Bakgrund: En beteendeförändring kan vara ett långt och komplext förlopp. Det finns olika beteendepåverkande metoder att ta till stöd vid en process till beteendeförändring där de har gemensamt att strategiskt arbeta med en patients beteendeförändring. Syfte: att studera vilket vetenskapligt stöd det finns för att användning av beteendepåverkande metoder inom tandvården ger resultat till förbättrade munhygienbeteenden och oral hälsa hos patienter. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes och vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Dentistry & Oral Sciences Source, PubMed, CINAHL with fulltext samt PsycINFO. Resultat: Beteendepåverkande metoder som återfanns i litteraturstudien var health belief model, transteoretiska modellen, health action process approach, utbildningsprogram baserat på kognitiva beteendeprinciper på individ- samt gruppnivå, social kognitiva teorin, theory of planned behavior och theory of reasoned action. Begrepp som återfanns var känsla av sammanhang [KASAM], locus of control samt self-efficacy. Self-efficacy visade sig vara ett viktigt begrepp. Resultaten var motstridiga, det fanns både stödjande och icke stödjande resultat till förbättrade munhygienbeteenden samt gingivala förhållanden. Slutsats: Beteendepåverkande metoder i syfte att förbättra munhygienbeteende kan vara användbart i arbete med beteendeförändring. Self-efficacy är ett viktigt begrepp att beakta. Det finns behov av mer forskning som visar på evidens att beteendepåverkande metoder är effektiva inom tandvården.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk systemsjukdom och en av de stora folksjukdomarna i världen och i Sverige. Diabetes typ 2 karakteriseras av förhöjd glukoshalt i blodet vilket på sikt kan orsaka komplikationer i blodkärlen. Utvecklingen av diabetes typ 2 påverkas av individens levnadsvanor så som ohälsosam kost, rökning och fysisk inaktivitet. Fysisk aktivitet är en central del i diabetesbehandlingen där effekten både förebygger uppkomsten av diabetes typ 2 och förbättrar metabol kontroll. Processen att gå från att vara fysiskt inaktiv till att vara fysisk aktiv är dock svår. Trots att det länge varit välkänt att fysisk aktivitet har både kortsiktiga och långsiktiga positiva effekter, har det varit svårt att motivera personer med diabetes typ 2 att förändra sitt beteende och öka sin fysiska aktivitetsnivå. Syfte: Syftet var att undersöka effekten av motivationshöjande metoder för att öka den fysiska aktivitetsnivån hos vuxna med diabetes typ 2. Metod: I arbetet användes en beskrivande design med allmän litteraturöversikt som datainsamlingsmetod med kvantitativ ansats. Litteraturöversikten är baserad på vetenskapliga kvantitativa originalartiklar publicerade mellan år 2011–2021. Sökningen utfördes med databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Interventioner med olika motivationshöjande metoder ökar fysisk aktivitet hos personer med diabetes typ 2. Både motiverande samtal och mobilhälsa som intervention visade en statistiskt signifikant skillnad på antal steg per dag, antal minuter total fysisk aktivitet samt olika intensitet av fysisk aktivitet. Slutsats: Motiverande samtal och mobilhälsa som intervention visade en god effekt på fysisk aktivitetsnivå. Mer forskning behövs i framtiden som undersöker effekten av andra motivationshöjande metoder, samt olika interventionsperioder / Background: Type 2 diabetes is a chronic disease and one of the major public diseases in the world as well as in Sweden. Type 2 diabetes is characterized by elevated levels of glucose in the blood, which leads to complications in the blood vessels. Development of type 2 diabetes is affected by the individual’s lifestyle habits such as unhealthy diet, smoking and physical inactivity. Physical activity is a central part in the treatment of diabetes, where the effect prevents the development of type 2 diabetes and improves metabolic control. The process of changing a habit of being physically inactive to physically active is difficult. Although it has been well known that physical activity has both short- and long-term positive effects, it has been difficult to motivate people with type 2 diabetes to change their behavior and be more physically active. Aim: The aim of the study was to examine the effect of motivation enhancing methods on the physical activity level in adults with type 2 diabetes. Method: A descriptive design with a general literature overview as a data collection method was used with a quantitative approach. The general literature overview is based on scientific quantitative original article’s, published between 2011–2021. The search was performed with PubMed and CINAHL databases. Result: Intervention with different motivation enhancing methods increases physical activity in people with type 2 diabetes. Both motivational interviewing and mobile health interventions showed a statistically significant difference regarding the number of steps per day, total minutes of physical activity and intensity of physical activity. Conclusion: Motivational interview and mobile health interventions elicit a good effect on physical activity. Further research is needed in the future which examines the effectiveness of other motivational enhancing methods as well as different intervention periods.

No description available.

Pandemin covid 19 har påverkat människors liv på många sätt. På grund av restriktionerna pandemin medfört har många tvingats till en beteendeförändring av olika slag. Den beteendeförändring som denna undersökning har till syfte att undersöka är upplevelser av förändrade alkoholvanor samt dess orsaker under pandemin. Studien bygger på en kvalitativ ansats med 10 semistrukturerade intervjuer, som analyserats med en innehållsanalys. Studiens resultat visade att samtliga intervjupersoner upplevde en förändring av någon form i beteendet gällande deras alkoholvanor i samband med pandemin. Studiens slutsatser är att pandemins restriktioner var den främsta anledningen till att intervjupersonerna upplevde en beteendeförändring av sina alkoholvanor. Inköpsvanorna har förändrats då de inte längre inhandlat alkohol från Tyskland. Studien visade på en oförändrad eller minskad alkoholkonsumtion under pandemin, beträffande såväl tillfällen som alkohol förtärs som den faktiska volymen alkohol de totalt förtär. Upplevelser om tider på dygnet då alkohol intogs var oförändrat med en avvikelse. / Pandemic covid 19 has affected people's lives in many ways. Due to the restrictions caused by the pandemic, many have been forced to make a behavioral change of various kinds. The behavioral change that this study aims to investigate is experiences of changed alcohol habits and its causes during the pandemic. The study is based on a qualitative approach with 10 semi-structured interviews, which were analyzed with a content analysis. The results of the study showed that all interviewees experienced a change in some form of behavior regarding their alcohol habits in connection with the pandemic. The study's conclusions are that the pandemic's restrictions were the main reason why the interviewees experienced a behavioral change in their alcohol habits. Shopping habits have changed as they no longer buy alcohol from Germany. The study showed an unchanged or reduced alcohol consumption during the pandemic, regarding both occasions when alcohol is consumed and the actual volume of alcohol they consume in total. Experiences about times of the day when alcohol was consumed were unchanged with a deviation.

The purpose of this reception study is to increase the understanding of how perceptions correspond between communicators and recipients regarding which feeling is perceived to engage the most in the context of sustainability communication. The theoretical frame stretches from Sara Ahmed's theory about how actions are reactions of feelings, the green gap, living in denial, Tim Jensen’s theory about environmental guilt and theories in politics that include subactivism and Chantal Mouffe's theory about the importance of an “us and them” in opposition political movements. The study also includes theories within semiotic analysis, reception analysis and Stuart Hall's encoding/decoding model. The reception study is divided into two methods. The first method is a visual semiotic analysis that made it possible to find the preferred reading of the commercials. The second method is qualitative interviews which made it possible to analyse the way recipients interpret the message of the commercials. Analysing tools within reception analysis were applied to the material from the interviews with the recipients. The study also utilized a comparative analysis of interview responses between the communicators and recipients to locate possible differences in perceptions of sustainability communication.   The study's results show that positive emotions encourage recipients to maintain the already sustainable lifestyle they consider themselves to have but it also make them feel skeptical to the message. The negative emotions encourage them to make a behavior change but it also makes the recipients feel hopeless. The analysis however shows that the target group do not believe that they will make any further changes as they already believe that they are acting sustainably. The study has also identified some of the challenges that communicators face when it comes to sustainability communication. One is that the recipients respond best to the communication that they tend to avoid and another challenge is to find the balance between positive and negative emotions so that the recipient feels that the message is trustworthy. The study has also shown the importance of giving the recipients sustainable tools they feel they can act on. Dissonance between recipients and communicators regarding the sense of community has been located.

Malmö vill enligt sitt eget miljöprogram vara “Sveriges klimatsmartaste stad”. Alla livsmedel som köps in av kommunen ska vara ekologiska, och klimatgasutsläppen från maten ha minskat med 40% före utgången av 2020. Det ekologiska målet ser ut att kunna nås, men klimatgasutsläppen har endast gått ner med 15% i skrivande stund. Staden driver nu en ny satsning för att klara målsättningen. Denna undersökning granskar det förfarande som Malmö stads miljöförvaltning tagit fram och sätter det i relation till forskning om klimatkommunikation och beteendeförändring. Det är vanligt att utvärderingar av utbildningar fokuserar på deltagarnas attityd till utbildningen, istället för de beteendeförändringar som utbildningen uppmanar till. Genom gruppintervjuer med utbildare och projektdeltagare, samt innehållsanalys av utbildningsmaterialet söker undersökningen svar på frågan: leder miljöförvaltningens utbildning till ett förändrat beteende hos utbildningens målgrupp? Även om vi utifrån respondenterna kan konstatera att få konkreta förändringar hittills har skett i verksamheterna, har vi kunnat identifiera hinder, förbättringsåtgärder och kartlägga hur deltagarna på olika sätt förhåller sig till utbildningarna och till målet. Vi konstaterar att metoden för hur satsningen ska bedrivas inte använder sig av ett teoretiskt ramverk eller är konsekvent förankrad i vetenskap. Vi konstaterar att kommunen har en stark position för att verkliggöra miljövänligt beteende hos sina anställda, men att kommunen underutnyttjar potentialen. Konsekvenser och möjligheter diskuteras. / Malmö, according to its own environmental program, wants to be "Sweden's most climate friendly city". All food purchased from the municipality should be organic and the greenhouse gas emissions should decreased by 40% by the end of 2020. The ecological target seems to be achievable, but climate emissions have only fallen by 15% at the time of writing. The city is now running a new venture to meet the goals. This study examines the procedure developed by Malmö City Environmental Management in relation to research on climate communication and behavioral change.It is common for evaluations of education to focus on the attitudes of the participants, rather than the behavioral changes that the education encourages. Through group interviews with educators and project participants, as well as content analysis of the educational material, the survey seeks to answer the question: Does the management of the environmental administration lead to a change in behavior in the education target group?Even though, according to the respondents, few changes have taken place so far, we have been able to identify obstacles, improvement measures and map how the participants relate to the education and the goal in different ways. We note thatthe method of conducting the venture does not use a theoretical framework or is consistently rooted in science. We note that the municipality has a strong position to realize environmentally friendly behavior among its employees, but that the municipality underuses the potential. Consequences and opportunities is discussed.

Bakgrund: Det är vanligt att personer upplever svårighet i att motivera sig till att genomföra en beteendeförändring mot en mer hälsosam livsstil. Det är även vanligt att personer som genomfört en beteendeförändring faller tillbaka i sina gamla rutiner inom sex månader. Interventioner som motiverar och stöttar personer till en långvarig beteendeförändring är därför av stor vikt i syfte att förbättra ohälsosamma levnadsvanor och därigenom förbättra hälsan hos befolkningen. Den digitala tjänsten Hälsocoach online har utvecklats i syfte att stötta, coacha och motivera personer som vill göra en beteendeförändring mot en mer hälsosam livsstil. Interventioner som stödjer användarens självbestämmande har visats kunna bidra till främjande av mer långvariga livsstilsförändringar. Syfte: Studie syfte var att belysa klienternas upplevelse av motivationsstöd för livsstilsförändring i den digitala tjänsten Hälsocoach online ur ett självbestämmande perspektiv. Metod: Studien är av kvalitativ metod och baseras på sju semi-strukturerade intervjuer med klienter som använt sig av Hälsocoach online. Intervjuerna analyserades abduktivt med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet lyfts de delar med Hälsocoach online som klienterna upplevde hade en påverkan på deras motivation till att utföra en livsstilsförändring. Användande av Hälsocoach online upplevdes i många fall som ett positivt stöd för stärkt motivation till beteendeförändring, men även de delar med tjänsten som upplevdes hämmande av motivationen lyftes fram av klienterna. Analysen av intervjuerna resulterade i fem huvudkategorier: Känsla av delaktighet, Personanpassad coaching, Relationen till hälsocoachen, Stöd i omgivningen samt Kommunikationsfaktorer. Resultatet som framkom kunde kopplas till självbestämmandeteorin olika delar, där en tydlig koppling kunde ses mellan tillfredsställelse av de grundläggande behoven autonomi, kompetens och tillhörighet och en lyckad livsstilsförändring. Konklusion: Användande av Hälsocoach online upplevdes i många fall som ett positivt stöd för stärkt motivation till att utföra en beteendeförändring och skulle därmed kunna ses som en användbar digital tjänst vid hälsopromotivt arbete. De faktorer som lyftes av klienterna som betydelsefulla för motivation till beteendeförändring kunde kopplas till de grundläggande behoven inom självbestämmandeteorin. Studien visar därmed att hälsocoacher, genom stärkande av de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och tillhörighet, kan stödja klienterna till ett ökat självbestämmande. Genom ökat självbestämmande kan en stärkt motivation nås vilket kan leda till en mer lyckad och mer långsiktig beteendeförändring, vilket i sin tur kan bidra till en förbättrad livsstil och hälsa hos klienterna. / Background: It is common for people to experience difficulty motivating themselves to make a change in behavior towards a healthier lifestyle. It is also common for people who have implemented a behavior change to fall back into their old habits within six months. Interventions that motivate and support people to long-term behavioral change are therefore of great importance in order to improve unhealthy living habits and thereby improve the health of the population. The digital service Hälsocoach online has been developed with the aim of supporting, coaching and motivating people who want to make a change in behavior towards a healthier lifestyle. Interventions that support the user ́s self-determination have shown to contribute to promotion of more long-term lifestyle changes. Purpose: The purpose of the study was to elucidate the clients ́ experience of motivational support for lifestyle change in the digital service Hälsocoach online from a self-determined perspective. Method: The study is of a qualitative method and is based on seven semi-structured interviews with clients who have used Hälsocoach online. The interviews were abductively analyzed with qualitative content analysis. Results: In the result, the parts of Hälsocoach online that the clients experienced had an impact on their motivation to make a lifestyle change are highlighted. The use of Hälsocoach online was in many cases seen as a positive support in strengthened motivation for behavior change, but even those parts of the service that were not experienced as strengthened for the motivation were highlighted by the clients. The analysis of the interviews resulted in five main categories: Sense of participation, Personalized coaching, Relationship with the health coach, Support in the environment and Communication factors. The results that emerged could be linked to the different parts of the self-determination theory, where a clear connection could be seen between satisfaction of the basic needs of autonomy, competence and relatedness and a successful lifestyle change. Conclusion: In many cases, the use of Hälsocoach online was seen as a positive support for strengthened motivation to perform a behavior change and could thus be seen as a useful digital service in health promotion work. The factors highlighted by clients as important for motivation for behavior change could be linked to the basic needs of self-determination theory. The study thus shows that health coaches, by strengthening the basic psychological needs of autonomy, competence and relatedness, can support the clients to an increased self-determination and thereby a stronger motivation for a successful and more long-term behavior change, which in turn can contribute to an improved lifestyle and health of the clients. The increased understanding of the various psychological needs in the motivation process can create the right conditions to being able to offer even more effective and better solutions for promoting healthy behaviors over time.

La grossesse est une période de la vie d’une femme qui s’accompagne d’une augmentation des besoins nutritionnels dont la satisfaction est nécessaire à la bonne santé de la mère et de l’enfant à naître. Durant cette période, les femmes seraient plus enclines à l’adoption de pratiques alimentaires plus saines. L’objectif de ce travail de thèse était d’étudier ces différents aspects de la nutrition pendant la grossesse puis d’élaborer et d’évaluer une méthode de conseils alimentaires personnalisés et pas-à-pas afin d’améliorer l’adéquation nutritionnelle des femmes enceintes en France. Un indice de qualité nutritionnelle de l’alimentation existant : le PANDiet, a été adapté à la période de la grossesse en tenant compte des références nutritionnelles spécifiquement définies pour cette période. Il a été montré qu’en l’absence de modifications qualitatives du régime en début de grossesse, l’adéquation nutritionnelle ne pouvait pas être maintenue. Trois types de conseils alimentaires personnalisés ont alors été élaborés et se sont révélés efficaces pour améliorer la qualité nutritionnelle de l’alimentation. Cependant, plus les conseils étaient efficaces moins ils étaient acceptables par les femmes enceintes. Un compromis a donc été trouvé pour sélectionner les deux types de conseils les plus acceptables par les femmes enceintes tout en étant efficaces pour améliorer la qualité nutritionnelle de leur alimentation. Ces deux types de conseils alimentaires personnalisés, fondés respectivement sur des modifications des quantités consommées d’aliments et sur des substitutions au sein du même sous-groupe d’aliments, ont été proposés à des femmes enceintes françaises lors d’un essai randomisé contrôlé. Par ailleurs, des données qualitatives, ont permis d’identifier que ces dernières étaient à la recherche d’informations positives et crédibles concernant l’alimentation pour contribuer au bien-être de leur bébé mais aussi au leur. Durant l’essai randomisé contrôlé, l’approche proposant des recommandations alimentaires génériques associées aux conseils alimentaires personnalisés, générés pas-à-pas par notre algorithme, s’est révélée plus efficace pour améliorer la qualité nutritionnelle de l’alimentation de femmes enceintes qu’une approche proposant uniquement les recommandations génériques. Par ailleurs, selon l’étude qualitative menée auprès de participantes à l’essai randomisé contrôlé il apparaît que proposer des conseils alimentaires pendant la grossesse permet de résoudre la cacophonie informationnelle. / Pregnancy is a specific period in life characterized by an increase in nutrient needs that should be met for the health of both the mother and her baby. During this period, women would be keener on adopting healthier dietary practices. The objective of this thesis was to study these different aspects of nutrition during pregnancy and to design and evaluate a tailored, stepwise dietary advice method which aims to improve the nutrient adequacy of the diet of French pregnant women. The PANDiet score, a diet quality index, has been adapted to pregnancy by using the nutrient requirements established for this period. It has been shown that the absence of qualitative changes in a woman’s diet in the beginning of pregnancy prevented the maintenance of the nutrient adequacy. Three types of tailored dietary changes were then designed. They proved to be efficient in improving the nutrient adequacy of the diet. The more efficient the type of dietary changes was, the less acceptable it was by pregnant women. Thus, a trade-off has been considered to select the two types of dietary changes that were the most acceptable by pregnant women while showing efficiency in the improvement of the nutrient adequacy of their diet. These two types of tailored dietary changes, which respectively involved modifications of the amount consumed of foods and substitutions of foods within the same food subgroup, have been proposed to French pregnant women during a randomized controlled trial. Furthermore, qualitative data revealed that pregnant women sought for positive and trustworthy information about nutrition-related in order to contribute towards the well-being of both their baby and themselves. In the randomized controlled trial, the approach proposing tailored dietary advice, generated in a stepwise process, in addition to generic dietary guidelines proved to be more efficient in improving the nutrient adequacy of the diet of pregnant women than the approach using only generic dietary guidelines. Furthermore, according to semi-directive interviews led with some women included in the randomized controlled trial, it appeared that dietary counseling during pregnancy resulted in solving the confusion related to nutrition issues.

The aim of this study was to see if the users identified principles for behavior change, and further investigate how users reflected on the implementation of these principles. The aim of this study was also to find out how users experienced that the effect of these principles contributed to the reduction of electricity consumption. There are persuasive technologies that aim to get people to save their consumption. There are many different applications that aim to get people to monitor behaviors and then change behaviors. The applications included in this study were Eon, Greenely and Tibber. PSD-principles, Oinas-Kukkonen and Harjumaa's design principles are used as quality checklists to be able to evaluate persuasive systems. The principles were divided into four main categories which were primary task support, dialogue support, system credibility and social support. These were used to answer the questions. A: What design principles for behavior change can be identified? B: How do users reflect on theimplementation of these principles? C: How do users feel that the effect of these principles contributes to reducing electricity consumption? The chosen method was qualitative and it was divided into 3 phases. The first phase was a heuristic evaluation. The second phase was a pilot diary study. In the third phase, semi-structured interviews were conducted and this interview template was based on the pilot diary study and on the heuristic evaluation. The results showed that all principles within the main categories where identified in the applications. When it came to the implementation of the principles, the reflections from the users were different. Verifiability within the system's credibility was for example perceived by respondent 1 as less convincing, while respondent 4 perceived the implementation as positive and good. The experiences here also varied concerning how the users experienced that the effect of the principles contributed to reducing electricity consumption. The motivation was positively affected to a small but limited extent for the principles within the main categories primary tasks support and social support. Conclusions drawn from the studies were as follows. Users would wish for expanding the possibility of direct reporting of electricity consumption. Better statistical data to better compare households with similar comparable conditions would be desirable. Being able to see how much money you could save on reducing your electricity consumption was an important driving force. It would be positive if the opportunity to see this improved. / Syftet med denna studie var att se om användarna identifierade principer för beteendeförändring samt se hur användarna reflekterade kring implementeringen av dessa principer. Syftet var också att ta reda på hur användarna upplevde att effekten av dessa principer bidrog till att minska elförbrukningen.Det finns övertygande teknik som syftar till att få människor att spara sin konsumtion. Det finns många olika applikationer som syftar till att få människor att övervaka beteenden för att sedan ändra dem. De applikationer som ingick i studien var Eon, Greenely och Tibber. PSD-principerna, Oinas-Kukkonen och Harjumaas designprinciper användes som checklistor på kvalitet för att kunna utvärdera övertygandesystem. De delades in i fyra huvudkategorier som var primärt uppgifts stöd, dialogt stöd, systemets trovärdighet och socialt stöd. Dessa användes för att svara på frågeställningarna. A: Vilka designprinciper för beteendeförändring kan identifieras? B: Hur reflekterar användare över implementeringen av dessa principer? C: Hur upplever användarna att effekten av dessa principer bidrar till att minskaelförbrukningen?Vald metod var kvalitativ och denvar indelad i 3 faser. Den första fasen var en heuristisk utvärdering. Den andra var en pilotdagboksstudie. I den tredje fasen gjordes semi-struktureradeintervjuer och i denna baserades intervjumallen på en pilotdagboksstudie och på den heuristiska utvärderingen. Resultatet visade att alla principer inom huvudkategorierna identifierades i applikationerna. När det gällde implementeringen av principerna var reflektionerna från användarna olika. Verifierbarhet inom systemets trovärdighet upplevdes exempelvis av svarsperson 1 som mindre övertygande medan svarsperson 4 upplevde implementationen som positiv och bra. När det kom till hur användarna upplevde att effekten av principerna bidrog till att minska elförbrukningen var upplevelserna även här varierande. Motivationen påverkades positivt i liten men begränsad omfattning för principerna inom huvudkategorierna primärt uppgifts stöd och social support. Slutsatser som drogs från studien var följande. Användarna skulle önska utökad möjlighet till direkt rapportering av förbrukning av elkonsumtion. Bättre statistiskt underlag för att bättre kunna jämföra hushåll med liknande jämförbara förhållanden skulle vara önskvärt. Att kunna se hur mycket pengar man kunde spara på att minska sin elkonsumtion var en viktig drivkraft. Det skulle vara positivt om möjligheten till att se detta förbättrades.

No description available.