This study is based on an analysis of a foundation slab where calculations are done to find the minimum amount of reinforcement needed. The purpose of this thesis is to find a balance between time-cost, carbon dioxide emissions and the working environment. One way to minimize time-cost is by using FEM-software. In some cases, FEM-software is more exact than manual calculations, since manual calculations usually approximate. For this reason, manual calculations are compared to FEM-Design. FEM-software is commonly used for other parts of construction, which saves time-cost and materials compared to manual calculations. The use of FEM-software for foundation slabs could improve the dimensioning process in the same manner. The slab that is analysed in this thesis is part of an industrial building. The slab has two parts with different prerequisites in forms of area, thickness and point loads. Shrinkage- and creep-deformations are common causes for cracks in concrete. The results show that FEM-Design saves time for both parts of the slab but requires more reinforcement for the bigger of the two dimensions, which entails higher carbon dioxide emissions. Both calculation-methods met the maximum distance of 150 mm between the reinforcement bars which is the requirement for the workplace environment. / Detta examensarbete handlar om att analysera en grundplatta genom att hitta en balans mellan tid, arbetsmiljö och minimering av koldioxidutsläpp. Sweco presenterade utmaningen att beräkna den optimala ameringsmängden med hänsyn till dessa aspekter och erbjöd resurser för analysen. Plattan som analyseras är en del av en industribyggnad. Den är uppdelad i två delplattor som har olika förutsättningar för tjocklek och laststorlek. Ett sätt att minimera tid kan vara att använda sig av FEM-beräkningsprogram. I vissa fall är FEM-beräkningsprogram mer säkra än handberäkningar då handberäkningar approximerar. Av dessa anledningar jämförs handberäkningar med FEM-Design. Grundplattor är intressanta konstruktionsdelar som utsätts för krymp- samt krypdeformationer utöver externa laster. Dessa deformationer kan orsaka sprickbildning i armerade grundplattor. Momentfördelningen för grundplattor skiljer sig avsevärt jämfört med betongplattor som vilar på stöd. Resultaten visar att FEM-Design tar mindre tid, men utifrån avgränsningar kräver större armeringsmängd för större dimensioner av grundplattor. Större mängdarmering innebär negativ miljöpåverkan, eftersom större koldioxidutsläpp uppstår vid tillverkning. Båda metoderna klarar arbetsmiljökravet på maximalt 150 mm i centrumavstånd.

Denna studie har till syfte att undersöka hur lastfördelningen och följaktligen dimen­sionerande tvärkrafter och moment i brobaneplattor av betong skiljer sig åt beroende på val av beräkningsmetod. Jämförelsen sker primärt för tre utvalda hand­beräknings­metoder som jämförts med beräkningar gjorda i ett beräknings­program baserat på finita element­metoder (FEM). I jämförelsen undersöks hur laster sprids i brobaneplattan enligt de olika beräknings­metoderna och vilka resulterande maximala snittkrafter som erhålls. Hur lastfördelningen sker är en komplex fråga och det är därför intressant att se vilka skillnader det blir i resultat utifrån olika beräknings­metoder. Studien skedde på ett utvalt studieobjekt, en åtta meter bred samverkansbro i Njurunda strax söder om Sundsvall. De trafiklaster som beaktats är lastmodell 1 och lastmodell 2 enligt Eurokod (CEN, 2003). De beräknings­metoder som jämförts i den här studien är dels en metod för beräkning av tvärgående konsol­moment där kantbalken bidrar mycket till den lastspridande effekten. En annan metod är för beräkning av tvärkraftsfördelning vilken generellt anses mycket gynnsam, alltså ger små tvärkrafter att dimensionera bron utifrån. Den tredje och sista handberäkningsmetoden som studerats är beräkningar av tvärgående moment i fältmitt, med hjälp av influensytediagram. Influensytediagrammen som dessa studier baseras på är fram­tagna av Adolf Pucher (Pucher, 1977) och kallas ibland för Pucherdiagram. Finita element­modeller (FE-modeller) skapades för jämförelse av resultat från hand­beräkningar. Flera olika FE-modeller skapades med varierande detaljnivå, för att kunna se hur modelleringstekniken påverkar resultatet. I alla FE-modeller har bro­bane­plattan modellerats som skalelement eftersom detta är det vanligaste sättet att modellera en bro med FEM. Skillnaderna mellan de olika FE-modellerna är framför allt hur huvudbalkarna modellerats. Även ytterligare en handberäkningsmetod tillämpades för respektive snittkraft för att ge ytterligare en referens. Referensmetoderna valdes för att vara enklare metoder som baseras på andra randvillkor än de primära handberäkningsmetoderna i den här studien. Resultatet från studien visar att de förenklingar som finns i handberäkningar kan ha signifikant inverkan på resultatet. Ett konstant förhållande mellan handberäkning och FEM, där den ena beräkningsmetoden alltid resulterade i större snittkrafter, kunde inte konstateras rakt igenom studien. För tvärgående konsolmoment gav hand­beräkningen ett större maxmoment samt att en del skillnader kunde avläsas FE-modellerna emellan. Vid beräkning av tvärkraft gav FE-beräkningen ett resultat som var nära på det dubbla av det resultat handberäkningen gav. För Pucherdiagrammen blev resultaten varierade och det fanns ingen tydlig indikation för om handberäkningar ger större eller mindre tvärgående moment än en FE-modell. Studien resulterade bland annat i ökad kunskap om att förenklingar, vid dimen­sionering av en bro med hjälp av handberäkningar, kan ha stor betydelse för resultatet. Då förenklingar vid handberäkning inte går att välja av användaren finns en fördel med FEM. Fördelen med FEM är då att förenklingar styrs av användaren och det går även att studera vilken effekt en viss förenkling ger. En annan slutsats var att betong är ett material som har ett komplext beteende och i metoder som bygger på empiriska studier kan lättare få med olika effekter som finns i en verklig brobaneplatta av betong. / The aim of this thesis is to study different design methods for determing load distribution, and design values for shear force and bending moment in concrete bridge decks. The study was performed based on three design methods for hand calculations, which have been compared to the results from finite element modelling (FEM). The load distribution has a major impact on the design of a bridge and how the results from different design methods will correlate is of a great interest. The evaluation has been performed on one case study, wich is an eight-meter wide composite girder bridge in Njurunda, situated south of Sundsvall in Sweden. The traffic loads applied for this study was load model 1 and load model 2 prescribed in Eurocode (CEN, 2003). One of the design methods investigated is a method used to determine for bending moment for a cantilever slab. A significant impact from the edge beam utilizes by the method to calculate the bending moment. The second method is a design method for shear forces recommended by The Swedish Transport Administration. The third and last design methods for hand calculation is to use influence charts by Pucher (Pucher, 1977). By using the influence chart to calculate the maximum bending moment in mid-span. Results from different models, created with FEM, were compared to the results from hand ­calculations. The bridge slab was modelled with shell elements, and the girders of the bridge were modelled in four different ways to study the impact of the level of detail in the numerical models. The results in this report show that hand calculation methods are based on significant simplifications of the structure and these may have a major impact on the results. The relation between results from hand calculation methods and results obtained with FEM was not consistent in all cases analysed. While studying the bending moment for a cantilever slab, the main conclusion was that the simplifications in the hand calculation methods resulted in significantly higher moments compared to the FE-calculations. Regarding design for shear forces, the FE analyses resulted in nearly twice as high shear forces compared to the hand calculation methods. While using the influence charts by Pucher the relation between results from hand calculations and results from FEM was not consistent. Conclusions from the study included that the simplifications in hand calcu­lations is hard to change. These simplifications can have a major influence to the results. Some simplifications will make the results more on the safe side. With FEM the user is more free to choose which simplifications that will be made, but it can sometimes be hard to see the effect simplifications have on the results. Concrete is a complex material and design methods based on empirical studies does most likely give a result that reflects the reality better than methods based on mathe­matic theories.

There is a large indigence for more maternity homes in Mozambique. Pregnant women often have to walk long distances to get assistance giving birth. The conditions are hard to improve because of the shortage of educated staff. The maternity home and education center is a combined program for women in Maputo, Mozambique. The purpose for this is – apart from improving opportunities and help for pregnant women – to create a connection between education and practice so that the pupils can do their practice at the maternity home before working out in the country. The two instances are therefore closely integrated with each other. We want to develop a program that is also long-term giving, a kind of pay-forward-effect. The supposed consequence of the pay-forward effect is for graduated women to spread the knowledge to less educated midwifes in the countryside and at a long term improve health care for women. / Det finns ett stort behov av fler mödravårdscentraler i Mocambique. Gravida kvinnor går oftast långa sträckor för att få hjälp att föda. Förhållandena är svåra att förbättra i avsaknad av utbildad personal. Mödravårdscentralen och barnmorskeutbildningen är ett kombinerat program för kvinnor i Maputo, Mocambique. Målet med vårt projekt är att hjälpa gravida kvinnor och att skapa ett utbyte mellan utbildning och praktik. Därför är programmen tätt integrerade med varandra. Programmet ska skapa insikt om graviditet, födsel, sexualitet, en slags ”pay-forward effect”. Verkningarna av ”pay-forward” är att utbildade kvinnor ska sprida kunskap till mindre utbildade barnmorskor på landsbygden och på lång sikt bidra till en bättre sjukvård för kvinnor.

Efter introduktionen av Eurokoderna har mängden minimiarmering i betongkonstruktioner ökat. Denna ökning beror på skillnader i metoderna som nu används för att beräkna mängden minimiarmering i olika typer av betongkonstruktioner och de som användes tidigare då BKR var den gällande normen. Minimiarmering används i betongkonstruktioner för att omfördela tvångsdeformationer. I detta arbete undersöks om mängden minimiarmering kan minskas utan att dess huvudsakliga funktion går förlorad. I arbetet har ett antal metoder för att beräkna minimiarmering jämförts för att se hur stora skillnaderna i armeringsmängd blir, varför dessa uppkommer och vilka för- och nackdelar som finns med metoderna. De undersökta metoderna inkluderar den som anges i Eurokod 2, förändringar som gjorts i den tyska nationella bilagan till Eurokod 2 och ett förslag till ändring som presenterats av Hallgren i ett preliminärt arbete.   Resultaten bygger på simuleringar utförda i FEM-programmet Atena där olika typfall undersökts. I typfallen har betongens hållfasthetsklass, tvärsnittsdimension, armeringsdimension, täckande betongskikt och vidhäftningsförutsättning varierats. Armeringsmängden varierades för att motsvara den mängd som krävs vid beräkning enligt de tidigare nämnda metoderna. I alla undersökta fall antas tvärsnittet vara utsatt för ren dragbelastning, vilket är fallet vid krympning. Resultaten från de numeriska simuleringarna visade att en större armeringsmängd ger minskade sprickbredder och ökade möjligheter att omfördela tvångsdeformationer till nya sprickor. Bildandet av nya sprickor sker också vid en mindre krympning. Skillnaderna jämfört med om en mindre armeringsmängd används blir dock i de flesta fall små och mängden armering kan reduceras utan att minimiarmeringens sprickfördelande funktion äventyras. Resultaten från de numeriska simuleringarna användes också för att ta fram ett alternativ som ger en mindre mängd minimiarmering utan att armeringens huvudsakliga funktion försvinner. I detta arbete föreslås en förändring rörande koefficienten k i Eurokod. Förändringen av värdet på koefficienten k gör att mängden erforderlig minimiarmering minskar betydligt vid beräkningar, speciellt för tvärsnitt med en större tvärsnittshöjd. Fler numeriska simuleringar utfördes och det kunde säkerställas att en armeringsmängd motsvarande den som ges med den föreslagna ändringen fungerar för alla undersökta typfall. Endast en liten ökning av sprickbredderna sker.   En undersökning av sprickproblematiken under betongens hållfasthetstillväxtfas har gjorts, och resultaten visar att problem med sprickbildning inte beror på den autogena krympningen eller på uttorkningskrympningen. Endast en liten andel av denna krympning hinner uppnås under de första veckorna, samtidigt som hållfasthetstillväxten sker relativt snabbt. Problem med sprickbildning under denna tidsperiod beror istället på andra faktorer såsom en stor värmeutveckling i betongen, en ojämn uttorkning eller en ojämn temperaturfördelning över tvärsnittet i kombination med tvång. Efter den värmeutveckling som skett i betongen under det första dygnet efter gjutning påbörjas en avsvalningsfas. Under denna kan sprickbildning uppstå i betongen, och denna sprickbildning finns kvar när uttorkningskrympningen senare fortskrider. En jämförelse har även gjorts mellan handberäkningar av karaktäristiska sprickbredder enligt Betongföreningens handbok till Eurokod 2 och sprickbredder utlästa ur resultaten från de numeriska simuleringarna. Resultaten visar att metoden överlag fungerar bra, men att vissa justeringar skulle kunna göras för att anpassa den till mindre värden på betongens krympning. / After the introduction of the Eurocodes, the minimum amount of reinforcement for crack control in concrete structures has increased. This is due to differences in themethods for calculating the minimum amount of reinforcement used in the Eurocodes and in BKR, a standard which was used in Sweden before the Eurocodes. Minimum reinforcement for crack control is used in concrete structures to redistribute the tensile stresses caused by restraint during the shrinkage. This thesis examines if the amount of minimum reinforcement can be reduced without compromising the main functions of the reinforcement. In this thesis a number of methods for calculating the minimum reinforcement has been compared to see how large the differences in the amount of reinforcement are, why they occur and what are the advantages and disadvantages of the different methods. The different methods revised in this thesis are the method in Eurocode 2, the changes made in the German National Annex to the Eurocode 2 method and a method proposed by Hallgren in a preliminary work.   The results are based on simulations performed in the FEM-application Atena where different scenarios were examined. In the investigated scenarios, the strength classes of the concrete, the cross-sectional dimensions, the size of the reinforcement bars, the size of the concrete cover and the bond strength has been varied. The amount of reinforcement in each case has been varied to correspond to the required minimum amount according to the different methods for calculating minimum reinforcement. In all investigated cases, the cross section is assumed to be exposed to pure tensile load, which is the case for shrinkage. The results of the simulations showed that a larger amount of reinforcement reduces the width of the cracks, that a larger amount of small cracks are formed, and that new cracks are formed earlier at a lower shrinkage value. The differences are however in most cases small compared to when a lower amount of reinforcement is used. In other words, a lower amount of reinforcement could be used without compromising the main functions of the minimum reinforcement. The results from the simulations have also been used to obtain an alternative method for calculating the minimum reinforcement that gives a lower amount of reinforcement without compromising the main functions. The proposed change in Eurocode is a modification in the value of the coefficient k. By changing the value of the coefficient k, the amount of required minimum reinforcement is decreased significantly, especially for large crosssection heights. More numerical simulations were performed to ensure that the reinforcement amount according to the proposed change works for all scenarios considered in this thesis. The results showed that the reinforcement were capable of redistributing the tensile stresses caused by restraint. Only a small increase in the crack widths could be observed.   An investigation was conducted to find an explanation to why cracks occur during the first weeks after casting of the concrete. The results show that the problem with cracks occurring during this period is neither due to the autogenous shrinkage nor the drying shrinkage. Only a small share of those types of shrinkage are achieved during the first weeks, and at the same time the concrete strength growth is relatively fast. Instead, the problems with cracks seem to be caused by other factors, such as a large heat development in the concrete during the first day, uneven drying shrinkage or an uneven temperature distribution over the cross section in combination with restraint. Cracks can develop during the first days after casting of the concrete due to the shrinkage that occur when the concrete cools off after the large heat development the first day. These cracks remain when the drying shrinkage continues. A comparison was also made between hand calculations of the characteristic crack widths according to “Betongföreningens handbok till Eurokod 2” and the crack widths read out of the results from the numerical simulations. The results showed that the method generally works well, but some minor adjustments could be made to adapt the method to smaller values of concrete shrinkage.

Betong är vårt vanligaste byggmaterial men cement står globalt sett för 5 % av CO2-emissionerna. Med detta som bakgrund så har CBI Betonginstitutet anordnat en tävling, där målet är att nå den högsta tryckhållfasthet i en resurssnål betong, med enbart 200 kg cement per m3. Syftet med denna rapport är att utvärdera tävlingen, vilket har utförts genom en omfattande litteraturstudie.  En första analys av de olika betongrecepten medförde att olika grupperingar kunde urskiljas. Ur dessa fanns det tre stycken vars resultat var väldigt bra.   Concrete Innovation Centre, som med ett lågt vct, stora mängder granulerad masugnsslagg (81 %) och lite silikastoft (5 %), uppnådde en tryckhållfasthet på 80 MPa vid 28 dygn och 95 MPa vid 56 dygn.   CBI Stockholm, som genom användandet av ulltrafint filler och silikastoft (4,8 %), uppnådde en tryckhållfasthet på 84 MPa vid 28 dygn och 98 MPa vid 56 dygn.   Thomas Concrete Group som genom att ersätta cementet med en medelmåttig mängd granulerad masugnsslagg (54 %), liten mängd flygaska (9 %), kalkfiller och silikastoft (5 %), uppnådde en tryckhållfasthet på 94 MPa vid 28 dygn och 98 MPa vid 56 dygn.  Det finns således tre recept som vidare studier kan vara rättfärdigade på, de tre ovan nämnda. Det bör tilläggas att en imponerande tryckhållfasthet på nästan 100 MPa, kan uppnås i en betong med enbart 200 kg cement per m3. / Concrete is the most frequently used construction material, but cement globally stands for 5 % of the world’s CO2 emissions. With this as a background CBI Betonginstitutet has arranged a competition, where the goal is to reach the highest compressive strength in a resource economic concrete, with only 200 kg cement per m3. The purpose of this report is to evaluate the competition, which has been done via a substantial literature study.  A first analysis of the different concrete recipes resulted in that different groups could be identified. From these there were three recipes whose result was very good.   Concrete Innovation Centre, which with a low w/c, a high amount of ground granulated blast furnace slag (81 %) and little silica fume (5 %), reached a compressive strength of 80 MPa at 28 days and 95 MPa at 56 days.   CBI Stockholm, which by the usage of ultrafine filler and silica fume (4,8 %), reached a compressive strength of 84 MPa at 28 days and 98 MPa at 56 days.   Thomas Concrete Group, which by replacing the cement with a moderate amount of ground granulated blast furnace slag (54 %), a small amount of fly ash (9 %), lime filler and silica fume (5 %), reached a compressive strength of 94 MPa at 28 days and 98 MPa at 56 days.  The conclusion is that there are three recipes that further studies are justified to continue with, the three mentioned above. It should be added that an impressive concrete compressive strength of almost 100 MPa, can be reach with the use of only 200 kg cement per m3.

This thesis covers an investigation regarding the failure in the bridge slab of Gruvvägsbron, which was the result of the full scale test that the bridge was subjected to prior to demolition. Using the non-linear finite element software ATENA 3D, a model of the bridge was assembled, with the purpose to attempt to reenact the test procedure and realistically capture the failure load and behaviour. This in order to be able to conclude what kind of failure that occurred. The initial part of this thesis presents a summary of a conducted literature study, which aims to give deeper knowledge regarding the linear shear and punching shear phenomena and their respective failure mechanisms, and how they are applied on bridge slabs. Furthermore, the shear capacity of the bridge was calculated according to current design codes. A parameter study was conducted on the model, which initially showed a over-stiff response. The aim of this was to study the influence of key variables on the outcome of the analysis, and hopefully get closer to the failure load acquired inthe experiment. From the studied parameters, it was observed that a combined reduction of the tensile strength and fracture energy, together with a low fixed crack coefficient had the largest influence on the outcome of the analysis. It was also observed that the location of the failure and failing load was dependant on how the loading was applied to the model, i.e. via load control or deformation control. The final model failed at a load which surpassed the actual failure load by 10.5%. The mode of failure obtained in all the analyses were the result of a large shear crack propagating from the edges of the loading plate, through the slab to the slab/girder-intersection. This indicates that the type of failure that occurred was primarily due to a linear shear mechanism with a secondary punching effect. The design values calculated by keeping with the current codes resulted in too conservative values when compared to the obtained failure load from the experiment. This proves the difficulty in regarding the internal force distribution in slab struc-tures as well as the shear carrying width, which from the analysis were found to be larger than that obtained from the code. / Denna uppsats behandlar en utredning gällande brottet i plattan på Gruvvägsbron, som var resultatet av det fullskaletest som bron utsattes för innan rivning. Med hjälp av den icke-linjära finita element-programvaran ATENA 3D skapades en modell avbron, med syfte att på ett realistiskt sätt försöka återskapa experimentet och fånga brons verkliga beteende. Detta för att således kunna dra slutsatser angående brottets natur. Den första delen av denna uppsats innehåller en sammanfattning av en utförd litteraturstudie, som ämnar ge en ökad förståelse angående fenomenen skjuvning och genomstansning, tillsammans med olika brottmekanismer relaterade till dessa. Vidare har brons motstånd mot skjuv- och genomstansningbrott beräknats enligt rådande normer. En parameterstudie utfördes på modellen, då den ursprungligen uppvisade ett överstyvt beteende. Syftet med detta var att studera nyckelparametrars påverkan på analysens resultat, och eventuellt komma närmare den verkliga brottlasten i experimentet. Av de studerade parametrarna observerades att en samtida reduktion av draghållfasthet och brottenergi, samt ett lågt värde på den så kallade "fixedcrack"-koefficienten gav störst inverkan på resultatet. Vidare observerades att brottets lokalisering och brottlasten var beroende av hur lasten påfördes modellen, dvs genom last- eller deformationsstyrning. Den slutgiltiga modellen gick till brott vid en last som översteg den verkliga brottlasten med 10.5%. Brottet som skedde var i samtliga analyser resultatet av en skjuvspricka som sträckte sig från kanten av lastplattan, genom plattan, ner till mötet mellan platta och balk. Detta indikerar att den typ av brott som skedde var ett primärt skjuvbrott med en sekundär stanseffekt. Lastvärdena beräknade enligt rådande normer tycks vara för konservativa, om jämförelse görs med lasten som uppnåddes i experimentet. Detta visar på svårigheten i att bedöma den inre kraftspridningen i plattor, och även dess skjuvbärande bredd, då analysen visade att denna var betydligt större än vad som ges i koden.

Ett nytt badhus i Västertorp, beläget i den bortglömda, av E4:an dammiga, Mellanbergsparken dit folk kan gå för att bada. Det behövs inga fler simhallar i Stockholm, men ett nytt sorts badhus dit alla olika människor av alla åldrar kan komma och bada i en starkt arkitektonisk miljö - det fattas idag. Därför har jag fokuserat på att gestalta starka rumsligheter där vattnet får stå i fokus och förstärka upplevelsen av rummet. Genom badhuset finns tre olika steg på skalan i material och badupplevelser som går från asfalt till skog, från slutet till öppet. Längst ut mot skogen finns en badsal på 24 x 84 meter där en pelarskog av tegelpelare möter vattenytan. En vattenyta sträcker sig genom hela badsalen och speglar taket bestående av kryssvalv i bärande tegel. Från entrén till badhuset ser du tvärs igenom hela huset, genom innergården och skymtar denna magnifika badsal. I badsalen finns en rundsimmningsslinga och bredvid är det endast ankeldjupt. Du kan simma ut under ett stort fönsterparti och under arkaden som skuggar utanför. Här möter du tillslut skogen och E4:ans buller är glömt långt bakom. / A new kind of bath house in Västertorp, situated in the forgotten Mellanbergsparken contaminated by noise and dust from the freeway, where people can go swimming. There is no need for more indoor swimming pools in Stockholm, but a new kind of bath house, where different people of all different ages can go to bathe, swim and relax in a strongly architectural environment is missing. Therefore my focus has been to create powerful spaces where the water is in focus and enhances the architectural experience of the room. Through the bath house there is a scale that evolves from the site: from asphalt to forest, from enclosed to open. From the bath house entrance you get a glimpse through the inner court yard, towards the 24 by 84 meter colonnade hall for swimming. Here brick columns meet the water surface that stretches through the entire hall unbroken and reflects the ceiling made up of load bearing brick lierne vaults. In the bath hall is a loop for swimming and on the sides the water is only ankle-deep. From the loop you can swim out under a colonnade that shades the pool. Finally you meet the forest on the other side and the noise and smell of the freeway is far away and forgotten.

Projektets utgångspunkt är ett nytt konstmuseum i Uppsala, i området bakom Uppsala centralstation, som nyligen genomgått ett ansiktslyft. Museets långsmala karaktär har hämtats från det intilliggande godsmagasinet och från tomtens form. Genom byggnaden har ett diagonalt stråk öppnats, för att ge möjlighet åt fotgängare att passera genom byggnaden och för att skapa liv och rörelse på platsen. Genom fönstren i passagen kan förbipasserande få en skymt av vad som händer inuti muséet. I passagen ligger museets entré, den pedagogiska verksamheten och ett kafé för allmänheten. Museets fasad är inspirerad av den arabiska mashrabiyan. Byggnaden har fönster längs hela fasaden, som i sin tur är täckta av skärmar tillverkade av sträckmetall. Ljuset tillåts komma in i byggnaden samtidigt som sträckmetallen täcker fasaden och bevarar något av museets hemligheter för förbipasserande. Museets inre väggar består av massiva betongskivor, placerade i ett rutnät som fått sin riktning av passagen genom huset. Betongrutnätet bildar två typer av rum, de inre rummen med en mer stängd karaktär och en traditionell, fyrkantig rumsform, och de yttre triangulära rummen som får dagsljus utifrån, genom sträckplåten som täcker de yttre glasväggarna. Under kvällstid lyser museet själv upp omgivningarna genom hålen i sträckmetallen. / The project is about creating a new art museum in Uppsala, situated in the area behind Uppsala centralstation, where extensive retouching of the area recently was made. The long and slender character of the buildning derives from the shape of the old cargo warehouse next to the museum, and from the shape of the plot. Through the building runs a passage that lends pedestrian a shortcut through it, which will bring life to the area. Along the passage through the museum, the ground floor of the building is entirely covered by windows, in order to give passing strollers a glimpse of what is happening inside the museum. The entrance, the educational activities and the café is situated along the passage. The facade of the museum is inspired by the arabic mashrabiya fenomenon. The exterior facade of the building is entirely covered with windows which in turn are covered with screens of expanded metal. Daylight may enter through the tiny holes in the screens, while at the same time the metal screens manages to keep some of the secrets of the museum from the people passing by. The inner walls, made of concrete, form a diagonal grid inside the building, creating two types of rooms. The inner rooms, which are quadratic and have a more closed and darker character, and the outer rooms which are triangular and receive light from the outside through the expanded metal screens. At nighttime, instead the museum itself lights the place around it.

As a response to the ever denser cities, skyscrapers have become yet more popular and are growing more and taller than ever. A new efficient structural system for skyscrapers has been proposed by Tyréns AB, called the Tubed Mega Frame. This structural system consists of hollow concrete tubes at the perimeter of the building. Since this structural system has not yet been used in any skyscraper several aspects have still not been studied or investigated. An important aspect having an impact on the system’s competitiveness compared to traditional structural systems is how a skyscraper using this new structural system could be built. This thesis treats the construction methodology of Tubed Mega Frame structures. The construction methodology of a prototype building is evaluated to connect the findings to a plausible real project. Building very tall concrete structures sets a lot of demands on the concrete used and having an effective construction is essential. The elastic modulus of the concrete has been identified as one of the most important concrete properties why this topic has been studied. Comparisons of the formulas of different codes for estimating the elastic modulus have been made to see what elasticity can be achieved. Concrete recipes that have been used in already built skyscrapers have been reviewed to see what elastic moduli are feasible to reach and expect. Pumping concrete to high levels sets demands on the concretes flowability and self-compacting concrete is necessary to use. Ways of improving the concrete properties are also studied. All studies show that the Tubed Mega Frame structural system would be possible to construct with today’s concrete and pumping technology even though improvements can be expected from future development in concrete technology. As most skyscrapers that are built today, a Tubed Mega Frame structure would preferably be built with a self-climbing formwork system rising one level at a time. From a review of available construction methodologies, the thesis shows that these systems would be applicable on a Tubed Mega Frame structure with minor adaptions of the systems. The floor cycle time, i.e. the time it takes to complete an entire floor before proceeding to the next level, has a significant importance in determining the construction time of a skyscraper. For this reason a floor cycle with all activities related to the structural system and their sequences have been developed for the prototype building. By determining all the relations that are between activities and using productivities for estimating their durations it has been possible to evaluate the time it would take to complete a standard floor. By the use of Microsoft Project the duration of a stated average floor cycle has been estimated to a little more than 4 days. / Som en reaktion på att allt fler människor bor i städer har skyskrapor kommit att växa sig allt fler och högre. Traditionellt har skyskrapor oftast utnyttjat någon form av kärna som stomsystem vilken upptar stor yta av våningsplanen. Som en möjlig metod att göra skyskrapors stomsystem effektivare har Tyréns utvecklat det nya stomsystemet Tubed Mega Frame. Då detta bärande system ännu inte har använts i någon skyskrapa är det ett flertal aspekter som inte har blivit studerade och undersökta. En viktig aspekt som är av stor vikt för systemets konkurrenskraft gentemot mer traditionella system är hur det skulle gå till att bygga en skyskrapa som använder detta nya stomsystem. Det här examensarbetet behandlar byggnationsmetodiken för Tubed Mega Frame. Byggnationen av en prototypbyggnad som använder detta system utvärderades för att koppla resultaten till en möjlig verklig byggnad. Att bygga väldigt höga konstruktioner i betong ställer stora krav på betongen som används, och att ha en effektiv byggnation är också av stor vikt. Betongens elasticitetsmodul har identifierats som en av de viktigaste egenskaperna för betongen och därför har detta område studerats djupare. En jämförelse av hur olika normer beräknar elasticitetsmodulen har gjorts och vilka elasticitetsmoduler det ger. De betongsammansättningar som har använts i tidigare skyskrapebyggande har studerats för att se vilka elasticitetsmoduler som kan förväntas. Att pumpa betong till höga höjder ställer stora krav på betongens pumpbarhet. För att göra detta möjligt är det nödvändigt att använda självkompakterande betong. Vilka olika sätt som finns tillgängliga för att styra betongens egenskaper har också studerats. Undersökningarna visar på att det skulle kunna vara möjligt att med dagens betong och pumpteknologi bygga en skyskrapa som använder Tubed Mega Frame som bärande system. Med framtida framsteg inom betongteknologi kan man även förvänta att bättre lämpad teknik kommer att utvecklas. En skyskrapa med stomsystemet Tubed Mega Frame skulle liksom de flesta av dagens skyskrapor lämpligtvis byggas med hjälp av självklättrande formsystem, och därigenom bygga en våning i taget. Studier av teknik och byggnationsmetoder som finns tillgängliga idag har visat på att dagens teknik skulle vara möjliga att applicera på Tubed Mega Frame med endast mindre justeringar. Det som har ett stort inflytande på byggtiden av en skyskrapa är våningscykeltiden, d.v.s. den tid det tar att bygga en våning innan det är möjligt att fortsätta på nästa. Av denna anledning har en våningscykel med alla relevanta moment som ingår blivit bestämd och utvärderad för prototypbyggnaden. Genom att ha klargjort alla relationer mellan olika aktiviteter och den tid de tar att utföra har det varit möjligt att utvärdera den tid en hel våningscykel skulle ta. Med hjälp av Microsoft Project har en våningscykel för en våning som bedömts som representativ för hela prototypbyggnaden kommit att ta drygt fyra dygn.

Världen har de senaste åren upplevt flera terrorattentat där fordon har använts som vapen för att orsaka skador i folkmassor. Fotgängare kan vara i en utsatt miljö på gångstråk och skydd i form av betonghinder kan användas för att stoppa oönskad trafik på gågator. C3C Engineering AB tillverkar betongblock som antingen kan användas som enskilda element eller byggas ihop likt lego för att skapa murar och barriärer. Betongblocken kan således även användas som skyddsbarriärer vid pågående vägarbeten, för tillfälliga konstruktioner på exempelvis återvinningscentraler eller som stödmurar. C3C tillverkar i så stor utsträckning som möjligt betongblocken av restbetong som blivit över vid gjutning av andra typer av element. Syftet med denna studie var att undersöka betongblocks lastkapacitet med avseende på påkörningslaster från personbilar, lastbilar och gaffeltruckar. Betongblocket var av typen C3Cblock® 1688 med dimensionerna 800 mm x 800 mm x 1600 mm och tillverkades i betongkvalité C20/25. Arbetet undersökte hur olika förstärkningar såsom ingjutna gängstänger samt kontreforer kunde öka blockens kapacitet. Även hur blockens underlag påverkar lastkapaciteten med avseende på glidning undersöktes. Påkörningslaster är dynamiska laster. I detta arbete behandlades samtliga dynamiska laster med hjälp av statiskt ekvivalenta laster. Lastkapaciteten hos blocken med avseende på stjälpning, glidning, dymlingsverkan, skjuvkapacitet i styrkonsoler och moment- och tvärkraftskapacitet jämfördes med rekommenderade värden för påkörningslaster från Eurokod 1 och EKS6. För exceptionella lastfall kan blocken tillåtas att gå sönder, glida eller stjälpa eftersom deras huvudsakliga syfte är att stoppa trafik och skydda människor på gator eller arbetsplatser utmed trafikerade vägar. Beräkningar utfördes med hjälp av MathCad och Excel för att ta fram ett beräkningsdokument samt en tabell med lastkapacitet för samtliga lastfall som undersökts. Resultat från beräkningar för stjälpning och glidning jämfördes med underlag som C3C tillhandahöll. Beräkningar gjordes för enskilda block samt för olika murar med olika utföranden där bland annat höjden på muren och vilken sida av blocken som lasten angrep var parametrar som varierade. Resultatet visade att lastens angreppshöjd hade stor inverkan på murens kapacitet. Lastbilar och gaffeltruckar har högre angreppshöjd än personbilar. För de höga angreppshöjderna kommer stjälpning av muren att bli dimensionerande, jämfört med låga angreppshöjder där glidning inträffar först. Blocken kan tillåtas att gå sönder och därmed är moment- och tvärkraftskapacitet av sekundär betydelse. Styrkonsolernas skjuvkapacitet var stor och kommer därför inte vara dimensionerande. På grund av avgränsningar studerades endast en typ av betongblock. Ingen hänsyn togs till andra laster såsom vind eller snö som även de kommer att påverka en murs kapacitet. Det krävs därför vidare studier för att undersöka hur dessa laster samt hur olika dimensioner påverkar lastkapaciteten hos enskilda block eller murar. Försök kan med fördel utföras för att validera de teoretiska lasterna som beräknats i detta arbete. / Due to an increasing number of acts of terror where vehicles are used as a form of weapon a need to protect pedestrians has arisen. In this study the load capacity of interlocking concrete blocks with a rectangular cross section was examined based on various deformations and collapses. The concrete blocks could be used as protection against collisions such as terrorist attacks with vehicles as well as a barrier between work zones and close by traffic. The purpose of the study was to determine the load capacity in the event of a collision with a car, truck or forklift for different types of walls as well as for single blocks. The concrete blocks in the walls have both been built as Lego as well as stacked parallel on top of each other. The work is based on calculations. The results have been checked against existing documents from C3C Engineering AB. Using MathCad and Excel a document for calculations has been designed. The result from the calculations shows that walls will slide when a load acts at a low height in relation to the ground. The wall will overturn when the load acts at a higher distance from the ground.