<p>En jämlikt fördelad hälsa är ett mål för den svenska folkhälsopolitiken, och därför är det viktigt att studera de sociala och ekonomiska faktorer som påverkar hälsan. Den här uppsatsen undersöker om det går att fastställa ett samband mellan medelinkomst och allmän hälsonivå i Sveriges församlingar. Tidigare studier visar att hälsan påverkas negativt av att leva under sämre ekonomiska förhållanden. Jag använder data från Socialstyrelsens patientregister från slutenvården samt IFAU-databasen och genomför en regression med hjälp av en fix effekt modell som rensar för områdesspecifika fixa effekter. Resultaten visar på ett negativt signifikant samband mellan medelinkomst och antalet inläggningar per capita i församlingarna. Jag testar även hur sambandet ser ut mellan medelinkomsten i ett område och tre specifika sjukdomsgrupper. Det verkar finnas negativa samband mellan medelinkomst och antalet inläggningar för mental ohälsa och hjärtkärlsjukdomar, men resultaten är inte robusta för modellens  specifikationsform. Jag kan inte fastställa något samband mellan en församlings medelinkomst och antalet inläggningar för infektionssjukdomar.</p>

En jämlikt fördelad hälsa är ett mål för den svenska folkhälsopolitiken, och därför är det viktigt att studera de sociala och ekonomiska faktorer som påverkar hälsan. Den här uppsatsen undersöker om det går att fastställa ett samband mellan medelinkomst och allmän hälsonivå i Sveriges församlingar. Tidigare studier visar att hälsan påverkas negativt av att leva under sämre ekonomiska förhållanden. Jag använder data från Socialstyrelsens patientregister från slutenvården samt IFAU-databasen och genomför en regression med hjälp av en fix effekt modell som rensar för områdesspecifika fixa effekter. Resultaten visar på ett negativt signifikant samband mellan medelinkomst och antalet inläggningar per capita i församlingarna. Jag testar även hur sambandet ser ut mellan medelinkomsten i ett område och tre specifika sjukdomsgrupper. Det verkar finnas negativa samband mellan medelinkomst och antalet inläggningar för mental ohälsa och hjärtkärlsjukdomar, men resultaten är inte robusta för modellens  specifikationsform. Jag kan inte fastställa något samband mellan en församlings medelinkomst och antalet inläggningar för infektionssjukdomar.

Bakgrund: Det finns flera bestämningsfaktorer som kan påverka en individs oral hälsorelaterat beteende gällande egenvård och tandvårdsbesök. Socioekonomi är en bestämningsfaktor som har betydelse för oral hälsa och inkluderar utbildningsnivå, kultur, inkomst och levnadsvanor. Det finns en risk för att utveckla orala sjukdomar som påverkas av bestämningsfaktorn socioekonomi. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur bestämningsfaktorn socioekonomi påverkar oralhälsorelaterat beteende hos vuxna.   Metod: En litteraturöversikt utfördes där vetenskapliga artiklar söktes fram i två databaser, DOSS och MEDLINE. En modifierad granskningsmall användes till att granska och analysera artiklarna för att bedöma kvalitén. Enbart artiklar som bedömdes ha medel eller hög kvalité inkluderades. Slutligen inkluderades 10 artiklar till denna studie.  Resultat: Av resultatet framgår hur socioekonomiska faktorer påverkar den oralhälsorelaterade beteendet till egenvårdsvanor samt tandvårdsbesök. Flera socioekonomiska faktorer har visat påverka detta. Mindre goda egenvårdsvanor har visat en association till lägre socioekonomisk status samt individer med lägre socioekonomisk status besöktes tandvården främst vid akuta fall. Slutsats: Majoriteten av de inkluderade artiklarna påvisade ett samband mellan socioekonomi och egenvårdsvanor samt tandvårdsbesök. Ytterligare forskning inom området krävs för att undersöka sambanden närmare. / Background: There are several determinants that can affect an individual's self-care and dental visits. Socioeconomics is an important determinant for the oral health. Socioeconomic factors such as education level, culture, income and living habits have an impact. Several oral diseases are the result of these factors. Aim: The purpose of the study was to investigate how socioeconomic determinants affect oral health-related behavior in adults. Method: A literature review was implemented where scientific articles were searched in databases DOSS and MEDLINE. Using a modified review template, the articles were reviewed and analyzed to assess if the quality of the articles were medium or high according to inclusion and exclusion criteria. Lastly, 10 articles were included for this study. Results: The result examines how socioeconomic factors affect oral health-related behavior of self-care habits and dental visits. Socio-economic factors have been shown to influence this. Less good self-care habits have shown an association with lower socioeconomic status. Individuals with lower socioeconomic status visited dental care mainly in urgent cases.  Conclusion: The majority of the included articles have shown a link between socioeconomics and self-care habits as well as dental visits. Further research in this area is needed to investigate the association more closely.

Personer som bor på äldreboende uppger sig vara ensamma vilket visat sig ha ett samband med sjukdom och ohälsa. Hur enhetschefer på äldreboenden arbetar med att förebygga ensamheten hos äldre kan vara avgörande för att förbättra hälsan hos gruppen och skapa förutsättningar för jämlik hälsa i hela befolkningen. Syfte: Undersöka enhetschefers erfarenheter av att arbeta med ensamhet hos äldre. Metod: En kvalitativ induktiv metod tillämpades med semistrukturerade intervjuer. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys, manifest tolkning. Resultat: Olika typer av ensamhet finns på äldreboenden, frivillig och ofrivillig och en överhängande existentiell ensamhet trots social samvaro. Komplicerande faktorer är psykisk och fysisk ohälsa. Enhetscheferna hade upplevt vikten av att individanpassa åtgärder för att minska ensamheten genom ett relationsbaserat arbetssätt. Både brister och framgångsfaktorer i arbetet identifierades. Bristerna var bland annat resursbrist och brist på engagemang. Framgångsfaktorerna var att förankra teori i praktik, arbeta i team och genomföra meningsskapande aktiviteter. Anhörigas roll i arbetet med att förebygga ensamheten belystes. Slutsatser: Enhetschefer på äldreboenden har goda möjligheter att arbeta förebyggande mot ensamhet. Fler kvalitativa studier behövs som undersöker hur anhörigas roll i det förebyggande arbetet kan stärkas. / <p>Betyg i Ladok 220603.</p>

Sedan 2004 har en stor ökning skett av ensamkommande barn i Sverige och år 2014 kom över 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn är ett barn som kommer utan sina föräldrar eller någon som företräder föräldrarna. Det vanligaste hälsoproblemet hos ensamkommande barn är psykisk ohälsa, på grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv. Syftet med denna studie är att beskriva vad omgivande aktörer har för uppfattning om ensamkommande barns förutsättningar för god hälsa. Undersökningarna för studien har gjorts med hjälp av åtta kvalitativa enskilda intervjuer. Intervjupersonerna var människor som på något sätt har kontinuerlig kontakt med ensamkommande barn i en mindre kommun i Mellansverige. Intervjuerna analyserades i en manifest innehållsanalys. De etiska forskningsprinciperna samt kvalitetskriteriet tillförlitlighet har beaktats under undersökningens gång. I resultatet framkom att integrering, stöd och engagemang från samhället, skolan och omgivande aktörer upplevdes som förutsättningar för ensamkommande barns hälsa. Flera faktorer ansågs ha påverkan på ensamkommande barns hälsa, exempelvis trauman, utbildning, sociala relationer och möjlighet till fritidsaktiviteter. De omgivande aktörerna upplevde att dessa faktorer även kunde påverka och vara avgörande för varandra. Slutsatserna blev att det finns vissa faktorer som i större utsträckning upplevs påverka ensamkommande barns förutsättningar för hälsa. Trots att de ensamkommande barnen i viss mån anses ha goda förutsättningar finns det flera sätt att förbättra och öka deras möjligheter till god hälsa. / Since 2004, the amount of unaccompanied children in Sweden has increased and 2014 over 7000 children came here. An unaccompanied child is a child who is coming without its parents or someone who can act in their place. The most common health problem among unaccompanied children is mental illness, for instance because of traumatic incidents in their lives. The aim of this study is to describe the involved persons’ opinions about unaccompanied children’s opportunities for good health. The surveys for the study have been conducted by eight qualitative separate interviews. The persons interviewed were people who in some way have continuous contact with unaccompanied children in a smaller district in the middle of Sweden. The interviews were analyzed in a manifest content analysis. The ethic principles for research and trustworthiness have been observed during the study. The result shows that integration, support and engagement from the community, school and persons involved were experienced as conditions for unaccompanied childrens health. Several factors were considered influence unaccompanied children’s health, for example trauma, education, social relations and the possibility of recreational activities. The persons involved considered that these factors also could influence and be crucial for each other. The conclusions were that there are some factors that to a greater extent are experienced to influence unaccompanied children’s opportunities for good health. Even though the unaccompanied children in some degree are considered to have good opportunities, there are several ways of improving and increasing their possibilities for good health.

Bakgrund: Statistik och forskningsrapporter från bland annat Världshälsoorganisationen visar att hälsan världen över är ojämlikt fördelad och att socioekonomisk status, socialt kapital och health literacy är bidragande faktorer. Föräldrars utbildningsnivå och inkomst kan påverka barns hälsa och uppväxtvillkor och barn tillhörande riskgrupper har sämre förutsättningar till hälsa. Samhället har möjlighet att genom politiska insatser på olika nivåer och i olika sektorer påverka individers möjligheter att i sin tur vidta hälsofrämjande åtgärder. Syfte: Syftet med studien var att undersöka föräldrars syn på kopplingen mellan ekonomi och hälsa, och hur det påverkar familjen att leva ett gott liv. Metod: En kvalitativ ansats valdes och sju föräldrar från tre olika kommuner i Värmland intervjuades i enskilda semistrukturerade intervjuer. Samtliga intervjuer spelades in, transkriberades och analyserades därefter enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: ”Hinder och möjligheter” som består av subkategorierna: Socialt kapital och Tid och utrymme, och vidare av ”Prioritering och investering” som består av subkategorierna: Samhällets roll, Levnadsvanor och livsstil och Uppväxtvillkor. Slutsats: Det framkom att hälsa är ett komplext begrepp som handlar om både fysiskt och psykiskt välbefinnande. Enligt informanterna har individer möjlighet att påverka sin hälsa genom prioriteringar och investeringar. Vidare beskrevs att förutsättningarna för hälsa är ojämlikt fördelade i samhället och de ekonomiskt svagare kan ha svårare att vidta hälsofrämjande åtgärder. Informanterna ansåg att det finns en koppling mellan ekonomi och hälsa och att god ekonomi förbättrar individers möjligheter till hälsa och ett gott liv. Individers kunskap, intressen och vilja styr individers val i livet. Tidsbrist och för lite utrymme för återhämtning och tid med familjen har beskrivits kunna utgöra en begränsande faktor för bättre hälsa. Hälsa beskrevs också vara en resurs för ett produktivt liv. Barns hälsa påverkas bara till viss del av familjens ekonomi samtidigt som en trygg miljö och god föräldrarelation ansågs vara betydelsefulla. / Background: Statistics and reports from among others the World Health Organization show that inequity in health exists all over the world and that socioeconomic status, social capital and health literacy are contributing factors. Parental education and income have an effect on children’s health and development and children in risk groups have lower chances to develop good health. The society has the opportunity to affect individuals to take actions to promote their own health by political actions on different levels and in different sectors. Aim: The aim of this study was to examine parental view on the connection between economics and health, and its effects on living a good family life. Method: A qualitative approach was used to collect data. Seven parents from three different municipalities in Wermland were interviewed using a semi-structured interview guide. The interviews were recorded and transcribed. The data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis of the material resulted in two categories: ”Obstacles and opportunities” which further consists of two subcategories: Social capital and Time and capacity. The other category “Priority and investment” consists of three subcategories: Society’s role, Lifestyle factors and Childhood conditions. Conclusion: This study showed that health is a complex concept about physical and psychological well-being. According to the informants individuals have the opportunity to affect their health by their priorities and investments. Furthermore, the opportunities for reaching good health are being described as unequal throughout the society and it seems to be harder to take health promoting actions for those who are economically weaker. The informants felt that there is a connection between economics and health and that good economy improves individuals’ possibilities to be healthy and live a good life. Individuals’ interests, knowledge and will affect their choices in life. Lack of time and capacity for recovery and to spent time with their families is thought to be a limiting factor for better health. Health is also being described as a resource for a productive life. Children’s health is only partly being affected by families’ economy. A safe environment and good parental relationship seems to be important.

Fysisk aktivitet minskar risken för flertalet folksjukdomar och enligt WHO är fysisk inaktivitet den ledande orsaken till global dödlighet. Efter att WHO den 11 mars 2020 deklarerade att det nya coronaviruset var en pandemi följde flertalet åtgärder för att begränsa smittspridningen i Sverige med bland annat distansundervisning och begränsad organiserad idrott. Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers (16–19 år) självskattade fysiska aktivitet under coronapandemin. Studien gjordes som en tvärsnittsstudie med en webbenkät riktad till gymnasieelever i region Stockholm. Analys gjordes genom chi-två test och multivariat regressionsanalys. 75 gymnasieelever besvarade enkäten. Omkring en tredjedel uppgav att de var medlem i en idrottsförening och tre av fyra uppgav att de brukade träna på egen hand innan pandemin. I genomsnitt uppgav gymnasieeleverna 209 aktivitetsminuter per vecka vilket innebär att de knappt når upp till hälften av den mängd fysiska aktivitet som WHO rekommenderar. Coronapandemin och dess restriktioner tycks ha påverkat gymnasieungdomar i Stockholm negativt. Över hälften uppger att de har minskat sitt idrottsdeltagande och sin fysiska aktivitetsgrad och anger inställd idrott samt brist på motivation och ork som orsak. Resultaten pekar på vikten av tidiga insatser för att främja ungdomars fysiska aktivitetsvanor. För framtida studier vore det intressant att följa de långvariga effekterna av coronarestriktionerna på ungdomarnas levnadsvanor. / Physical activity reduces the risk of most endemic diseases and according to the WHO, physical inactivity is the leading cause of global mortality. March 11, 2020 WHO declared that the new coronavirus was a pandemic and several measures followed to limit the spread of infection in Sweden, including distance education and limited organized sports. The purpose of the study was to investigate high school students' (16–19 years) self-rated physical activity during the corona pandemic. The study was done as a cross-sectional study with a web survey. The sample was high school students in Stockholm. The analysis was done using chi-square tests and multivariate regression analysis. 75 high school students answered the questionnaire. About a third stated that they were members of a sports association and three out of four stated that they used to exercise on their own before the pandemic. On average, high school students reported 209 activity minutes per week, which means that they barely reach half of the amount of physical activity that WHO recommends. The corona pandemic and its restrictions seem to have affected high school students in Stockholm negatively. More than half state that they have reduced their sports participation and physical activity level with reference to canceled sports and lack of motivation and energy. The results point towards the importance of early interventions to promote physical activity habits in adolescence. For future studies, it would be interesting to follow the long-term effects of corona restrictions regarding adolescence lifestyles.

Den demografiska förändringen över ålderstrukturen står inför en förändring, där antalet äldre förväntas öka markant. För att äldreomsorgen ska ges möjlighet att tillhanda hålla en god omvårdnad, bör behovet av kompetent personal och en god arbetsmiljö tillgodoses. Syftet med denna undersökning var att skaffa kunskap om vilka möjligheter samt vilka resurser arbetsledare inom äldreomsorgen har för att implementera en god arbetsmiljö. Metoden som använts för denna kvalitativa undersökning var hermeneutisk metod, för att erfara och tolka arbetsledarnas arbetsmiljöarbete. I resultatet av undersökningen framkom att en majoritet av arbetsledarna ansåg att de hade en god arbetsmiljö och resurserna var adekvata, men utifrån intervjuerna kunde det tolkas att arbetsledningen och medarbetarna arbetade mot olika mål. En möjlighet för att implementera en god arbetsmiljö enligt studien, var att skapa en värdegrund som utgår ifrån hälsans bestämningsfaktorer. Ytterligare något som framkom ur undersökningen var att kompetensen borde ökas inom äldreomsorgen för att möt den framtida förändringen. / The demographic over the age structure stand before a change, when the elderly people expect to increase considerably. For making it possible for care of the elderly and to provide a good form of health care should the need for competent staff and work environment be satisfactory. The purpose of this study was to examine which possibility and which facilities work leaders have to implement a healthy work environment. The method that was used in this qualitative research was hermeneutic method, to examine and interpret work leaders work environments work. In the results of this study it emerged that a majority of the work leaders meant that they had a good work environment and adequate facilities, but from the interviews could it be interpreted that the management and coworkers worked towards different goals. In the study it emerged that the foundation of values should be from the determinants of health, and these values can be a possibility to implement a healthy work environment within the care of the elderly. Another finding in the study was that the competence within care of elderly should increase, to encounter the future changed demands on care of elderly.

As gender equality policies have gained more space in recent decades, the importance of gender-balanced corporate boards has also been widely debated. Large listed companies in Sweden have seen improvement in gender diversity in their boards in recent years, but the need for continued work towards gender equality remains a fact. There are various reasons to male-dominated boards, including norms, biases, and education, among others. The purpose of this thesis is to examine the statistical relationships between eight explanatory variables, and the dependent variable of the proportion of women on corporate boards. The approach for the analysis is through a panel data study, utilizing data from ten Swedish companies from the years 2015 to 2022, with support from principles of economics. The panel data using a random effect model, showed results where five out of eight explanatory variables were statistically significant. The variables market value, revenue, salary, and industry indicators L and M demonstrated a significant influence on the proportion of women on corporate boards. On the other hand, the variables ESG score and industry indicators C and G were found to be nonsignificant and therefore not suitable for inclusion in our model. However, the significant variables had small estimators, indicating a relatively small impact on the dependent variable. This may be explained by the number of observations in our analysis, which could have been increased and with a longer time span. / I takt med att jämställdhetspolitiken har fått mer utrymme de senaste decennierna har ävenvikten av jämställda bolagsstyrelser blivit omdiskuterad. Stora börsnoterade företag i Sverigehar under de senaste åren fått en bättre statistik kring könsfördelning i styrelser, men attfortsatt arbete krävs för jämställdhet är ett faktum. Det finns en rad olika anledningar tillmansdominerade styrelser. Normer, fördomar och utbildning bland annat. Syftet med dennauppsats är att titta på statistiska samband mellan åtta förklaringsvariabler ochberoendevariabeln andel kvinnor i bolagsstyrelser. Tillvägagångssättet för analysen ärpaneldata som tas från tio stycken svenska företags data mellan åren 2015-2022, med stöd avnationalekonomisk teori. Paneldatan där random effect model använts visade på ett resultat där fem av åttaförklaringsvariabler var signifikanta. Variablerna marknadsvärde, intäkter, lön,branschindikatorerna L och M visade en betydande påverkan på andel kvinnor ibolagsstyrelser. Däremot visade sig variablerna ESG-betyg, branschindikatorna C och G varaicke-signifikanta, och därmed inte vara passade i vår modell. Dock hade de signifikantavariablerna små estimatorer, det vill säga en relativt liten påverkan på beroendevariabeln.Detta kan vara på grund av antalet observationer som gjorts, som alltså skulle kunnat vara fleroch under en längre tidsperiod.

Syftet med denna studie var att via intervjuer av nyckelpersoner, varav tre inom vårdsektorn och en antropolog, identifiera en del av de faktorer som påverkar arbetet med att förbättra den orala hälsan och i synnerhet införandet av ett förebyggande tandvårdssystem i Kosovo. Kvalitativa intervjuer med fyra nyckelpersoner genomfördes och analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat av intervjumaterialet mynnade ut i följande kategorier: Förebyggande tandvård saknas, Socioekonomiska hinder, Brist på strategi och fakta och God vilja. Kategorierna visar på följande faktorer som påverkar situationen för den orala hälsan i Kosovo. Det finns en hälsoplan där man bland annat planerar att minska kariesförekomst med 10 procent fram till år 2014, men den verkställs inte. Detta får till följd att kariesprevalensen fortfarande är hög och akuttandvården dominerande. Resultat från intervjuerna visar även att sociala bestämningsfaktorer påverkar oral hälsa och tillgången till tandvård, patienter med låg socioekonomisk status undviker tandvården och söker vård endast vid akut värk. Respondenterna uppgav att epidemiologiskt underlag och forskning skulle underlätta utveckling av olika preventiva aktivitetsprogram. Brist på ett sjukförsäkringssystem och korruption anses förhindra utvecklingen av en fungerande förebyggande tandvård. I intervjumaterialet har faktorer identifierats som på sikt gynnar införandet av den förebyggande tandvården. Man har nyligen startat en kurs i förebyggande tandvård vid odontologiska fakulteten i Pristina. Studien visar att avsaknad av ett förebyggande tandvårdssystem försvårar situationen för den orala hälsan i Kosovo. De sociala bestämningsfaktorerna påverkar idag tillgången till tandvården och även utveckling av hälso- och sjukvårdssystemet. / The aim of the study was that through interviews with key persons, including three in health sector and an anthropologist, identify some of the factors affecting the work to improve the oral health and especially the introduction of a preventive dental care system in Kosovo. Qualitative interviews with four key persons was conducted and analyzed, according to Graneheim and Lundmans qualitative content analysis. Results of the interviews fall into the following categories: Preventive dental care is lacking, Socio-economic barriers, Lack of strategy and facts and Good will. The categories show the following factors affecting the situation of the oral health in Kosovo. There is a health plan that includes plans to reduce tooth decay by 10 percent until 2014, but it is not being executed. This has the effect of caries prevalence is still high, and emergency dental care is dominant. Results from the interviews also show that the social determinants affect oral health and access to dental care, patients with low socioeconomic status avoids dental care and seek treatment only for acute pain. Respondents stated that the epidemiological data and research would facilitate the development of preventive activity program. Lack of a health insurance scheme and corruption are considered being barriers for the development of a workable preventive dental care. The interviews also identified factors which ultimately favor the introduction of preventive dental care. Recently the faculty in Pristina started a course in preventive dentistry. The present study shows that the lack of a preventive dental care system complicates the situation for the oral health of Kosovo. The social determinants are affecting the access to dental care and also development of the health care system.