interaction. / <p>Presentationen genomfördes via ZOOM med anledning av den pågående pandemin (covid-19).</p>

Det finns studier som visar att sjöfarten har svårt att bibehålla unga sjöfarare inom sjömansbranschen. Forskning visar att yngre sjömän har en större tendens att avbryta sin karriär till sjöss och är mer receptiva för erbjudande från landbaserade arbetsplatser än de äldre sjömännen. Mot denna bakgrund har syftet med detta arbeta varit att undersöka vad som gör att en nautiker stannar inom sjöfartsyrket, vilka faktorer som påverkar ett val att gå iland och om ålder och generationstillhörighet har någon inverkan i synen på karriären. För att få fram ett resultat hölls det kvalitativa intervjuer. Resultatet påvisar att det är ledigheterna som lockar med ett yrke till sjöss. Anledningen till att seniorbefälen har stannat till sjöss så länge är att de har trivts och haft möjlighet att utvecklas. Resultatet visar även att detta är något som de studerande respondenterna tycker är viktigt för att det ska arbeta till sjöss hela sitt yrkessamma liv. En annan slutsats som drogs var att ålder inte har någon påverkan på hur en person ser på sin karriär till sjöss och att alla respondenterna var överens om att organisationen fungerar bäst med en besättning i varierande åldrar. / There are studies that show that the shipping industry has a hard time keeping young seafarers. There has been researches that show that young seafarers have a higher tendency to discontinue their career at sea and are more receptive for offers from land-based companies then the older seafarers. Against this background the purpose of this study has been to examine what makes a seafarer stay within the shipping industry, what factors influence a seafarer’s choice to go ashore and if age and generational affiliation has an impact in the perception of a lifelong career at sea. To obtain a result, qualitative interviews were held. Results show that it is the long vacations that attracts the seafarer to choose a life at sea. The reason that the older seafarers have stayed in this profession for a long period of time is because they have enjoyed their time on board and there has been a possibility to evolve. The results also show that this is something that the studying respondents think is important for them if they are to work at sea their entire career. Another conclusion that was drawn was that age doesn’t affect a person´s view of a career at sea and all respondents agree that the organization onboard works best if the crew is of mixed age.

Den mänskliga resursen är en organisations viktigaste tillgång då organisationen är beroende av mänsklig aktivitet för att existera. Chefer blir i avseendet viktiga då de kan ses som organisationens företrädare samt då de bidrar till och formar processer och arbetsförhållanden. Det blir därav av vikt att skapa förutsättningar för dem att hantera sin roll och vilja stanna i den. Tidigare forskning visar att organisatoriska förutsättningar påverkar chefsrollen, men inte specifikt hur den organisatoriska kontexten får betydelse för deras intention att stanna i rollen. Syftet med den här studien är att undersöka hur första linjens chefers intention att stanna i rollen kan förstås utifrån den organisatoriska kontexten. Vidare är syftet att skapa förståelse för hur cheferna upplever sina förutsättningar att hantera rollen. För att besvara syftet har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer inom vården i offentlig sektor legat till grund för empiri. Resultatet visar att chefsrollen är komplex med förväntningar från flera håll, vilket tydliggör varför den organisatoriska kontexten är betydelsefull för att förstå chefernas upplevelser och deras intention att stanna i rollen. Ur chefernas berättelser kan uttydas att arbetstillfredsställelse och organisatoriskt engagemang är betydelsefullt, vilket främst härleds till den kliniska verksamheten och medarbetarna. Vidare framgår att organisatoriska förutsättningar som samspel, kommunikation och stöd får betydelse för hur de hanterar krav och förväntningar. Sammantaget bidrar studien till en ökad förståelse för hur en organisation, genom den organisatoriska kontexten, kan verka för att behålla första linjens chefer. / The human resource is an organization's most important asset as the organization depends on human activity to exist. In this reference, managers become important as they can be seen as the organization's representatives as well as they contribute to and shape processes and working conditions. It therefore becomes important to create an environment for them to manage their role and a will to stay in it. Previous research shows that organizational conditions affect the managerial role, but not specifically how the organizational context will have an impact on their intention to stay in the role. The aim of this study is to investigate how the first-line managers' intention to stay in their position can be understood from the organizational context. Furthermore, the aim is to develop an understanding of how the managers experience their ability to handle the role. To answer the aim, a qualitative method in the form of semi-structured interviews with first-line managers in public healthcare sector has been the source for empirical data. The result shows that the managerial role is complex with expectations from several directions, which explains why the organizational context is important for understanding the managers' experiences and their intention to stay in their position. From the managers' stories it can be read that job satisfaction and organizational commitment are important, which is mainly attributed to the clinical activities and the employees. Furthermore, it appears that organizational conditions such as interaction, communication and support will have an impact on how they handle requirements and expectations. In summary, the study contributes to an increased understanding of how an organization, through the organizational context, can work to retain first-line managers.

Titel: ”Vilka vill jobba med detta i framtiden?” En kvalitativ studie om hur offentlig verksamhet i Småland arbetar med att attrahera och behålla socialsekreterare. Författare: Bettina Idberg Corr, Johanna Lindberg, Kevin Hammenstrand Problemformulering:  · Hur arbetar offentlig verksamhet med att attrahera och behålla kompetens inom yrkesgruppen socialsekreterare? · Vilka möjligheter kan identifieras för att möta fortsatta utmaningar med att attrahera och behålla socialsekreterare? Syfte: Syftet med studien är att få en uppfattning om hur offentlig verksamhet arbetar med att attrahera och behålla socialsekreterare. Studien ämnar också identifiera fortsatta utmaningar och möjligheter för offentlig verksamhet med att attrahera och behålla socialsekreterare. Metod: En kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. Datainsamling har skett genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Slutsats: Vår studie visar att hur offentlig verksamhet arbetar med att attrahera och behålla socialsekreterare skiljer sig åt beroende på vilka förutsättningar kommunerna har. De centrala faktorerna i arbetet med att attrahera och behålla socialsekreterare är ledarskap, arbetsmiljö, kompetensutveckling, tid för återhämtning, meningsfullhet och organisationskultur. Denna studie visar att det är klientarbetet som skapar meningsfullhet för socialsekreterarna i deras yrkesroll. / Title: "Who wants to work with this in the future?" A qualitative study on how public organisations in Småland work to attract and retain social workers. Authors: Bettina Idberg Corr, Johanna Lindberg, Kevin Hammenstrand Problem formulation:  · How does the public sector work to attract and retain competence within the professional group of social workers? · What opportunities can be identified to meet the continuing challenges of attracting and retaining social workers? Purpose: The purpose of the study is to get an idea of how public services work to attract and retain social workers. The study also intends to identify continuing challenges in how public services work to attract and retain social workers. Method: A qualitative case study with an inductive approach. Data collection has been done through semi-structured qualitative interviews.         Conclusion: Our study shows that how public services work to attract and retain social workers differs depending on the conditions the municipalities have. Central factors in the work to attract and retain social workers are leadership, work environment, skills development, time for recovery, meaningfulness and organisational culture. This study shows that it is the client work that creates meaningfulness for the social workers in their professional role.

Syftet med följande kandidatuppsats är att skapa en större förståelse för ledares upplevelser av employer branding ur ett genusperspektiv i mansdominerade organisationer. Denna kandidatuppsats har undersökt en organisation inom tillverkningsindustrin och har inslag av fallstudie. Studien har fokuserat på hur kvinnliga och manliga ledare uppfattar arbetsgivarvarumärket för att attrahera och behålla kvinnliga ledare. Vidare har studien fokuserat på hur jämställdhet uppfattas av ledare i en mansdominerad organisation. Den teoretiska referensramen består av teorier, begrepp och tidigare forskning gällande employer branding, employer femvertising, genusteorier, jämställdhet, kvinnan i minoritet samt ledarskap.I kandidatuppsatsen har en kvalitativ metod använts där åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med kvinnliga och manliga ledare på olika nivåer och affärsområden. En kompletterande intervju har även genomförts med en representant från personalavdelningen för att skapa en överblick över organisationens kontext. Resultatet påvisar att organisationer som domineras av män tenderar att främja män. Vidare indikerar resultatet att det i den studerade organisationen finns få insatser för att attrahera och behålla specifikt kvinnliga ledare. Resultatet synliggör även hur organisationskulturen i en mansdominerad organisation kan bidra negativt till arbetsmiljön för kvinnliga ledare. Denna kandidatuppsats kan ses som ett komplement till tidigare forskning med sin inriktning mot employer branding och könsskillnader som få tidigare studier kombinerat. Vidare kan även denna studie bidra till praktikersamhället som inspiration samt underlag för mansdominerade organisationer som vill arbeta för en mer jämställd arbetsplats. / The purpose of this bachelor’s thesis is to broaden the perspective of leader’s experience regarding employer branding from a gender perspective in male-dominated organisations. This bachelor’s thesis has examined an organisation in the manufacturing industry and has elements of a case study. The study is focused on how female and male leaders perceives their employer brand to attract and retain female leaders. Furthermore, the study has focused on how gender equality is perceived by leaders in a male-dominated organisation. The theoretical framework consists of theories, concepts and previous research in employer branding, employer femvertising, gender studies, gender equality, females in minority and leadership.In this bachelor’s thesis, a qualitative method was used where eight semi-structured interviews was conducted with female and male leaders at different levels and business areas. A complementary interview was also implemented with a human resource representant to create an overview of the organisational context. The results show that organisations dominated by men tend to promote men. Furthermore, the results indicate that in the studied organisation are few efforts to attract and retain specifically female leaders. The results also show how organisational culture in a male-dominated organisation can contribute negatively to the work environment for female leaders. This bachelor’s thesis can be viewed as complementary to earlier research oriented around employer branding and gender differences, which few earlier studies have combined. This study could furthermore contribute to practitioner society as inspiration and basis for male-dominated organisations who aspire towards a more equal workplace.

Introduktion Arbetsrelaterad känsla av sammanhang (eng. WSOC) kan användas som en indikator för arbetstrivsel och bygger på hur anställda ser på sitt arbete utifrån hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Kunskapsläget gällande hur WSOC påverkar anställdas vilja att stanna hos sin arbetsgivare är begränsat. Syfte Syftet var att undersöka hur WSOC relaterar till anställdas intention att stanna kvar hos sin arbetsgivare. Metod Syfte och frågeställningar besvarades genom en kvantitativ analys baserad på en enkätundersökning bland 450 personer i den svenska Marinen. De statistiska test som genomförts är oberoende t-test och envägs-ANOVA. Resultat De som ser sig stanna kvar hos sin arbetsgivare om tre år eller inte har funderat på att lämna det senaste året har signifikant högre WSOC än de som inte ser sig stanna kvar eller har övervägt att sluta. Starkare WSOC tyder på en högre intention för värnpliktiga att ta anställning och för GSS/K att söka officersutbildning. Resultatet tyder även på ett samband mellan WSOC och balansen mellan arbete och privatliv. Slutsats Resultatet tyder på ett samband mellan ett högre WSOC och en vilja att stanna hos sin arbetsgivare. Med vetskapen om hur personalen uppfattar sin känsla av sammanhang på arbetet kan en arbetsgivare vidta åtgärder för att öka behållandegraden och även som i Försvarsmaktens fall, öka rekryteringsgraden till myndigheten. Nyckelord Arbetsrelaterad känsla av sammanhang, behålla personal, rekrytering, Försvarsmakten, balans mellan arbete och privatliv. / Introduction Work related sense of coherence (WSOC) can be used as an indicator of well-being at work and is based on how employees view their work in terms of manageability, comprehensibility and meaningfulness. Research on how WSOC affects employees’ willingness to stay with their employer is as of now limited. Aim The aim of the study was to investigate how WSOC relates to employees' intention to remain with their employer. Method The aim and sub-questions were answered through a quantitative analysis based on a survey among 450 employees in the Swedish Navy. The statistical tests carried out are independent t- test and one-way ANOVA. Results People who see themselves staying with their employer for the next three years or those who have not considered leaving in the past year have a significantly stronger WSOC than those who do not see themselves staying or have considered leaving. Stronger WSOC furthermore indicated a higher intention for conscripts to take up employment and for employed sailors to enroll for officer training. The results also indicate a relationship between WSOC and work- life balance. Conclusion The results indicated a relationship between a stronger WSOC and a willingness to stay with one's employer. With the knowledge of how the employees perceives their sense of coherence at work, an employer can take measures to increase the retention rate and also, as in the case of the Armed Forces, increase the recruitment rate. Key words Work related sense of coherence (WSOC), retention, recruitment, Armed forces, work-life balance.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress kan relateras till arbetstagarnas hälsa och bidrar till hög personalomsättning och ökade kostnader. Samtidigt är kunskapsdelning en betydande resurs för organisationers förmåga att ta vara på kunskap, främja medarbetarnas välmående samt behålla sin personal. Det saknas konsensus i tidigare forskning på hur stress och kunskapsdelning samverkar samt hur tjänstemän respektive arbetare modererar detta samband. Denna studie syftar därav till att undersöka sambandet mellan stress och kunskapsdelning på arbetsplatsen samt om sambandet modereras av kategorierna white och blue collar.  Metod: Studiens data insamlades via en digital enkät bestående av 14 items som mäter stress (PSS-14) samt 11 items som mäter kunskapsdelning baserat på instrument utvecklat av Xiao m.fl. (2017), Wang m.fl. (2017) och Wang och Kwek (2018). Totalt var det 138 respondenter som hade svarat på samtliga frågor (inklusive kontrollvariabler). Multipel regressionsanalys med 5000 bootstraps iterationer användes för att studera korrelationen mellan arbetsrelaterad stress och kunskapsdelning. Det utfördes en analys av eventuell modererande effekt av arbetskategori på sambandet mellan stress och kunskapsdelning med hjälp av PROCESS-procedur för SPSS version 4.2 beta.  Resultat: Studiens resultat visar ett signifikant negativt samband mellan arbetsrelaterad stress och kunskapsdelning i arbetslivet på Beta = -.30 även efter kontroll för bakgrundsvariablerna sysselsättningsgrad, allmän hälsa och sömn. Ingen modererande effekt av arbetskategorierna white/blue collar kunde påvisas.  Slutsats: Resultatet ger insikt i sambandet mellan arbetsrelaterad stress och kunskapsdelning. Resultaten indikerar att en minskning av arbetsrelaterad stress kan främja kunskapsdelning och öka organisationernas förmåga att behålla anställda. Därmed kan kostnader för personalomsättning, rekrytering och frånvaro även minskas. / Background: Work-related stress can be linked to employees' health and contributes to high staff turnover and increased costs. At the same time, knowledge sharing is a significant resource for organizations' ability to leverage knowledge, promote employee well-being, and retain their employees. There is no consensus in previous research on how stress and knowledge sharing interact, as well as how white collar and blue-collar workers moderate this relationship. Therefore, this study aims to investigate the relationship between stress and knowledge sharing in the workplace, and whether the relationship is moderated by the categories of white and blue-collar workers. Method: The study's data was collected via a digital survey consisting of 14 items measuring stress (PSS-14) and 11 items measuring knowledge sharing based on instruments developed by Xiao et.al. (2017), Wang et.al. (2017) and Wang and Kwek (2018). In total, there were 138 respondents who had answered all questions (including control variables). Multiple regression analysis with 5000 bootstrap iterations was used to study the correlation between work-related stress and knowledge sharing. An analysis of the potential moderating effect of occupational category on the relationship between stress and knowledge sharing was also conducted using the PROCESS procedure for SPSS version 4.2 beta. Results: The study's results show a significant negative correlation between stress and knowledge sharing in the workplace at Beta= -.30 even after controlling for the background variables employment rate, general health, and sleep. No moderating effect of the white/blue collar work categories could be found. Conclusion: The results provide insight into the relationship between work-related stress and knowledge sharing. The results indicate that reducing work-related stress can promote knowledge sharing and increase the organization's ability to retain employees. Thus, costs for staff turnover, recruitment, and absenteeism can also be reduced.