Mäns våld mot kvinnor blir ett allt mer angeläget problemområde och från att ha betraktats som en privat angelägenhet ses det idag som ett stort samhällsproblem. Syftet med studien var att undersöka vad män som deltagit eller deltar i kriminalvårdens behandlingsprogram Integrated Domestic Abuse Programme (IDAP) säger om de erfarenheter de fått under programtiden och vad männen anser varit positivt respektive mindre positivt i programinnehållet. Syftet var även att få männens syn på hur deltagandet i programmet påverkas av att det genomförs på anstalt. Jag undersökte även om männen och programpersonalen hade en samsyn på upplevelserna och erfarenheterna kring männens deltagande i IDAP. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod genom att empirin samlats in med semistrukturerade intervjuer där tre klienter och två programledare intervjuades, resultatet presenterades i teman och analyserades utifrån teorierna makt och manlighet, roller och systemteori. Resultatet visade att klienterna ansåg gruppen var det mest betydelsefulla i IDAP. Vidare drogs slutsatsen att anstaltsmiljön hade en negativ påverkan på klienternas deltagande i programmet och att det fanns en god överensstämmelse mellan klienterna och programledarnas uppfattning om hur klienterna upplevde det att delta i IDAP.

Bakgrund:Bröstcancer utgör 30% av cancerfallen hos kvinnor och är därmed den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Behandlingen för bröstcancer är kirurgi, cellgifter, strålning och hormonbehandling. Behandlingen och dess biverkningarna har en stor inverkan på livet vilket bidrar till känslomässiga reaktioner.  Syfte:Att beskriva kvinnors upplevelse av att genomgå behandling vid bröstcancer.   Metod:Studien baseras på en kvalitativ ansats med vårdvetenskapen som teorigrund. Det tillämpades ett livsvärldsperspektiv. Data samlades in genom fem självbiografier skrivna av kvinnor som behandlats för bröstcancer. För att analysera böckerna användes en kvalitativ manifest innehållsanalys.  Resultat:Behandlingen av bröstcancern innebar en förändrad vardag där sjukdomen styrde. För att hantera den förändrade vardagen användes olika strategier. Behandlingen och dess biverkningar innebar fysiska förändringar som påverkade vardagen och därtill orsakade känslomässiga reaktioner. För att yttra tankar och känslor fanns ett behov av stöd från både familj och vårdpersonal.  Slutsats:För att uppfylla behovet av stöd under behandlingstiden krävs det vidare utbildning i stöd och bemötande hos vårdpersonal och närstående, att vårdpersonal förhåller sig till ett livsvärldsperspektiv samt att ytterligare professioner inkluderas. På så sätt kan kvinnorna få adekvat information, stöd i att hantera vardagen och möjlighet att yttra sina känslor.

Studiens syfte är att undersöka fritidshemspersonalens attityder och uppfattningar om kränkande behandling på nätet, samt deras uppfattning om verktyg för att motverka mobbning som sker på nätet. Detta har studerats genom en kvantitativ undersökning i form av en enkät som besvarats av personal arbetande på fritidshem i Sverige, samt genom två halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med utbildade fritidslärare arbetande i olika verksamheter i samma kommun. Utifrån studiens syfte har datamaterialet analyserats och presenteras under resultatdelen. Enkätstudien och intervjustudien presenteras enskilt under resultatdelen. I resultatet fann vi samband mellan enkätstudien och intervjustudien som därefter diskuteras under följande rubriker; En otrygg arena; där informanternas uppfattning är att internet inte är en trygg plats för barn att vistas på. Hur kommer man åt problemet; där resultatet visar att större delen av informanterna inte tror att ett barn som kränks på internet berättar det för en vuxen. Att finna intresse; som visar att det kan vara en svårighet att växa upp under olika tidsperioder, då barnens internetvanor har förändrats, samt Skolans ansvar; där det menas att det bör finnas utbildning från skolans håll som ger personalen verktyg för hur ett arbete mot kränkande behandling på internet kan se ut. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Syftet med denna undersökning fokuseras på hur lärare kan arbeta för att förebygga kränkande behandling samt hur de kan samarbeta med vårdnadshavare för att stödja elevers skolgång. Två skolor har valts ut där lärare och rektor intervjuas för att ta reda på hur de arbetar för att förebygga kränkande behandling, där ingår även samarbetet med vårdnadshavarna. De metoder som används för att analysera intervjumaterialet grundar sig i Steinar Kvales (1997) analysmetoder. Undersökningen ger en inblick i hur arbetet med kränkande behandling fungerar i skolan, samt hur en nyexaminerad lärare kan arbeta med detta i klassrummet för att förebygga att kränkande behandling uppstår. Våra huvudsakliga slutsatser är dels att prata med eleverna om vad det innebär att utsätta eller bli utsatt för kränkningar, även att vårdnadshavarna har en viktig roll när deras barn är inblandade och att det krävs ett samarbete mellan skola och hem.

Introduktion: Det finns en outtalad självklarhet att operation skulle vara en överlägsenbehandlingsmetod jämfört med enbart rehabilitering vid korsbandsskador. Det senaste årethar dock en långtidsuppföljning av Frobell et al(2015) visat att operation vid främrekorsbandsskada inte gav ett överlägset rehabiliteringsresultat jämfört med konservativbehandling. Operation medför en ökad risk för artros och dessutom en ökad vårdkostnad. Syfte: Med denna litteraturöversikt undersöka hur patientens knäfunktion förändras efterrekonstruktion av ACL för att se om detta går i linje med Frobell et al (2015) resultat. Metod: Sökning gjordes i PubMed, AMED, SveMed+, SportDiscus, Scopus och Web ofScience. Mesh-termer som användes var ”anterior cruciate ligament reconstruction” AND”rehabilitation”, avgränsat till RCT-studier. Resultat: 20 studier inkluderades. Det sammanlagda resultatet visade att patientens subjektivt upplevda funktion samt objektivtuppmätta funktion förbättrades av operationen. Konklusion: Resultatet i denna översiktvisar på att operation förbättrar knäfunktionen vid ACL-skada, fler studier krävs för attundersöka verkningsmekanismer bakom förbättringen och optimering avbehandlingsmetod.

Sammanfattning Bakgrund:  Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna i Europa. I Sverige riskerar en av åtta män över 75 år att få prostatacancer. Behandlingen leder ofta till påtagliga biverkningar som tarmdysfunktion, urininkontinens och erektil dysfunktion. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av behandlingskrävande prostatacancer. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt där resultatet bygger på 12 vetenskapliga artiklar har genomförts. Artiklarna har genomgått granskningsprotokoll utformat av Hälsohögskolan i Jönköping. Resultat: Vid analysen av materialet framkom två teman: Stöd är av betydelse &amp; Upplevelsen av en förändrad livssituation. Patienterna upplevde att stödet från närstående och vården var av en stor betydelse för att kunna hantera den nya livssituationen. Biverkningarna från behandlingarna visade sig vara mer problematiska än vad de flesta patienterna initialt hade förväntat sig. Slutsats: Det behövs ökad förståelse och kunskap kring hur patienterna upplever vården vid prostatacancer.  Det behövs även mer forskning inom området för att bättre kunna bemöta patienter. Nyckelord: Prostatacancer, behandling, biverkningar, känslor, upplevelse

Beroendesjukdomar och dess självhjälpsgrupper 12-stegs behandling och dess självhjälpsgrupper En kvalitativ studie om människor som genomgått 12-stegs behandling enligt Minnesotamodellen Addiction and its self help groups 12-step treatment and its self help groups A qualitative study of people who have gone through 12-step treatment according to the Minnesota modell Abstract Our aim with this study has been to increase our knowledge of addiction care in general and the 12-step method in particular through qualitative interviews. We have investigated what social shortcomings informants believe there are in society that contribute to people becoming addicted. We have also sought answers to what it is in the 12-step treatment according to the Minnesota model that helps them maintain their sobriety. We conducted the survey based on Tomas Scheff's theories of shame, pride, social ties and Randall Collins theories of interaction rituals and emotional energy. Similarly, we have investigated the social deficits that lead to addiction based on Saskia Sassen's theories of expulsion. The study is qualitative and we have interviewed 8 people who have undergone 12-step treatment and who have maintained their sobriety. The method approach is hermeneutic. The result shows that the informants see a reduced social safety net combined with the exclusion of groups from society as a contributing cause of abuse. The study also shows that the attention and processing of hidden shame in combination with successful interaction rituals that generate positive emotional energy contribute to retained sobriety. Our study also shows, which even previous research supports, that there is no support for the 12-step method itself being better than any other method.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor runt om i världen. Sjukdomen är vanligast hos medelålders och äldre kvinnor. Att få en diagnos med bröstcancer är en traumatisk upplevelse som kan leda till en känsla av hopplöshet, lidande, smärta, ångest och depression. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer och dess behandlingar. Metod: En litteraturöversikt är baserad på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Datainsamling skedde via CINAHL och MEDLINE. Analysen utfördes utifrån Fribergs (2017a) fyrastegsmodell. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades i resultatet. I resultaten beskrivs kvinnors upplevelse av att få ett bröstcancerbesked och deras upplevelse av biverkningar vid olika typer av bröstcancerbehandlingar samt upplevelse av brist på information. Kvinnorna upplevde en övergång från hälsa till sjukdom med chock i samband med ett bröstcancerbesked. De vanligaste biverkningarna som upplevdes var illamående, oro, rädsla och förlust av sexualiteten. Otillräcklig information upplevde vissa av kvinnorna gällande behandlingar och dess biverkningar. Konklusion: Vid bröstcancer upplever kvinnor både fysiska och psykiska besvär. Upplevelsen av olika känslor såsom chock, rädsla och oro uppträder hos kvinnor i sambandet med beskedet. Stöd och vägledning från sjuksköterska är betydelsefullt så att kvinnor kan hantera sin sjukdom.

Studies syfte har varit att ta reda på hur yrkesverksamma inom socialtjänsten och missbruksvården förstår och resonerar kring människor som lever med samsjuklighet. Den metodologiska utgångspunkt som studien består av var en hermeneutisk ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet bygger på sex intervjuer med yrkesverksamma med titeln socialsekreterare eller behandlare. I studien har vi haft det relationella och punktuella perspektivet som teoretisk grund. Det resultat som studien hamnat i handlar mycket om samverkan, både i positiv och negativ mening: den finns men är begränsad och behöver utvecklas. Studiens resultat leder också till kunskap om hur yrkesverksamma arbetar med samsjuklighet och vad de anser är viktigt i mötet med människor som lever med samsjuklighet. Resultatet skildrar även problematiken kring att ansvaret för samsjuklighet hamnar hos två huvudmän, psykiatri och missbruksvård. En slutsats av studien pekar på att ett mer nära arbete professioner och verksamheter emellan krävs för att arbeta bättre med samsjuklighet. För att uppnå detta behöver ansvaret fördelas och samverkan utvecklas.

Background: Depression is a major social issue affecting 19% of Sweden’s population. The affected individuals can have a lowered mood, suicidal thoughts and concentration problems. Antidepressants and CBT are two different treatment methods. The definition of physical activity is any type of body movement that increases the body energy metabolism. The holistic perspective on health means seeing the individual with a holistic thinking that includes both the body and the soul. Dorothea Orem’s theory is a broad nursing theory that describes why and how individuals take care of themselves with the help of self-care. The nurse’s basic responsibility is to promote health, prevent illness, restore health and relieve suffering. Aim: The aim of this study was to describe the effect of physical activity in adults with depression.Method: A literature review which examined 12 quantitative articles. Searches for articles were made in databases CINAHL, PubMed och PsycINFO.Results: The result showed that physical activity decreased depression in the depressed individuals and could be seen as an effective treatment method, both individually and in combination with other treatments for depression. Physical activity with low, moderate and vigorous intensity reduced individuals' depression. Individuals felt that support from outside helped them find motivation to perform physical activity.Conclusion: The research showed that physical activity generated in a reduction of individuals' depression regardless of the intensity of physical activity. / Bakgrund: Depression är ett stort samhällsproblem som drabbar 19% av Sveriges befolkning. De drabbade individerna kan bland annat få en sänkt grundstämning, återkommande tankar på död och koncentrationsstörningar. Antidepressiva läkemedel och KBT är två olika behandlingsmetoder. Definitionen av fysisk aktivitet är alla typer av kroppsrörelser som ökar kroppens energiomsättning. Det holistiska perspektivet på hälsa innebär att se individen med ett helhetstänk som inkluderar både kroppen och själen. Dorothea Orem’s teori är en bred omvårdnadsteori som beskriver varför och hur individer tar hand om sig själva med hjälp av egenvård. Sjuksköterskans grundläggande ansvar är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekten av fysisk aktivitet för vuxna individer med depression. Metod: En litteraturstudie som undersökte 12 kvantitativa artiklar. Sökningar efter artiklar gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Huvudresultat: Resultatet visade att fysisk aktivitet minskade depression hos de deprimerade individerna och kunde ses som en effektiv behandlingsmetod, både enskilt och i kombination med andra behandlingar för depression. Fysisk aktivitet med låg, medel och hög intensitet minskade individers depression. Individer upplevde att stöd utifrån hjälpte dem att finna motivation till att utföra fysisk aktivitet.Slutsats: Forskningen visade att fysisk aktivitet genererade i en minskning av individers depression oavsett vilken intensitet den fysiska aktiviteten hade.