Syftet med studien är att undersöka hur organisationer inom handelsbranschen arbetar för att attrahera, rekrytera och behålla personal utifrån ett mångfaldsperspektiv. Fokus ligger på att ta reda på vilken tolkning organisationerna har på begreppet mångfald samt vilka möjligheter och svårigheter organisationerna upplever när de arbetar med dessa arbetsprocesser för att främja mångfald. Resultatet har samlats in via sex semi-strukturerade kvalitativa intervjuer. En abduktiv förståelseansats samt ett hermeneutiskt förhållningssätt har använts. För att analysera resultatet har teorier om intersektionalitet, employer branding, rekrytering och kompetens- försörjning använts. Det huvudsakliga resultatet visar att organisationernas innebörd samt arbetsprocesser skiljer sig. Att arbeta för mångfald har visat ger möjligheter i form av större urval av potentiella arbetstagare att välja från, men det bidrar även till svårigheter genom samhällets normer. Målet för flera av organisationerna är att spegla samhället genom att ha ett mångfaldsperspektiv när de arbetar för att attrahera, rekrytera och behålla mångfald och de upplever olika möjligheter och svårigheter på vägen. / The aim of the study is to examine how organizations in the trade industry work to attract, recruit and retain staff from a diversity perspective. The focus is on finding out what meaning the organizations have on the concept of diversity and what opportunities and difficulties organizations experience when working with these processes to encourage diversity. The results have been collected through six semi-structured qualitative interviews. An abductive approach to understanding and a hermeneutical principle have been used. To analyze the results, theories of intersectionality, employer branding, recruitment and skills development have been used. The main results show that the meaning of diversity as well as their processes differs in the organizations. Working for diversity has shown to provide opportunities in the form of a larger selection of potential employees to choose from, but it also contributes to difficulties through society's norms. The goal for several of the organizations is to reflect society by having a diversity perspective when they work to attract, recruit, and retain diversity and they experience different opportunities and difficulties along the way.

Denna uppsats undersöker vad arbetsgivare fokuserar på i arbetet med att attrahera och behålla personal, samt vilka utmaningar som finns. Detta besvaras med hjälp av två frågeställningar: ”vilka metoder används i organisationer för att attrahera och behålla personal på dagens arbetsmarknad?” och ”vad för uppfattningar och utmaningar finns i arbetet med att attrahera och behålla personal?”. Det insamlade datamaterialet bygger på sju intervjuer med medarbetare från sju olika organisationer både inom den offentliga och privata sektorn, där alla är insatta i arbetet med att attrahera och behålla personal. Den teoretiska utgångspunkten är Anthony Giddens struktureringsteori som hjälper oss förstå samspelet mellan arbetsmarknadens uppbyggnad och det mänskliga handlandet. Då metoderna som används för att attrahera och behålla personal faller inom Employer branding så används detta begrepp som en teoretisk ram. Studiens resultat visar att transparens, trygghet, utveckling och ledarskap är viktiga aspekter. Även att det interna arbetet är viktigt för att attrahera personal. Generellt fanns en god inställning till employer branding men vissa utmaningar belystes, främst inom IT-yrken där det skett en stor inflation i lönerna. Till följd av hybridarbete fanns också utmaningar i ledarskap och arbetsmiljö. Det fanns en positiv inställning till employer branding, men ett organisatoriskt motstånd belystes också då metoderna är svåra att mäta i effektivitet. Studien bidrar till forskningsfältet genom att ge en djupare förståelse i problemen som finns på dagens arbetsmarknad samtidigt som arbetstagarnas makt belyses.

Syftet med den aktuella studien var att undersöka huruvida anställdas attityder till arbetsgivares attraktivitet skiljer sig åt med avseende på bakgrundsegenskaper som generationstillhörighet (X och Y) och könsroller (kvinnor och män) bland anställda som verkar inom ramen för universitetets stödfunktioner på ett medelstort universitet i Sverige. I studien avsågs även att undersöka hur prioritering gällande värdena socialt värde, ekonomiskt värde, utvecklingsvärde, intressevärde och tillämpningsvärde såg ut. I studien användes kvantitativ forskningsmetodik där en webbaserad enkätundersökning genomfördes. Totalt medverkade 120 anställda, varav 73 kvinnor och 47 män, med en spridning mellan födelseåren 1965 och 1995. Vid insamling av data användes Employer Attractiveness Scale (EmpAt) utvecklad av Berthon et al. (2005). Insamlad data analyserades med hjälp av t-test med oberoende mätningar gällande könsroll och generationstillhörighet. Även Bonferronis korrigering utfördes. Analysresultatet visade att det inte fanns några signifikanta generations- eller könsrelaterade skillnader. Den beskrivande statistiken gällande rangordning av värdena visade att socialt värde hade det högsta medelvärdet av samtliga värden, följt av intressevärde, ekonomiskt värde, tillämpningsvärde samt utvecklingsvärde som värderades lägst.

Hur ska företag kunna behålla utvecklaren inom arbetsplatsen när utvecklaren har fler valmöjligheter än någonsin. På vilka sätt kan företaget arbeta för att lyckas behålla utvecklaren och undvika kostnader som associeras med nyanställning. Vad är det egentligen som motiverar en utvecklare och hur får man individen till att stanna på arbetsplatsen.Denna studie börjar med att diskutera varför den höga personalomsättningen kan vara ett problem för företaget samt utvecklaren. Målet och forskningsfrågorna som studien ämnar undersöka presenteras i metoden. Resultaten har tagits fram genom en kvalitativ undersökning. Resultatet analyseras med hjälp av det teoretiska ramverket bestående utav motivationsteori. Författaren går även igenom det agila arbetssättet som är ytterst utbrett inom sektorn. Resultaten från den tidigare forskningen som finns angående motivation hos utvecklare avhandlas.Studien visar att ekonomiska incitament verkar motiverande, vilket inte kan anses stämma överens med delar av teorin. Arbetsuppgifterna, produkt och lön har stor betydelse för denna studie och utvecklarens motivation. Det har visat sig att personlig utveckling är väldigt viktigt för utvecklaren, vilket kan ske genom arbetsuppgifternas utformning. Författaren diskuterar hur tillhörighet till en produkt kan få en utvecklare att stanna kvar på arbetsplatsen. Författaren delar även sina tankar om hur företaget kan motverka att den anställda lämnar arbetsplatsen samt hur kultur och arbetssätt kan användas för att öka effektiviteten och således produktiviteten samt motivationen hos en utvecklare. / How can a company keep the employed developer within the workplace when the developer has more choices than ever before. In which ways can a company work to keep the employer and avoid costs associated with new employment. What exactly motivates a developer and how does one work to keep the developer within the workplace.This study starts off with a discussion on why high turnover can be a problem for a company and the developer. The goals and research questions that this study aims to examine is presented in the method. The result has derived from a qualitative research approach. It has then been analyzed and discussed with the support from the theoretical framework, containing motivation theory. The author also reviews the agile working methods which are widely spread in the sector. The results from the previous research regarding motivation for a developer is discussed.The study shows that economic incentive works as a motivator which are not coinciding with parts of the theoretical framework. The work assignment, product and wage have a significant importance for this study and developer motivation. It has been shown that personal growth is very important for the developer and that this development can be derived from the design of work assignments. The author discusses how a sense of belonging to a product can lead to lower staff turnover. The author shares his thought on how to counteract an employee leaving the company, and how culture and ways of working can be used to increase the efficiency and therefore also the productivity of a developer.

Problemformuleringen som ligger till grund för denna undersökning är att det förväntas bli brist på sjuksköterskor i hela landet och att tidigare undersökningar har visat att kommuner generellt anses vara mindre attraktiva arbetsgivare. Syftet med den här studien utgår från att undersöka vilka faktorer sjuksköterskor anser är attraktiva i ett kommunalt arbete. Vidare är syftet att jämföra synen på attraktivt arbete mellan sjuksköterskor och deras arbetsgivare för att se om bilden överensstämmer utifrån de båda perspektiven.   Tidigare forskning har visat att faktorer som är viktiga för en individ att lockas och stanna på en arbetsplats berör ett brett spektrum av faktorer. Viktiga faktorer berör bland annat arbetsmiljö, ledarskap, autonomi, uppskattning och möjlighet till utveckling. Studier som tidigare jämfört sjuksköterskornas och arbetsgivarens syn på attraktivt arbete har inte tagit hänsyn till arbetsmiljö som faktor och har mestadels genomförts i sjukhusmiljö. Den föreliggande studien har genomförts inom en kommunal verksamhet och utgått från individens uppfattning från deras egen livsvärld.  Studien grundar sig i ett fenomenologiskt förhållningssätt och använder en kvalitativ metod då datainsamling skett genom semistrukturerade intervjuer. Undersökningen har genomförts på två urvalsgrupper: sjuksköterskor och representanter från arbetsgivaren.   Faktorer som visar sig viktiga för sjuksköterskor i kommunal verksamhet är bland annat arbetsklimat, kollegor och ersättning. Synen stämmer till stor del överens med arbetsgivarens men skillnader återfinns i hur yrket betraktas, ersättningens betydelse samt vilken möjlighet som finns för utveckling och inflytande. Det finns ett behov av uppskattning och en ökad förståelse för den vård som sjuksköterskor bedriver. För den kommunala sjukvården är det två faktorer att fokusera på för att attrahera och behålla sjuksköterskor. / The background that forms the basis of this study is an expected shortage of nurses nationwide and earlier research that implies that public sector organizations generally are perceived as less attractive organizations. This study intend to obtain knowledge about which factors nurses perceive as attractive in a public sector organization. The aim of this study is to compare nurses and their managers perceptions of which factors that are important to attract and retain nurses, and further if these perceptions differ from each other.   Previous research have shown that there is a wide range of factors that are important to attract and retain nurses. The important factors are for example work environment, leadership, autonomy, appreciation and opportunity for development. Studies that previously been comparing the perceptions of nurses and their employers have not considered work environment as a factor, and they have been carried out mainly in a hospital environment. The present study is made in a public sector and the starting point is how the individual comprehend its reality.   The study has a phenomenological approach and uses an qualitative method on basis that the data collection has been done through semi structured interviews. The research have focused on two groups of candidates: nurses and representatives of the employer.  Factors that have shown to be important for nurses in a public sector is for example work climate, colleagues and salary. The nurse perceptions does in most parts correspond with the employers perception. Contradictions is found in how the profession is valued, the significance of salary and also the opportunity for development and autonomy. There is a clear need for appraisal and understanding for the care that is given by the nurses from the leaders and politicians in the organization. For the public sector healthcare that is two factors that should be focused on to attract and retain nurses.

Career is something that today no only appears when an employee moves from one organization to another but can also appear within an organization. This can allow the employee to develop without changing workplace and the organization can maintain the qualification in the organization and reduce the turnover. Therefore, the purpose of this study is to investigate how employees perceive that the possibility of internal careers influences and motivates them in the election to stay within their current organization. The study is conducted in a public administration, at the municipal level. 20 respondents have participated through qualitative mail interviews. The result of the study showed that all respondents would consider leaving their current employer if they did not get the opportunity to an internal career. It was also found that other factors affected and motivated the employees to stay within the current organization, while the factor salary was what respondents generally thought was least important for the choice to stay or leave their current organization. This demonstrates that it is important for employers in the public sector, to be aware of and ensure what is required to not lose their employees and the qualification they possess. For future research, it would be interesting to study if this is a "small town phenomenon" or if the result would be the same in a larger city. The survey has been conducted in a municipality with a population of approximately 40,000. / Karriär är idag något som inte bara sker genom att en medarbetare går från en organisation till en annan utan kan även ske inom en organisation. Detta kan göra att medarbetaren får möjlighet att utvecklas utan att byta arbetsplats och organisationen kan behålla sin kompetens i företaget och minska personalomsättningen. Därför är avsikten med denna studie att undersöka hur anställda upplever att möjligheten till intern karriär påverkar och motiverar dem i valet att stanna inom sin nuvarande organisation. Studien är genomförd i en offentlig förvaltning, på kommunnivå. 20 respondenter har deltagit genom en kvalitativ mailintervju. Resultatet av studien visade att samtliga respondenter skulle överväga att lämna sin nuvarande arbetsgivare om de inte fick möjligheten till intern karriär. Det visade sig även att andra faktorer påverkade och motiverade de anställda att stanna inom den nuvarande organisationen, medan faktorn lön var det som majoriteten av respondenterna ansåg var minst viktigt för valet att stanna eller lämna sin nuvarande organisation. Studiens resultat visar att det ät viktigt för arbetsgivare inom offentlig förvaltning att vara medvetna om och se till vad som krävs för att inte förlora sina anställda och den kompetens de besitter. För framtida forskning skulle det vara intressant att undersöka om detta är ett “småstadsfenomen” eller om resultatet skulle bli detsamma i en större stad och kommun, då studien är genomförd i en kommun med cirka 40 000 invånare.

Bakgrund: Ett effektivt styrverktyg många organisationer använder sig av är belöningssystem, i syfte att motivera och behålla sina medarbetare. En ny generation, Generation Z är på väg att inta arbetsmarknaden, vilket innebär nya karaktärsdrag, egenskaper och attityder mot arbetet och arbetsplatsen. Det är således viktigt att organisationer tar hänsyn till Generation Zs styrkor och motivationsfaktorer, för att kunna styra och motivera dem till att uppnå organisationens mål och behålla dem i organisationen. Med omotiverade och missnöjda medarbetare kan organisationen öka sin personalomsättning, och därmed förlora viktig kunskap och kompetens, vilket utgör en stor kostnad för organisationen. En av de branscher svenska Generation Z kommer arbeta inom är bankbranschen och är den bransch den här studien har fokuserat på. Syfte: Studiens syfte är att bidra med en djupare kunskap och förståelse om vad som driver och motiverar svenska Generation Z i arbetslivet. Organisationer inom bankbranschen kan utifrån informationen i den här studien, utforma och anpassa sina belöningssystem för att på bästa sätt motivera Generation Z. Genom att lyckas med det, kan organisationer behålla Generation Z i företaget och därmed minska sin kostnad för personalomsättning. Teoretisk referensram: Studiens teori inleds med generationsteorin av Mannheim (1970) och en definition av Generation Z. Vidare presenteras två motivationsteorier: behovshierarkin av Maslow (1987) och tvåfaktorsteorin av Hertzberg et al. (1959), vilka underlättar förståelsen kring vad som skapar motivation. Avslutningsvis behandlas teorier om belöningssystem, finansiella och icke-finansiella belöningar. Metod: Studien utgår ifrån en fallstudiedesign som grundar sig på en kvantitativ enkätundersökning med individer som ingår i Generation Z och som studerade någon form av ekonomi på högskolenivå. Enkätundersökningen kompletterades med fyra kvalitativa intervjuer med individer inom Generation Z, som arbetade inom bankbranschen. De två insamlingsmetoderna utgjorde tillsammans en triangulering. Slutsatser: De faktorer som är mest motiverande i ett belöningssystem för Generation Z är de icke-finansiella belöningarna: karriärmässig utveckling, kompetensutveckling och inflytande över arbetsuppgifter. Dessutom ansågs anställningstrygghet, uppmärksamhet från chefer och bra relation till kollegor som viktiga parametrar för att stanna på en arbetsplats. / Background: To motivate and retain employees, reward systems are used in many organizations as an effective management tool. A new generation, Generation Z is about to enter the labor market, which means new traits, characteristics and attitudes towards work and the workplace. It is therefore important that organizations take Generations Z’s strengths and motivational factors into account, in order to guide and motivate them to achieve the organization’s goals and keep them in the organization. With unmotivated and dissatisfied employees, organizations can lose important skills and increase their labor turnover, which is a huge expense for organizations. One industry that Swedish Generation Z will be working within is the banking industry, which is the industry this study will focus on. Purpose: The purpose of the study is to contribute with a deeper knowledge and understanding of what motivates Swedish Generation Z in working life. Organizations within the banking industry can, based on the information in this study, design and adapt their reward systems in the most efficient way to motivate Generation Z. By succeeding in this, organizations can keep Generation Z in the company and thereby reduce their labor turnover to the better. Theory: The theory of the study starts with the generation theory by Mannheim (1970) and a definition of Generation Z. Furthermore, two motivation theories, the hierarchy of needs by Maslow (1987) and the two-factor theory by Hertzberg et al. (1959) which facilitates the understanding of what creates motivation. Finally, theories of reward systems, financial and non-financial rewards are discussed. Method: This study is based on a case study performed as a quantitative survey with individuals within Generation Z, who studied some form of economics at the university level. The survey was supplemented by four qualitative interviews with individuals within Generation Z, who worked in the banking industry. The two collection methods together constituted a triangulation. Conclusions: The factors that are the most motivating in a Generation Z reward system are the non-financial rewards: career development, skills development, and influence over tasks. In addition, job security, attention from managers and a good relationship with colleagues were considered important parameters for staying in a workplace.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida fastställd employer branding-strategi i enstor koncern kan vara framgångsrik för att attrahera och behålla generation Y oberoendeplaceringsort i Sverige. Studien har genomförts i en svensk koncern med cirka 16 000 anställdafördelat i 50 länder varav 7 000 är anställda i Sverige och placerade i hela landet. Vidare avsiktmed denna studie var att bidra med kunskap om betydelsen av chefers medvetenhet avbegreppet employer brand och förståelse för hur medvetenheten påverkar implementeringen avstrategin. Utifrån studiens syfte valdes en kvalitativ metod där insamling av empiri gjordes medsemistrukturerade intervjuer. För studiens resultat har en HR-person intervjuats, med insyn ioch kunskap om koncernens employer brand samt åtta chefer med inflytande i sinaverksamheters rekryteringsprocesser. Resultatet visar att det generellt inte skiljer sig mycketmellan landsbygdsorter och storstäder vad generation Y anser är en attraktiv arbetsgivare. Mendet som skiljer sig kan antagas vara tillräckligt för att anpassa employer branding-strateginberoende på geografisk kontext. Dock visar resultatet att koncernens employer brandingstrategiinte blir väl implementerad när chefer inte är medvetna om vad begreppet employerbrand innebär. Det kan leda till att det blir svårt att konkurrera om medarbetare och på siktbidrar det till att koncernen går miste om konkurrensfördelar. Utifrån resultatet blev det tydligtatt arbetet med employer branding-strategin bör vara en kontinuerlig process i det dagligaarbetet där HR har en viktig del i att stötta cheferna. / The purpose of this study was to investigate whether the established employer branding strategyin a large company is successful in attracting and retaining generation Y independent oflocations in Sweden. The study was conducted in a Swedish company with approximately16,000 employees in 50 countries, of which 7,000 are employed in Sweden and locatedthroughout the country. A further intention of this study was to contribute with knowledge aboutthe importance of managers' awareness of the concept of employer brand and understanding ofhow awareness affects the implementation of the strategy. Based on the purpose of the study, aqualitative method was chosen where the collection of empirical data was done with semistructuredinterviews. For the results of the study, an HR person with insight into andknowledge about the companies employer brand, was interviewed. Also, eight managers wereinterviewed whom all of them have the ability to influence the recruitment process where theywork. The results show that in general there’s not much difference between rural areas and largecities concerning what generation Y considers to be an attractive employer. But what differscan be assumed to be sufficient enough to adapt the employer branding strategy depending onthe geographic context and target group. However, if managers are not aware of what the termemployer brand means the result shows that the companies employer branding strategy will notbe well implemented. This can lead to that it becomes difficult to compete for employees andtherefore the company will lose competitive advantages in the long run. It also becomes clearthat the work with the employer branding strategy should be a continuous process in the dailywork where HR has an important part in supporting the managers.

Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka och problematisera vad som motiverar chefer och ledare inom en förvaltning på en kommunal nivå att fortsätta sin anställning. Studiens frågeställningar är: Vilka motivationsfaktorer är viktiga för chefer och ledare inom en offentlig förvaltning i frågan om fortsatt anställning? Vilken betydelse har individuell utveckling för chefer och ledare inom en offentlig förvaltning när det kommer till fortsatt anställning och arbetsmotivation? Hur bibehåller chefer och ledare inom en offentlig förvaltning sin arbetsmotivation? Material och metoder: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. Studien har sin grund i semistrukturerade intervjuer med sju respondenter. Det empiriska materialet har därefter analyserats och jämförts med tidigare forskning inom motivation, Herzbergs tvåfaktorsteori samt teorin om inre och yttre motivationsfaktorer. Huvudresultat: Gemensamt för respondenterna är vikten av frihet, att ha roligt på jobbet och strävan att utveckla verksamheten till det positiva. Hos samtliga respondenter föreligger det även ett starkt emotionellt band som ses som såväl positivt som negativt. Respondenterna är väldigt måna om individuell utveckling men tycker att det läggs allt för mycket energi på utbildningar som enbart är repetitiva för dem. De hade hellre tagit del av en mer individanpassad utbildningsplan. Vidare är det tydligt att lön inte är en drivande motivationsfaktor hos respondenterna. Idag är respondenterna nöjda med sina löner menmenar att det var en större motivationsfaktor i början av deras karriärer. I nuläget finns andra motivationsfaktorer som spelar roll, bland annat de som redogjorts för ovan. / Purpose: The purpose of the following study is to investigate and problematize what motivates managers and leaders within an administration at a municipal level to continue their employment. The study´s questions at issue are: Which motivating factors are most outstanding among the managers and leaders within an administration at a municipal level in the question of continued employment? How important is the individual development for the managers and leaders within an administration at a municipal level when it comes to continued employment and work motivation? How do the managers and leaders within an administration at a municipal level maintain their work motivation? Method: The study is based on qualitative research with an abductive approach. The study is based on semi-structured interviews with seven respondents. The empirical material has been analyzed and compared with previous research, Herzberg's two-factor theory and the theory of internal and external factors in relation to motivation. Main result: Common to the respondents is the importance of freedom, having fun at work and the aim to develop the school in a positive way. All respondents also have a stronge motional bond that is seen as both positive and negative. The respondents truly care about individual development but believe that too much energy is put into education that is only repetitive for them. They would rather have taken part in a more individualized education plan. Furthermore, salary is not a driving motivating factor among the respondents. Today, the respondents are satisfied with their salaries but believe that it was a major motivating factor at the beginning of their careers. At present, there are other motivating factors that are more important, including those described above.

Det blir allt viktigare för organisationer att attrahera och behålla talanger, speciellt i konkurrenskraftiga branscher. En populär strategi för att attrahera och behålla medarbetare är arbetet med arbetsgivarvarumärket. Syftet med denna studie var att undersöka hur anställda upplever företagets arbetsgivarvarumärke. Denna kvalitativa studie bygger på åtta semistrukturerade intervjuer genomförda på ett IT-konsultföretag i mellansverige med ett ledande arbetsgivarvarumärke. Data analyserades genom en induktiv tematisk analys. Resultatet visade att det upplevdes vara en god balans mellan de krav som ställdes och de anställdas upplevda kontroll i arbetet. Genom att företaget levde upp till de förväntningar som de skapade upprätthölls det psykologiska kontraktet och medarbetarna blev goda ambassadörer för företaget. Respondenterna upplevde att företaget prioriterar de anställdas behov, även utanför arbetet. Företaget upplevs ha en stark kultur med familjär stämning där medarbetarna ses som något mer än bara anställda. Studien kan bidra med insikt i ett ledande arbetsgivarvarumärkesarbete och kan användas som en benchmarking-metod. / It is becoming increasingly important for organizations to attract and retain talents, especially in competitive industries. A popular strategy for attracting and retaining employees is employer branding. The purpose of this study was to investigate how employees perceive the company's employer brand. This qualitative study is based on eight semi-structured interviews conducted at an IT consulting company in central Sweden with a leading employer brand. Data was analyzed through an inductive thematic analysis. The results showed that there was a perceived good balance between the demands on employees and their perceived control. By living up to the expectations they created, the company upheld the psychological contract, and employees became strong ambassadors for the company. Respondents felt that the company prioritized employees' needs, even outside of work. The company was perceived to have a strong culture with a familial atmosphere where employees were seen as more than just employees. The study can contribute with insights into leading employer branding efforts and can be used as a benchmarking method.