Denna studie undersöker hur formuläret Organiserad Verksamhet i Renbetesfjäll inom förvaltning i Västra Jämtlandsfjällen förstås och används av människor som arbetar i besöksnäringen och i småföretagande. Med intervjuer som empiriskt material diskuterar studien hur begreppen funktion och struktur är relaterade till dominerande idéer i områdets förvaltning. Som teoretiskt perspektiv används Tim Ingolds dwelling-perspektiv. Studien når fram till att formuläret inte uppfyller de behov aktörerna har för att ha ett tillfredsställande samarbete med varandra och renskötarna. Formuläret för förvaltning är inte anpassat efter en lokal kulturell kontext, den är skapad utifrån idéen om landskapet som multifunktionellt vilket studien formulerar kritik gentemot.

This study examines the multifaceted aspects of the area Gustavsberg located in Värmdö municipality. We plan to focus on Gustavsberg´s development as a tourist destination to meet the requirements to become a successful tourist destination. The local actor´s effort and their role in the hospitality industry will be examined. Also, the ability to cooperate to develop Gustavsberg’s activities and events will be focused on as well as how improvements are achieved to meet visitor requirements. The theories that are applied for the area´s destinations development, destinations strategies, destination marketing, action plans and creative tourism provide a structured framework for understanding why and how Gustavsberg can develop. The importance of development and improvement for the area will be crucial to remain a competitive and attractive destination. This study used a mix of qualitative interviews and observations and even quantitative surveys to examine the areas development from different perspectives and opinions. The findings revealed that Gustavsberg has a great potential for cooperation to create a clear vision for the future and shape a better development of the hospitality industry in Gustavsberg. It was also revealed that the municipality is in the process of starting a destination section. That will mean that one of the important actors within the hospitality industry will take the leading role for implementing and planning that is missing today. Moreover, we have concluded that Gustavsberg owns many unique sights and attractions but based on all the data we have collected, we see that the area still has many challenges that need to be overcome. By focusing on the opportunities and reinforcing cooperation between the actors, Gustavsberg can maintain and strengthen its role as a varied and attractive destination in tourism.

No description available.

Tourism is an increasing part of the social planning and should strive more towards sustainable development (Müller 2007). The municipality of Karlstad strives to become "The eco- friendly city" (Karlstad 2016a), which means that people are given the opportunity to live a good life in a sustainable way (WWF 2017). The study shows that cities today should strive to prioritize environmental and climate issues in relation to destination development. This study examines how units in the municipality of Karlstad prioritize and include environmental and climate issues in the work of making Karlstad attractive. How these areas affect each other, as well as how dialogues and collaborations appear in the municipality regarding environment and climate. The Regional Centre of Värmland, Karlstad, is a municipality that wishes to invest and create good business conditions in order to attract visitors (Karlstad 2016b). At the same time, Karlstad is one of the cities in Sweden that is at the forefront of the work on climate change (SIDA 2014). This study uses a qualitative approach, semi-structured expert interviews and qualitative document analysis of Karlstad's environmental and climate strategy and Visit Karlstad Tourism Strategic Destination Development Plan, deriving from a hermeneutical approach of understanding and interpreting the phenomenon environment and climate issues in relation to destination development. The study intends to answer questions about how and which environmental and climate issues that are prioritized in the municipality of Karlstad in relation to destination development, if there are any conflicts of objectives and the ways in which the various development units cooperate in these areas. The theoretical framework of the study processes areas that deal with the municipality of Karlstad, destination development, sustainable development, environment, and climate changes and conflict of interests which are the themes of the study. Based on the results of the study, one can conclude that in social planning, both tourism, and environmental issues have taken more space, which has led to the use of the concept development more widely. The environmental and climate issue that the municipality of Karlstad choose to prioritize is the transport area. The municipality is actively working to reduce motorism and focus on sustainable alternative solutions in the area to make the city more attractive. These initiatives lead to certain conflicts of interest within the development units, so it is important that there are collaborations and dialogues between them. In addition, the development units of the municipality of Karlstad use strategies such as work tools to help them achieve the goals pursued. / <p><strong>Uppsatsens betyg:</strong> Väl Godkänd</p>

Destinationer attraherar konsumenter och besökare på olika sätt. En strategi för att skapa unicitet och stå ut i mängden av destinationer en resenär har att välja mellan är att skapa ett destinationsvarumärke. Detta varumärke hjälper destinationen i dess arbete att skapa en relation till tidigare och nya besökare. Likväl som att varumärket är viktigt för lokala aktörer genom att det skapar en känsla av platsen och ökar värdet av lokala produkter. Men för att nå ut till gästen behöver destinationen genomföra något som kallas branding, vilket innebär att marknadsföra vad destinationen har att erbjuda i form av aktiviteter och upplevelser. En viktig faktor är att skapa en känsla och koppling mellan besökaren och destinationen. För att följa en destinations utveckling samt trender i världen behövs ibland en rebranding genomföras för platser, destinationer och regioner. Detta för att behålla eller skapa en konkurrenskraft mot konkurrerande destinationer. Det övergripande syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur de lokala intressenterna spelar roll i framgången för ett nytt destinationsvarumärke. Ett annat syfte är att undersöka vad som uppstår för besöksnäringen när en destination väljer att byta samt förlänga dess destinationsvarumärke. För att uppnå syftet ska en fallstudie genomföras som undersöker hur besöksnäringen använder sig av Östersunds destinationsvarumärke och deras känsla kring rebrandingen som skett. Studien syftar också på att skapa en förståelse för hur besöksnäringen ställer sig mot detta och vad deras uppfattningar är gällande bytet. Samt vad besöksnäringen anser om det nya destinationsvarumärket och hur de har varit delaktiga i framtagandet. Genom ett strategiskt urval har intervjuer med besöksnäring och människor involverade i framtagandet av det nya destinationsvarumärket genomförts. Resultatet tyder på att besöksnäring och lokalbefolkning spelar en viktig roll i framgångarna för ett destinationsvarumärke. / <p>2020-06-08</p>

Examensarbetet undersöker Borlänge kommuns kulturarv och analyserar detta genom authorized heritage discourse. I arbetet studeras kommunala planeringsdokument så som översiktsplan och kulturmiljöplan samt den digitala besöksguiden Visit Dalarna och Borlänges kommuns respons på utnämningen till Sveriges fulaste stad. Undersökningen visar att kulturarvet har en liten roll i kommunens planeringsdokument och att det både i dessa och i besöksnäringen primärt är äldre och mer traditionella arv som är utvalt. Detta beror troligtvis på att staden, bland annat till följd av dess unga ålder, inte värdesätter mer samtida miljöer som kulturarv och ser kulturarvet som en tillgång i regional utveckling samt att besöksnäringen väljer ut kulturarv som ska tilltala nationell och internationell turism vilket resulterar i kulturarv som resonerar mer med den kollektiva identiteten Dalarna mer än den lokala säregna identiteten. / The thesis examines Borlänge municipality's cultural heritage and analyzes it through the authorized heritage discourse. By studying municipal planning documents as well as the digital visitors guide Visit Dalarna and Borlänge municipality's response to the designation as Sweden's ugliest city, the thesis shows that cultural heritage has a small role in the municipality's planning documents and that both in these and in the tourismindustry it is primarily older and more traditional heritage that is selected. This is probably due to the fact that the city does not value more contemporary environments as cultural heritage and that the city do not see cultural heritage as an asset in regional development. The tourism industry selects cultural heritage that should appeal to national and international tourism, which results in cultural heritage that resonates more with the collective identity Dalarna more than the local identity.

En sektor som bidrar till de globala klimatförändringarna är turismen.Tidigare forskning pekar på att hotellbranschen skapar negativa effekteroch är ansvarig för 21% av turismens hela ekologiska fotavtryck. Därav har denna studie fokuserat på hotellens klimat- och miljöpåverkan. Studien syftar på att skapa helhetsperspektiv med hjälp av scenarion om vad en förändring av koldioxidutsläpp kan leda till för hotellen och för samhället. Forskningsfrågan som har besvarats är ”Hur påverkas koldioxidutsläppen om förbrukningen av fjärrvärme, vatten, handdukar och sängkläder förändras på ett hotell?”Studien genomfördes på ett utvalt hotell i Jönköping, där den primära data kommer ifrån hotellet och Nordic Choice Hotels. Vidare har scenarion använts som en metod för att visualisera och sammanställa resultatet. Två scenarion har tagits fram med hjälp av verktyget PMI GoGreen. Scenario 1, som heter ”Omställningen” utgår ifrån att hotellet väljer att implementera åtgärder för att minska sin värmeförbrukning med 30%, minska vattenförbrukningen med 10% och att minska förbrukningen av handdukaroch sängkläder med 10%. I scenario 2, ”Business as usual” utgår från att hotellet inte implementerar några åtgärder för att minska sin förbrukning,utan fortsätter verksamheten som förut. Resultat visade att i scenario 1 ”Omställningen” var koldioxid utsläppenmindre, jämfört med scenario 2 ”Business as usual”. Utsläpp från fjärrvärme var även märkbart högre än vattenförbrukningen, handdukar och sängkläder. Vidare diskuteras de miljömässiga, sociala och ekonomiska  fördelarna respektive nackdelarna i dessa två scenarios. Utifrån scenario 1kan positiva slutsatser dras då koldioxidutsläppen är mindre och omställningen i scenariot kan skapa många fördelar för både hotellet och samhället. Utifrån scenario 2 kan slutsatsen dras att fortsätta verksamheten som vanligt kan leda till ett högre koldioxidutsläpp, vilket i sin tur kommer att påverka hotellet och samhället negativt. / One sector that contributes to global climate change is tourism. Previous research points out that the hotel industry creates unprecedented negative impacts and is responsible for 21% of tourism's entire ecological footprint. Hence, this study has focused on the hotels' climate and environmental impact. The study aims to create an overall perspective with the help of scenarios about what a change in carbon dioxide emissions can lead to forthe hotel and for society. The research question that has been answered is"How are carbon dioxide emissions affected if the consumption of district heating, water, towels and bed linen changes in a hotel?". The study was conducted at a selected hotel in Jönköping, where the primary data comes from the hotel and Nordic Choice Hotels. Furthermore, scenario has been used as a method to visualize and compilethe result. Two scenarios have been developed using the PMI GoGreentool. Scenario 1, called "The transformation", assumes that the hotel choosesto implement measures to reduce its heat consumption by 30%, reducewater consumption by 10% and to reduce the consumption of towels andbed linen by 10%. In scenario 2, "Business as usual", it is assumed that the hotel does not implement any measures to reduce its consumption but continues operations as before. Results showed that in scenario 1 "The transition" carbon dioxide emissions were lower, compared to scenario 2 "Business as usual". Emissions from district heating were also significantly higher than the consumption of water, towels, and bed linen. Furthermore, the environmental, social andeconomic advantages and disadvantages of these two scenarios are discussed. Based on scenario 1, positive conclusions can be drawn as the carbon dioxide emissions are lower and the change in the scenario can create many benefits for both the hotel and society. Based on scenario 2, the conclusion can be drawn that continuing operations as usual can lead tohigher carbon dioxide emissions, which in turn will negatively affect the hotel and society. / <p>2023-06-02</p>

Denna studie handlar om att undersöka hur olika aktörer i Region Värmland, som jobbar inom både den offentliga sektorn och det privata näringslivet, arbetar med att utveckla regionens plats varumärke. Fallstudiens syfte undersöks i relation till hållbar utveckling, typiska utmaningar som uppstår i det arbetet och hur de jobbar med varumärket i relation till platsutveckling och besöksnäring. För att få en djup och analytisk förståelse av aktörernas perspektiv och arbetssätt så har denna fallstudie genomfört nio stycken intervjuer. Åtta med aktörer från hälften av alla kommuner i Värmland och en med organisationen Visit Värmland. Akademisk litteratur och avhandlingar har använts som teoretiskt underlag för att stödja den kvalitativa informationen. Kommunernas information står som utgångspunkt för hur offentliga aktörer i Värmland jobbar. Medan intervjun med Visit Värmland fungerar som en större utgångspunkt för hur privata aktörer jobbar. Aktörerna redovisar intressanta punkter i undersökningen, några jobbar olika med att utveckla Värmlands varumärke  i relation till efterfrågan, engagemang och potential. De flesta jobbar tillsammans eller likadant när det kommer till hållbar utveckling. Typiska större typiska utmaningar i deras arbeten är likadana för både offentliga och privata.  Studiens resultat redovisar hur offentliga och privata aktörer jobbar i Värmland med att utveckla regionens plats varumärke, samt vad som skiljer kommunernas arbeten åt och vad för delar av arbetet de prioriterar i jämförelse med andra. Studien har också kommit fram till hur arbetet och typiska utmaningar skiljer sig mellan privata och offentliga aktörer som en intressant jämförelse i arbetssätt. Aktörerna samarbetar också aktivt med varandra inom olika projekt och arbeten för att uppnå bästa möjliga resultat. Tillsammans med att ett starkt kommunikationsnät finns etablerat mellan aktörerna i näringslivet runt om i Värmland. / This study is about investigating how different actors in Region Värmland, who work in both the public sector and private business, work to develop the region's place brand. The purpose of the case study is examined in relation to sustainable development, typical challenges that arise in that work and how they work with the brand in relation to place development and the hospitality industry. In order to gain a deep and analytical understanding of the actors' perspectives and working methods, this case study has conducted nine interviews. Eight with actors from half of all municipalities in Värmland and one with the organization Visit Värmland. Academic literature and dissertations have been used as a theoretical basis to support qualitative information. The municipalities' information is the starting point for how public actors in Värmland work. While the interview with Visit Värmland serves as a larger starting point for how private actors work. The actors report interesting points in the survey, some work differently to develop Värmland's brand in relation to demand, commitment and potential. Most people work together or in the same way when it comes to sustainable development. Typical major challenges in their works are the same for both public and private. The results of the study have helped to report how public and private actors work in Värmland to develop the region's place brand, as well as what distinguishes the municipalities' work and what parts of the work they prioritize in comparison to others. The study has also concluded how the work and typical challenges differ between private and public actors as an interesting comparison in working methods. The actors also actively collaborate with each other within various projects and works to achieve the best possible results. Together with the fact that a strong communication network has been established between the actors in the business world around Värmland.

Allt fler har börjat kritisera det vardagsliv som vi i utvecklade länder lever, där hög konsumtion, flygresor och annan markant klimatpåverkan blivit vardag (Claesson, 2018). 2018 var året som Sverige upplevde värmerekord med följder som både torka och bränder. Sommarens extrema väder har bidragit till att klimatet fått mer fokus i samhällsdebatten, och både privatpersoners och företags påverkan på klimatet har blivit föremål för diskussion (Frid, 2018). Diskussionen har även blivit aktuell inom besöksnäringen. Turistsektorn lyfter fram dess påverkan på miljön och det är en av de största utmaningar som beslutsfattare inom besöksnäringen står inför idag, både regionalt, nationellt och internationellt (Tillväxtverket, 2019). Syftet med studien har således varit att undersöka hur svensk besöksnäring på landsbygden arbetar med en hållbar utveckling ställt i relation till Agenda 2030. Hur arbetar den svenska besöksnäringen idag med hållbarhet och hur verkar den i en av vår tids mest komplexa omställningar? För att besvara detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex personer som är verksamma i sex olika populära turistdestinationer på den svenska landsbygden. Dessa turistdestinationer ligger till grund för studiens empiriska material. Resultatet visade att det är ett begränsat antal anläggningar som aktivt arbetar med hållbar utveckling inkorporerat i verksamheten, även om allt fler har börjat arbeta mer aktivt med hållbarhet. Studien bidrar till en djupare förståelse kring den svenska besöksnäringens arbete med hållbarhetsfrågor, samt hur det skiljer sig utifrån verksamheternas geografiska läge. Studien bidrar också med ett kunskapsunderlag för hur den svenska besöksnäringen kan utvecklas för en mer hållbar framtid.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka faktorer en upplevelseaktivitet behöver innehålla för att ha potential som en turistisk aktivitet. Metod: Denna studie har genomförts genom kvalitativ metod där Interpretativ fenomenologisk analys utgjort arbetssättet, med intervjuer som grund. Teori: Teorin behandlar upplevelser med fokus på aktiviteter, samskapande och motivation som centrala delar. Teorin avslutas med en teoretisk syntes för att sammanfatta och knyta ihop de olika delarna. Empiri: 19 stycken intervjuer genomfördes och dessa redovisas i empirin. Frågorna under intervjuerna togs fram utifrån teorikapitlet och med målet att besvara syftet.  Slutsats: Slutsatsen visar att såväl motivation som samskapande är två faktorer som spelar stor roll för konsumenter och är kraftigt bidragande orsaker till huruvida en upplevelseaktivitet kan fungera som en turistisk aktivitet. Författarna upptäckte även ett samband mellan motivation och samskapande i form av att konsumenters motivation inför upplevelsen påverkar vilken grad av samskapande de upplever vilket i sin tur påverkar hur lyckad upplevelsen blir. / Purpose: The purpose of the study is to increase understanding of which factors an experience activity needs to contain to have potential as a tourism activity. Method: This study has been conducted through qualitative methodology where interpretative phenomenological analysis constituted the working method, with interviews as basis. Theory: The theory deals with experiences focusing on activities, co-creation and motivation as key elements. The theory ends with a theoretical synthesis to summarize and tie the various parts together. Empiria: 19 interviews were conducted and these are reported in the empiria. The questions during the interviews were based on the theory chapter with the aim of answering the purpose. Conclusion: The conclusion shows that both motivation and co-creation are two factors that play a major role for consumers and are strongly contributing reasons for whether an experience activity can act as a tourism activity. The authors also discovered a correlation between motivation and co-creation in the sense that consumers' motivation for the experience influences the degree of co-creation they experience, which in turn affects how successful the experience is.