En kulturskola är inte ett skyltfönster för barnens talang utan en kreativ verkstad för att utvecklas. Detta har jag tagit fasta på och har en idé om en kulturskola där större delen av skolan är vikt till barnens trygghet. De vuxna har sin plats och resten av byggnaden är barnens. Här ska blyga kunna öva i trygghet och de som vill spela ut hela sin repertoar har möjlighet till det. Skolan ska också kunna vara en plats att hänga på någon timme innan sin lektion. Gestaltningsmässigt har skolan här ett öppet foajéplan som är semioffentlig. Caféet är öppet för allmänheten och kan användas för utställningar, föreläsningar och liknande. Men denna yta är också den som är de vuxnas. Kommer du med ditt barn så är det här du får vänta medan barnet springer in och gör sitt. Resten av foajéplanet är en flexibel yta som egentligen kan programmeras lite hur som helst. Uppåt i huset finns en yta för barn, som ett väntrum, där de kan hänga innan sin lektion. Uppåt finns också lektionssalar. Blandad verksamhet för att blanda barnen.  Den nedre delen av huset är nästan som ett helt annat hus. Här finns verksamhetslokaler samt flertalet av de servicefunktioner som måste finnas. Ytan att vistas på är här begränsad då det inte är tänkt att man ska uppehålla sig här mellan lektionerna. Som en bärande idé har jag fört med mig forskning som visar på hur man kan bygga bort mobbning. Huset har inga långa dolda korridorer och överallt kan lärare överse, utan att bevaka, alla utrymmen där barnen befinner sig. Med hörsel och syn kopplas hela huset samman genom principen att visuell och audiell kommunikation är trygghetens kärna. / A Culture school should not be a kids talent show room. It should be a creative shop for their own development. This is the starting point of my project. I have an idea of a culture school where the bigger part is for the children and only the children. A place to be safe. The shy kids should be able to practice in a safe environment and the more outspoken kids will have the opportunity to perform. This, normally a place you just spend a lesson at, should be a place to hang around after school. The entrance floor is a semi public floor with an café open for the public and with an area to have flexible purposes, maybe a show room one day and an open lecture the next. This area is the only area for the grown ups. When you pass through into the building you are in the world for the kids. The flexible entrance floor is accompanied with a ”half floor” entirely voided for the kids to hang at. Another floor up and two floors down you’ll find the rooms for different activities. The entire house is devoted to minimize bullying. No long corridors, a constant ability for teachers to watch the kids without being monitors and throughout the house you can hear, and almost see, everything.

Närvaron av döden ökar värdet av livet. I ett samhälle som gömmer undan livets slut fyller ett krematorium ett syfte om att påminna och visa den som vill se. Programmets nyanser blir en skala från kännedom till bevittnande och byggnaden tar en självklar plats på begravningsplatsen och i samhället. För den som redan befinner sig i sorg har naturen ett allmängiltigt, tröstande värde. Växtlighet tränger sig in och minner om en tid då livet börjar om. Byggnaden är uppbruten för att bli ett landskap i sig och i mellanrummen kommer naturen in på ett påtagligt sätt. Utifrån går det att urskilja byggnadens signifikanta delar: Ugnshall, kylrum och byggnadens fem innergårdar. Siktlinjerna har varit mycket viktiga i projektet. Interiört för att känna en närhet till naturen och exteriört för att förbipasserande ska förstå krematoriets huvudsakliga delar; Kistans ankomst, dess färd från kylrum till ugn och slutligen som aska till en värdig förvaring i väntan på urnsättning. / The presence of death increases the value of life itself. In a society that hides away the end of life a crematory has a purpose to remind and reveal it to whoever wants to interact. The program of this building transforms into nuances at a scale from knowledge to witnessing. This crematory takes a prominent place at the cemetery and in the community. For those who are already in the mourning process, nature has a universal, comforting value. Vegetation intrudes into and reminds us of a time when life starts over. The building is scattered to become a landscape in itself. In the gaps nature grows. From outside the building’s significant parts can be distinguished: Furnace hall, cold store and the five courtyards of the building. Sight lines have been very important in the project. Internal to feel a closeness to nature and external to  make passers-by understand the typology’s main processes; The arrival of the coffin, its journey from the cold storage to the oven and finally the ash’s way to a dignified storage  for the urn until it has a permanent place.

Projektet är ett förslag på hur man kan bygga nya bostäder, kontor och butiker i en av Stockholms större innerstadsparker. Hornsbruksgatan på Södermalm ligger längs Högalidsparken som kröns av Ivar Tengboms Högalidskyrka från 1923. I förslaget presenteras två byggnadskomplex med ett 30-tal lägenheter på drygt 1300 kvm samt ca 3500kvm för kontor och detaljhandel. Byggnadskropparna är tegelklädda med bärande stomelement i betongskivor. Förslaget handlar om hur husen möter parken och gatan som har två helt skilda karaktärer. Stadsgatan möter en allvarlig park för rekreation. Kan arkitekturen förstärka dessa genom att verka som en tydlig gräns och länk?

Fukthantering är idag, trots god kunskap inom ämnet, ett stort problem inom byggproduktion då tunga betongstommar ska torkas ut under pressade tidsplaner. Det finns en uppsjö av beräkningsmetoder och hjälpmedel, exempelvis ByggaF och Torka S. Däremot finns inget enkelt sätt att kombinera uttorkning, energiåtgång och kostnader som är användbart i produktionen. Miljön är kanske ett av det här århundradets största samhällsproblem. Lokala brister kan få globala konsekvenser och för att bygga ett hållbart samhälle måste detaljnivån studeras. Byggbranschen är en stor energibrukare där stor vikt på energibesparingar läggs i förvaltningsskedet, medan det försummas i produktionsskedet. Överkonsumtion av energi är kostsamt, vilket olyckligtvis betyder mer för många än dess miljöpåverkan. Genom att ta fram en metod som förenklar och påvisar möjligheterna till kostnadsbesparingar kan både miljövinster och ekonomin gynnas, såväl för företag som samhälle. Med Skanskas högt satta miljömål, bland annat gällande energianvändningen är det därför intressant att jämföra energin som åtgår för ett driftår under produktionen med ett driftår under förvaltningsskedet. Efter att ha tagit del av intern dokumentation gällande fuktdimensionering, mätningar och egna mätningar med värmekamera samt Testo-loggar har tolkningar av data resulterat i beräkningar av effekt- och energiförluster. Resultatet visar energiåtgången och kostnadsskillnader per kvadratmeter, vilket ligger till grund för bestämningen av parametrar till en beräkningsnyckel i Excel-format. Beräkningsnyckeln är en förenklad metod där hänsyn tas till dels projektspecifika parametrar och dels generella parametrar som berör fuktmekanik. Förhoppningen är att den ska vara tydlig och användarvänlig för att kunna appliceras i kommande projekt. / Moisture in building construction is today, despite adequate competence, a large problem within the building process, when massive concrete constructions need to be dried out of construction water during a short time. There are numerous calculation methods and tools, e.g. ByggaF and TorkaS. However at this time, there is no simple way to be used during the manufacturing process that combines the process of drying out water, its use of energy and costs. The environmental issue is perhaps one of the largest problems the society has yet to tackle during this century. Local shortcomings could have global effects, and in order to build a sustainable community, the key is in the details. The construction business is a huge consumer of energy, where large significance is put on energy savings after the production during maintenance, and sadly neglected during the production process. Excessive consumption of energy is costly, which unfortunately has more importance to some than its impact on the environment. By producing a method that simplifies and demonstrates the opportunities for cost-savings, environmental- and financial benefits can be proven, locally for the company, as well as globally. Skanska’s own high environmental goals, the use of energy among other things, are reason alone for the interest of comparing the amount of energy used during a year of production to a year of maintenance. After reviewing internal documentation regarding the handling of construction water and measured data as well as conducting complementary measurements with a thermo camera and Testo logger, the interpretations of data has resulted in calculations regarding power and energy requirements. The result shows the amount of used energy and cost differences per square meter and is the basis of determining parameters for a calculation key, programmed in Microsoft Office Excel. The key is a simplified method where consideration is taken to project specific parameters as well as general parameters regarding moisture mechanics. The expectation for the key is clarity and usability for easy application in future projects.

Syfte: Att bygga i ett högt tempo med hänsyn till Sveriges klimatmål är en utmaning och det krävs åtgärder i byggsektorn för att uppnå målen. Material som stål och betong har en energikrävande tillverkningsprocess och släpper ut en stor del av de totala växthusgaser som byggsektorn orsakar. Enligt forskning har tillverkningsprocessen för KL-trä en betydligt mindre påverkan på klimatet och anses som ett hållbart material i jämförelse med stål och betong. Rapporten syftar till att undersöka möjligheterna för en ökad användning av korslimmat trä (KL-trä) som stommaterial i Sverige. Metod: För att uppnå studiens mål har en kvalitativ fallstudie genomförts. Metoder som har använts är en litteraturstudie för att kartlägga forskningsfronten inom området, vilket bidrar till datainsamling. Semistrukturerade intervjuer bidrar till primärdata, där respondenternas erfarenheter, värderingar, kunskap och tillvägagångssätt inom området beaktas för att besvara studiens frågeställningar.   Resultat: KL-trä har i jämförelse med Prefabricerad betong ett 34–86 procent mindre koldioxidutsläpp under hela sin livscykelanalys (LCA). Materialkostnaderna skiljer inte mellan stommaterialen, däremot blir riskpåslaget större för KL-trä vid kalkylering och anbud på grund av bristande erfarenhet och kunskap. Kompetens om KL-trä behöver utvecklas inom företag genom utbildningar samt genom samarbete och nära dialog med olika aktörer under hela processen, där beställare behöver sätta tydliga mål och krav. Kunskapen behöver öka för att förbättra processer, planering och kostnad under projekteringsskedet, där hjälpmedel behöver utvecklas för att underlätta stomval.För att skapa lönsamhet och konkurrensfördel bör företag ligga i framkant i utvecklingen av klimatfrågan där kunskapen om KL-träs förutsättningar kan bidra till komplexa projekt med hybridlösningar där materials förutsättningar utnyttjas.  Konsekvenser: För att öka användandet av KL-trä som stommaterial kan utbildningar om KL-trä införas för medarbetare, vilket ökar den interna kompetensen gällande materialet. För att möjliggöra ökad användning av KL-trä kan en alternativ kalkyl och LCA presenteras för kund. Det kan även uppnås genom utveckling av hjälpmedel för att underlätta val av stomme. Byggföretag måste våga satsa på KL-trä för att skapa referenser och kompetens, vilket kan ske genom att implementera KL-trä i små steg genom hybridlösningar. Begränsningar: Studien fokuserar på den svenska byggsektorn, där aspekterna klimatpåverkan och kostnad studeras mellan KL-trä, platsgjuten betong och prefabricerad betong. Resultatet är generellt giltigt. / Purpose: To build at a high pace with regards to Sweden’s climate goals is a challenge and actions are required in the construction sector to achieve the goal. Materials such as steel and concrete have an energy-intense manufacturing process and emit a large part of the total greenhouse gases caused by the construction sector. According to research, the manufacturing process for CLT has a significantly small impact on the climate and is considered a more sustainable material compared to steel and concrete. This report aims to explore the possibilities of an increased use of cross laminated wood (CLT) asload-bearing material in buildings in Sweden a frame material in Sweden.  Method: To achieve the goals of the study, a qualitative case study has been conducted. Methods that have been used are a literature study to map the research front which contributes with data. Semi-structured interviews contribute with primary data where the respondents’ experiences, values, knowledge and approaches are analysed to answer the research questions of the study.  Findings: CLT has a 34-86 percent lower climate impact compared to prefabricated concrete during the Life Cycle Analysis (LCA). The material cost does not differ between the load-bearing frame materials. However, the risk premium is higher for CLT due to the lack of experience and knowledge. The competence needs to be developed within the companies through educations and close collaboration and discussions with actors during the whole process where customers need to set clear goals and requirements. The knowledge needs to increase in order to improve processes, planning, costs and tools to facilitate the choice of load-bearingframe material. To achieve profitability and a competitive advantage, companies need to be at the forefront of the development of the climate issue, where knowledge of CLT contribute to complex projects with hybrid solutions where material conditions are utilized.         Implications: To increase the use of CLT as a load-bearing frame material, educations can be introduced about CLT for employees. To enable increased use of CLT, an alternative calculation and LCA can be presented to the costumer. It can also be achieved by developing tools to facilitate the choice of load-bearing frame materials. Construction companies needs to invest in CLT to create new references and more competence. Companies can achieve it by implementing CLT in small steps and use hybrid solutions.  Limitations: The study focuses on the Swedish construction sector where the aspects of climate impact and cost are studied between CLT, cast-in-place concrete and prefabricated concrete. The result is generally valid.

Vid byggnationer av hallbyggnader är konstruktioner av stål eller betong vanliga. Klimatpåverkan som härleds till respektive byggnadssystem är undersökta i detalj, material kontra material eller byggnadsdel mot byggnadsdel. Vår undersökning ger ett resultat av klimatpåverkan för byggnadssystemen i sin helhet med byggnader som uppfyller samma krav. Denna studie utmynnar i en jämförelse av antalet CO2-ekvivalenter respektive vad byggnadssystemen bidrar med per m2. Genom att studera en befintlig betongbyggnad och dimensionera en stålbyggnad utefter samma förutsättningar. Dimensionering innefattar: pelare, upplagsplåt, fotplåt, vindkryss och brandgips för pelare, stommen bekläds med stålelement från Paroc. Utifrån dessa mängder beräknas klimatpåverkan med hjälp av EPD:er som sammanställts och beräknats i Excel. Detta arbetssätt säkerställer en relevant och rättvis jämförelse. Vår studie visar att ett självbärande betongelement bidrar med 83,80 kg CO2-ekv/m2 och stålsystemet bidrar med 60,59 CO2-ekv/m2. De skeden i livscykeln som bidrar med störst skillnad mellan systemen är: Produktskede (A1-A3) och byggproduktionsskede (A4-A5). / In the construction of hall buildings, steel or concrete constructions are common. The climate impact that is derived from the respective building system is examined in detail, material versus material or building part against building part. This study provides a result of the climate impact for the building systems as a whole, with buildings that meet the same requirements. This study results in a comparison of the amount of CO2-ekv each building systems contribute per m2. By studying an existing concrete building and dimensioning a steel building according to the same conditions. Dimensioning includes: pillars, support plate, foot plate, wind cross and fire plaster for pillars, the frame is clad with steel elements from Paroc. Based on these quantities, the climate impact is calculated with the help of EPDs, compiled and calculated in Excel. This approach ensures a relevant and fair comparison. Our study shows that a self-supporting concrete element contributes 83.80 kg CO2-ekv/m2 and the steel system contributes 60.59 CO2-ekv/m2. The stages in the life cycle that contribute the greatest difference between the systems are: Product stage (A1-A3) and construction stage (A4-A5). / <p>Betyg 2021-06-04</p>

Byggsektorn bidrar, genom en stor resursanvändning, med höga växthusgasutsläpp. Den största delen av utsläppen kommer frånmaterialanvändningen vid produktion av byggnader. En mer hållbar omställning bör ske inom byggbranschen för att minska utsläppen och därmedminska dess klimatpåverkan. I denna uppsats har respondenter från tre nyproduktionsprojekt i Sverige intervjuats för att synliggöra på vilka sätt deminskar sin klimatpåverkan samt vad som påverkar deras val för att möjliggöra en minskad klimatpåverkan. De tre projekten är projekt Högasten iHelsingborg, projekt Daggkåpan i Malmö och projekt Brf Viva i Göteborg. De främsta faktorerna som påverkar arbetet med minskadklimatpåverkan är i form av projektens ambitioner, kunskap om material, normer gällande användning av material inom branschen, svenskaregelverk samt kommun och myndigheter. Uppsatsen föreslår att erfarenheter från projekten bör synliggöras för andra svenska byggaktörer för attde ska få inspiration av tillvägagångssätt och kunskaper kring material. Erfarenheterna från projekten bör även synliggöras av myndigheter somutformar de svenska regelverken för att kunna möjliggöra ett effektivare arbete med minskad klimatpåverkan vid nyproduktion. / The construction sector releases high amounts of greenhouse gases, through the large use of resources. The majority of the emissions comes fromthe use of materials within the production of buildings. This essay has studied three projects that focus on reducing its climate impact in Sweden. Interviews with people who have worked on these projects will give the essay different influencing factors that they experienced within the workwith reducing climate impact. The three projects are project Högasten in Helsingborg, project Daggkåpan in Malmö and projekt Brf Viva in Göteborg. The factors affecting the projects´ work with the climate impact are the projects´ ambition, knowledge about building materials, normsof certain material use within the industry, Swedish regulations, municipalities and agencies. The newfound knowledge about the buildingmaterials and the development of Swedish regulations could lead to further possibilities for the construction industry to reduce the climate impactin future production of buildings in Sweden

Under de senaste åren har tillverkningsprocessen av betong genomgått en förändring föratt göra materialet och processer mer miljövänliga. Detta är en följd av att betong räknasvara ett av de viktigaste byggnadsmaterialen i världen. En viktig anledning till denomfattande användningen av betong är att betong som material är fuktbeständigt, att detinte möglar och att det är väldigt formbart.Förenta nationerna nämner 17 globala mål vars uppgift är att främja hållbarhet i framtidendär mål nio anger ”Bygga upp en motståndskraftig infrastruktur, verka för eninkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation”. Detta faktum måstenaturligtvis tas hänsyn till även vid tillverkningen av betong och dess beståndsdelar.Syftet med det här examensarbetet är att med hjälp av ett stort antal mätpunkter visa påolika styrkor och svagheter inom tre olika typer av prognostiserande beräkningsverktygav torkningstider. Målet med arbetet är att jämföra statistik av praktiska mätningar,utfärdade av Conservator AB, med varandra och med de tre vanligasteberäkningsprogrammen som används för att beräkna uttorkningstider av betong.I de undersökta byggdelarna i arbetet gav TorkaS den högsta noggrannheten och sedanföljt väldigt nära av PPB. Utöver detta uppfyller de förväntningar som borde kunna ställaspå prognostisering av uttorkningstid för betong. Studien har också visat attuttorkningstiden för betong i nyproduktion påverkas mest av uttorkningsklimatet och tjockleken på avjämningsmassan. / In the recent years, the manufacturing of concrete has undergone a change to make theprocesses and the material more environmentally friendly. This is accompanied by thefact that concrete is one of the most important building materials in the world. This islargely because concrete as a material is moisture resistant, does not mold and is highlyformable.The United Nations mentions 17 global goals whose mission is to promote sustainabilityin the future whereas the ninth one states that “Build resilient infrastructure, promoteinclusive and sustainable industrialization and foster innovation”. This leads to the factthat it needs to take in consideration the manufacturing of concrete and its components.The purpose of this research is to show strengths and weaknesses in prediction tools forconcretes drying time by comparison with data from many measuring points. Besidesthat, the aim is to compare statistics of practical measurements, which were issued byConservator AB, with each other and with other three most commonly used programs inforecasting the drying time for concrete, i.e. TorkaS, BI-Dry and PPB.From the building sections that were researched, TorkaS gave the highest accuracy inforecasting the drying time and then followed very closely by PPB. In addition, BI-Drydid not meet the expected requirements on some of the building sections. Besides that, thestudy has shown that the drying time of concrete in new production is most influenced bythe drying climate and the thickness of the compound.

This thesis aims to reduce the reinforcement areas in lattice girder elements after large amounts have been observed in several projects. Existing handbooks and materials for designing lattice girder elements have been analyzed. A revised calculation model for design that is adapted to Eurocode and the Swedish national annex EKS 11 has then been developed. The calculation model should be seen as a proposal to how lattice girder elements can be designed. A reference project has laid the basis for testing the calculation model. Simultaneously two finite element models have been established in FEM-Design and smaller calculations have been performed in WIN-Statik: Concrete Beam.  The results show that the reinforcement areas have been reduced. An effective method of designing lattice girder elements is to extract forces and moments from a finite element program. These are then inserted into the calculation model together with other required data and by making the desired adjustments. The calculation model then designs the lattice girder element. Alternatively, the lattice girder element is designed using the FEM-software whilst the lattice girder is designed using the calculation model. Numerous methods of finding the design-moments have been studied. The results show that it is not satisfactory to calculate the moments with respect to a lattice girder element or a single strip. Thus, the whole slab must be taken into consideration.

Buried pipelines are tubular structures that are used for transportation of important liquid materials and gas in order to provide safety for human life. During an earthquake, imposed loads from soil deformations on concrete pipelines may cause severe damages, possibly causing disturbance in vital systems, such as cooling of nuclear power facilities. The high level of safety has caused a demand for reliable seismic analyses, also for structures built in the regions that have not traditionally been considered as highly seismically active. The focus in this study is on areas with seismic and geological conditions corresponding to those in Sweden and Northern Europe. Earthquakes in Sweden for regions with hard rock dominated by high-frequency ground vibrations, Propagation of such high-frequency waves through the rock mass and soil medium affect underground structures such as pipelines. The aim of this project is investigating parameters that affect response of buried pipelines due to high-frequency seismic excitations. The main focus of the study is on reinforced concrete pipelines. Steel pipelines are also studied for comparison purposes. The effects of water mass, burial depth, soil layer thickness and non-uniform ground thickness caused by inclined bedrock are studied. The results are compared to those obtained for low-frequency earthquakes and the relationship between strong ground motion parameters and pipelines response is investigated. It is shown that, especially for high frequency earthquake excitations, non-uniform ground thickness due to inclined bedrock significantly increase stresses in the pipelines. For the conditions studied, it is clear that high-frequency seismic excitation is less likely to cause damage to buried concrete pipelines. However, the main conclusion is that seismic analysis is motivated also for pipelines in high-frequency earthquake areas since local variation in the ground conditions can have a significant effect on the safety. / Nedgrävda rörledningar (pipelines) är rörformiga strukturer som används för transport av viktiga flytande material och gas för att säkerhetsställa samhälleliga funktioner. Denna typ av infrastruktursystem korsar stora områden med olika geologiska förhållanden. Under en jordbävning kan markdeformationer påverka rörledningar av betong vilka kan få allvarliga skador som i sin tur kan leda till störningar i vitala system, såsom till exempel kylning av kärnkraftsanläggningar. Den höga säkerhetsnivå som eftersträvas ger upphov till ett behov av tillförlitliga seismiska analyser, även för strukturer som byggs i regioner som traditionellt inte har ansetts som seismiskt aktiva. Fokus i denna licentiatuppsats ligger på områden med seismiska och geologiska villkor som motsvarar de i Sverige och norra Europa. Jordbävningar i Sverige klassas som händelser inom en tektonisk platta som för regioner med hårt berg kan resultera i jordbävningar som domineras av högfrekventa markvibrationer. Sådana högfrekventa vågor propagerar genom bergmassa och jordmaterial och kan där påverka underjordiska strukturer såsom rörledningar. Syftet med detta projekt är att undersöka vilka parametrar som har stor påverkan på nedgrävda rörledningar som utsätts för högfrekventa seismiska vibrationer. Tyngdpunkten i studien är på rörledningar av armerad betong men stålledningar studeras också i jämförande syfte. Två-dimensionella finita elementmodeller används, utvecklade för dynamisk analys av rörledningar belastas av seismiska vågor som propagerar från berggrunden genom jorden. Modellerna beskriver båda längsgående och tvärgående snitt av rörledningar. Samspelet mellan rörledningar och omgivande jord beskrivs av en icke-linjär modell. De studerade rörledningarna antas vara omgivna av friktionsjord med stor, medel eller liten styvhet. Effekterna av vattenmassa i rören, grundläggningsdjup, jordlagrens tjocklek och varierande jordtjocklek på grund av lutande berggrund studeras. Det visas hur två-dimensionella modellerbaserade på plan töjning kan användas för seismisk analys av rörledningar med cirkulära tvärsnitt. Resultaten jämförs med de som erhållits för lågfrekventa jordbävningar och förhållandet mellan markrörelseparametrar och responsen hos rörledningar undersöks. Det visas att den naturliga frekvensen för modellerna beror av jordtyp, tjocklek och variation hos jordlagret. Det visas att, särskilt för högfrekventa jordbävningar, olikformigt varierande markdjup på grund av lutande berggrund avsevärt ökar spänningarna i rörledningarna. För de förhållanden som studerats är det klart att det är mindre sannolikt att högfrekvent seismisk belastning ska orsaka skador på nedgrävda rörledningar av betong. Dock är den viktigaste slutsatsen att seismisk analys ändå motiveras, även för rörledningar i områden där jordbävningar med högt frekvensinnehåll förekommer eftersom lokala variationer i markförhållanden kan ha en betydande inverkan på säkerheten. / <p>QC 20161014</p>