Software applications are of great importance in organisations, and performance of an organisation depends on how hosting of software applications are organised. This thesis deals with the question: Why and how organisations decide on specific sourcing options for software applications hosting. The thesis describes and explains sourcing decision-making processes made in the Swedish Post (MeLo) and Jönköpings Kommun (the municipality). MeLo’s sourcing decision resulted in outsourcing of hosting, and the municipality’s sourcing decision resulted in internal sourcing of hosting. Both organisations were distinguished by a decentralised structure to a great extent and showed a huge diversity in software applications used. The sourcing decisions resulted in a change to a more centralised hosting of software applications. The thesis is a retrospective case study based on semi-structured interviews and documents analysis. Concepts from the resource-based view and factors described in sourcing literature are used to analyse these sourcing decisions. From nine theoretical initial propositions 28 propositions are developed about why and how sourcing decisions are made. From these propositions, relations are described and some conclusions are presented about why and how sourcing decisions are made. The main conclusion is that maturity level regarding software applications usage seems to influences the start, the process as such, and the outcome of a sourcing decision-making process. This is explained as the more mature the organisation is regarding usage of software applications the more proactive decision-makers are in the sourcing decision. It is also identified that involved factors can be either influencing or justifying, and it is found that control of software applications usage influences the start of a sourcing decision to a high extent. The findings suggest that a sourcing decision-making process can be described as an irrational decision process that aims at increasing commitment on an already made decision. The study suggests that the less mature and more decentralised the organisation is the more reactive and the stronger influence the need to increase control over software applications have in a sourcing decision-making process. / Information och kommunikations teknik (IKT) och hur organisationer väljer att organisera driften av mjukvaruapplikationer spelar en allt större roll för organisationers framgång. Forskningsfrågan i avhandlingen är: Varför samt hur organisationer beslutar när de väljer ett specifikt lokaliseringsalternativ för driften av mjukvaruapplikationer. Avhandlingen beskriver och förklarar lokaliseringsbeslut i Posten AB och Jönköpings Kommun från ett resursbaserat perspektiv. Båda organisationerna uppvisade en spretig och decentraliserad struktur av mjukvaruapplikationer. Postens lokaliseringbeslut resulterade i utlokalisering. Kommunens lokaliseringsbeslut resulterade i en intern omlokalisering. Besluten resulterade i båda fallen i en mer centraliserad drift av mjukvaruapplikationer. Avhandlingen är en retrospektiv fallstudie baserad på analys av semistrukturerade intervjuer och dokument. Begrepp från resursbaserad teori och litteratur om lokalisering används för att beskriva och förklara lokaliseringsbesluten. Från nio teoretiska initiala propositioner utvecklas 28 propositioner vilka tydligare redogör för varför samt hur lokaliseringbeslut genomförs. Utifrån dessa propositioner diskuteras kring relationer mellan varför och hur faktorer är involverade i lokaliseringsbeslut. Den främst dragna slutsatsen är att organisationers mognad vad gäller användningen av mjukvaruapplikationer kan beskrivas som influerande för såväl starten, beslutsprocessen som sådan, samt det slutliga resultatet av beslutsprocessen vid ett lokaliseringsbeslut rörande drift av mjukvaruapplikationer. Detta kan förklaras som att ju mer mogen organisationen är vad gäller användning av mjukvaruapplikationer desto mer proaktiv är beslutsfattare i beslutsprocessen. Involverade faktorer kan också förklaras som antingen påverkande eller försvarande. Kontroll av användning kan beskrivas ha den största påverkan på starten av beslutsprocessen. Analysen föreslår att beslutsprocessen kan ses som en irrationell beslutsprocess som genomförs med inriktning på att förankra ett redan fattat beslut, och att ju mer omogen och decentraliserad desto större inverkan har önskemålet om en ökad kontroll över mjukvaruapplikationer i ett lokaliseringsbeslut.

This thesis aims to explore students’ argumentation and decision-making relating to authentic socioscientific issues (SSI). The ability to make informed decisions about socio scientific issues has been recognized to be an important element in science education to achieve the goal of scientific literacy. However, deliberation on SSIs deals with the fact-value intertwinement and has proven to be a tricky affair, both for students and teachers. In paper I, the focus is on upper secondary students’ use of different reasons in arguing about the existence of wolfs in Sweden. To investigate the students’ ability to find supporting reasons from different subject areas in their informal argumentation, the SEE-SEP model was used as an analytical framework. The results showed that the value aspect dominates students’ informal argumentation on the SSI of wolves in Sweden. In paper II a six-step SSI instructional model is presented, designed to develop students’ ability to argue about complex multi-disciplinary issues. This six-step SSI instructional model aims to create a forum that encourages students to interact with one-another and discuss their arguments dynamically. In paper III students’ argumentation and decision-making upon an authentic SSI relating to environmental toxins in fish from the Baltic Sea, was studied. The students’ argumentation and decision making processes were followed closely and data were collected during multiple stages of the SSI-instructional model. The analysis focused on students’ skills of evaluation and the relationships between the values, knowledge and experiences that they used in their argumentation. The results showed that even though all of the students had access to the same information and agreed on the factual aspects of the issue, they came to different decisions, depending on their background values, knowledge and experiences (i.e. their intellectual baggage). Implications for teaching and research are discussed. / Förmågan att fatta välgrundade beslut i sociovetenskapliga dilemman (SSI) har lyfts fram som ett viktigt inslag i naturvetenskaplig undervisning för att förbereda eleverna på ett liv som medborgare i ett samhälle där kontroversiella frågor med naturvetenskaplig koppling förekommer i allt högre grad. Att hantera SSI-frågor i undervisningen och handskas med sammanflätningen av vetenskapliga fakta, värderingar och etiska perspektiv innebär dock stora utmaningar för både elever och lärare. Fokus i denna avhandling är inriktat mot att ytterligare synliggöra de ingående komponenterna och processerna som sker i arbetet med SSI-frågor, och därmed belysa viktiga aspekter som bör iakttas vid implementering av SSI-frågor i undervisningen. Genom studie I detekteras olika argument baserade på kunskaper, värderingar respektive erfarenheter kopplat till olika ämnesområden, och i studie II förs resonemang att det s.k. intellektuella baggaget, bestående av personliga värderingar, kunskaper och erfarenheter, styr viktning och värdering av olika argument och därmed vilket beslut som slutligen tas. En given slutsats är att SSI-baserad undervisning i det naturvetenskapliga klassrummet alltid måste bygga på en tolerans för en sammanflätning av vetenskapliga fakta, värderingar och etiska perspektiv.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur de specifika variablerna samverkar i investeringsanalysen bakom strategiska investeringar vid beslutsfattandet. Studien är inriktad mot den dominerande företagssektorn små och medelstora företag, vidare görs en jämförelse mellan yngre och mognare företag. För att analysera detta har en kvantitativ datainsamlingsmetod använts i form av en enkätundersökning. Forskningsfilosofin som är applicerad är deduktiv, för att på så sätt kunna dra generaliseringar i slutsatserna utifrån den empiriska analysen och fullfölja studiens syfte. Studien är baserad utifrån beslutsteori där hantering av risk och osäkerhet har en central roll. Inom området för beslutsfaktorer tillämpas även den situationsanpassade teorin. Intressentteorin och den neoklassiska ekonomiska teorin har även använts som bas.Resultatet uppvisar att det finns ett flertal samband mellan de specifika variablerna, SME-företagens livscykelstadier och investeringsanalysen. Vidare har markanta skillnader identifierats vid investeringsanalysen mellan de yngre och mognare företagen. I analysen illustreras detta med hjälp av statistiska analystabeller.Denna studie skiljer sig från tidigare forskning i ett flertal aspekter. Studien har identifierat ett gap mellan de praktiska tillämpningarna och teorin. Dessutom har studien ett extra brett omfång gentemot tidigare forskning. För att utöver detta även skapa en djupare insikt över företagets attityder och tillämpning av diverse metoder har undersökningen även jämfört yngre och mognare företags förhållningsätt i investeringsanalysen. Denna uppsats kan vara av värde för landets välfärd genom att öka förståelsen för SME-företagens förhållande i samband med strategiska investeringar. / The purpose of this paper is to analyse how specific variables interact the investment analysis behind the investments, in the decision-making process. This study is focused on small and medium sized enterprises where a comparison will be made between young and mature enterprises. To examine this, a quantitative data collection method has been adopted, with the use of a questionnaire survey. A deductive research philosophy has been applied for this study in order to draw general conclusions based on the empirical analysis and fulfil the purpose of this study. This study is based on decision theory where the management of risk and uncertainty play a central role. In the area of decision factors the contingency-theory is also applied. The stakeholder theory and the neoclassical economic theory have also been used as a base.The findings show that there are numerous links between the specific variables, SME business lifecycle stages and the investment analysis. Furthermore, clear differences have been identified in the investment analysis between the young and the more mature enterprises. The analysis is illustrated by means of statistical analysis tables.This research differs from previous studies in several aspects. The study has identified a gap between the practical applications and theory. Moreover, the study has an extra wide range over previous research. To go beyond and create a deeper understanding of the enterprises attitude and application of various methods in their continuous development, the study also compared younger and more mature enterprises approaches to the investment analysis. This paper can be useful for the country's welfare by increasing the understanding of SMEs relationship in the context of strategic investments.

In response to technological advances, especially in the field of information and communication technology (ICT), the so called revolution in military affairs (RMA) and later the concept of network-centric warfare (NCW) emerged as a theory to further utilize technology for military command and control (C2). Advocates of the Swedish ROLF 2010-vision and the concept of NCW have made claims and assumptions that future technology will improve mission effectiveness by, for example, increasing the understanding of a current situation and its development, the speed of command, and providing means to utilize more efficient forms of organizations. The scope of this thesis is to critically dissect and assess some of these claims and assumptions. Four papers are included: (1) An observational study involving military officers participating in a training session at the Swedish National Defence College’s command and control laboratory. (2) A study performed with a microworld is presented with a discussion considering using microworlds as a tool for investigating the effects of introducing characteristics of novel tech- nology. (3) An experimental study introducing a method to measure individual’s apprehension and assessed development of a situation. (4) Finally, an experiment is presented addressing assumptions of the efficiency of different C2 architectures and effects of graphical support for communication of intentions. The overall conclusion is that the strong benefits from implementing new technologies can be questioned. Results from the qualitative observations indicate that traditional working practices are used regardless introduction of technology with future characteristics. The results show that the strong positive effect that networked and technology enhanced C2 architecture was expected to have generally could not be demonstrated experimentally. However, it appeared that such a C2 architecture can provide some advantages of C2 performance over traditional counterparts under conditions of moderate complexity. Under situations of high complexity, neither the networked nor the traditional C2 architecture performed better than the control condition who lacked C2 capabilities. / Som svar på tekniska framsteg, särskilt inom fältet information och kommunikationsteknologi (IKT), uppstod den så kallade revolutionen i militära angelägenheter (RMA) och senare konceptet nätverksbaserad krigföring (NCW). Det senare har efterhand utvecklats till en teori om hur teknik kan utnyttjas för att effektivisera militär ledning. Bland förespråkare för nätverksbaserad krigföring har antaganden gjorts om hur genomförandet av framtida uppdrag kommer att kunna förbättras och effektiviseras med stöd av framtida teknik. Till exempel antas framtida teknologier kunna; öka förståelsen för en rådande situation och dess fortsatta utveckling, medge att tempot i vilket ledningen bedrivs kommer att kunna ökas samt medge att nya och mer effektiva organisationsformer kommer att kunna utnyttjas. Det övergripande syftet med denna avhandling är att kritiskt analysera och bedöma några av de antaganden som gjorts inom ramen för den svenska ROLF 2010-visionen samt konceptet för nätverksbaserad krigföring. I avhandlingen ingår fyra artiklar. (1) En observationsstudie av en militär stabsövning genomförd i Försvarshögskolans ledningslaboratorium. (2) Resultatet från en studie där en mikrovärld använts som ett verktyg för att undersöka effekterna på ledning där egenskaper hos ny teknik införs. (3) En experimentell studie där en metod introduceras för att mäta olika individers förmåga att uppfatta och bedöma en situation och dess troliga utveckling. (4) Slutligen presenteras ett experiment som syftar till att utvärdera antaganden om olika ledningsarkitekturer och deras effektivitet samt effekter av grafiskt stöd för kommunikation. Den allmänna slutsatsen är att de antaganden som görs där starka fördelar skall kunna uppnås genom implementering av ny teknik kan ifrågasättas. Resultat från de kvalitativa observationerna indikerar att traditionella arbetsmetoder används trots att teknik med nya egenskaper har införts. Resultaten visar att de starka positiva effekter som nätverksbaserad och teknikstödd ledningsarkitektur förväntades ha generellt inte kunde påvisas experimentellt. Emellertid visade det sig att en sådan ledningsarkitektur kan ge vissa lednings- och prestandafördelar jämfört med traditionella motsvarigheter i situationer med måttligt förhöjd komplexitet. I situationer med kraftigt höjd komplexitet visade det sig att vare sig den nya eller den traditionella ledningsarkitekturen var effektivare än kontrollbetingelsen som saknade ledning.

Background: Unlike other cancers, malignant melanoma (MM) is generally visible and can be easily and effectively cured if treated in time. Optimal cure of MM requires early detection, diagnosis, and treatment, which improves prognosis. However, patients as well as the health care organization and its professionals contribute to delayed treatment in various ways. Aims and objectives: The general aim of this PhD thesis was to explore reasons for delay in care seeking, diagnosis, and treatment of malignant melanoma. The specific objectives to be addressed were To explore patients’ decision making about seeking care for malignant melanoma To identify specific patterns in the decision-making process to seek care for suspect melanoma, as narrated by women and men To compare self-reported decision making coping styles between men and women in various ages, who live with or without a partner and are diagnosed with various stages of malignant melanoma in northern Sweden. To describe and compare patients diagnosed with MM, depending on their initial contact with care, and with regard to age, sex, and MM type and thickness, and to explore pathways and time intervals between clinics from the initial contact to diagnosis and treatment. Methods: In studies I and II, 21 and 30 patients, respectively, were interviewed about their decision making to seek care for MM. Study II focused on gender patterns in this decision making. The interviews were analysed using Grounded Theory (I) and qualitative content analysis (II). Study III included 270 people with MM who completed a translated questionnaire (Melbourne Decision Making Questionnaire) about coping styles in decision making. In study IV the pathways and time delay in health care for 71 people with MM were explored. Studies I and II were qualitative, whereas studies III and IV were quantitative. Results: In study I, the insights into severity and feelings of fear and existential threat were identified as key motivators for patients to decide to seek care for a suspected melanoma. Results in study II showed that gender constructions influenced the care-seeking behaviour. Women acknowledged the skin changes and attempted self-care first. They delayed care seeking due to family responsibilities. Men seldom acknowledged the suspicious skin change, but sought care immediately after prompting, and most often complied with relatives’ advice to seek care. Study III showed that men generally scored higher in buck-passing, while women and those living without a partner scored higher in hypervigilance. Participants with nodular melanoma (NM), a rapid-growing form of MM, scored higher in vigilance than those diagnosed as in situ melanoma. No correlation was found between tumour thickness and coping styles. Some differences concerning treatment of MM were found in study IV between people who initially had sought care at primary health care centres (PHC) and those who had sought care at dermatological and specialist clinics (Derm). Thicker tumours as well as NM were more common in the PHC group. A larger proportion of patients from PHCs were primarily excided within the primary health care; however, almost all of them were later referred to surgical clinics for wide excision. Patients within the PHC group also had to wait longer for the registered results of histopathological assessments. In general, women waited a shorter time for primary excision, and older people waited longer for wide excision. Conclusions: Time delay of diagnosis and treatment of MM is still common, and crucial to decrease. Future interventions should include gender aspects to influence people to seek care earlier. In health care, time delay could be decreased by facilitating access for patients with suspected skin melanomas, but also by reducing unnecessary referrals. Moreover, organizational changes whereby general practitioners and primary health care nurses are supported in using new technology for faster diagnoses and management of MM in collaboration with specialist clinics should be considered. Easy access and frequently used guidelines for MM could further decrease delay. Lastly, more efficient transfer and registration of laboratory results and referrals could decrease delay and improve patient safety. / Bakgrund: Malignt melanom (MM) är till skillnad från andra cancerformer ofta synlig och kan enkelt och kostnadseffektivt botas om det behandlas i tid. En optimal prognos av MM förutsätter tidig upptäckt, diagnos och behandling. Patienter, samt hälso- och sjukvården, dess organisation och dess personal kan på olika sätt bidra till fördröjning av behandlingen av MM. Syfte: Det övergripande syftet med denna avhandling var att undersöka orsaker till fördröjning att söka vård, diagnosticera och behandla malignt melanom. Specifika delsyften var:   Att utforska patienternas beslutsfattande process att söka vård för MM Att identifiera specifika mönster i beslutsfattande-processen att söka vård för misstänkt MM utifrån kvinnors och mäns egna berättelser  Att jämföra självrapporterade coping-stilar i den beslutsfattande processen mellan män och kvinnor i olika åldrar, boende med eller utan partner, och diagnosticerade med MM i olika stadier från norra Sverige Att beskriva och jämföra patienter med MM utifrån deras primära vårdkontakt samt utifrån ålder, kön, MM-typ och tjocklek. Ytterligare att utforska vård- och remissvägar samt tidsintervaller mellan olika kliniker från första kontakt till diagnos och behandling. Metod: I studie I och II, intervjuades 21 respektive 30 patienter om den beslutsfattande processen att söka vård för MM. Genuskonstruktioner i relation till den beslutsfattande processen var i fokus i studie II. Intervjuerna analyserades med hjälp av Grounded Theory (I) och kvalitativ innehållsanalys (II). I studie III inkluderades 270 patienter med MM som besvarade ett instrument (MDMQ) avseende coping-stilar i beslutsfattande processen. I studie IV undersöktes övergångar mellan olika kliniker och remissvägar för 71 patienter med MM samt eventuell tidsfördröjning inom hälso- och sjukvården. Resultat: I studie I, identifierades insikt i allvarlighetsgrad samt rädsla och existentiellt hot till följd av tillståndet vara nyckel-motivatorer för att bestämma sig för att söka vård för misstänkt hudmelanom. Resultat från studie II påvisade att genuskonstruktioner påverkar hur personer söker vård för MM. Kvinnor upptäckte själv sina melanom och försökte tillämpa egenvård i början. De kunde dröja att söka vård pga. ansvar för familjen. Män upptäckte sällan suspekta melanom själva men följde oftast anhörigas råd att söka vård och sökte vård omedelbart efter påstötning. Resultaten från studie III visade att män i högre grad använde en avvaktande startegi (buck-passing) medan kvinnor och de som bodde utan partner var överdrivet vaksamma (hypervigilance). Deltagare med nodulärt melanom (NM), en snabbt växande form av MM, var mer vaksamma (vigilance) jämfört med de med melanom in situ, en mycket tidig form av melanom. Några korrelationer mellan tumörtjocklek och coping-stilar hittades ej. Vissa skillnader avseende typer av MM samt vårdens handläggning beroende på var patienter initialt sökt vård identifierades i studie IV. Bland patienter som initialt sökt vård på hälsocentralerna var tjockare tumörer vanligare jämfört med dem som hade sökt vård på hud- och andra specialistklinker. Dessa patienter hade också som regel genomgått den primära excisionen på hälsocentralerna och en majoritet blev senare remitterade till kirurgisk klinik för utvidgad excision. Hälsocentralernas patienter fick vänta längre på att det histopatologiska svaret registrerades i journalen än sjukhusklinikernas patienter. Kvinnor fick generellt vänta kortare tid på primär excision och äldre patienter fick vänta längre för utvidgad excision. Slutsatser: Tidsfördröjning av diagnos och behandling av MM är fortfarande vanlig och därför viktig att minska. Framtida interventioner för att påverka människor att söka vård tidigare bör inkludera genusaspekter. Inom hälso- och sjukvården kan tidsfördröjning minskas genom förbättrad tillgänglighet för patienter med misstänkta hudmelanom, men också genom minskning av onödig remittering. En förändrad organisation där sjuksköterskor och primärvårdsläkare i samarbete med specialistkliniker stöttas att använda ny teknologi för snabbare diagnosticering och omhändertagande av MM bör övervägas. Ökad kännedom bland hälso- och sjukvårdspersonal om riktlinjer for MM-vård kan vidare minska fördröjning. Till sist, mer effektiva och förbättrade arbetssätt kring registrering och överföring av laboratoriska svar och remisser skulle kunna minska fördröjning och därmed öka patientsäkerheten.

Vad gör företag som vill påverka offentliga beslut? Denna doktorsavhandling handlar om detta. Vad företag gjorde har studerats i två beslutsprocesser där Europeiska Unionens direktiv tog form. Ett av direktiven var av stor betydelse för lastbilstillverkande företag. Det andra var viktigt för kraftproducerande företag.Att vara deltagare i EUs beslutsprocesser var på flera sätt krävande och svårt. Deltagandet avvek väsentligt från lobbylitteraturens ofta enkla och oproblematiserade uppfattningar om vad företag gör och bör göra. För att förstå vad beslutsprocesser innebar för dess deltagare var det viktigt att inte automatiskt se deltagare som aktörer. Identitet, preferenser, rationella insikter och handlingsutrymme var inte den enskilde deltagarens givna, välkända och samordnade tillhörigheter. Istället behövde dessa ”delar” av aktörskapet i möjligaste mån konstrueras. I boken behandlas sammantaget varför och hur deltagares beteenden i beslutsprocesser avvek från vår tids starka aktörsidé. Boken vänder sig dels till forskare med besluts- och organisationsintresse, dels till praktiker som vill lära mer om vad lobbying och andra påverkansformer innebär i praktiken. / Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2004

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2005. / Härtill 6 uppsatser.

Beslutsfattande sker konstant i organisationer men grunderna till beslut kan variera. I dagens samhälle pågår en trend där ett ökat antal organisationer använder sig av datadrivet beslutsfattande, det vill säga beslut grundade i data. Detta påverkar även beslutsfattandet i HR-processer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur individer som arbetar på olika organisatoriska nivåer upplever datadrivet beslutsfattande i en lönerevisionsprocess. Tidigare forskning visar att det länge funnits en uppfattning om att beslut bör fattas på rationella grunder, det vill säga med all information tillgänglig och samtliga alternativ övervägda. Dock är rationaliteten begränsad och människan behöver därför skapa förenklade modeller för att fatta beslut som är bra nog. Enligt tidigare forskning kan beslut grundas på intuition, kommunikation och data, där data kan hjälpa oss att fatta mer rationella beslut. Forskning visar även att relationen och avståndet till individen beslutet berör kan påverka beslutet. Studien ämnar bidra till forskningsfältet genom att kombinera teorier och tidigare forskning om beslutsgrunder med data i fokus, HR-processer och avstånd till individen i beslutsprocessen. För att besvara syftet har en kvalitativ studie genomförts på ett stort tekniskt bolag. Semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare på olika organisatoriska nivåer i lönerevisionsprocessen ligger till grund för empirin. Resultaten visar att beslut fattas på flera grunder i organisationen; intuition, kommunikation och data. Beslutsfattarna använder sig av data för att skapa en beslutsgrund att utgå ifrån. Data hjälper dem även att motivera besluten samt ger en större trovärdighet och känsla av rättvisa. Hur stor del de olika beslutsgrunderna får i besluten skiljer sig beroende av vilket avstånd den intervjuade har till den person som berörs av beslutet. Beslutsfattare som arbetar högre upp i organisationshierarkin och därmed befinner sig på långt avstånd från individen besluten berör grundar till stor del sina beslut i data. Beslutsfattare som arbetar lägre ner i organisationshierarkin och därmed befinner sig nära individen besluten berör använder i större utsträckning intuition och kommunikation.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i antagandet att det svenska luftvärnet under 2000- talet har haft en begränsad utveckling och att truppslaget inte har följt den internationella trenden med mer högpresterande system. Syftet med uppsatsen är att försöka förklara vad som har drivit det svenska luftvärnets utveckling och vilka faktorer som lett till att luftvärnet idag ser ut som det gör. Graham Allison klassiska verk Essence of Decision har utgjort den teoretiska referensramen som legat till grund för undersökningen. Luftvärnets utveckling har studerats utifrån perspektiven om Rationellt beslutsfattande och Maktutövat beslutsfattande. Resultatet av undersökningen visar att Allisons teorier är gynnsamma för att studera drivkrafter och förklara luftvärnets utveckling. Det maktutövade beslutsfattandet kan till stor del klargöra utvecklingen men har visat sig sakna fullständig förklaringskraft. Perspektivet kan därför med fördel nyttjas för att ge en alternativ bild av utvecklingen men inte ensamt förklara drivkrafterna bakom. Det rationella beslutsfattandet är det som av denna uppsats deklareras ha bäst förklaringskraft. Försvarsmaktens begränsade förmåga att driva utvecklingen av luftvärnet framåt antas ha berott på förändrade målsättningar som skett till följd av skiftande fokus på nationella och internationella insatser. Tilldelning av resurser har stundtals varit knapphändig men har i stora drag följt de övergripande målsättningar Försvarsmakten haft med luftvärnet. / The thesis is based on the assumption that the Swedish Ground Based Air Defense (GBAD) in the 21st century has had a limited development and has not followed the international trend of higher performance systems. The purpose of this thesis is to explain what has propelled the GBAD development and to study the underlying factors that have shaped today´s GBAD. Graham Allison classical work Essence of Decision has provided the theoretical framework that formed the basis for the study. The development of GBAD has been studied from the perspective of Rational Actor model and the Governmental Politics model. The result of the survey shows that Allison's theories are favorable for studying the driving forces and explain GBAD development. The Governmental Politics model almost provides a sufficient explanation but does not provide a comprehensive explanation. The perspective can be beneficially used to give an alternative approach of the development but not alone explain the underlying factors. The Rational Actor model offers the best explanatory power. The Swedish Armed Forces' limited ability to develop GBAD is assumed to have been a result of the changing objectives, which occurred due to an altering focus of national and international missions. Allocation of resources has, at times, been inadequate but has broadly followed the overall objectives the Armed Forces had had with GBAD.

Bakgrund: Socialt företagande är en slags organisatorisk hybridform som växt fram under de senaste decennierna. Dessa organisationer bygger sina affärsmodeller med syfte att både generera vinst och skapa nytta för samhället. I och med detta står organisationer inom socialt företagande för utmaningar som berör prestationsmätning och beslutsfattande. Det finns därför ett behov att öka förståelsen för hur dessa typer av organisationer arbetar med prestationsmätning och vad beslutfattandet grundas på. Syfte: Studien ämnar bidra med ökad förståelse för prestationsmätning och internt beslutsfattande inom socialt företagande. Metod: Denna studie har en kvalitativ forskningsansats där utgångspunkt tagits i det konstruktivistiska perspektivet. Genom semistrukturerade intervjuer med tre olika företag har ett empiriskt material uppnåtts som bidragit till en nyanserad bild av det studerade området. Slutsats: Socialt företagande arbetar med prestationsmätning, men på olika sätt. Prestationsmätning och beslutsfattande genomsyras främst av de sociala värderingar som finns inom dessa organisationer. Det finns dock en komplexitet vad gäller prestationsmätningen och det interna beslutsfattandet på grund av organisationernas hybridkaraktär. Till exempel kan det vara svårt för dessa organisationer att uppfylla socialt värdeskapandet samtidigt som de finansiella målen måste tas hänsyn till. / Background: Social enterprises are a kind of organisational hybrid form that has emerged in recent decades. These organisations build their business models with the purpose of both generating profits and making benefits for society. As such, social enterprises face a variety of challenges, which affect performance measurement and decision-making. There is therefore a need to increase the understanding of how these types of organisations work with performance measurement and what factors underpin their decision-making. Aim: The aim of the study is to contribute to an increased understanding of performance measurement and internal decision-making in social enterprises. Methodology: This study has a qualitative research approach based on the constructivist perspective. Through semi-structured interviews with three different companies empirical material has contributed to a nuanced aspect of the studied area. Conclusion: Social enterprises work with performance measurement, but in different ways. Performance measurement and decision-making are predominantly influenced by the social values found within these organisations. However, complexity arises in terms of performance measurement and internal decision-making due to the organisations' hybrid character. For example, it may be difficult for these organisations to fulfill social value creation while taking the financial goals into account.