Concrete manufacturers claim that using substitute like blast furnace slag, fly ash and silica reduces the climate impact when used as a substitute for cement. Reducing climate emissions is an important topic for companies that currently produce concrete to achieve a sustainable society. The results have been collected by conducting interviews withexperts and sending out a questionnaire survey to concrete companies as well as some assessment through possible calculations that are linked to the survey results. The purpose of the survey is to find out the different substitutes used in Sweden and which substitutes may be conceivable for the future and to assess the development work for these different substitutes. The study shall provide relevant information about these different substitutes and show what effects are brought to the climate when the substitutes are used. The aim of the study is to increase understanding of current and future concrete and how these various substitutes can be useful in the future in the manufacture of concrete. Blast furnace slag, fly ash and silica are three different substitutes used as substitutes for cement. The most common substitute that is available and useful in Sweden is blast furnace slag, which means less climate impact. Conclusions drawn by the study are that these various substitutes contribute to reduced climate impact when used with cement and that substitutes are a temporary solution, meanwhile the real problem is to find new products as alternatives to limestone in cement production.

It is of great importance to ensure the structural safety of dams during earthquakes since a failure may cause catastrophic consequences. Conventional computation of the structural response of dams is based on a simplified approach where the foundation is considered as massless. However, recent developments have produced several new analysis methods that consider the foundation mass, modelled with absorbing boundaries and free-field forces. These newer methods are intended to simulate the seismic structural response more accurately, optimize the design and minimise future unnecessary reparations. The aim of the thesis was to investigate the influence of foundation modelling in seismic time history analyses. This was done by comparing the established massless foundation approach to two approaches with foundation mass and free-field forces included; the analytical approach presented by Song et al. (2018) and the direct FE approach by Løkke (2018). Both the efficiency of the seismic wave propagation simulation and the structural response of the dam were of interest, and points on the dam and foundation were studied to accurately compare these modelling approaches. The time history analyses showed that the massless approach corresponded perfectly with the ideal theoretical velocity at the foundation surface when studying only the foundation block, as expected. The analytical and direct FE however, differed slightly from the theoretical value but still gave an accurate representation. Both methods using free-field forces obtained equivalent and realistic structural responses when studying the dam-reservoir-foundation model. The massless method however,strongly overestimated the dam response and was therefore found to not capture the actual behavior of the dam accurately, despite modifications such as increased material damping in the concrete. Additionally, another aim was to analyse the influence of modelling in 2D versus 3D for determining the dynamic characteristics of the dam such as natural frequencies and eigenmodes of the dam. These frequency analyses were made using models with and without foundation mass considered and was compared to experimental data.The massless 3D model was found to be the most effective modelling approach for deriving the dynamic characteristics of the dam since the use of a 3D model was necessary in order to study the behaviour of the whole dam and post-processing was simpler when using the massless model. / Det är nödvändigt att säkerställa dammars säkerhet mot jordbävningar i design-processen eftersom ett dammbrott kan få katastrofala konsekvenser. Traditionellt används förenklade beräkningar där dammens strukturella respons beräknas med en berggrund där bergets massa är försummad. Den senaste tiden har flera nya analysmetoder tagits fram, som tar hänsyn till bergets massa och är modellerade med absorberande randvillkor och free-field forces. De nyare metoderna förväntas modellera de seismiska krafterna mer exakt för att optimera designen och minimera onödiga reparationer. Syftet med projektet var att undersöka inverkan från olika metoders sätt att beakta berggrunden vid seismiska analyser. Det utfördes genom att jämföra den etablerade masslösa metoden med två metoder som beaktar bergmassan och free-fieldforces; den analytiska metoden av Song et al. (2018) och Direct FE-metoden av Løkke (2018). Både effektiviteten i den seismiska vågutbredningssimuleringen och dammens strukturella respons var av intresse. Modelleringsmetoderna jämfördes genom att studera punkter på både dammen och berget. När enbart berggrunden studerades med den masslösa metoden så erhölls, som förväntat, god överenstämmelse med den ideala teoretiska hastigheten på bergsytan. De analytiska och Direct FE metoderna skiljde sig marginellt från det teoretiska värdet men gav fortfarande en korrekt hastighet på bergsytan. Vid analys av modeller med dam och reservoar inkluderade, gav metoderna som använde free-field forces ekvivalenta och realistiska strukturella responser. Den masslösa metoden däremot, överskattade kraftigt dammens respons och ansågs därför inte modelleradet verkliga beteendet hos dammen på ett korrekt sätt, trots modifieringar med ökad materialdämpning i betongen. Ett annat syfte var att analysera påverkan av modellering i 2D kontra 3D för att bestämma dammens dynamiska egenskaper, som egenfrekvenser och egenmoder. Dessa frekvensanalyser gjordes med hjälp av modeller som både beaktade och försummade bergets massa, och jämfördes med experimentella data. Den masslösa 3D-modellen visade sig vara den mest effektiva modelleringsmetoden för att erhållade dynamiska egenskaperna hos dammen. Det eftersom en 3D-modell var nödvändig för att studera hela dammens beteende och hantering av utdata var förenklad vid användning av den masslösa modellen.

Bygg- och rivningssektorn står för ca 30% av Sveriges avfall enligt svenska miljöinstitutet IVL. Bevarande av energi som går åt vid tillverkning av material är gynnsamt för miljön, vilket är syftet med återbruk. När stomelement i dagsläget demonteras förlorar de CE-märkningen och betraktas därefter som avfall. En metod inom cirkulärt byggande är återvinning, vilket innebäratt bryta ner produkten för att antingen skapa energi eller nytt material. Vid återvinning bevaras inte energin vilket innebär att energin som går åt att tillverka produkten från start går förlorad. För att nå de klimatmål som EU och Sverige har satt till framtiden är det viktigt för byggbranschen att sträva efter cirkulärt byggande, med fokus på återbruk och inte enbart återvinning. Detta examensarbetes syfte är att undersöka hur man kan öka återbruksförmågan av stomelement. I Sverige används återbruk i en liten skala. För att användningen av stomelement ska utvecklas i en större skala måste tekniska lösningar framkomma redan i projekteringsskedet. Oklarheter i regelverk kring klassificeringar av återanvända stomelement behöver tydliggöras för att öka återbrukspotentialen. Studien undersöker vilka möjligheter som finns idag av att bygga med återanvänt stommaterial, vilka hinder som uppstår och hur dessa problem kan hanteras. Detta undersöktes genom att intervjua respondenter med relevant kompetens i byggbranschen samt genom en litteraturstudie. Studien avgränsas till att undersöka stomelement i trä, stål och betong. Resultaten visade att potentialen för återbruksmaterial i dagsläget inte är god på grund av att det inte finns konkreta regelverk och incitament samt att materialtillgången är begränsad. Stommaterial har höga konstruktionskrav på sig vilket gör det svårt att återbruka. Vidare visade resultaten från studien att det för närvarande inte finns tydliga standardprovningar för att säkerställa stomaterialens kvalitet och hållbarhet. Därför har denna studie tagit fram en vägledande mall för att eventuellt minska förstörande provning samt agera som en guide för aktörer som vill återanvända stomelement men inte vet hur de ska gå tillväga. / The construction and demolition sector accounts for about 30% of Sweden's waste according to the Swedish Environmental Institute IVL. Conservation of materials and energy used in the manufacture of materials is beneficial to the environment, which is the purpose of reusing. When structural elements are currently dismantled, they lose their CE marking and are then regarded as waste. One method in circular construction is recycling, which means breaking down the product to either create energy or new material. During recycling, the energy is not conserved, which means that the energy used to manufacture the product from the start is lost. In order to achieve the climate goals that the EU and Sweden have set for the future, it is important for the construction industry to strive for circular construction, with a focus on reusing and not just recycling. The purpose of this thesis is to investigate how to increase the reusability of structural elements. In Sweden, recycling is used on a small scale. In order for the use of structural elements to be developed on a larger scale, technical solutions must emerge during the design phase. Uncertainties of regulations regarding classifications of recycled structural elements need to be clarified in order to increase the reusing potential. The study examines what opportunities there are today for building with reused structural materials, what obstacles arise and how these problems should be handled. This was investigated by interviewing respondents with relevant competence in the construction industry and through a literature study. The study is limited to examining structural elements in wood, steel and concrete. The results showed that the potential for recyclable materials is currently not good due to the lack of regulations, incentives and that the supply of materials is limited. Structural materials have high structural requirements, which make them difficult to reuse. Furthermore, the results from the study showed that there are currently no clear standard tests to ensure the quality and durability of the materials. Therefore, this study has developed a guiding template to possibly reduce destructive testing and act as a guide for companies who want to reuse structure elements but do not know how to proceed.

Swedish buildings account for a large part of Sweden's greenhouse gas emissions, which is why the construction industry within the framework of the concrete initiative has produced a Roadmap for Climate Neutral Concrete. The climate neutral targets meant that Sweden will have net carbon emissions of carbon dioxide in the atmosphere by 2045. In order to achieve the national environmental goals, it is important to reduce the climate impact from concrete construction. Today, the concrete industry is facing a major challenge in minimizing the consumption of concrete, while at the same time the need for new buildings is increasing as a result of the increase in land populations.Concrete lifecycle analysis shows that 90 percent of carbon dioxide emissions come from the manufacturing process of cement clinker that is included in the cement binder. For this reason, the concrete industry has researched and developed various alternatives that contribute to reducing the environmental impact caused by concrete by reducing carbon dioxide emissions.The purpose of this thesis is to evaluate the environmental impact of different types of concrete and to investigate two factors that contribute to reducing carbon dioxide emissions in the atmosphere. The factors being investigated are choice of optimized concrete recipe by reducing proportion of cement and choice of concrete composition by replacing cement with alternative binders.A survey study was conducted to analyze the environmental impact of different types of concrete with different amounts of cement, water percentage and exposure class. In addition, a comparison study between ordinary concrete and climate-enhanced concrete was performed to analyze the climate impact of climate-enhanced concrete with different improvement steps compared to ordinary concrete. To carry out this study, a study of ordinary concrete has been carried out with documents (concrete quantity, strength class and water cement figures) from a reference project obtained by Specialfastigheter, and then replaced with climate-enhanced concrete in various improvement steps.The results show that concrete with lower cement volume and higher water cement numbers give a marked reduction in the building's climate impact. By reducing the amount of cement in the concrete, the proportion of cement clinkers included in the cement binder is lowered, which in turn reduces the climate impact. In addition, a comparison study also shows that the building's climate impact can be reduced between 10, 25 and 52 percent through the use of climate-enhanced charm. This is because climate-enhanced concrete is being replaced by some cement with alternative binders.The conclusion is that this study provides greater opportunity for the construction industry to gain additional knowledge and a better understanding of how environmental impact can be reduced by choosing the right type of concrete. Choosing concrete with lower strength, higher water cement ratio and higher proportion of alternative binders contributes to lower climate impact from concrete. / Svenska byggnader står till svars för en stor del av Sveriges utsläpp av växthusgaser, därför har byggbranschen inom ramen för betonginitiativet tagit fram Färdplan för Klimatneutral betong. Klimatneutralmålen innebär att Sverige ska uppnå nettonollutsläpp av koldioxid i atmosfär år 2045. För att kunna nå de nationella miljömålen är det viktigt att sänka klimatpåverkan från betongkonstruktion. Idag befinner sig betongbranschen inför stor utmaning att minimera konsumtion av betong, samtidigt som behovet av nybebyggelse ökar till följd av att jordbefolkningen ökar.Betonglivscykelanalys visar att 90 procent av koldioxidutsläpp kommer från tillverkningsprocess av cementklinker som ingår i bindemedlet cement. Av denna anledning har betongbranschen undersökt och utvecklat olika alternativ som bidrar till minskning av miljöpåverkan orsakad av betong genom att reducera koldioxidutsläpp.Syftet med detta examensarbete är att utvärdera miljöpåverkan från olika betongssorter samt att undersöka två faktorer som bidrar till minskning av koldioxidutsläpp i atmosfären. De faktorer som ska undersökas är val av optimerat betongsrecept och alternativa bindemedel. Det optimerade betongrecept sker genom minskning av andel av cement och val av betongsammansättning där cement ersätts med alternativa bindemedel.En undersökningsstudie utfördes för att analysera miljöpåverkan av olika betongssorter med olika cementsmängd, vattencementtal och exponeringsklass. Dessutom utfördes en jämförelsestudie mellan vanlig betong och klimatförbättrad betong för att analysera klimatpåverkan av klimatförbättrad betong med olika förbättringssteg jämfört med vanlig betong. För att genomföra denna studie har olika betongsmängder, hållfasthetsklass och vattencementtal undersökas. Betonginformation hämtas från ett referensprojekt erhållna av Specialfastigheter för att sedan ersättas med klimatförbättrad betong i olika förbättringssteg.Resultaten visar att betong med lägre cementmängd och högre vattencementtal ger uppmärksammade minskning av byggnadens klimatpåverkan. Genom att minska cementmängden i betongen sänks andelen av cementklinker som ingår i bindemedlet cement, vilket i sin minskar klimatpåverkan. Dessutom visar även jämförelsestudien att byggnadens klimatpåverkan kan minskas mellan 10, 25 och 52 procent genom användning av klimatförbättrad betog. Detta beror på att klimatförbättrad betong ersätter en del av cement med alternativa bindemedel.Slutsatsen är att denna studie ger större möjlighet för byggbranschen att få ytterligare kunskap samt bättre förståelse om hur miljöpåverkning kan minskas genom att välja rätt betongtyp. Att välja betong med lägre hållfasthet, högre vattencementtal och högre andel av alternativa bindemedel bidrar till lägre klimatpåverkan från betong.

With increased demand for housing in Sweden's metropolitan regions, it is of greatimportance to meet the need and build more. The supply of housing is governed byaccess to land and what it costs to build apartment houses. In Sweden, there is ahistory of cartel formation of contractors and at the turn of the millennium, thegovernment invested funds to create increased price transparency in theconstruction sector. Based on this, the purpose of this project is to investigate how itis possible to today produce housing more economically, while maintaining quality.The study is limited to the purchase of prefabricated hollow core and load-bearingwall elements in both concrete and wood. The goal is to be able to compare prices ofthese construction parts between Swedish and foreign suppliers. The foreignsuppliers are limited to the ones operating in the Baltic countries and Poland. Thus, itmust be investigated which of the wooden or concrete frames is most economicallyprofitable, what opportunities there are with international purchases of frameelements and what should be taken into account in international purchases. / I och med ökad efterfrågan på bostäder i Sveriges storstadsregioner är det av vikt atti samma takt öka utbudet. Utbudet styrs av tillgång till mark samt vad det kostar attbygga. I Sverige finns en historia av kartellbildning av byggföretag och regeringensatte vid millennieskiftet in medel för att skapa ökad pristransparens inombyggsektorn. Med bakgrund i detta är syftet med examensarbetet att undersöka hurdet idag går att producera bostäder mer ekonomiskt, med bibehållen kvalitet iåtanke. Studien avgränsas till inköp av prefabricerade håldäck och bärandeväggelement i betong respektive trä. Målet är att kunna jämföra priser av dessakonstruktionsdelar mellan svenska och utländska leverantörer. De utländskaleverantörerna avgränsas till att verka inom baltikum och Polen. Således ska detutredas vad utav trä- eller betongstomme som är mest ekonomiskt lönsamt, vilkamöjligheter som finns med internationella inköp av stomelement samt vad som börtas hänsyn till vid internationella inköp.De risker som finns kopplade till just internationella inköp är bland andra risk attprodukten inte stämmer överens med vad som avtalats och leveransförseningar.Logistikrisker begränsas med hjälp av avtal reglerade utifrån det internationellaregelverket Incoterms. Det finns även politiska och valutarelaterade risker medinternationell handel.ISO 9000 är ett kvalitetsledningssystem som ligger till grund för att företag ochorganisationer ska kunna säkerställa att kvaliteten i deras arbete svarar upp motkundens behov och krav. ISO 14000 samlar standarder inom miljöledningssystem.Intervjuer av sex svenska och fem utländska leverantörer om pris och kvalitetsarbetegav intressanta resultat för studien. Samtliga utländska leverantörer är certifierademed ISO 9001 samt ISO 14001. Två av sex svenska bolag har ISO9001-certifieringen och hälften ISO 14001-certifieringen. Att köpa prefabriceradebetongelement är enligt studien inte ekonomiskt lönsammare i utlandet, det är detdäremot att köpa träelement.

In the construction industry of today, many projects are getting bigger, higher and more complicated than ever before. The most important material in these projects is concrete and the process of casting has developed a lot during the last century. One specific casting procedure, the slipforming technique, is a well established method throughout the world and it is profitable when there are high demands on the aesthetics, the given time period is short, the structures are high and big or when a large number of standardized structures are to be cast. Slipforming is performed around the clock and due to the generally high work phase of today, slipforming is suitable because it can keep a steady phase without stopping. The material concrete is a subject that is constantly evolving and often new prescriptions, grades and types appear on the market. Experiments about for example alternative binders and different recipes have resulted in concrete being more flexible now than ever before. In general, one cannot find much information about how the concrete mix specifically should be when slipforming. Therefore, there is a need for investigating this further. This master thesis examines important properties and features that a concrete mix should possess to be suitable for slipforming. The choice of material composition and other affecting parameters are put forward to get a clear picture of how to accomplish an eminent slipform process. The study includes thorough investigations regarding both concrete and slipforms which formed an adequate foundation for the further research. Also, an examination on literature of how the two components work together, i.e. how the concrete behaves in a slipform, was carried out to the greatest possible extent. As expected, there was not much information written down about this subject which supported the alleged gap in the current literature. Subsequently, to obtain a deeper understanding of the matter, fifteen interviews were performed. The interviews formed a qualitative research process and the interviewees were consultants specialized in slipforming, project contractors and employees at concrete manufacturers. From the results, it can be concluded that there is no specific concrete mix advocated for slipforming. Important parameters such as stickiness, workability and hardening procedure are key aspects that need to be considered to create an adequate concrete mix. The basic things to keep in mind are that the amount of fine material should be small to avoid a sticky concrete, if crushed gravel is used it should be washed, the alternative binder should be adapted to the CEM I and the recommended alternative binders are PFA and GGBS. Further, the concrete mix is dependent on various other parameters that can be difficult to predict, such as weather and temperature at site, transport distance to site from the concrete factory and how well the site can keep a constant workflow around the clock. Accordingly, there is no standard recipe that is guaranteed to work in every project, but the most appropriate method is to perform tests on the possible mixes to be able to foresee how they will behave in the slipform. / Idag är byggprojekten större, högre och mer komplicerade än någonsin tidigare. Det viktigaste materialet i dessa projekt är betong och själva gjutningsprocessen har utvecklats väldigt mycket under det senaste århundradet. Glidformsgjutning är en väletablerad metod över hela världen och den är lönsam att använda när det ställs höga krav på estetiken, den angivna tidsperioden är kort, konstruktionerna är höga och stora eller när ett stort antal standardiserade konstruktioner ska gjutas. Glidformsgjutning utförs dygnet runt och på grund av den idag generellt höga arbetstakten är glidformsgjutning lämplig eftersom den kan hålla ett stadigt tempo utan att arbetet behöver stanna upp. Betong är ett material som ständigt utvecklas och det är inte sällan som det dyker upp nya recept, kvaliteter och typer på marknaden. Experiment med exempelvis alternativa bindemedel och olika recept har resulterat i att betongen nu är mer flexibel än någonsin tidigare. Generellt finns inte mycket nedskriven information om hur en betongblandning som specifikt lämpar sig för glidformsgjutning ska vara, därför finns det ett behov av att undersöka och sammanställa detta. Detta examensarbete utreder viktiga variabler, egenskaper och funktioner som en betongblandning bör ha för att lämpa sig för glidformsgjutning. Materialkomposition och andra parametrar som påverkar tas fram för att få en tydlig bild av hur man bäst åstadkommer en lyckad glidformsprocess. Studien omfattar en grundlig undersökning av både betong och glidformar som senare kom att verka som en grund för den vidare utredningen. Därtill genomfördes en litteraturstudie om hur de två komponenterna fungerar tillsammans, dvs. hur betongen beter sig i en glidform. Som förväntat fanns det inte mycket information om detta ämne vilket styrker det påstådda glappet i litteraturen. Därefter genomfördes 15 intervjuer med sakkunniga personer i branschen för att få en djupare förståelse av ämnet. Dessa intervjuer la grunden till den kvalitativa forskningsprocess som genomförts och de intervjuvade personerna var konsulter specialiserade på glidformsgjutning, projektentrepenörer och anställda hos betongtillverkare. Av resultatet att döma kan en slutsats dras om att det inte finns en enda, specifik betongblandning som lämpar sig för glidformsgjutning. Viktiga parametrar som klibbighet, arbetbarhet och härdningstid är nyckelaspekter som sätter grunden för att en lämplig betongmix kan tas fram. De grundläggande delarna att ha med sig är att mängden finmaterial ska vara liten för att undvika en klibbig betong, om krossgrus används ska det tvättas, det alternativa bindemedlet ska anpassas till cementet och de rekommenderade alternativa bindemedlen är masugnsslagg och flygaska. Vidare beror betongmixen också av ytterligare parametrar som kan vara svåra att förutse, som exempelvis väder och temperatur, transportsträcka till arbetsplatsen från betongfabriken samt huruvida arbetsplatsen kan hålla öppet dygnet runt eller inte. Således finns inget standardrecept som garanterat fungerar till samtliga projekt, utan det är lämpligast att göra tester för att kunna förutse hur betongmixen kommer att agera i glidformen och på så sätt prova sig fram.

Betong är ett av de vanligaste byggnadsmaterialen och har goda egenskaper som hög beständighet, god formbarhet och lång livslängd. Huvudbeståndsdelen cement orsakar däremot en negativ klimatpåverkan där tillverkningen av bindemedlet cement står för cirka 8 procent av världens koldioxidutsläpp. För att minska de stora koldioxidutsläppen finns det alternativa bindemedel där de vanligaste är flygaska och masugnsslagg, vilket är restprodukter från kolkraft- och stålindustrin. Alternativa bindemedel är det mest effektiva sättet på kort sikt att minska klimatpåverkan. Däremot kan inte de alternativa bindemedlen ersätta cement helt utan att tryckhållfastheten försämras, vilket gör att upp till 20 procent vanligtvis ersätts. För att byggbranschen i en större utsträckning ska tillämpa betong med lägre klimatpåverkan är det viktigt att egenskaperna är minst lika bra som hos traditionell betong. Uttorkningsegenskaperna är av stor vikt då uttorkningstiden är styrande för applicering av golvmaterial. När det kommer till hållfasthet tillverkas idag komponenter med överkvalité, vilket gör att en onödigt stor mängd cement används. Ett klimatsmart alternativ skulle vara att ändra nuvarande norm på klassificeringen av hållfastheten. Dagens norm klassificerar hållfastheten vid 28 dygn efter gjutning. Betong fortsätter dock att öka i hållfasthet efter 28 dygn, men ökningen är inte stor hos traditionell betong, medan betong med alternativa bindemedel fortsätter att härda i en högre grad efter 28 dygn. Skulle en klassificering av hållfastheten hos betong med lägre klimatpåverkan bestämmas i ett senare skede som 56 eller 91 dygn, skulle konstruktionens krav fortfarande uppfyllas samtidigt som mängden cement kan reduceras. Idag behöver byggprojekt vänta på uttorkningstiden, vilket medför att ett projekt sällan är färdigt redan vid 28 dygn. Det gör att byggnaden inte belastar betongplattan fullt ut vid 28 dygn och den potentiella hållfastheten behöver inte uppfyllas förrän i ett senare skede. Om hållfasthetsklassen sänks tillkommer dock ett högre vattencementtal, vilket gör att krav på uttorkningsegenskaperna ökar. Tillsammans med Skanska jämfördes i föreliggande arbete betongrecept med lägre klimatpåverkan i tryckhållfasthet och uttorkning. Det var två Portlandkompositcement av typen CEM II/B-M, med cirka 20 procent slagg eller flygaska. De jämfördes även mot en referensbetong av typen CEM II/A-LL. Provkropparna gjöts vid Skanskas betonglabb i Farsta och testades sedan för uttorkning och hållfasthet av auktoriserade företag. Studien tyder på att det inte finns någon anledning att välja bort slagg eller flygaska när det kommer tilltryckhållfasthet och uttorkning. Det går att argumentera för att betong med alternativa bindemedel har högre hållfasthet vid 7 och 28 dygn i jämförelse med traditionell betong i föreliggande arbete, där slaggbaserad betong är cirka 16 procent högre och betong med flygaska är cirka 5 procent högre. Hållfasthetsutvecklingen från 28 till 91 dygn tyder på att betong med alternativa bindemedel ökar med cirka 12 procent medan traditionell betong nästan stannar av, där hållfasthetsutvecklingen är cirka 4 procent. Det går att argumentera för att slaggbaserad betong har cirka 2 och 5 procent snabbare uttorkning vid 35 och 85 dygn i jämförelse med traditionell betong, medan betong med flygaska tenderar att torka ut minst lika bra vid 35 dygn och cirka 3 procent snabbare vid 85 dygn. Resultaten tyder på att vid en minskad hållfasthetsklass skulle betong med lägre klimatpåverkan inte medföra samma förlängda uttorkningstid som en traditionell betong. En klassificering i ett senare skede som 56 eller 91 dygn för betong med lägre klimatpåverkan indikerar på att konstruktionens krav fortfarande skulle uppfyllas, cementanvändningen reduceras och klimatpåverkan minskas. / Concrete is one of the most common building materials and possesses favorable properties such as high durability, good workability, and long lifespan. However, its main component, cement, has a negative climate impact, with cement production accounting for approximately 8 percent of the world's carbon dioxide emissions. To reduce these CO2 emissions alternative binders can be used. The most common being fly ash and blast furnace slag, which are by-products of the coal power and steel industries. Alternative binders are the most effective way to reduce climate impact. Alternative binders cannot completely replace cement without lose strength, which means that up to 20 precent is usually replaced. For the construction industry to more widely adopt concrete with lower climate impact, it is important that the properties are at least as good as those of traditional concrete. Drying properties are crucial since drying time dictates the application of flooring materials. In terms of strength, components are currently manufactured with high qualities, leading to unnecessary large amounts of cement being used. A climate-smart alternative would be to change the current norm for strength classification. Today strength classifies at 28 days after casting. Concrete continues to gain strength beyond 28 days, but the increase is not significant in traditional concrete, whereas concrete with alternative binders continues to cure to a greater extent after 28 days. If the strength classification were determined at a later stage, such as 56 or 91 days, the construction's requirements would still be met while reducing the amount of cement used. Today construction projects need to wait for the drying time, meaning a project is rarely completed at 28 days. This means the building does not fully load the concrete slab at 28 days, and the potential strength does not need to be achieved until a later stage. However, if the strength class is lowered the demands on drying increases. In collaboration with Skanska, concrete with lower climate impact was compered in terms of strength and drying. Two Portland composite cements of the type CEM II/B-M, around 20 percent of slag or fly ash, were compared to a reference concrete of the type CEM II/A-LL. The test specimens were cast at Skanska's concrete lab in Farsta and tested for strength and drying by authorized companies. The study suggests that there is no reason to avoid slag or fly ash concerning compressive strength and drying. It can be argued that concrete with alternative binders has higher strength at 7 and 28 days compared to traditional concrete, with slag-based concrete being approximately 16 percent stronger and fly ash concrete about 5 percent stronger. The strength development from 28 to 91 days indicates that concrete with alternative binders increases by about 12 percent, while traditional concrete almost levels off, with a strength development of about 4 percent. It can also be argued that slag-based concrete has about 2 and 5 percent faster drying at 35 and 85 days compared to traditional concrete, while fly ash concrete tends to dry at least as well at 35 days and about 3 percent faster at 85 days compared to traditional concrete. The results indicate that with a reduced strength class, concrete with lower climate impact would not entail the same extended drying time as traditional concrete. Classification at a later stage, such as 56 or 91 days, for concrete with lower climate impact indicates that the construction's requirements would still be met, cement usage would be reduced, and climate impact minimized.

I denna stuide har Floragatan 13 observerats, för att se om långtråkighet kan ha en intim relation med arkitektur i förhållandet till tid. Om långtråkighet har förankring i byggnadens materiella och dess egenskaper, att arkitektur är bränslet till bomben. Floragatan 13, (1972) Stockholm, en byggnad mot bakgrund av vad som kan anses företräda en betongbrutalistisk byggnad i Sverige. Studien är genomförd ur ett begreppsperspektiv, en litteraturläsning och tillämpar den filosofiska inriktningen fenomenologi som metod och teori. Tonvikten ligger på upplevelseaspekten av den valda byggnaden, där fantasin och känslor använts som verktyg utifrån Martin Heideggers fenomenologiska teori; det poetiska mätandet och begreppet tid har används som en expanderande förståelsehorisont. En semantisk begreppsanalys samverkade med arkitekturanalysen och undersökningen har drivits där de olika studiefaserna har upplyst och influerat varandra i en gradvis kunskapsutveckling och där empiri och teori har analyserats och förenats. Dessa delar ger inte ensam en fullständig beskrivning om en byggnad kan uttrycka långtråkighet men man kan närma sig vad som omfamnar "långtråkighetens estetik" och byggnadens "väsen". / In this study, Floragatan 13 has been observed, to see if boredom can have an intimate relationship with architecture in relation to time. If boredom is rooted in the materiality of the building and its characteristics, that architecture is the fuel for the bomb. Floragatan 13, (1972) Stockholm, a building against the background of what can be considered to represent a concrete brutalist building in Sweden. The study is conducted from a conceptual perspective, a literature reading and applies the philosophical orientation of phenomenology as method and theory. The emphasis is on the experiential aspect of the chosen building, where the imagination and emotions have been used as tools based on Martin Heidegger's phenomenological theory; the poetic measurement and the concept of time have been used as an expanding horizon of understanding. A semantic conceptual analysis interacted with the architectural analysis and the investigation has been conducted where the different study phases have enlightened and influenced each other in a gradual development of knowledge and where empiricism and theory have been analyzed and united. These elements alone do not provide a complete description of whether a building can express boredom but one can approach what embraces the "aesthetics of boredom" and the "essence" of the building.

With increased climate goals, higher demands are placed on the construction industry to reduce emissions, making it important to develop alternatives that are economically and environmentally sustainable. Concrete is one of the most widely used materials and has high CO2-emissions, with cement production accounting for 90% of these emissions. Therefore various types of green concrete have been developed, where one of the alternative binders approved according to Swedish standards is ground granulated blast furnace slag (GGBS). The impact of GGBS in concrete is well documented and researched, with known advantages and disadvantages of using green concrete. The aim has been to gather relevant data of how GGBS affects the concrete performance and durability. The results show that there are tsignificant effects when using slag concrete, with GGBS providing good resistance against chemical attacks and achieving higher strength. However, there are questions regarding how sustainable GGBS actually is, especially considering how the steel industry is evolving and moving from blast furnaces to fossil free steel production in electric arc furnaces. Nevertheless, GGBS is of utmost relevance for climate improvement within the construction industry. Where the transition within the steel and construction industries opens up opportunities for the development of innovative technologies and new binders to minimize the climate footprint of cement production, thereby paving the way for a sustainable future. / Med ökade klimatmål ställs högre krav på byggindustrin att minska utsläppen, varav det är av vikt att utveckla alternativ som är ekonomiskt och miljömässigt hållbara. Betong som är ett av de mest använda materialen har höga CO2-utsläpp, där tillverkningen av cement står för 90% av utsläppen. Därför har det utvecklats olika typer av klimatförbättrad betong, där ett av de alternativa bindemedlen som är godkänt enligt svenska standarder är masugnsslagg. Slaggens inverkan på betong är väldokumenterad och undersökt, där man vet att det finns fördelar och nackdelar med att använda en klimatförbättrad betong. Syftet har varit att ta fram relevant data om hur masugnsslagg påverkar betongen prestandan och hållbarhet. Där resultatet visar att det finns påtagliga effekter med att använda slaggbetong, där slaggen ger en god beständighet mot kemiska angrepp och kan uppnå högre hållfasthet. Det existerar dock frågetecken hur hållbar masugnslaggen är, detta med avseende på hur stålindustrin utvecklar sig och kommer gå från masugnar till fossilfri ståltillverkning i ljusbågsugnar. I dagsläget är dock masugnslaggen av högsta relevans för klimatförbättringen inom byggindustrin. Där omställningen inom stål- och byggindustrin öppnar upp för utvecklingen av innovativa tekniker och nya bindemedel för att kunna minimera klimatavtrycket från cementproduktionen, och därmed bana väg för en hållbar framtid.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka skillnader mellan prefabricerad och platsgjuten stomme ur ett miljömässigt samt ett ekonomiskt perspektiv. Detta för att underlätta för olika byggföretag att välja en stomlösning till framtida byggprojekt. Metod: För att uppnå målet och svara på de frågeställningar som innefattas i studien har en fallstudie gjorts bestående av sex projekt. Metoderna för insamlingen av den empiri som krävts för att fullfölja studien är litteraturstudie, dokumentanalys, kalkylering och LCA. Kalkyleringen och livscykelanalyserna i fallstudien har gjorts med hjälp av de digitala verktyg Bidcon och Anavitor. Resultat: Studien visar att den prefabricerade stommen kostar 57–60,7% SEK/m2 BTA och 40,7 – 44,1% SEK/m3 betong mer än den platsgjutna stommen. Studien visar också att den prefabricerade stommen släpper ut 30–35% CO2e/m2 BTA och 17–22% CO2e/m3 betong mer än platsgjuten stomme. Konsekvenser: Denna rapport underlättar att välja den stomtyp som är mest ekonomisk och påverkar miljön minst. Vidare kan både en stommes kostnad och dess miljöpåverkan minskas genom att välja en platsgjuten stomme över en prefabricerad. Begränsningar: Studien är avgränsad till en fallstudie baserad sex projekt där tre är prefabricerade och tre är platsgjutna. Den geografiska platsen är begränsad till södra Sverige samt att endast tre avstånd för respektive stomme har undersökts. Skedet för undersökningen är avgränsat till tillverknings och produktionsledet. Endast den bärande betongstommen bestående av väggar, bjälklag och pelare har undersökts. Grundarbetet förbises i denna studie. Armering och betong är avgränsat till generella kvaliteter och mängder för de olika stommarna. / Purpose: The purpose of this study is to investigate differences between prefabricated and cast-in-situ structures from an environmental and an economic perspective. This to facilitate for different construction companies to choose a structure solution for future construction projects. Method: To achieve the goal and answer the questions that are included in this study, a case study has been conducted consisting of six projects. The methods for collecting the empirical data required to complete the study are literature study, document analysis, calculation and LCA. The calculation and life cycle analyses in the case study are done using the digital tools Bidcon and Anavitor. Findings: The study shows that the prefabricated structure costs 57–60,7% SEK / m2 BTA and 40,7 – 44,1% SEK / m3 concrete more than the cast-in-situ structure. The study also shows that the prefabricated structure releases 30-35% CO2e / m2 BTA and 17-22% CO2e / m3 concrete more than cast-in-situ structure. Implications: The conclusion in this report is to make it easier to choose the type of structure that is the most economical and has the least impact on the environment. Furthermore, the structures cost and environmental impact can be reduced by choosing a cast-in-situ over a prefabricated structure. Limitations: The study is limited to a case study based on six projects where three are prefab and three are cast-in-situ. The stage of the investigation is limited to the manufacturing and production stages. Only the load-bearing concrete structure consisting of walls, beams and pillars is examined. The foundation is overlooked in this study. Rebars and concrete are limited to general qualities and quantities for the different structures.